Professor Urban Nilsson vid SLU i Alnarp bekräftar nu det som alternativa skogsbruksmetoder som Lübeckmetoden säger – bäst avkastning får man om man inte gallrar sin skog, speciellt gäller detta gödslade bestånd.
Det är idag inga större problem att gödsla skogen, t ex med aska från våra biobränslekraftvärmeverk, snarare så ber kraftverken på sina bara knän att någon ska ta hand om deras aska.
Man ska bara gallra om man behöver pengarna, skogen förräntar sig bäst om den får växa ifred, tvärt emot mot vad virkesinköparna säger. Citat från Lantbruk & Skogsland:
“Däremot ska skogsägarna inte tro på den virkesköpare som kommer och säger att det finns ett gallringsbehov i hans skog. Tvärtom så sänker varje ingrepp tillväxten i ett bestånd, säger Urban Nilsson.”
Det är mycket positivt att svensk forskning nu stöder metodiken och öppet säger att man inte ska lyssna på virkesinköparna. De har, precis som banker, bara sitt eget bästa i första rummet. Det gäller förstås även Södra, även om det är en leverantörssägd organisation. Man ska komma ihåg att Södras entreprenörer, anställda och chefer tjänar mer på din skog än vad du själv gör, inklusive eventuell återbäring från Södra.
Det pratas iaf om 3 – 4 m3sk i ökad tillväxt per hektar och år om man låter bli att gallra. Det handlar alltså om någon tusenlapp per hektar i ökad avkastning per år. För en del bestånd kanske man kan dubbla den årliga tillväxten.
Tillämpar man sedan Lübeckmetoden så går man in och vid ekonomiskt behov går in och precisionsplockar de träd som ger bäst total lönsamhet, inte de träd som skogsindustrin gynnas bäst av. Man ska komma ihåg att svensk monokulturell plantagesskog av gran är optimerad för massaindustrins behov av snabbväxande gran av dålig timmerkvalitet, i bestånd där man snabbt och för skogsindustrin effektivt går in och tar ut det som maximerar profiten i industrin. När man istället plockhugger för dig själv lönsamma träd så kommer de klenare och eftersatta träden runt det större trädet att få fart på sin tillväxt, vilket inte sker i en traditionellt gallrad skog, där alla träd är lika gamla och inga träd gynnas av din gallring. Tvärt om ger gallringarna mer vindkänslig skog.
Tillägg: Sitter och går igenom månadens post. Bland annat har Södra skickat mig sitt månadsbrev där det står “Gallring lönar sig – Gallring får skogen att växa i takt med min plånbok”. Fast jag vill ju helst att min plånbok ska växa fortare, men det säger man ju inget om. Noll i takt är noll i takt, men i takt. Dessutom fick jag fina tidningar från Sydved, Vida och Derome skog. Väldigt många som oss skogsägare något.
38 kommentarer
Detta är ingenting nytt. Att gallring minskar tillväxten radikalt har varit känt länge. Självklart är det så att om du tar bort en stor del av barrmassan minskar tillväxten. Det tar decennier innan området återhämtat sig.
Argumenten har ju varit att man får mer för grövre timmer och att bestånden ändå självgallrar sig.
Bankerna sätter definitivt sitt egna bästa i första rummet (vilket de flesta privatdrivna företag gör, eg. inget konstigt). Men det flesta (stora) banker är heller inte ägardrivna. Södra är en organisation som ska se till skogsägarnas bästa. Varför då inte, i sina rekommendationer, luta sig mot forskning som säger att avkastningen blir så hög som möjligt. Vad är deras motiv till att man ska gallra? Att öka tillgången på virke och därmed driva ner priset, istället för att få skogsägarna att "spara" för en framtida hög avkastning så ska skogen ner nu? Det gynnar väl knappast dem som äger skogen?
Fattar faktiskt inte…
Södra gör som de andra korporativa företagen. Ser till sitt eget intresse. Det som är bra för Södra är bra för skogsägarna. Södra äger en mängd massafabriker och är tex en av världens största producenter av blekt sulfatmassa. De vill ha en massa massa. Så enkelt är det.
Ah, förstås. De vill ha massaved. Massa massa, massa…ved. Och det är klena träd som gallras ut som man ändå inte kan använda till virke eller liknande?
Urban Nilsson säger:
"– Gallrade bestånd ger på sikt mer stabila och lättskötta skogar som är trevligare och med mer bär…"
Men vissa skogar får väl helt enkelt avsättas till skogsproduktion enligt metoden där man inte gallrar medan typ naturbetesmark får stå för bär och svamp…
Läs gärna mer via de länkar jag lämnat nedan.
Skogar med flerskiktade bestånd (träd i alla åldrar) skötta enligt t.ex naturkulturmetoden är mycket ljusare än dagens plantageskogar så det blir mer svamp och bär i dessa i själva verket.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Undrar just vad han menar med stabilitet när han hävdar att monokulturer med trakthyggesbruk är stabila. Inte kan det vara stabilitet via resiliens i vilket fall och inte kan det vara stabilitet mot stormfällning heller. Med glesare mellan de stora träden får de stormfastare rötter. Vet du vad han menar med sitt uttalande?
