Det finns en del floskler som bankerna lurat på folk, som “sitt still i båten”, “aktier stiger alltid över tiden”, “inflationen äter upp skulderna”. Dagens 60-talister, 70-talister och 80-talister tar gärna till med just “inflationen kommer amortera skulderna” när de blir nervösa över sina mångmiljonlån. De tror att detta gäller för det gällde för deras föräldrar.
Men det är fel.
Föräldrarna amorterade nämligen väldigt hårt redan från början, och i takt med att lönerna höjdes med inflationen så kunde man amortera snabbare. Men dagens bolånetorskar amorterar inte, snittamorteringstakten är ca 100 år. Försumbart.
Säg att du har 3 000 000:- i lån idag. Ränta 3%. Amorteringstakt 100 år. Struntar vi i avdragen så skall du hosta upp 90 000 + 30 000 = 120 000:- om året till banken. 10 000:- i månaden. Säg att din nettolön ligger på 25 000:-. Hanterbart.
Men när inflationen som felaktigt mätt i KPI och levnadskostnader sticker iväg så sticker även räntorna iväg. Låt oss säga att vi får 15% i inflation. Då kommer marknaden kräva minst 15% i ränta för att låna ut pengar till bankerna. Antagligen högre. Men vi nöjer oss med 15% i ränta.
Du får en inflationsjusterad höjning av din nettolön till 28 125:- i månaden. Men räntan på ditt lån är nu 450 000:- om året, plus amortering på 30 000:-. Du skall nu betala 480 000:- till banken om året, men har bara en nettolön på 337 500:-, en lön som även skall räcka för mat, energi, kläder etc etc. I själva verket kommer dina skulder alltså öka, inte minska.
Det är också så att inflation inte är samma sak som KPI. Verklig inflation är ökningen av mängden pengar och krediter, samt omsättningshastigheten på dessa i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar, och tar sig uttryck i form av prisökningar på tillgångar, varor och tjänster. Exempelvis är de stigande bostadspriserna inflation, men är det någon som har fått höjd lön med motiveringen “priserna på bostäder har stigit?”
Sedan gäller det att behålla sitt jobb i hyperinflationstider också…
Den som har små skulder kanske kan öka sina amorteringar när inflationen och räntorna sticker iväg. Men den bolånetorsk som sitter med mångmiljonskulder kommer tyvärr få gå från hus och hem, och med rejält med obetalda skulder i bakfickan. Enda skyddet är att idag snabbt amortera bort skulderna, eller om man sitter med ohållbart höga skulder sälja bostaden och välja ett alternativ utan skulder, även om det svider att få flytta långt, långt bort från Fina Läget.
Inflationen kommer inte rädda den som förköpt sig för lånade pengar.
Tillägg: Med 15% i inflation kanske räntan ligger på 20%. Vad tror du att du får ut för din bostad som tidigare hade ett marknadsvärde på 3 000 000:- när räntan är 20%?
60 kommentarer
Alltså jag blir så förvirrad. Jag har fått lära mig sedan bröstmjölken att inflation är bra. Att pengars värde minskar är ju bra, väl. Typ.
Jo absolut är det så att inflation är bra.
Vore intressant att se en uträkning där man även räknar in belåningen i själva bostadsrättsföreningen, och vad den ökade räntekostnaden för föreningen innebär i höjd föreningsavgift. Många brf-föreningar är ju trots allt relativt högt belånade, inte minst nybildade sådana i Stockholm.
Jag följer med dig….
Foss på automaticearth bloggen (stoneleigh) argumenterar dock på ett övertygande sätt för ett deflatorisk spiral… till att börja med… sedan inflation…
inte så mycket bättre för det om man sitter på stora lån
Cornu: Borde samma sak gälla för studieskulder också? Har 180.000:- i studieskulder och tycker det inte är så farligt. Men vi lever i osäkra tider och kanske borde jag välja bort lite lyx (trevliga kläder, resor, böcker o.s.v.) och betala av lånet…
Cornucopia det finns en till sak man måste ta hänsyn till vilket kan leda till att inflation under en längre period "inflaterar" bort dit lån. Detta är om du faktiskt har råd att betala räntan på lånet så det inte blir ränta på ränta effekt när inflationen sticker iväg.
