I Sverige tycker vi det är lite gulligt med jordbävningar, vilket vi fick uppleva en utanför Halmstad vid femtiden i morse (Bonnier/DN, Stampen/GP). Det kanske kan kännas lite obehagligt men om man sover genom skalvet eller på annat sätt inte märkte det är det lite som att missat en kändis – jaså, var Lady Gaga i stan och jag missade det!
Själv upplevde jag mitt första jordskalv just i morse. Det har varit skalv förr, även närmare när jag var yngre och det t ex var ett skalv någonstans på Västgötaslätten, men det här var första gången jag märkte det. På det här avståndet var det en vibration, på gränsen till ett muller, som lät som att en tyngre bil var på väg upp till gården, men utan att det började höras ett motorljud. Annars känner man när bilar är på väg, utan att man kan höra det. Eftersom motorljudet aldrig dök upp avfärdade jag det som att det handlade om ett tungt transportplan som startade från Landvetter, även om det bara brukar ske på söndag morgon (eller något), vilket också kan upplevas som ett obestämt muller i berget. Huset står på berg och tar väl därför upp vibrationerna bättre än om det hade funnits dämpande jord emellan. Jag tittade på klockan och somnade om. Enligt Schibsted/SvD kändes skalvet till “grannbyn” Fjärås, så det är inget konstigt att jag kände det också.
Så nu har man sett Lady Gaga och alla andra säger å nej, jag som missade detta.
Det kan dock varit obehagligt för de som bodde närmare epicentrum.
“Vi kan absolut inte utesluta magnituder över 6 och även ha i beaktelse att de kan bli över 7, men det är lång tid mellan sådana skalv, säger Reynir Bödvarsson.”
Nu slår dock Schibsted/SvD på stort och pratar om att det är dags för ett större skalv i Sverige, upp till 7 på Richterskalan. Vilket naturligtvis skulle vara en stor katastrof. Men på ett som vanligt unikt svenskt sätt.
Svenska hus är nämligen, som alltid generellt, jordbävningssäkra. Extremt jordbävningssäkra. Speciellt villor och småhus. (Och ja, jag har även en examen som byggnadsingenjör för 22 år sedan, så jag är inte helt ute och cyklar här)
Däremot skulle det bli stor förödelse på infrastruktur som elförsörjningen, dricksvatten, telekommunikationer, vägar och kanske en och annan vattenkraftsdamm som brister eller för den delen havererade kärnkraftverk i extremfallet.
Svenska hus är nämligen isolerade. Äldre oisolerade hus är byggda i solitt trä, av decimetertjocka hyvlade stockar och lär vara stabila, men nyare hus har väggar på upp till en halv meter. För att klara dimensionerande snölast räcker det att en villa har drygt 10 cm tjocka väggar, men med isolering kan vi lätt se väggar som är 30-40 cm tjocka. Har man dessutom en stabiliserande träfasad, istället för puts, så har man kanske en av världens jordbävningssäkraste bostäder.
Blir det jordbävning i Sverige ska man förstås springa till den säkraste platsen i huset. Till skillnad mot amerikanska filmer är det knappast under trappan eller i en dörröppning – amerikanska hus är som korthus man nästan kan köra näven rakt genom. Nej, spring till hörnet Nisse! (obskyr pop-kulturell referens) Spring till en ytterväggs hörn. Där lär du vara säker om du är i en villa.
Därmed är inte sagt att det inte blir skador på byggnader, men husen kommer generellt inte kollapsa. Saker lär vid Richter 7 trilla ner från hyllor, det kan bli sprickor, fönster kan gå sönder, i värsta fall kan något börja brinna om man har maximal otur. Kanske trillar det ner en eller två takpannor om takläggaren fuskat.
Men i princip alla svenska bostadshus lär fortsätta vara beboliga, åtminstone kortsiktigt, även vid en jordbävning Richter 7. Problemet finns möjligen för den där nybyggda byggfuskade kommunala arenan och andra flimsiga och stora plåtbyggnader. En och annan bro kanske rasar. Men den tryggaste platsen lär nog vara en svensk villa.
