“Nina-nina-nina-ni-nanna-ni-nanna-na-ni-na” – 70-talets progg-TV i DDR-Sverige med en hippie som programledare
Kanske på sin plats med lite ämnesrelevanta och mindre ämnesrelevanta boktips inför sommarens hängmatta och solstol. Om ni nu inte redan köpt Midvintermörker så skall ni förstås först göra det. Men när det är avklarat finns några lite andra spännande böcker att välja mellan.
Peeking at peak oil
Professor Kjell Aleklett har i dagarna släppt den kanske utltimata, och om inte annat mest aktuella, boken om peak oil Peeking at peak oil (Adlibris 254:-, Bokus 299:-), fantastiskt illustrerad av Olle Qvennerstedt. Torde vara obligatorisk läsning för alla som vill uttala sig i ämnet peak oil, då Aleklett alltså i tio års tid lett världens ledande forskningsgrupp inom ämnet. Se om inte annat en recension i NTM/UNT. För övrigt hålls ett relaterat seminarium i aulan på Uppsala Universitet i morgon med start klockan 13:00. Pär Holmgren modererar och bland föreläsarna hittar man Amory Lovins från Rocky Mountain Insititute.
Peeking at peak oil är publicerad på engelska, vilket gjort att förlaget insisterat på att låta översättaren och redaktören Michael Lardelli, som även översätter Alekletts blogg till engelska, stå med som författare för boken. Läs gärna hans egen förklaring kring detta.
Papperspengarnas kollaps
Via Daidalos förlag har Detlev S. Schlichters Papperspengars kollaps – de elastiska pengarnas dårskap och det förestående monetära sammanbrottet (Adlibris 179:-, Bokus 186:-). Det är en brandfackla mot dagens pengasystem och boken argumenterar för återinförande av guldmyntfot, vilket alltså kan glädja alla s k gold bugs. Inte så ofta sådana här böcker översätts till svenska, så närmast sörjande är härmed underrättade. Jag har inte hunnit läsa boken själv än, även om jag personligen anser att guldmyntfot eller inte kan kvitta, det är skulderna som är problemet.
Från dystopi till ekoekonomi
Här är en bok för alla som tycker att allt inom ämnet är armageddon, jordens undergång etc, eller för alla teknikoptimister som vill ha algblommande vatten på sin kvarn, nämligen Från dystopi till ekonomi – reportage om en möjlig framtid (Adlibris 143:-, Bokus 149:-) av Ingemar Tigerberg som skriver åt det likartat optimistiska miljömagasinet Camino (vilket kan ställas i relation till mer realistiska konkurrenten Effekt). Tigerberg är liksom jag ansluten till det informella tillväxtrealistiska nätverket Steg 3 och jag har läst boken.
Naturligtvis är den proffsigt skriven i tätt hållna och föredömligt korta reportage. Bra bok att ha framme när man har några minuter över, eller så plöjer man den pärm till pärm. De som vill stoppa huvudet i sanden och tro att allt kommer ordna sig smärtfritt och utan förändringar blir mer än väl nöjda, så länge de ignorerar de vettigare delarna av boken, dvs den om samhälleliga förändringar, om det så är minskad arbetstid och minskad konsumtion och minskad konsumism. Men när man läser mellan raderna på teknikdelarna så inser man var argumentationen brister. Var finns dessa 4000 miljarder för att bygga solceller i Sahara i ett skuldkrisande och överbelånat EU?
Aha, algdiesel blir ingen väsentlig spelare de närmaste 20-30 åren ens enligt branschledarna och då endast som en liten del i framtidens energimix. Plus att algdiesel visar sig kräva stora insatser av jordbruksrester från det fossildrivna jordbruket för att ge näring åt algerna, jordbruksrester som annars kunde blivit andra biobränslen, eldats direkt för uppvärmning eller kraftvärme, blivit biogas eller myllats ner i jorden för att hindra utarmningen av våra jordar. Aha, ja, men då så. Inga problem. Bara ännu ett sätt att omvandla jordbrukets produkter till diesel alltså. Tag bort jordbruksresterna så blir det ingen algdiesel.
Fast någon sådan djupare analys lämnar inte Tigerberg. Han pekar på att det finns en teknisk lösning som kan leverera en dunk med bränsle eller ladda ett batteri, men tid, volym och kapital utelämnas som vanligt.
Fast bra läsning ändå, speciellt de icke-tekniska delarna. Men hur blir det med finansieringen av välfärdssamhället om alla jobbar deltid? Och alla yrken går inte att gå ner i tid med, eller skall vi även minska barnens timmars undervisning i skolan samtidigt?
De exempel som finns med föräldrar som kraftigt går ner i arbetstid för att helt korrekt vara mer med sina barn istället för att konsumera prylar bygger ju på att andra i samhället finansierar dessa föräldrars barns välfärd. Det handlar om samfälligheternas tragedi än så länge. Men så länge vi har arbetslöshet så fungerar det då någon annan får jobb istället. Så man skall inte ha dåligt samvete över detta. Men om man går ner i arbetstid generellt så arbetslösheten går mot noll, så får vi sedan se om teori och verklighet stämmer överens vad gäller oförändrad välfärd.
Omställningens tid
Björn Forsberg har skrivit Omställningens tid (Adlibris 174:-, Bokus 179:-) en bok om peak oil som i stora delar låter som ett enda långt citat av den här bloggen. Jag kan i stort sett ställa upp på allt han skriver, även om det finns en del mindre och irriterande faktafel som att Norges oljeexport skulle upphöra före Rysslands, även om principen som sådan kvarstår.
Mycket läsvärt. Bättre och mer specifik och användbar än David Jonstads Kollaps (Adlibris 184:-, Bokus 179:-), som jag vet att många av bloggens läsare köpt och läst. Skall jag välja mellan dessa böcker väljer jag Omställningens tid, men varför inte läsa dem bägge?