Ex. Detta exempel utgår från att lönen ökar i samma takt som inflationen i övrigt och att du ändå har pengar att betala av räntan på lånet när räntan stiger.
Fall 1:
Inflation 5%, ränta på lånet 7%
Lön 300.000/år, bostadslån 2.000.000kr
kostnaden för bostadslånet blir 140.000kr/år, ca 12.000kr i månaden
Lönen ökar i takt med inflationen på 5% per år:
År Lön
1 315000
2 330750
3 347288
4 364652
5 382884
6 402029
7 422130
8 443237
9 465398
10 488668
Efter 10 år har alltså lönen ökat med 188.688kr eller ca: 63%
Fall 2: Inflationen stiger till 10% och räntan till 14% och stannar på denna nivå i 10 år.
Kostnaden för bostadslånet ligger nu på 280.000 kr om året eller ca: 24.000 kr i månaden. Förutsatt att låntagaren fortfarande kan betala den höjda månadsavgiften så kommer han under närmaste 10 åren varje år betala 140.000 kr mer än tidigare.
Lönen ökar i takt med inflationen på 10% per år:
År Lön
1 330000
2 363000
3 399300
4 439230
5 483153
6 531468
7 584615
8 643077
9 707384
10 778123
Efter 10 år har alltså lönen ökat med 478.123kr eller ca: 159%.
Efter 10 år så har lönen i förhållande till fallet med lägre inflation ökat med 289.454kr/år och utgiften i form av ränta på lånet med 140.000kr.
Låntagaren har alltså nästan 150.000kr mer pengar efter att ha betalat räntan på lånet.
Detta förutsätter att låntagaren har råd att betala den höjda avgiften på 12.000kr/mån och inte finansierar detta med nya lån.
Det tar dessutom ingen hänsyn till att huspriset troligtvis rasat en bra bit eller andra regler.
/Grodkungen
Om, om, om. 40-talisterna hade inte köpt i en bostadsbubbla och hade 85% marginalskatt som de drog av räntan mot. Så ser det inte ut idag.
Den som har små skulder kan klara 10 år n hyperinflation, men den som köpt dyrt lär inte göra det. Det är också interessant att många verkar förutsatt en lång period av mkt hög inflation när de köpt. Det är inte osannolikt att viiställetfår deflation och hög arbetslöshet i krisernasspår.
En annan sak – på 70-talet så hade inte vem som helst köpt sin bostad. Idag har de det.
Japp, bostadsrättsföreningar kommer höja avgifterna när räntor och inflation drar iväg. Bistadsrättsägare drabbas dubbelt, till slimmad mot villaägare.
Seriösa brf:er, som min egna, har valt bort kortsiktiga vinster för stabilitet och trygghet, dvs bundit sina lån. Min föreningen har ett antal delar där de stora delarna är bundna på 10 och 20 år…
Dessutom, vad skulle hända för att vi skulle få 15% inflation? Låter extremt långsökt eftersom hela landet skulle krascha… Peak/oil osv kommer väl snarare leda till deflation?
Stringfellow, javisst. Landet skulle krascha. Men det är ju hög inflation som mångmiljonskuldsatta sitter och tjatar om.
Peak oil kan eventuellt leda till deflation samtidigt som vi har bristprisökningar inom mat och energi. Som jag skrivit tidigare så är ju inte prisökningar pga brist inflation.
Det är iaf ingen bra idé att ha höga skulder åren som kommer, och det är riktigt illa när folk sitter vid sina Tepenyakihällar (felstavat) och drömmer om hög inflation som sin enda räddning.
Cornu,
nu har jag förstått att du tycker det är jätteilla att ha lån. Men jag undrar bara, min lägenhet. Som måste betraktas som topp 1% av lägenheter av sin storlek(Med sk Tepenyakihällar och allt + sjöutsikt + väldigt stor balkong med solläge). 85 kvadrat. På nästan toppläge i Stockholm. Nu förstår jag att du kanske aldrig skulle välja att flytta in här. Men vad är ett rimligt pris i dina ögon?
