Konjunkturinstitutet hänger sig åt den sk broken window fallacy, som baserar sig på Keynes resonemang att om man krossar ett fönster så ger det jobb för glasmästaren och är bra för BNP och ekonomisk tillväxt. Hos Schibsted/SvD slår KI iaf sig för bröstet över att de senaste dagarnas snöoväder bör höja svensk BNP.
Vilket förstås är fullständigt struntprat.
Det bästa är om samhällets resurser används på bästa sätt, och att skotta snö är faktiskt inte bästa sätt. Precis som att laga ett krossat fönster, så innebär det bara att resurser går åt till att bibehålla normalläget, istället för att utveckla och förbättra samhället.
En ”investering” i att laga ett trasigt fönster förbättrar inte världen. Precis samma idioti framförs ibland kring att krig är bra för BNP. Nej, det är bättre att bygga nya hus och bostäder, än att bara reparera de man just sprängt sönder.
Men det är förstås positivt att Konjunkturinstitutet bekänner färg och medger att BNP till varje pris gäller. Man får väl hoppas på riktigt ordentligt med katastrofer då alltså, så vi kan dra upp svensk ekonomi. Inget lidande är för stort för att inte kunna rättfärdiga med lite BNP.
Tillväxtreligionen har blivit ett självändamål. Det handlar tydligen inte om att förbättra världen, samhället och människors livsförhållanden, utan BNP har ett egenvärde. Ser fram emot att Konjunkturinstitutet går och krossar sina egna fönster nu i vinter och drar sitt strå till stacken.
44 kommentarer
Trasigt fönster bytes ut mot ett helt fönster, med bättre isolering, blir inte världen bättre då? 🙂
Nej inte ens det gör att resonemanget blir riktigt. För om det hade varit vinst i det så hade ju fönstret bytts ändå.
Så vinsten blir när man har ett trasigt fönster?
När man väl har ett trasigt fönster så blir vinsten att man genom att sätta in ett helt fönster har ett helt fönster. Fördelen med ett helt fönster är helt enkelt bättre än fördelen att behålla pengarna det kostar. Förbättringen jämfört med det gamla fönstret är troligen inte så stor att det motsvarar uppoffringen – i de flesta fallen är det inte så även om man kanske kan hitta några undantagsfall där fastighetsägaren bara inte fått loss tummarna.
Ganska fånig artikel, men det framgick ju i alla fall i slutet att KI inser att ökad BNP i sig inte är positivt:
"Kontentan – ett BNP som blir större än det hade varit annars. Men det betyder inte att vi inte förlorar på kaoset, poängterar Jesper Hansson.
– Det handlar mer om hur man mäter BNP. Men de extra utgifterna gör kanske inte så mycket nytta i längden. De som är fast i trafiken vinner ju på att det skottas snö, men det bästa är om det inte kommer någon snö."
Människan är inte alltid rationell. Man byter kanske inte fönster förrän det gamla gått sönder trots att det är lönsamt att göra det(iallfall när det är konstgjort låga räntor, ROT-avdrag och skatter på energi som snedrvrider markanden. Efter förstörelse bygger man kanske upp nya effektivare strukturer. Stora ansträngningar och kanske uppfinningar gör under krig – kanske större och annorlunda än vad skulle varit fallet vid fortsatt fred. För att få bra tillväxt borde vi kanske förstöra mycket av det vi håller under armarna idag med låga räntor och annat stöd hit och dit. Det är mycket som byggts upp på med snedvridet incitament och som vi kanske mår bra av att krossa? Man kan vrida och vända på allt..
Eller så ställer man sig frågan om varför vi vill ha BNP-tillväxt. De resurser som läggs på att reparera trasiga fönster är till stor del kostnader för att bibehålla en viss standard.
Ehm, de säger ju att det bästa vore om det inte kommer någon snö och ingenstans säger de att det är positivt utan konstaterar bara fakta. Är du så insnöad på att bekräfta dina åsikter att du inte kan läsa klart? Oklaraste inlägget på länge.
Samma anledning som kvällspressen har löpsedlar med uppseendeväckande rubriker, för att dra fler läsare.
Jag tror att Cornu, precis som de flesta, har visst selektivt seende.
Hur fel är den där "fallacyn" egentligen? Det är klart att det hade varit bättre att lägga pengarna på att skapa nytt och investera än på att reparera något trasigt. Men ofta är det nog så att om inte den där rutan hade pangats, då hade den som satt på pengarna – fastighetsägaren eller försäkringsbolaget – fortsatt sitta på dem utan att använda dem.
