Det är inte utan att man saknar Andreas Cervenka när man läser Joel Dahlbergs populistiska krönika hos Schibsted/SvD, där Dahlberg försöker jämföra flygbranschen med banker och helt spelar bort korten.
I grunden blandar Dahlberg ihop bankernas vinster med bankernas låneverksamhet. Låneverksamheten, speciellt bostadslån, står för en liten del av bankernas vinster. Bitvis går bankerna redan idag med förlust på den marknaden. I sitt fjäskande för det bolånekollektiv han antagligen själv också tillhör menar han att bankerna uppför sig som monopolister och tar vad helst de har lust i betalt. Men verkligheten ser man när man t ex tittar på brukarkollektiv som Landshypotek, som alltså är kundägt och där vinsterna går tillbaka till kunderna. Landshypoteks räntor är likvärdiga med storbankernas och speglar alltså i allra högsta grad vad det faktiskt kostar att låna ut tillgångar. Tvärt emot vad bolånehaverister tror, dit man kan misstänka att man får räkna Dahlberg, eller åtminstone hans journalistkollegor i fikarummet (se Journalistkartan), så skapar inte banker sin utlåning ur ingenting utan har kostnader för inlåning eller finansiering. I slutet av dagen måste bankens balansräkning vara just i balans och man måste låna in lika mycket som man lånar ut, plus hålla en reserv med eget kapital. Och inlåningen och finansieringen kostar faktiskt.
Så nej, Joel, bankerna kan inte likt flygbolagen sätta det pris (ränta) som kunderna är villiga att betala (noll får man misstänka). Utrymmet för sänkningar är obefintligt. Landshypotek, som alltså inte är vinstdrivande, tar 3.85% för ett 1-årigt lån. Swedbank tar 3.82%, dvs lägre än icke vinstdrivande Landshypotek. Statligt ägda SBAB gjorde rent av förluster under 2011 och gjorde alltså som Dahlberg ville, dvs lånade ut pengar med förlust så BLK kunde övertrumfa varandra i vem som kan dra på sig högst skulder.
Sedan bortser tydligen den käre Joel från att flygbranschen blöder ur alla kroppsöppningar, med få undantag likt Lufthansa. Överetableringen och de höga bränslepriserna, som är en konsekvens av peak oil, gör att allt fler flygbolag gör förluster. Man håller sig kvar och hoppas att konkurrenterna ska gå i konkurs först, så man själv överlever och höja kan priserna. Men det är ett naivt hopp. Det enda som kan få oljepriset att gå ner väsentligt är en global ekonomisk kollaps. Den kommer, men med det försvinner också efterfrågan för flyget.
Tydligen vill Joel Dahlberg att bankerna ska gå med förlust så BLK ska få sina lån dubbelt subventionerade – dels via ränteavdragen och dels genom höjda avgifter på alla annan bankverksamhet än bostadslån. Ett annat alternativ är att förlustgående banker ska låna ut pengar med förlust till Stockholmsjournalisterna, och att staten ska täcka förlusterna via beskattning av det svenska folket eller ytterligare nedskärningar i välfärden.
Det senare alternativet kommer dock. Men inte än. Men om haveristerna ska få sin vilja igenom så vill de orsaka en omedelbar och akut finanskris, som mest kommer drabba dem själva. Man kommer nämligen aldrig undan sina skulder, inte ens om banken går i konkurs, vilket en del tror. Inte ens när man dör.
Gnäller man över räntorna skulle man kanske inte tagit de där lånen?
Nej, förhoppningsvis slutar Andreas Cervenka vara föräldraledig framöver. Så det blir slut på tramset och Schibsted kan bli läsvärt igen.
I slutändan är det inte nödvändigt att flyga och då blir priserna som de blir. Däremot är det tyvärr nödvändigt för de flesta svenskar att låna. Och det är nödvändigt för Joel Dahlberg att skaffa lite insikt i denna skillnad.
Fotnot: Jag skyller rubriken på Google Translate. Jag är naturvetare, inte någon … humanist som läst latin.
30 kommentarer
I ena inlägget så beskriver du bankerna som pengasugande kapitalister som inte sysslar med någon välgörenhet och nu säger du att de i princip knappt går runt med sina bolån och mest gör det för att vara snälla?
Du skriver att bolånen står för en liten del av bankernas vinster men glömmer att berätta att avkastningen på bolånen är dubbelt så hög än för annan bankverksamhet, dvs enda anledningen till att vinsterna från bolånen är liten är för att det är en liten verksamhet.
Min åsikt är att vinsterna för bolånen är för höga sett till risken för banken och mer konkurrens skulle vara välkommet.
Starta en bank då. Torde ju vara skvättenkelt att ta marknadsandelar, samtidigt som man får en god lön?
Och ja, bankerna är pengasugande (nåja, tillgångssugande) företag som inte sysslar med välgörenhet. Men gungor och karuseller. Att SBAB gjorde förlust berodde på att de var tvugna att konkurrera med storbankerna som tar igen förlusterna på bostadslånen via övriga intäkter på kunderna de knyter till sig via sparande, fonder, lönekonton, kortavgifter, korttransaktioner etc.