Hur i hela världen skall jag veta det?
En metod för att räkna ut ett vettigt pris för klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar är "Produktionskostnaden för bostaden" minus "Skulderna i bostadsrättsföreningen" minus "det ackumulerade renoveringsbehovet i föreningen" minus "det ackumulerade renoveringsbehovet på lägenheten".
Kostar ca 20 000 per kvm att bygga idag, högt räknat. Dra bort föreningens skulder per kvadratmeter och föreningens renoveringsbehov. Antar att du har nyrenoverat, så sista punkten kan vi väl skippa för tillfället. Kanske landar du på 10 000 kronor per kvadratmeter, ca 850 000 för din lägenhet alltså.
Eller har du betalat för en lägenhet som föreningen redan har betalat via sina lån? Så dum är du väl inte?
Nja, Cornu, så kan man inte räkna. Det som mest påverkar priset på en bostadsrätt i Sverige är:
1. Läget
2. Läget
3. Läget
Du vet ju uppenbarligen att värdet är uppskruvat. Då måste du väl ha någon form av uppfattning av vad du anser någon form av riktvärde är.
Du skrev igår om hästgårdar som i kronor och ören är väldigt överprissatta och att det fanns en brist på dessa. Denna sorts lägenhet som jag bor i råder det också brist utav och det finns otroligt många människor som skulle vilja bo här. Vilket måste ha något form av värde.
Jag tycker du skriver väldigt bra och tar hänsyn till många faktorer. Men låt mig omformulera en annan fråga i såna fall. Anser du att det är bättre att sitta på en lägenhet som har ett högre kvadratmeterpris och som är väldigt eftertraktad eller är det bättre att sitta på ett ~30% större radhus för samma pris där utbudet är betydligt större? Den dagen bubblan spricker.
Även om jag nu antar du kommer skriva att det är bättre att jag flyttar ut till mitt landställe och tar hela vinsten.
Lars, ingen aning, har för lite information. Har du inga skulder så behöver du inte bry dig, då har du köpt funktionen.
Det finns en annan myt att "bra lägen faller minst". Beror på hur du räknar. Säg att du betalat 10 MSEK för din 1% bästa lya, och någon annan betala 2 MSEK för sin mindre eftertraktade håla. Den mindre eftertraktade faller med 60%. Förlusten blir 1 200 000. Din hårt eftertraktade lya faller bara 40%. Förlusten blir 4 000 000. Vem får svårast att som högbelånad övertyga banken om att allt är som det skall?
En kommentar om byggkostnader. Vi köpte våran backstuga med uthus och mark till lägre pris än det enbart skulle kosta att bygga nytt, inklusive el, tele, vatten, avlopp uthus etc. Marken fick vi så att säga på köpet.
Men det var då.
Jag skattar idag marknadspriset till avsevärt högre än "bygga nytt". Med tanke på att det inte direkt råder brist på mark på landet, så är det ytterligare en anledning till att smågårdsbubblan bör krascha hårt. I centrala staden är iaf möjligheterna att bygga nytt begränsade. Det gäller inte hästgårdsbubblan.
Jag vet inte hur man ska känna över detta. Antingen är jag helt pantad som betalat sånt överpris(plus banken som värderat lägenheten 4-5x högre) eller så är du helt pantad som inte förstår det enkla sambandet mellan utbud och efterfrågan.
Troligen är vi alla pantade…
Men ja, ska ta dina ord i beaktande och kanske är det ändå dags att flytta.
Jag kanske förstår sambandet mellan utbud och efterfrågan, men för att trumma in att priserna är övervärderade och att många högbelånade har tagit enorma risker så kanske jag tonar ner den delen.
Samtidigt har jag skrivit att efterfrågan kan vara överdriven.