Någon som har koll på hur de utvecklat rationella metoder för Lubeckmetoden i Tyskland. De har genomfört detta i decennier och borde ha metoder för rationell drift.
Århundranden snarare.
Hur många hektar har du Lars?
Vem har tid att gå och precisionsplocka på sitt skifte numera?
Nån kan ju messa dig på smartfånen, tagga dig i Blåbärsskogen på Fejkbook..eller så kanske du måste sätta dig på en stubbe och skriva ett blogginlägg om rationellt skogsbruk..
Det går utmärkt att ta in entreprenörer med skördare och skotare som precisionsplockar stämplade träd. Och stämplingen kan t ex Silvaskog som sysslar med just Lübeckmetoden ordna. I praktiken specar du hur mycket pengar du behöver netto och så stämplas det därefter.
Är det möjligt att som enskild skogsägare bedriva skogsbruk på det här sättet med vinst, med tanke på hur logistiksystemet för skogsavverkning och industrins inköp ser ut idag?
Några intressanta länkar för den som vill veta mer om detta med kontinuitetsskogsbruk.
http://naturskogsbruk.se/naturkultur/
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/index.html
Grannfastigheten började gallras igår. För att få ut stockarna har man tagit upp en skogsgata som är 20 m bred och 2 km lång med vändplan i änden. Snart grusas det upp en väg som kan bära en 60-tons timmerbil. Undrar hur det blir lönsamhet i detta. För egen del ser jag chansen att komma över grova senvuxna furuor från skogsgatan. Måste ju mata sågverket…
Skogsbilvägar är faktiskt lönsamma. Man sparar in så mycket bränsle på skotningen att det går runt ekonomiskt på en enda vända. Sedan har man den vägen "för all framtid" om man bara sköter den hyfsat. Det är alltså en infrastrukturinvestering som är vettig ur peak oil-perspektiv, då den kraftigt minskar bränsleåtgången vid arbete i skogen.
Låter för bra för att vara sant. Bara gruset kostar kanske 3-400 000:-. Skogen som berörs är ca 60 hektar. Ganska gles tallskog + lite halvgammal granskog så det blir inte stora mängder gallring.
Tror inte det är lönsamt på en gallring. Det är lönsamt på en slutavverkning, men han kanske hade kapitalet just nu och kan därmed få en lönsammare gallring och tar hem resten på slutavverkningen om 20 (?) år. Det ska vara lönsamt för slutavverkningar iaf.
Vem vet, kanske läser din granne den här bloggen. Har skrivit någon gång, eller sagt på mina föreläsningar, att det kan vara lämpligt att göra sådana här infrastrukturinvesteringar medan dieseln fortfarande är billig och inte ransonerad. Det drar ju en del bränsle att bygga en väg, så det är bättre att göra det idag än 2030.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Är det bara i södra Sverige det behövs skogsbilväg?
Kan man inte bygga med tjälen?
Som svampplockare så funderar jag på om det skulle gå att undvika körskador om man jobbade mer med lätta ekipage eller tom vajer.
Det finns stora och lite mindre skotare och skördare som ger olika påverkan på skogen. Sen finns det även bra och dåliga förare… Marken kan vara helt sönderkörd eller till synes opåverkad beroende på omständigheterna.
Körskador är vanligast på kalhyggen. Inte mycket matsvamp där, möjligen murklor.
Stickvägar och andra mindre vägar i växande bestånd påverkar inte tillväxten nämnvärt däremot blir det körskador på de rötter som letat sig in under vägen. Alltid bäst att köra vid tjälad mark.
I fullskiktade bestånd skötta med någon form av kontinuitetsskogsbruk är dessa småvägar en naturlig del av skogen som används vid skötsel var 15-20 år. I dessa vägar borde du hitta dina svampar. Kantareller och Karl Johan inte minst 🙂
Och markskadorna blir som allra störst då man även vill plocka ut GRoT. Ingen vacker syn på dessa hyggen.
"Gallring lönar sig – Gallring får skogen att växa i takt med min plånbok"
Tja, jag gallrar min plånbok så den växer inte – så om man gallrar skogen så växer inte den heller;)
Jag har nu gjort det stora misstaget att avverka ett hygge och planterat gran, gjort är gjort 🙁 Nu har vi några hektar med tall som bör gallras och lite annat som skall underröjas. Skall man då strunta i att röja så blir det rena snårskogen. I stället för gallring kan man väl ta bort de träd som växer för tätt samt "vargar" de kan väl ge lite ved åtminstone.
Jag har hört att skogsägare bara sover bra på våren.
På sommaren oroar bränder, på hösten stormar, barkborrar, ”bulgariska” bärplockare och på vintern tunga blöta snömängder som knäcker topparna.
Detta kombinerat med försäkringar som bara täcker en mindre del av skadekostnader som kan uppstå och avkastningar på eget kapital kring 0,5-1,5 procent gör att jag ifrågasätter allt. Bättre med jordbruksmark.