Vad är pengar?
Som en läsare påminde om så har Andreas Cervenka hos Schibsted/SvD släppt sin bok Vad är pengar? – Allt du velat veta om världsekonomin men inte vågat fråga (Adlibris 42:-, Bokus 44:-). Ett Bra Pris på en ny bok, direkt till pocket. Har inte fått något recensionsex än dock. Men sannolikt kan man inte missa med något som Cervenka producerar, speciellt inte om han inte sparar på krutet utan tar i från tårna, vilket han ibland gör även redaktionellt hos Schibsted. I en bok borde språket bli ännu vassare när det inte finns någon livrädd chefsredaktör som bromsar.
Alltid du
Nu över till något helt annat. Skall göra gratisreklam (gratis och gratis, köper ni en bok efter att ha klickat på en länk i detta inlägg får jag säkert flera kronor i provision före egenavgifter och skatt) för Pernilla Alms (blogg) debutroman, feelbad chicklit (?) boken Alltid du (Adlibris 159:-, Bokus 169:-) som sågades i SvD idag. Men att sågas i SvD är oändligt mycket större än att hyllas i Proletären (likt Midvintermörker). Inte många promille av alla svenska böcker som inte hamnar i pappersåtervinningen hos Schibsted. Grattis Pernilla!
Vad som är intressant är att Pernilla debuterar på Printz Publishing, demonförläggaren som är en svart svan utan dess like. Ur minnet så läste Pia Printz (detta är vad hon själv redogjort för om jag minns rätt från när jag träffade henne i julas) David Nicholls En dag på engelska men blev så förälskad i boken att hon när hon upptäckte att Nicholls tidigare svenska förlag slutat översätta honom fick tag på hans agent och erbjöd sig ge ut boken i Sverige. Vilket hon fick, varpå hon var tvungen att säga vad förlaget hon var VD för hette och snabbt springa till Bolagsverkets websajt och registrera sagda förlag. Sagt och gjort. Säga upp sig från jobbet. Lägga månader på att översätta och fixa till boken. 500 000 (typ) sålda svenska En dag senare är Printz legendarisk. Förlaget satsar på sk intelligent underhållning i feelgood-genrén (eller uppenbarligen feelbad också enligt SvD) och om man nu är en kvinna i 25 – 45 års ålder, har läst En dag eller delar säng med en som har gjort detta, så torde Pernilla Alms bok baserat på Pia Printz omdöme som förläggare vara given för hängmattan.
Annars kan man alltid köpa En dag (Adlibris 38:-, Bokus 37:-) och ge till sin kvinna istället. Antar jag. Fast alla kvinnor i åldern 25 – 45 år har väl redan läst den?
Själv har jag inte tid att störas av mer skönlitteratur för egen del. Behöver producera istället för att konsumera och även där har tydligen Pernilla Alm kommit dubbelt så långt på nästa bok, åtminstone i antal sidor räknat.
För övrigt har Bokia en sommarkampanj med tre pocketböcker för 99:- kronor.
Trevlig boksommar!
12 kommentarer
Skulle skulderna kunna byggts upp till dessa nivåer i en typ classic goldstandard?
Nej, kanske inte. Men nu är vi här och måste hantera situationen vi har i verkligheten idag, dvs skulderna.
Enligt Österrikiska skolan (som förordar "fria pengar" guld, eller vad man nu vill ha) så leder en ökad efterfrågan på lånat kapital till stigande räntor, vilket ger en signal om att spara mer och låna mindre. Dvs. kreditmarknaden reglerar sig själv utan centralbank. Även under guldmyntfot så skulle säkerligen ngn kontrollmyndighet/"bankpolis" som finansinspektion behövas för att förhindra bedrägerier etc. Dessutom skulle konjunkturcykler elimineras då dessa drivs av bankers självförstärkande cykler av kreditexpansion och kreditkontraktion. Men baksidan är att utan skyddsmekanismer som "lender of last resort", centralbank, IMF osv. så skulle bankkrascher troligen förekomma med jämna mellanrum, i synnerhet i en global ekonomi som inte växer. Vad kommer hända när vi inte längre har tillväxt, globalt? Ingen vet säkert; det har aldrig inträffat förr. Är det överhuvudtaget meningsfullt att bedriva bankverksamhet om vi inte har tillväxt? "It's easy to go into denial about peak oil, because it changes everything." citat Richard Heinberg
Du glömde puffa för Cervenkas bok, a 44 riksdaler. Har kommit ut nu.
Redan gjort i tidigare inlägg.
Men visst, lägger till.
Så det blir ingen "midsommarmörker" i sommar då? 🙁 Nehe, får väl hålla mig till tåls!
Kommer du på titeln så kan du gilla kommande boken på Facebook. Har lagt upp en sida. Ingen har dock gissat titeln än och alltså inte hittat dit. När Midvintermörker kommer som pocket efter sommaren så blir titeln dock officiell. Det första kapitlet (och prologen) bör vara med i slutet av pocketen.
En fråga: Du brukar kalla de som kommenterar här vara haverister, de som skäller på bankerna, politiker och marknaden. Anser du att Cervenka också är en haverist? Cervenka skäller tämligen högljutt på just banker, marknaden och politiker han med. Om än lite tjusigare och i tryckt form och avlönad av stora tidningen.
Nej, jag kallar de som skyller allt på bankerna för haverister. Cervenka skyller inte bara på bankerna.
Men speciellt är man en haverist om man skyller sina egna stora lån på någon annan och sedan viftar vilt och kallar folk för könsord om de försöker vara lite mer balanserade.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tack. Tack för mycket fint inlägg om min (sågade) bok. 🙂