Det där är ju typiskt en av orsakerna till lågkonjunkturer – att de som faktiskt har pengar inte vill eller vågar använda dem, utan samlar på hög som buffert inför eventuella sämre tider. När någon slänger en sten genom rutan så tvingar de därmed fram en ekonomisk aktivitet som annars inte hade skett. Och det är väl ändå bättre att glasmästaren får mat på bordet och upprätthåller sin kompetens pga ett jobb som inte "borde" ha behövt göras till att börja med, än inte alls?
Så istället för att sänka räntan bör vi gå man hur huse och krossa varandras fönster så vi får loss försäkringspengar som kan stimulera ekonomin?
Öh, nej. Frågan var inte om att panga rutor är bästa sättet att stimulera ekonomin, eller om det är moraliskt försvarbart. Frågan är helt enkelt om det stimulerar ekonomin.
Staten är annars mästare på just slöseri med skattepengar/förstörande av tillgångar. Ca 1,7% av vårt välstånd slösas bort på bistånd (ingen nyttoeffekt tillbaka) resp EU (netto) där vi "köper inflytande", något som inte hjälpt oss ett jota.
Dessa pengar, som exempel, skulle innebära ett reformutrymme på nästan 50 miljarder per år. Dvs vi skulle kunna få nästan 5 st Hallandsåsar för de pengarna eller ett nytt Olkiluoto 3 (om projekten havererar totalt) varje år… Dvs, sparar vi i två år så kan vi bli oberoende av olja för energin (jaja, bilar kommer köras på olja ändå även om energin finns för att täcka upp den energimängden) och med EU ur vägen kan vi få bland Europas billigaste elpriser vilket gynnar industrin.
Man skulle även kunnat köpa över 160'000 Volvo V70 för de pengarna varje år, eller SAABar när det företaget fanns.
Detta är alternativkostnaden till det trasiga fönstret. Detta är vad vi kunde få istället för bror duktig-stämpeln för att vi ger bort pengar som hamnar i diktatorers fickor och för att vi betalar Herman von Rumpoys lön.
Felet är att man gör antagandet att det per automatik är bra att stimulera ekonomin. BNP säger ju bara värdet på varor och tjänster som producerats, men säger inget om ifall något nettovärde därigenom har skapats.
Att blanda in försäkringsbolag och andra blir bara att göra det jobbigare att bedöma värdet i händelserna.
"Stimulera ekonomin","Sätta fart på ekonomin"
Jag tycker det är dags att sluta använda dessa sönderaggregerade statistiska uttryck som BNP.
Kan vi inte rätt och slätt fundera på hur vi ökar vårt välstånd istället?
Sparande av pengar är en aktiv handling som skapar verkliga värden. T.ex. i form av handlingsalternativ, se optionsteori. När sparande förstörs (t.ex. byts ut mot ett fönster) så förstörs framtida handlingsalternativ. Om sparandet ökar så betyder det att folk har mer planer för framtiden och skapar sig handlingsmöjligheter. Det är en av de många knäppa myterna om ekonomi är att sparande skulle vara "slöseri" med pengar…
"Ekonomisk aktivitet" har inget egenvärde. Tvärtom så är arbete (s.k. sysselsättning) av ondo, man anstränger sig med sånt bara när det ger fördelar som överväger ansträngningen. Om man kunde få de fördelarna utan arbete så hade det bara varit bättre. "Ekonomisk aktivitet" syftar tydligen på siffror som byråkraterna kommer åt att samla in. Värdet av människors fritid ignoreras. När folk skottar snö ökar BNP, fast värdet av en lugn hemmakväll vore större. BNP-måttet har nära nog ingen ekonomisk innebörd.
@Kapitalist
Ibland skriver du ju riktigt vettiga saker. Håller helt med om detta.
@Kapitalist
Ja tänk om fler kunde förstå att ekonomi handlar om oss människor och vad vi vill och inte om statistik. Det vore något det 🙂
Om glasmästaren får en massa erfarenhet och utvecklar en banbrytande ny fönsterprodukt som leder till stora besparingar då? Prövningar kan mycket väl leda till utveckling. Finns inga enkla svar som ger hela bilden inom komplexa system som ekonomi, alltid fler faktorer som drar åt olika håll.
Om det hade varit så positivt hade glasmästaren för glasmästaren hade han ju knackat på och bjudit på ett fönsterbyte. Haken är ju att det i de flesta fallen är en förlustaffär för någon och att dessutom den förlusten inte motsvarar en vinst för någon annan.
Andra världskriget är det bästa som hänt Tyskland.
Inte bara Tyskland förresten utan världen.
Mein Gott!
Jag tar inte för givet att han skämtar.
För er som inte begrep ironin så avses det faktum att BNP ökade kraftigt under WW2.
Ungefär som det trasiga fönstret men i jätteformat.