De flesta som köper lägenhet i Stockholm bor redan i Stockholm. Det förekommer alltså inte en så stor brist på bostäder som en del vill påstå för att motivera de höga priserna. Inflyttningen till Stockholm är också inte så fruktansvärt stor utan i linje med antalet nya bostäder (hur skulle det kunna vara något annat). Folk som köpt lägenhet sitter kvar och tjuvhåller på förstahandskontrakt som de hyr ut i andra hand osv, vilket även gäller folk som flyttat från staden.
Du är fantastisk som vanligt!/ Ron Paul
Lars:
Det är ju ganska stor skillnad på hur många som vill bo där och hur många som faktiskt ekonomiskt kan bo där.
Mitt tips: sälj.hyr.
Varför inflationsspöket? Det är väl snarare deflationens benkvarn som är aktuell framöver…
Cornu:08:23
Jag håller med dig fullständigt. Jag vet ingen som inte har kunnat hyra i 2:a, 3:e hand. Sedan får man flytta runt och tröttnar på det och väljar att köpa för dyra pengar. Men faktum kvarstår: lägenheterna finns bevisligen, eftersom folk bor där. Om bostadsmarknaden rensades upp skulle det se annorlunda ut. Men det finns för mycket pengar att tjäna
Flute, inte min idé. Tröttnade på de som tror att ifkation skulle vara deras överbelånade räddning. Det är den inte.
Cornucopia ?
Det verkar som du åstadkommer en hel del förvirrning när du håller på att punktera myten om att inflation betalar av skuld. Bra, fortsätt.
Kan gissa att banker och andra ogillar din blogg.
Jag har alltid ansett att bostadsbristen i stockholm i själva verket är en bris på förstahandskontrakt för hyresrätter. Stan har hamnat i en ond spiral som inte kommer lösa sig av sig självt. Utförsäljningen av hyresrätter har bara hällt bensin på elden. Det här tror jag är orsaken till dagens bostadspriser som man egentligen måsta ta tag i.
Man säger att det är omöjligt att bygga billiga hyresrätter. Tacka f-n för det när bostadspriserna är som dom är idag. Byggföretagen är ju inte dummare än att dom höjer sina priser för att få del av kakan.
ROT har blivit samma sak. Polarna som renoverar sina bostadsrätter vittnar om hur hantverkarna har blivit dubbelt så dyra på ett par år bara. Folk har ju råd än då eftersom staten står för en stor bit av betalningen. När ROT försvinner så kommer boomen för hantverkarna att vara över.
Intressant. Just att lånen på 60- till tidiga 90-talet även hade en storlek som var anpassad till 10% inflation är något som är lätt att glömma. De lån vi har idag är anpassade till betydligt lägre nivåer. När jag skulle för låna pengar för några år sedan så räknade banken med ett worst case scenario på 7%. Förmodligen har även detta sjunkit sedan dess.
Problemet är väl att man maximerar sina lån under en period när lånevillkoren är som mest fördelaktiga. Det kan bara gå åt ett håll och det är sämre. Om inflationen av någon anledning tar fart igen så kommer räntan att bli en tyng börda för många. Om inflationen går åt andra hållet och vi får deflation så kommer det att krävas genomgående lönesänkningar för att undvika massarbetslöshet. Då växer värdet på lånet medan inkomsterna sjunker. Inte så roligt det heller med andra ord. Den som belastar sin ekonomi på gränsen med lån idag satsar stora summor på att dagens ränteläge kommer hålla i sig i årtionden framöver.
Alla är så övertygade om att de behåller sina jobb vad som än händer.
Vi bor i Sverige där vi gärna byter produktion mot konsumtion. Handeln vs industrin, vilka betalar bäst? Ni kanske blir av med jobbet och får ett nytt sämre betalt. Eller Akassa i 300 dagar..
Ingen verkar tro att det jobbiga kan hända dem. Känner dock flera kompetenta välutbildade som rök 2008. Nu är dessa mycket mer realister, flera har sålt sina dyra bostäder och ingen skryter om sin ekonomi längre.
Ödmjukhet är en bra egenskap som saknas bland många idag.
