Diskussion: Vad ska dagens barn utbilda sig till?

Vad ska dagens barn, de som idag går i lågstadiet, utbilda sig till? Vilken kompetens kommer att efterfrågas säg 2025 – 2080?

Jag fick denna frågeställning från en läsare som har barn i lågstadieåldern och funderade kring detta. Speciellt gäller detta alldeles vanliga barn, dvs normalflitiga normalbegåvade barn. Inte genierna, utan vanliga människor. Inte de som kan bli läkare eller raketforskare. Rekommendationer som “läs till läkare, det kommer alltid efterfrågas” stämmer förvisso, men långt ifrån alla har den kapacitet som krävs för att klara läkarstudier, eller ens alla typer av högre studier. Att säga “vi behöver fler civilingenjörer i teknisk fysik” blir också en helt meninglös utsaga av samma anledning, även om den tekniske fysikern förstås utbildas för att lösa alla typer av problem och på så sätt är den enda utbildning som behövs. Enligt dem själva.

Jag kommer alltså inte skriva något om de högsta utbildningarna, de som kräver en magister- eller masterexamen, som civilingenjörer, naturvetare etc, eller forskningsyrken som kräver doktorandstudier. Jag stoppar istället vid högskoleingenjör, sjuksköterska etc, dvs högst 3 års högre utbildning. Önskvärt hade förstås varit att en fyraårig gymnasial ingenjörsutbildning likt gamla 4-årig teknisk återinfördes, då det i de flesta fall är tillräckligt för framtidens ingenjöryrken.

Att göra en så pass långtgående analys av vad dagens barn ska utbilda sig till är förstås nästan omöjligt. Det landar i gissningar, även om man för det närmaste decenniet t ex kan titta på vad de som pensioneras framöver hade för yrken och positioner i samhället. Men för att titta så långt som till 2080 så kan man inte titta på dagens yrkesmix.

Istället får man titta på vad vi kan vara helt säkra på. Man får också förutsätta att eftersom frågan var ställd till mig, så köper man någorlunda problematiken kring tillväxtens gränser, peak oil etc.

Detta är en diskussionstråd. Jag påstår inte att jag har rätt i några slutsatser, utan detta inlägg är ett underlag för vidare diskussion.

Vad vi kan vara helt säkra på

Det finns två saker vi kan vara helt säkra på. 

Det ena är geografin. Vi vet hur jordklotet ser ut, vi vet förbrukningen av dess resurser. Exempelvis vet vi att mängden jordbruksmark hela tiden minskar pga exploatering, ökenutbredning, klimatförändringar, erosion etc.

Sveriges befolkning 2030

Det andra är demografin. Vi vet hur demografin ungefär kommer utveckla sig, både för Sverige såväl som för världen. Vi kan vara helt säkra på att befolkningen på jorden ökar. 

Sveriges befolkning 2050

Det har t ex varit helt förutsägbart att läraryrket de närmaste åren kommer efterfrågas allt mindre pga minskande barnkullar, även om friskolor och högskolor tydligen helt missat denna enkla förutsägbarhet. Till viss del kompenseras grund- och gymnasieskolelärare av att de har funnits länge och har åldrande lärarkår, men provinsialhögskolorna kompenseras knappast, då de uppstått de senaste 15-20 åren.

Annat vi kan vara någorlunda säkra på är att den stigande globala befolkningen törstar efter resurser även i framtiden och att de fossila bränslena inte kommer räcka till.

Vi kan antagligen också vara ganska säkra på att utvecklingen i Kina och andra BRICS-länder visserligen kommer sakta in, men att Kina inte kommer gå tillbaka.

Sannolikt kan vi vara helt säkra på att vi även i Sverige kommer slåss med näbbar och klor för att behålla vår infrastruktur – vägar, el, vatten, avlopp, telekommunikationer etc – även när vi når tillväxtens gränser och ännu mer stagnerande eller fallande ekonomi. Det blir annat som får ge med sig i första hand, överskottet och lyxen i samhället.

Mina slutsatser

I slutändan handlar förstås allt om intresse. Är barnen inte intresserade av vissa av nedanstående förslag så är de inte relevanta. Kom ihåg att det handlar om normala människor här.

Att utbilda sig inom vård och omsorg, dvs vårdbiträde, sjuksköterska etc, ger antagligen garanterat trygg anställning för lång tid framöver. Inte bara kommer 40-talisterna behöva hjälp med blöjbyten och hemtjänst framöver, utan många inom just vård och omsorg är själva 40- och 50-talister och kommer lämna de kommande åren. Dessa personer kommer dessutom vara rätt utslitna och antagligen ha ett enormt vårdbehov, vilket förstås inte bara gäller vårdyrkena. Men det är inom speciellt vårdyrken som vi nu hittar kvinnor som jobbat hela sitt liv. Folkhälsokonsekvenserna kan vi bara ana – bland dagens äldre pensionärer finns fortfarande gamla hemmafruar som inte gjorde tunga lyft fem dagar i veckan i 45 år. Kvinnors andel av vårdbehovet kommer öka i takt med att de likt männen slits ut av arbetslivet, vilket ökar den totala efterfrågan på vård mer än antalet pensionärer ökar. Nackdelen här är att vård och omsorg är skattefinansierat, så vi lär också få se nedskärningar i sektorn och försämringar av välfärden.

Även yrken kring dessa kan vara intressanta. Apotekarbiträde, sjukhustekniker etc. Här finns möjligheter för den som inte har den empati och det sociala engagemang som människor inom själva vården och omsorgen bör ha.