Sedan är svenska bankers vinster på bolån låga internationellt sett. Snarare bör vinsterna upp i sektorn, så den kan bli självbärande och denna mer viktiga del av bankernas verksamhet kan avskiljas från övrig verksamhet, likt (v):s förslag om bankdelning.
Det går inte att göra en bankdelning idag, när låneverksamheten ofta går back.
"Det går inte att göra en bankdelning idag, när låneverksamheten ofta går back."
Du säger alltså att bolånen är en förlustaffär för bankerna?
"ofta går back". Ja, periodvis har man gjort nettoförluster efter alla kostnader. SBAB gjorde det definitivt, t ex gjorde man förlust första halvåret 2011. SBAB är relativt enkelt att titta på, men även storbankerna har varit tydliga med att man gjort förluster på bostadslånen. Har skrivit blogginlägg om det tidigare, men har inte tid att leta upp dem. Har för mig att de flesta storbanker gjorde rena förluster på bostadslånen 2009 och 2010.
Men starta en bank ifall du tror det är så lukurativ branch…
Landshypotek som ägs av kunderna lyckas tydligen inte ge bättre lånevilkor.
SBAB har gjort lite förluster men knappast pga bolånen. Där drar de in pengar.
För att citera VD:n:
"Dock har marknadsvärderingen av finansiella instrument inneburit orealiserade negativa effekter på rörelseresultatet"
Ja, det stämmer. SBAB är numera en bank. Räntenettot för perioden ökade dock. Pengarna förlorades någon annanstans.
Jag får inte riktigt ihop det här med att det är synd om bankerna för att de är tvingade att låna ut pengar till bostadsköpare. Enligt finansinspektionen så har bankerna i Sverige, på just bolånen, i snitt 22% i avkastning på eget kapital. Detta är sjukt högt, speciellt om man jämför detta med bankernas totala avkastning på 10-13%.
Så vad är det jag inte har förstått med siffrorna som gör att låneverksamheten ofta går back?
Rapport från FI, 2012-05-24:
http://www.fi.se/Utredningar/Rapporter/Listan/Bankernas-rantor-och-utlaning/
Avkastning på eget kapital är en annan sak. Dessutom kommer kapitalkraven höjas rejält nu, så den avkastningen kommer sjunka.
22% på eget kapital handlar om några hundradelars procent på räntorna, pga de idag löjligt låga kapitalkraven. Man kan gott ställa ännu högre kapitalkrav än de planerade höjningarna, men det kommer alltså inte leda till lägre räntor för BLK.
Ok, så de 22% som avses är de pengar som bankerna själva måste ha i kapital för att få låna ut pengar?
Oavsett så ser det ut som att bankerna egentligen tjänar otroligt mycket på de få kronor de kan "investera" i bolånen. Om de fick så skulle de nog gärna dubblera bolånen, inte bli av med dem. Att säga att man går back på dem känns fortfarande magstarkt.
Om kapitalkravet höjs så minskar avkastningen, det är jag med på.
Cornu, så att få en avkastning på 22% är att nästan göra förlust? Det är inte många andra brancher som kan mäta sig med det… Att det bara motsvarar 0,4 procents marginal (enligt fi) är inte direkt intressant, har de 22% avkastning på sitt kapital gör de rejäl vinst på sina satsade pengar. Vilket normalt är hur man mäter vinst… Även med dubblerade kapitalkrav ligger avkastningen med oförändrad ränta mot kund över 10 procent… Dock kommer bankerna naturligtvis höja marginalen för att få samma avkastning.
Hursomhelst, när du hävdar att bankerna inte tjänar bra på bolåm ljuger du. Punkt.
Det är inte synd om bankerna. De är helt enkelt blodsugare.
"To big to fail"?, Skrattretande.
Avkastning på eget kapital
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/bankernas-vinster-pa-eget-kapital.html
Vad tjänar bankerna på bolånen, egentligen?
http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/glom-sankt-bolaneranta-bankerna-gor.html
Däremot är det mycket riktigt inte ett dugg synd om bankerna, men det är inte heller synd om de som lånat pengar av dem.
Jaha, så Cornu håller med Cornu. Men dåså, då mäste det vara så…
Man kan läsa bibeln så den passar sin egen syn helt klart. I finansinspektionens rapport står det klart och tydligt att finansieringskostnader, kreditförluster, likviditetsreserver, administrationskostnader samt skatt är inräknade i deras beräkning som ger 22% ROI.
Du har, i ditt inlägg "Glöm sänkt bolåneränta – bankerna gör knappt vinst på bostadslånen idag" som vanligt plockat ett specifikt exempel och anpassat tidsrymden för att bevisa din tes. Problemet är inte det du skriver, för faktan du presenterar är korrekt, utan problemet är att du undviker att skriva om det som motsäger din tes, något som i det här fallet är tydligt. Men, det kanske inte är något problem att slira på den punkten med tanke på hur hög iq snittbesökaren här har och de tar väl det du skriver med en rejäl nypa salt 😉
Nej, det är varken synd om banken eller bolånetagaren.