@Grodkungen
Man ska inte heller glömma att under en längre tidsperiod gör amorteringar (=sparande) en märkbar skillnad på den totala räntekostnaden (=pengar i sjön).
Det är väl upp till var och en att hitta ett optimum i den kalkylen, men hur man kan pensionsspara privat samtidigt som man inte amorterar är helt obegripligt.
Sen kan man inte påpeka nog många gånger att de som fått sina bostäder "amorterade" av inflationen:
1) Faktiskt amorterade (40-talister).
2) Hade inflationskompenserande löneavtal (70-80-tal)
3) INTE hade en oberoende riksbank med inflationsmål, utan regeringar som devalverade upp till 16% i stöten. (70-80-tal)
4) Köpte innan omställningen till amorteringsfrihet och rekordlåga räntor.
Vilket paradigmskifte kan höja priserna från det här läget? Hyperinflation kombinerat med full sysselsättning och reella löneökningar? "Boomflation"?
Sedan är inte situationen så himla dålig så folk verkar få det att framstå som. Mina 20 närmaste vänner/släkt som alla sitter med miljonlån skulle alla kunna klara av även räntor på 20%. Åtminstone om man räknar med ränteavdrag… Vilket nu inte gjordes i detta inlägg.
Visserligen kanske inte dessa personer är arbetslösa eller jobbar med något väldigt underbetalt. Men det är ju generellt inte den arbetslösa undersköterskan som köper dessa lägenheter/hus heller.
Hej Cornucopia,
Jag förstår att det bara var ett räkneexempel, tror jag förstår vad du menade med det också och håller med om slutsatsen att inflation inte nödvändigtvis är bra för folk med lån.
Tycker Grodkungens summering var utmärkt.
Men tänkte ändå att det kan vara av intresse att påpeka att räntan inte nödvändigtvis höjs I takt med inflationen. I England har man nu 3.7% inflation ( CPI ) , ännu högre om man använder det äldre RPI måttet, men styrräntan ligger kvar på en halv procent och många tror/tycker den borde ligga kvar där IAF att halvår till. Logiken är att inflationen drivs av externa faktorer ( t.ex. Priset på olja, vete, bomull ) och skatter ( momsen har höjts ). Denna typ av inflation påverkar folk mer som en skatt och genom att höja räntan I detta läge så löser man inga problem men skapar många.
Det kan ju ses som ett argument för lån och mot sparande.
Men….
Det är inte heller givet att lönerna höjs i takt med inflationen. Trots 3.7% inflation ( och det har varit I snitt 3% I flera år ) så stiger inte lönera nämnvärt. Många privata företag har fryst lönerna flera år I rad och inom den ofantliga sektorn har man fryst lönerna för två år framåt. Även bidrag till bidragstagare kommer att sänkas under de kommande åren.
Man kan se det som en (långam) anpassning av Europeiska löner gentemot resten av världen, utan att tvinga fram nominella lönesänkningar.
Så även om inflationen eventuellt minskar det reela värdet av lånen så blir det inte lättare att amortera eller lösa in dem.
Med höga hus priser, svag lönetillväxt och snabbt ökande kostnader är det svårt att se hur folks skall ha råd att köpa dyrare hus. Mer troligt att huspriserna sjunker och att lånen blir större än husets värde så att folk blir fast och inte kan flytta.
Re Grodkungen och andra.
Visst kan man argumentera att räntekostnaden äts upp av en ökad lön. Om nu lönen har samma utveckling som inflationen.
MEN. Låt säga att räntan idag är 3% och inflationen är 2%; vad händer om inflationen stiger till 12% och räntan hamnar på 15% samt att lönen ökar med 12%? Då lönen ökar lika mycket som inflationen borde det inte vara några problem eller?…. MEN tänk på att räntekostnaden gått upp 500% och då är din löneökning på 12% värt noll och ingen ting. Det tar många år med vääääldigt tuffa och säkert helt orimliga räntekostnader innan din löneökning på 12% har kommit ikapp den ökade räntekostnaden.
Re Lars.