Fast med tanke på att svenskarna generellt inte klarar sig utan ström och färskvatten skulle en sådan jordbävning ställa till enorma problem. Samtidigt skulle den bara slå mot en liten del av landet och bli en regional katastrof, vars konsekvenser skulle påminna om Stormen Gudrun, men med skillnaden att el, tele och färskvatten antagligen även skulle försvinna i tätorterna. Att transformatorerna är nedflyttade till marken sedan Gudrun lär förbättra läget åtminstone i de här delarna av landet. Man vill inte ha en tung transformator överst på en stolpe när en jordbävning med styrka 7 drar igång.
Survivalisten har redan mat, färskvatten, nödström etc och kan alltså somna om. Resten skulle få ett bryskt uppvaknande. Man bör nog inte heller bo nedanför en vattenkraftsdamm i det läget.
Men det är intressant att vi kan få se upp till 7 på Richterskalan “snart”. Om man ska få schyssta katastrofvarningsrubriker alltså.
14 kommentarer
Tegelhus är dock känsliga för jordbävningar. De flesta har väl sett bilder från andra världskriget, där bomber hade omvandlat städernas tegelhus till stora tegelhögar.
En mycket trevlig person, gift med en släkting till mig och boende i Kalifornien, var med i att utveckla metoder att armera tegelväggar. Något som är helt okänt här, men Kalifornien har gott om jordbävningar och dito byggnadskrav.
Metoden gick ut på att mura med håltegel, så att man kunde stoppa i de vertikala armeringsjärnen. Den horisontella armeringen lades i murfogen.
Han berättade även att några vidarutvecklat metoden, så att man med förspänd armering kunde fabrikstillverka hela väggsektioner i tegel, som sedan kunde sättas på plats.
Ungefär så som vi här monterar ihop trähus av fabrikstillverkade sektioner.
Tegelväggarna är väl inte bärande i svenska hus, utan är en fasad. Man har fortfarande bärande trästomme innanför även en tegelvilla. Men visst kan tegelväggar rasa, vilket kan vara ett problem för större hus.
@Åke 16:03
Det roliga är att det går att göra bättre tegelväggar. En del modifieringar är dyra, andra är extremt billiga.
Confined Masonry Construction
Högst relevant för återuppbyggnaden av Haiti.
http://www.youtube.com/watch?v=P-tvviFys4M
"Om TV slutat sända
Om bilarna inte går
Om strömmen inte kommer
Om det snöar jämnt fast det är vår
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Om solen inte syns
Om husen inte står kvar
Om maten inte går att köpa
Om hela du är fylld av var
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Om marken mest är aska
Om djuren bara är borta
Om träden har brunnit opp
Om tiden kommit till korta
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Om allt omkring dej ruttnar
Om syret till rymden far
Om jorden skakar och knakar
Om du är ensam kvar
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå?
Vagördudå? "
Första gången jag åkte till Kreta läste man på lite i hotellbroschyren om hur man skulle förfara i händelse av en jordbävning. Naturligtvis har jag aldrig varit med om någon jordbävning under alla de resor jag gjort dit ner sen dess, men just den här första resan fick jag iaf vara med om ett skalv på 3.0 – dagen efter att jag kommit hem till Norrland!
Fönstret skakade och ett ljud som lät ungefär som en lastbil tömde en container med plåt nånstans på gatan.. det var allt. Ändå "fränt" på nåt sätt, två veckor på Kreta, sen kommer skalvet på hemmaplan..
Var med om en 6.7 här på Filippinerna för några Månader sedan och det var väldigt få hus som fick några allvarligare skador, även om kvaliteten på byggena gissningsvis håller långt ifrån Svensk standard. Efterföljande jordskred och översvämmningar var det som gjorde mest skada.
Problemet med jordskred är att det nog är svårare att ha insikt i det som lekman, än att se om sitt eget hus.