@PB
Det var skönt att höra 🙂
Det är nämligen inte en självklarhet om man pratar lite med folk.
"Andra världskriget räddade oss ifrån depressionen"
Även om vissa Keynesianer gärna propagerar denna myt så bygger ju Broken Window Fallacy på Frédéric Bastiats resonemang som man även brukar kalla "Parable of the broken window".
Och ja, det är trams. Förstås.
Det skulle inte förvåna mig det minsta om detta är det allmänna förhållningssättet bland politiker och beslutsfattare. Ju mer kriminalitet, olyckor och våld som sker desto bättre i dessa människors ögon eftersom det skapar arbetstillfällen. Att vi står kvar och stampar på samma plan utvecklingsmässigt bekymrar dem inte eftersom det är easy money utan ansträngning.
Snart är vi ikapp Island som hade en tjänstesektor som sysselsatte 80% av befolkningen innan kraschen.
OT men kanske något för dig?
https://www.netauktion.se/auction/dodsboauktion/
Byråkraten som intervjuas i Svenska Dagbladet säger dock tydligt att det hade varit bättre om snön inte hade fallit. Många byråkrater i statliga myndigheter är kompetenta och klyftiga. De inser mycket väl att deras arbetsuppgifter är meningslösa, men det är ju inte deras problem, de får lön för att följa regelverk och gör så.
Det är synd att det otillfredställande begreppet BNP blandas in i detta. Det lägger bara till en osäkerhetsfaktor i diskussionen. Det intressanta är om ett "krossat fönster" är bra för ekonomin i reell mening eller inte. Och som med det mesta blir svaret bara det tröttsamma "det beror på".
* Om glasmästaren hade blivit arbetslös utan detta, och därmed hade belastat de offentliga finanserna, då kanske det är att föredra att panga en ruta ibland? Å andra sidan, om tillräckligt med fönster inte går sönder "naturligt" för att han ska kunna försörja sig, då kanske det finns för många glasmästare? Då kanske det bara är bra om han blir arbetslös och skolar om sig till något det finns mer behov av?
* Om fönsterägaren eller hans försäkringsbolag bara hade suttit på pengarna annars, och inte investerat dem i något bättre, då kanske det är bra för ekonomin att de tvingas sätta lite sprätt på slantarna? Å andra sidan kanske försäkringsbolaget hade bestämt sig för att ha just denna nivå på sitt sparkapital, och för att återställa det efter rutincidenten kanske de därmed höjer premierna? Då blir ekonomin berövad samma belopp igen, och rutan har krossats i onödan.
* Om försäkringsbolaget bara hade suttit på pengarna annars, men nu inte höjer premierna för att återställa sitt sparkapital, då kanske det här är bra? Men å andra sidan, vad menas med att bara sitta på pengarna? Kanske kommer allt sparkapital förr eller senare att investeras eller konsumeras, det är bara en fråga om att se det i tillräckligt långt perspektiv? Å tredje sidan, "in the long run we are all dead"…
Kontentan är att det här är en komplex fråga utan självklara svar. Det krossade fönstret är sällan bra för ägaren till det, men hur är det med ekonomin som helhet? Leder den omfördelning som uppstår till bättre ekonomi eller inte? Cornus banala förenkling, med medföljande obligatoriska hån av den som understår sig att tycka annorlunda, tillför inget. (Utom att starta en diskussion i frågan. Men det var ju det som var syftet, så bra jobbat!)
Frågan är om det är "ekonomin" som skall ha det bra i statistisk bemärkelse eller om det är vi?
Utgå i från att ekonomi är hushållning med ändliga resurser. Resurshushållning och sparsamhet är grunden för en bra ekonomi. Har alltid varit och kommer alltid att vara.
Märkligt med dessa miljömuppar som pratar BNP tillväxt som papegojor hela tiden. Att slösa och bränna resurser fortare och fortare för allt vad tygeln håller är och förblir dålig ekonomi. Det kommer inte att ändra sig heller hur mycket dessa nobellpristagare skyller på en föränderlig ekonomi för att rättfärdiga sina teoriers tillkortakommanden.
Det krossade fönstret kan under vissa omständigheter utgöra fördelningspolitik, att någon som sitter på "för mycket" pengar tvingas avyttra lite till någon mindre bemedlad. Om man tror på privat ägande är sådan konfiskering bakvägen naturligtvis inget positivt, men det ändrar inte faktum att det kan göra att "vi", alltså vi som inte har "för mycket" pengar, får det bättre.
Bara för att föregripa kommentar från Cornu eller andra likasinnade, vars debatteknik går ut på att avsiktligt missförstå och på så vis undvika kärnfrågan, så tillägger jag att detta naturligtvis inte är BÄSTA sättet att bedriva fördelningspolitik. Vill man syssla med sånt så går det att göra på sätt som inte inkluderar krossade rutor!