Du måste ha väldigt välbeställda släktingar… Miljonlån och 20% ränta. Tolkar det som minst 2 miljoner i lån vilket ger en räntekostnad på 400 000 tusen om året. Efter ränteavdraget om man är två vuxna som jobbar blir det 298 000 kr eller 25 000 kr per månad i kostnad.
Inflation är inte relevant eftersom lönerna INTE kommer att fortsätta stiga när ekonomin faller ihop p.g.a. att den billiga energins tid är slut.
Välkommen till stagflationens underbara värld!
Verkar finnas en viss samstämmighet bland kommentarerna att om man har stora skulder så är det kört oavsett.
Nog tror jag nästan alla som hänger på en blogg som denna kan hantera ~20000kr extra utgifter per månad.
Ränteavdrag = Subvention till låntagare från lånfria personer.
Det borde imho tas bort allt eftersom, ränteavdraget dvs.. Varför ska man Subventionera lån för ?
Haha.. Lars.. nej du.. jag kan inte hantera en utgiftsökning på 2000 i månaden pga arbetslöshet och barnledighet.. 😛
Tillhör kanske undantaget men långt ifrån ensam om den situationen. 😉
Bra uppslag till enkät hos användarna. Kör den nästa vecka.
Hantera eller tolerera? Hantera innebär att man gör förändringar. Tolerera är väl mer gränsen innan man måste göra förändringar.
Hantera för mig – Ett drägligt liv men utan extravaganser.
Re: Lars
Det tror inte jag. Dessutom kan man ju inte kallt räkna med att få behålla sin inkomst, dvs jobbet, i framtiden. Har man då sparande att ta ~20 000 kr/mån av är det ju bara en tidsfråga innan det kapitalet är slut.
Har du missat att de amortera mer i dag via värdestegringen i fastigheter. På koko tiden amorterade man via att hus var värdesäkrade och räntan under inflationen tack vara stark reglering av kapitalmarknaden.
Skriv om något du begriper dig på istället.
"låt oss anta att inflationen är 15 %" ja ha och hur blev den det Mr magic. Har du begripit att riksbanken har ett inflationsmål eller tror du de kommer att ha en styrränta på 0,1 % för att Ohly gör stadskupp ?
Anonym 15:14,
Jag behöver inte mitt jobb för att ha en inkomst. Det fixar jag sannerligen enkelt ändå. Jag tjänade exempelvis mångdubbelt mer pengar när jag inte hade ett jobb. Men visst, jag inser att det inte gäller alla.
Lars,
då är det bara att gratulera. Och om det är stadiga pengar som kommer in utan att påverkas av en finanskrasch (hur det nu går till) så är jag mäkta avundsjuk. =) Vad kan jag göra för att uppnå samma som du?
Anonym 15:14
Nu kommer väl detta låta supertöntigt… men…
Var alltid ett steg före konkurrenterna. Ta kalkylerade risker. Köp billigt, sälj dyrt.
I mitt fall så insåg jag efter några år att det livet inte var för mig. Visst jag tjänade väldigt mycket pengar men det är inte allt. Ett ordnat liv med att jobba 8-17 lockar mig mer.
Såhär i efterhand har jag väldigt svårt att förstå folk som sitter och tradar aktier och så. Det är ju trots allt ett väldigt omoraliskt sätt att tjäna pengar(och tråkigt). Man producerar ju absolut ingenting. I min värld borde de alla skämmas. Men vi är alla olika.
Re Brodeur.
Du skriver "Har du missat att de amortera mer i dag via värdestegringen i fastigheter." Men varför utgår du ifrån fortsatt stigande priser?
Ditt andra inlägg förstår jag inte riktigt. Men du har helt rätt i att Riksbankens jobb är att hålla inflationen runt 2% genom att justera räntan. Men hur tror du att de agerar om inflationen då börjar dra iväg ordentligt? Jo genom att höja räntan och därmed kostnaden för ditt lån. Inflationen i sig kan vara väldigt hög; det spelar bara en indirekt roll då Riksbanken då höjer räntan för att få inflationen att sjunka.