Om man oroar sig så att man inte kan sova på grund av att utfattiga människor (utan vare sig hus eller skog) tältar i ens skog, så har man helt tappat perspektiven tycker jag. Oavsett om det är en eller hundra.
Och oroar man sig över att skogsägare oroar sig så mycket över detta är man ju ännu mer ute och cyklar.
Idag är Cornu lite konspiratorisk. Industrin äger både sågverk och pappersbruk. I och för sig är tyngdpunkten mer i stora företag inom massaindustrin. I så fall borde en kamp finnas om policyn mellan sågverken och massafabrikerna och någon sådan känner jag inte till.
Det måste finnas andra och viktigare förklaringar. Sysselsättningen blir högre om man markbereder och planterar och sedan röjer bort stora delar av planteringen. Plantor måste tas fram och det är lite av en vetenskap, som möjligen ger långsiktiga fördelar. Det kanske måste skyddsdikas av att det blir för surt. Vissa plantor kanske dör eller blir uppätna av djur och det kräver ytterligare arbete. Förr var det mycket inom bestämmelser. Byråkraterna får mer att göra inom sånt och massinformation med en totalt cyklisk process. Nu har det gått så långt att makthavarna moraliserar om vad bra de är utifrån att mängden växande skog har ökat, vilket jag tog upp två gånger i lokaltidningen NWT nyligen. ”Moralismen sprutar ut genom öronen på svenskarna och tydligen mer på somliga.” Här finns nog en förklaring.
http://nwt.se/asikter/debatt/article1154457.ece
http://nwt.se/asikter/debatt/article1176298.ece
@Urban Persson
Välstånd är produktivitet. Att folk gräver gropar som andra sedan fyller igen eller sitter och skickar papper till varandra är inte välstånd. Det är att mala sönder välstånd. Möjligen någon politiker som får en extra röst för att statistiken kortsiktigt ser bra ut.
Är det bara sysselsättning vi vill ha så kan vi göra som Lars säger, "vi städar varandras toaletter".
Kan vi producera samma värde med mindre insats får vi bättre välstånd. Enkelt uttryckt kan de som skickar papper till varandra göra något annat som bidrar till välståndet.
Exakt, Patrick Sellman. Skogsägare är främst en gödkalv för näringen runt. Jag gick igenom månadens post idag och var överöst av brev och tidningar från skogsindustrin som så gärna vill "hjäla mig" att befria mig från mina växande trän, helst ska jag rent av betala för att röja bort dem. Efter att först betalat för att planera dem.
Patrick, jag ser inte heller något egenvärde i sysselsättning. Det kan alltså vara en förklaring till den felaktiga metoden. Byråkratin får också mer sysselsättning av trakthyggesbruket och blir ger en viss hävstångseffekt.
@Urban
Detta genomsyrar hela vårt samhälle. På de svenska myndigheterna "arbetar" det ca 200 000 tjänstemän. Lägg till alla de konsulter som försörjer sig gott på allt "arbete" runt dessa så förstår du ganska snabbt varför vi tappat över 100 000 vårdplatser, socialförsäkringarna urholkas mer och mer, infrastrukturen förfaller osv.
I moralismen ingår att man kontrollerar naturen. Moralisten föredrar därför att styra och ställa hur skogen ska vara eftersom det ger rätt känsla. Ekonomin kommer i andra hand och är komplex eftersom det är ett utdraget förlopp. Skogsmästaren i Värmland var som besatt av att han hade gjort ett bra jobb och var en tydlig moralist och moralisterna leder tänkandet. Den främsta förklaringen till trakthyggesbruket kan vara så enkel. Det är märkligt eftersom trakthyggesbruket är så ekonomiskt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Oekonomiskt ska det förstås vara
Va? Jag har alltid trott att hög skatt är det samma som hög välfärd. Mindre skatt = sämre välstånd, sjukvård, skola mm.
Det intressant hur man inte får diskutera det här med skatter. Jag påpekade för en bekant artikeln i DN (?) om att en svensk som tjänar 25 000 kr innan skatt skattar bort ca. 17 200 kr (i snitt antar jag) om man räknar in moms, arbetsgivaravgifter, skatt på bensin m.m.
Jag fick till svar att "det är farligt att prata så för det blir så lätt "moderatretorik" av det".
Tack för den…
Kontinuitetsskogsbruk/blädning fungerar bara på vissa granmarker.
Självklart ska man gallra skogen, även om tillväxten per hektar sjunker något så ökar tillväxten på de värdefulla träden. Det är enkelt att konstatera genom att titta på årsringarna. Jämför med t.ex. morötter.
Vid blädning gallrar man ju också, då tar man bort de värdefulla träden och lämnar skräpet kvar som ofta växer dåligt. Den gröna lögnen kallades detta för förr. Lönsamheten blir vanligtvis betydligt sämre.
Att införa kontinuitetsskogsbruk i större skala vore ekonomisk idioti, ungefär lika dumt som att återinföra varg. Erfarna skogsbrukare går inte på sådant flum.
Skogsägare
Fast nu handlar det inte om blädning, utan huggning av de träd som resulterar i bästa lönsamheten över hela cykeln.