Om det nu är fördelning man vill åstakomma är det bättre att ta från de som har mer och ge till de som har mindre – då går inte värde förlorat. Det krossade fönstret innebär ett förlorat värde, det är inte egentligen något bra på det stora hela.
Fascinerade att läsa på en ekonomi- och finansblogg att snöovädret = höjd BNP är struntprat. Har du någon som helst ekonomisk utbildning Cornu? Eller är du bara en av många relativt högavlönade som ramlade in på börsen på ett bananskal på 90-talet som sedan brännt sig och efteråt är extremt skeptisk till aktiemarknaden. Det finns hur många exempel som helst i den kategorin så du är långt ifrån ensam.
Jisses så du misstolkar hans artikel. Klart det värdelösa begreppet BNP ökar så fort någon blir sjuk, ett hus rasar eller ett flygplan störtar men är det bra? Nej det är det inte. Det är det artikeln handlar om.
En person som tar hand om sina gamla föräldrar eller sina barn är helt meningslöst för BNP räknare eller någon som bygger sitt hus själv eller vilken ekonomisk aktivitet du vill som inte involverar transaktioner med pengar inblandat.
BNP är så värdelöst som måttstock att det är oförlåtligt att använda det som något mått på välstånd. Det säger bara var dagens ekonomer står någonstans när de fortsätter att använda det.
"de senaste dagarnas snöoväder bör höja svensk BNP.
Vilket förstås är fullständigt struntprat"
Du ser inte styckeindelningen? "Vilket förstås är fullständigt struntprat" syftar ju på resonemanget i stycket innan.
Vill man missförstå så gör man det.
Hela resonemanget i översta stycket är korrekt. Finns inget struntprat i det överhuvudtaget. Sen kan du, Cornu och även jag tycka att BNP-måttet är otillräckligt men det är en helt annan femma.
@gefle
Ja det är korrekt men fullständigt struntprat.
Som tur är så är vi många som är intresserade av ekonomi och studerar på egen hand och som inte skolats i den nationalekonomi som tillhandahålls sen ett antal decennier på våra universitet, sk BNP-ekonomer. Den har ett enda syfte och det är att legitimera politikers manipulerande av ekonomin. Klart det är det som premieras och får anslag av de som håller i stöldgodset.
Det är helt klart ett problem med att många så kallade bnp-ekonomer tänker/tycker lika. Det är därför det är uppfriskande att läsa den här bloggen för att folk faktiskt tänker och tycker olika.
@gefle
Där är vi definitivt överens. Jag uppskattar det jobb cornu gjort med att bygga upp detta. Jag håller definitivt inte med honom i allt men han har gjort ett mycket bra jobb, det kan ingen ta ifrån honom.
Det är syntesen mellan inläggen och kommentarerna som i många fall blir mycket bra. Det uppskattar jag mycket 🙂
Att hög BNP-tillväxt, tillsammans med inflationsmålet < 2 % om året, är rådande dogm i Sverige, står helt klart för mig.
Ett lands BNP är summan av värdet på de offentliga investeringarna, den inhemska konsumtionen av varor och tjänster samt exportnettot, under ett tidsintervall.
Sverige prioriterar ökad inhemsk konsumtion genom hög befolkningstillväxt via den generösa invandringspolitiken, till skillnad från Tysklands och Kinas prioritering av exportnettot. När det blir fler människor i landet så konsumeras också mer varor, vilket ger högre BNP. Svårintegrerade invandrare, som med nödvändighet kräver mycket resurser och kringtjänster, är att föredra, eftersom dessa genererar mer BNP. Svensk krigshetsande utrikespolitik i allehanda globala konflikthärdar (Afghanistan, Syrien etc.) är här instrumental, ty den genererar stora flyktingströmmar som kan delvis dirigeras till Sverige.
Ökad social oro, arbetslöshet och kriminalitet som följd av invandringen är i princip irrelevant för Alliansens dogmer. Ökad kriminalitet, kan tolkas som ökad "ekonomisk aktivitet", och uppskattas därför av BNP-dogmatikerna.
BNP-tillväxtdogmen är i mina ögon direkt skadlig och kontraproduktiv på kort och lång sikt. För Alliansen är en hög kortsiktig BNP-tillväxt det viktiga, även om man krossar fönster, utarmar naturresurser eller ger bidragsberoende analfabetiska invandrare välfärdsförmåner.
Den kreditfinansierade, storstadscentrerade bostadsbubblan, vars tryck upprätthålls av ett invandringsberoende befolkningstillskott och vidlyftiga krediter, anses också vara bra för BNP:n.