Är det inte så att våra multinationella storbanker, som har/har haft utlåningsverksamhet i bl.a. det krisdrabbade Baltikum och Ukraina, gör stora vinster på det svenska räntenettot (läs bostadslånen), som får betala för förlusterna utomlands?
Jag antar att det blev tråkigt nu när det bara var Cornu som höll med Cornu?
När man jämför räntor en privat bank ägt av externa aktieägare och medlemsägt bank som i fallet Landshypotek så bör man räkna me
Om man tar ett lån på 1 mkr i t.ex. Swedbank/SHB/SEB/Danske/Nordea så betalar man enbart räntan för lånet. Ev vinst i affärsrörelsen tillfaller aktieägarna.
Lånar man 1Mkr i landshypotek så får man del av bankens vinst(och ev. förlust) genom återbäring. Har man ett lån på 1 mkr i Landshypotek och maximalt insatskapital (vilket är 4% av lånets storlek) så fick man 20111 en återbäring på 11.3%. Sett till lånets storlek medför detta då att den faktiska räntan man som låntagare betalar blir 0.0452%-enheter lägre. Dvs den faktiska låneräntan hos landshypotek blir idag ca. 3.4%. fast såklart så bär man då också risken i verksamheten……
Men då skall man ju även ha med i beräkningarna att man satsar kapital i Landshypotek. Om du tycker vinsten är så hög så kan du bli medlem i Landshypotek eller aktieägare i Swedbank.
Korrekt, men å andra sidan är kapitalet du satsar pengar på ett bankkonto ned 3% ränta plus då återbäringsräntan (11,3% i fjol). Dvs ditt kapital är säkert så länge banken inte KK. Med aktier tar du dessutom en aktiekursrisk/möjlighet.
Dessutom så är det inte bara att bli medlem i Landshypotek och tjäna pengar. Utan verksamheten finns för att finansiera medlemmarnas lån. Dvs för att få återbäring, så måste man ha lån och 4% av lånetsstorlek får man ha på insatskonto.
Om man enbart är inlåningskund i banken får man inte del av bankens återbäring.
Är du säker på det där med att pengarna är på ett bankkonto och att denna ränta tillfaller medlemmen? Under vilka omständigheter har man rätt att få tillbaks satsat kapital i Landshypotek? Jämför man med aktiebolag så har man ju bara rätt att få tillbaks sin andel i egna kapitalet vid en likvidation.
Anonym-> konstruktionen fungerar på så sätt att Landshypotek är en ekonomisk förening och den ekonomiska föreningen äge ri sin tur ett aktiebolag. Dvs vinster slussas från aktiebolaget till dne ekonomiska föreningen där folk är medlemmar och har insatt konto. Skulle banken gå omkull är det aktiebolaget som likvideras, inte den ekonomiska föreningen. Sedan finns det förstå "buffertkapital" i både Aktiebolaget och den ekonomiska föreningen.
Det jag menar är att en företag (oavsett organisationsform och struktur) normalt sett inte sätter värde på resurser som de inte nyttjar i verksamheten. För ett företag som lånar ut pengar är alla pengar de sitter på som inte är utlånade "döda" tillgångar som inte fyller någon funktion (mer än att utgöra buffert). Det är inte rimligt att företag lämnar ränta (eller motsvarande) på pengar om de inte avser att nyttja pengarna. Därför ställde jag mig frågande om de pengarna som medlemmarna sätter in verkligen bara sitter och dammar på ett bankkonto istf att låna ut till låntagarna.
"Navigare necesse est, vivere non est necesse", heter det ju. Gissningsvis blir det analogt här, i vilket fall du har lite fel ordföljd i rubriken. (Men jag är inte heller någon humanist som har läst latin…)
Jag är visserligen också naturvetare som inte läst latin, men kan tillräckligt med moderna latinska språk för reagera. Enligt google translate heter "att flyga" volare, medan fugire betyder "att fly" (och fugere betyder "för att undvika"). Hela meningen översätts med "Låna är nödvändigt, är det inte nödvändigt att fly".
Ordföljden är dock ganska fri (generellt sant i språk där satsdelar framgår av böjningsformer), så den är nog ok, om än kanske lite tafflig.
Gör ju titeln ännu roligare, men jag ändrar väl till volans. Hade jag tänkt efter så hade ju fugare förstås varit flykt-relaterat (fugitive på engelske är ju flykting) och volare vet ju "alla" vad det betyder.
Men jag skyller på Google!
Fler latinska titlar i framtiden! Roligt med dessa latinska språkdebatterna. Får mig att tänka på både Life of Brian – Always look on the bright side of Life samt romarikets fall som på sätt och vis kanske snart är på G igen i liten annan form…
Inte ditt mest sakligt underbyggda inlägg. Bankernas utlåning är knappast en förlustaffär.
Vilka marginaler man har är en riskfråga. Jag amorterar kraftigt, ca 5%, och har en hyfsad lön vilket gör att ränterabatten är .45.
Självklart tjänar man mindre på mig men nån förlustaffär är jag inte för banken!