Jag håller med dig Lars, men måste alla producera? Det råder ju inte direkt brist på produktion, bara fördelning.
Re: Lars 16:55
Nja, låter väl inte supertöntigt, det är väl så många (öh, några) har tjänat pengar, men det ligger inte för mig, varken kunskapsmässigt eller etikmässigt. =) Å andra sidan skulle stora pengar i min plånbok komma flera till del, då jag skulle försöka skapa förutsättningar för fler att må väl, säg som det ser ut nu i en framtid av matkris där man till exempel måste odla på mer lokal nivå. Men det går ju att drömma. Först hitta lösningar för egen del.
Ja, hållbar produktiv nytta skulle vara något att vara stolt över.
/LC – Anonym 15:14 och 16:07
Inget hindrar den som tjänar pengar på aktiehandel att använda dessa pengar till att förbättra världen, t ex investera i produktion av förnyelsebar energi. Man måste inte köpa dyr champagne för pengarna.
Re: Cornucopia?
Nej, precis, men det krävs tyvärr ett kapital att satsa och kunskap om hur. Och frågan är om det inte är för sent nu oavsett? Investering i förnyelsebar energi, hade varit klart intressant. Kanske mycket småskaliga biogasanläggningar?
/LC
LC, administration och miljötillstånd gör småskaliga biogasanläggningar omöjliga i Sverige. Småskalig med svenska mått mätt kräver gård på några hundra hektar…
Cornucopia, ah, det är alltså påstridig och jobbig politiker man ska bli, så att man kan ändra på alla idiotregler som frodas överallt. Dessutom har du väl skrivit någonstans att det bl.a. är politiker man ska bli för att tjäna pengar. Två flugor i en smäll alltså. Men nu är ju även det för sent för en annan, då det tydligen krävs att man varit i branschen från det man lämnat blöjorna. 😉
/LC
LC, det finns vuxenblöjor.
Ja, för Aftonbladetjournalist-wannabeen Cornucopia finns det ju ingen gråskala. Bara svart eller vitt. Ingen inflation eller 15%. Det är helt orimligt att tro att våra folkvalda och Riksbank lyckas hålla inflationen kring målet på 2%. Och att lönerna ökar med något liknande, och att inflationen därmed sakta med säkert urholkar skulderna. För nu står vi på randen till fullständig kollaps, alla gamla ekonomiska samband upphör att gälla, alla utom Cornucopia är fullständigt inkompetenta och förstår inte hur illa ute vi är.
Vargen kommer! Vargen kommer! Vargen kommer!
I hur många år ska du ha fel innan du stänger ner den här bloggen?
Jag har inte påstått att vi skulle få 15% i inflation. Detta är ett räkneexempel som motexempel mot de som ständigt tjatar om att inflationen tar hand om skulderna.
Cornucopia, hehe, jotack – har haft personlig erfarenhet av att byta sådana på den åldrande befolkningen. Mångsysslare på den tiden. Tjänade faktiskt till och med ihop ett med den tidens mått mätt ansenligt sparkapital. Det reste jag upp, vilket förstås var hela avsikten med kapitalet. Med tiden blir man visare …
Nåväl. Får grunna vidare.
/LC
Ditt exempel förutsätter att räntorna höjs i takt med inflationen. Det kan mycket väl ändras, se bara på UK.
Hela artikeln faller tyvärr på att vi för nuvarande har hög inflation (högre än vad som "officiellt" anges) och artificiellt låga räntor, så just i detta fall "äter inflationen" upp lånet. Frågan är bara hur länge det varar…
Lite intressant det är med ränteavdrag. Varför ska jag som göra vinstaffärer subventionera så att "du" kan göra förlust affärer och dra av detta från din inkomstskatt? Samma som med att lånfria människor subventionerar låntagares lån genom ränteavdrag
Det känns inte som du kan räkna tyvärr. Med din logik skulle ingen ha råd att låna någonsin. Inte ens företag.