Skador på trähus vid jordbävningar kommer i allmänhet av att de inte är fastsatta i grunden utan hoppar sidledes. Erfarenhet från North Ridge EQ 94.Rent mekaniskt är en jordbävning en sidokraft, tänkt dig låda som står på marken och du trycker fram och tillbaka på övre hörnet i horisontell riktning. Därför är snölastförmågan inte en bra prediktor för byggnadens beteende vid jordbävning. Samma för stormar där kraften är uppåtgående tack vare att lufttrycket inne i byggnaden blir lägre än utanpå och motståndsförmågan bestäms av hur bra takelement är fastsatta i stommen. Svenska hus är som sagt kraftiga, men avgörande är ofta hur bra ihopspikade de är. F ö en vanlig skada vid Christchurch EQ sep 2010 var skorstenar som havererade. Detta skulle kunna hända i svenska villor om skorstenen svänger med en annan egenfrekvens än stommen. Allt måste f ö vara så bra ihopspikat att huset rör sig som en enhet. Och glöm inte att innehållet bör vara fastsatt, om allt innehåll förstörs har man inte så stor glädje av att huset håller. Det går ofta med enkla medel öka motståndskraften avsevärt, spika fast stommen i marken, staga upp hörn så de tål krafter i alla horisontella riktningar, (tänk hur en skokartong blir stabilare av sidledeskrafter när locket är på) spika fast takets alla delar ordentligt i sig själv och i stommen, se till att inredning inte kan skaka sönder osv. Bygga på berg är det bästa, ju hårdare underlag desto bättre. Sämst är gammal flodbotten likt Christchurch NZ. Då kan man också drabbas av liqefaction, dvs att grundvattnet tränger upp och marken tillfälligt tappar bärförmågan när partiklarna i jorden förlorar friktionen mot varandra. Om någon undrar har jag ägnat lite tid åt modellering av försäkringsskador av bl a storm och jordbävning. Finns dock en anledning varför vi i Sverige har byggnormer för snötryck och inte för jordbävning. Isstorm tycker jag personligen är läskigast av allt som med någonsomhelst rimlig sannolikhet kan drabba Sverige.
@Johan 17:59
Bra inlägg, dock lite svårläst.
"Det går ofta med enkla medel öka motståndskraften avsevärt" Så sant!
2011 Christchurch earthquake
Northridge earthquake
Canadian Ice Storm in 1998
"avgörande är ofta hur bra ihopspikade de är" Ta och kontrollera detta, särskilt nockpannorna! Hantverkare är ofta slarviga.
Fast som jag skrev är det inte snölasten som dimensionerar svenska hus, utan isoleringen. Därav blir de väldigt kraftiga.
Men visst blir det ett problem om huset inte sitter fast i grunden. Men vid platta på mark fixerar man väggarnas syllar i plattan. Sämre med det är det kanske vid krypgrund.
Bra påpekande angående skorstenar. Nyare hus har dock oftast metallskorstenar, så det gäller väl främst äldre hus. Man bör väl helt enkelt söka sig till ett hörn långt bort från en murad skorsten…
Jätte-jätte-jättedum fråga, men varför skall man springa till ett hörn?
Prova med att platta ihop en tom mjölkkartong.
Det är hörnen som gör mest motstånd och är jobbigast att platta ihop.
En datorsimulation jag såg på Uppsala Universitet när jag pluggade där visade att när man knycklar ihop ett papper så är de veck och hörn som bildas ett resultat av de krafter som papperet har varit under.
Hörn och veck är det naturligt effektivaste metoden att skapa den motkraft som uppstår från en tillförd kraft.
Magnituden av skalvet är inte speciellt intressant för att räkna ut vad för effekter som skalvet kommer orsaka. Var skalvet sker och på vilket djup är betydande delar. Japanerna bryr sig inte ens om magnituden på richter skalan, de har ett eget graderingsystem där skalvet graderas enbart efter de effekter som skalvet åsmakar.