Är man intresserad av språk så är det de kinesiska språken som gäller. Portugisiska (=Brasilien) kan också vara intressant, liksom ryska. Sydafrika och Indien kan hanteras via engelska. Fördelen med språk är att man kan börja läsa dessa tidigt vid sidan om studierna. Kan man kinesiska språk så kommer man i framtiden helt klart ha en konkurrensfördel inom alla yrken som har något med omvärlden att göra. Svenska ryskakunskaper är också rimligtvis fallande nu när värnplikten i praktiken upphört och svenska försvaret bantats kraftigt. Många officerare under kalla kriget, och inte så få värnpliktiga, har fått utbildning i ryska, men volymerna idag är bara en bråkdel. Kalla krigets ryskakunniga kommer pensioneras framöver och vår ryska granne är en ekonomisk och politisk makt att räkna med framöver.

Även om vi kommer få se en allt värre global matkris framöver så är knappast just bonde ett framtidsyrke. Det ska mycket till för att jordbruk ska bli en intressant framtidsbransch i Sverige, för annat än idealister och entusiaster. Men visst kommer det alltid efterfrågas mat. Men det är snarare yrken runt detta som kan gräva guld. Kom ihåg Klondike – den som blev rik var den som sålde spadarna, inte den som grävde efter guld. Skogsbrukets entreprenörer, även om även de lider under enorma kapitalinvesteringar, tjänar mer än skogsägarna. Skördarförare, mekaniker etc. Jag kan dock inte påstå att detta är något att satsa på, även entreprenörerna har en hög press på sig.

Snarare är det vår infrastruktur som är intressant för den tekniske eller naturvetenskapligt intresserade. Vi lär ha kvar kärnkraft i någon form, det finns inga realistiska fullskaliga alternativ. Och kärnkraftstekniker har idag en medelålder uppåt 60 år. Oavsett kärnkraft eller ej, så är kraftingenjör, driftingenjör etc antagligen en lågoddsare. Även krafttekniker, linjemontörer, högspänningselektriker och allt vad det heter. Kom ihåg att vindkraftverk har en förväntad livslängd på 20-25 år. Vi kommer ha enormt mycket att göra med att riva och förnya vindkraftverk framöver, runt 2020 – 2030 och våra kraftnät blir pga vindkraftverken allt mer omfattande.

En annan infrastruktur som är på väg att haverera totalt är vatten och avlopp. Vatten och avloppstekniker, grävmaskinist, vatten- och avloppsingenjör etc kommer få mycket att göra. Vi har fortfarande vatten och avloppsinfrastruktur i våra städer, som lades ner på 1800-talet. Kommunerna lappar och lagar hela tiden akut, och det finns hur mycket som helst att göra. Problemen har bara börjat och vi har de senaste åren sett hur larmen om otjänligt vatten duggar tätare än regnet på midsommarafton.

Även telekommunikationerna har byggts ut massivt de senaste 20 åren. Mobiltelefoni- och Internetinfrastrukturen håller inte för evigt och ska dessutom hela tiden uppgraderas till nyare tekniska lösningar. Huruvida vi kommer ha råd att ständigt uppgradera framöver är en annan fråga, men tids nog kommer hela teleinfrastrukturen behöva förnyas. 100 000-tals basstationer kommer falla för ålderstrecket, liksom 10 000-tals master som inte heller håller för evigt. Telemontör, teletekniker, teleingenjör etc.

Infrastrukturyrkena kommer också efterfrågas utanför Sveriges gränser, även i dagens U-länder.

Med tanke på att vi kommer få allt större problem med vår ekonomi i västvärlden, både på kort och lång sikt, så kan man enkelt komma fram till vad man inte ska utbilda sig till. Barnen bör inte utbilda sig till något som är “onödigt” och skattefinansierat. Ni vet vad jag menar – alla meningslösa högre utbildningar som i princip bara kan resultera i skattefinansierade jobb (t ex att man blir högskolelärare i samma meningslösa ämne). Vi kommer oavsett inte ha råd med samma volym på högre utbildning som idag, utan likt i Storbritannien, så tror jag att det blir en av de första saker vi kommer skära ner på när Sverige får problem. Det har redan börjat, men av demografiska skäl. Bilismen kommer också minska framöver och med det efterfrågan på bilmekaniker. För att inte tala om flyget. Glöm pilot och flygvärdinna. Men busschaufför eller lokförare har helt klart en framtid. Liksom cykelreparatörer.

Med stagnerad tillväxt kommer reparationer bli allt vanligare. Även utdöende yrken som skomakare eller sömmerska kan få en renässans. Här får vi ett plus i kanten för mekaniker (även bilmekaniker som jag talade ner ovan) – vi kommer vilja reparera våra fordon, gräsklippare etc, när vi inte längre bara kan köpa nya på grund av sämre ekonomiska förutsättningar. För övrigt har livsmedelsjätten Unilever gjort analysen att fattigdomen kommer öka kraftigt i Europa framöver och måste därför ändra sin marknadsföring och produktportfölj till att hantera detta. Det kommer komma billiga, men rimligtvis fult paketerade, produkter framöver, som annars är likvärdiga de lite dyrare mer lyxigt förpackade produkterna. Så man fortfarande kan sälja till de fattiga. Anyone for deflationstryck?

En sak vi kan vara ganska säkra över med slutet på ekonomisk tillväxt – om vi inte ställer om samhället innebär slutet på ekonomisk tillväxt att man som individ bara kan bli rikare om någon annan blir fattigare. Klyftorna kommer öka. 

Vad tror ni dagens lågstadie- och dagisbarn bör utbilda sig för åren 2025 – 2080? 

Diskussionen är fri i ämnet. Ni har säkert vettigare tankar än vad jag har. Kom ihåg avgränsningen vanligt folk med normala ambitioner och normal begåvning.