"Säg att du har 3 000 000:- i lån idag. Ränta 3%. Amorteringstakt 100 år. Struntar vi i avdragen så skall du hosta upp 90 000 + 30 000 = 120 000:- om året till banken. 10 000:- i månaden. Säg att din nettolön ligger på 25 000:-. Hanterbart."
Normalt gör man inte så att man delar upp lånet rätt av på 100 år, d v s 3 000 000 / 100 = 30 000 (läs på om Annuitetslån). Men OK, man kan göra så om man vill. Man skall alltså betala 3 000 000 * 0,03 första året; Sedan har du ju betalt 30 000, så då är det bara 2 970 000 kvar. Allra sista året (det 100:e) är det bara 30 000 kvar. Alltså blir en ränta på 3% då 0,03* 30 000 = 900 kr. Det ska du väl klara av eller?
"Men när inflationen som felaktigt mätt i KPI och levnadskostnader sticker iväg så sticker även räntorna iväg. Låt oss säga att vi får 15% i inflation. Då kommer marknaden kräva minst 15% i ränta för att låna ut pengar till bankerna. Antagligen högre. Men vi nöjer oss med 15% i ränta."
Det låter på dig som att eftersom det är inflation så kommer räntan stiga kontinuerligt i % med tiden (varför är då inte räntan idag uppe på flera 10 000% eftersom det har gått skitlång tid?). Om det är inflation på 15% så kommer på något sättet realvärdet på räntan på lånet öka, d v s 90 000 * 1,15, visst -men samtidigt kommer realvärdet på lånet att minska med 1,15; d v s (3 000 000 / 1,15) * (0,03 * 1,15) = 90 000 som förväntat. Men det bara första året som sagt. Visst kan räntan nå upp i 15% och det blir jobbigt, men det är ovanligt att den inte går tillbaka till normala nivåer efter ett par år. Ett par år kan man ju skita i att amortera och bara betala ränta tills den går ner igen.
Men visst 15% på 3 000 000 kr blir väldigt mycket pengar, och jag tror få klarar en sådan ränta. Vad som händer då är att alla vill sälja på en gång, vilket betyder att värdet på bostaden minskar kraftigt (tillgång och efterfrågan), vilket t ex kan betyda att du lånade för att köpa för 3 000 000 men nu bara kanske får 450 000 för ditt hus -Alltså en skuld på 2 550 000 utan att äga något. Detta är en mycket reell risk man måste räkna med när man köper sin bostad. Klarar man de där 3-4 åren med hög ränta så kan man säkert få ut 4 000 000 eller något något/några decennier senare.
"Du får en inflationsjusterad höjning av din nettolön till 28 125:- i månaden. Men räntan på ditt lån är nu 450 000:- om året, plus amortering på 30 000:-. Du skall nu betala 480 000:- till banken om året, men har bara en nettolön på 337 500:-, en lön som även skall räcka för mat, energi, kläder etc etc. I själva verket kommer dina skulder alltså öka, inte minska."
Du skriver 28 125, men 25 000 * 1,15 = 28 750 (eller missförstår jag?). Vidare: Varför bara amortera 30 000 när man kan amortera 30 000 * 1,15 = 34 500 nu, eftersom man har fått mer i plånboken? 30 000 kr är ju mindre realpengar nu efter att lönen stigit med 15%. Lönen räcker kanske dåligt till mat och sånt år #1, men säkert bra år #100 när man har 900 kr i ränta.
"Det är också så att inflation inte är samma sak som KPI. Verklig inflation är ökningen av mängden pengar och krediter, samt omsättningshastigheten på dessa i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar, och tar sig uttryck i form av prisökningar på tillgångar, varor och tjänster. Exempelvis är de stigande bostadspriserna inflation, men är det någon som har fått höjd lön med motiveringen "priserna på bostäder har stigit?""
Det här är dock en poäng ta upp. Bostadspriserna räknas inte med i inflationen. D v s inflationen är egentligen högre om man räknar med att bostadspriserna går upp -men är då inte bästa sättet att undvika behöva köpa dyrar i framtiden att äga sin bostad redan nu innan priserna har gått upp? Alltså ännu ett bra skäl till att äga sin bostad.