“Sverige har världens dyraste hus”

Visst, förstår att det är intressant och säljande med bostadsbubblan, men du får ju tänka till lite när det är läge att klämma ni ordet.

Konstruktioner som "bostadsbubblan fortsätter spikrakt uppåt" är helt ologiska och onödiga. Förklara istället vad du vill säga.

Svenskar lägger en mycket hög andel av sin inkomst på sitt boende, det är sant. Måttet huskostnad/disponibel inkomst är emellertid inte helt rättvisande då svenskar betalar för mycket via skattesedeln och således inte behöver använda sin disponibla inkomst till dessa saker.

Jag eftersöker alltså ett mått som tar hänsyn till skattesystem och andra faktorer om man ska jämföra kostnaden för hus mellan olika länder.

/David

Låg ränta innebär höga bostadspriser i nominella tal. Som alla säkert märkt så är bostadskostnaderna ganska låga, eftersom det är billigt att låna pengar.

Och det som är intressant för 9 av 10 är boendekostnaden, inte vilka siffror som står på köpeavtalet.

Vad Cornu säger med sitt idisslande av bostadsbubblan, är att han förväntar sig en högränteekonomi i den närmaste framtiden.

Hur ska det gå till? Jag tillhör dem som trodde på fallande bostadspriser redan 2006 och har alltså haft fel i fyra år nu. Men trots det så tror jag inte att Cornucopias krasch-bom-bang!-scenario är det troligaste.

Det som kan utlösa en smäll på bostadsmarknaden är chockhöjda räntor, t ex på grund av skenande inflation eller en finanskris II där tillgången på kapital stryps.

Inträffar inte det så kan Cornu och RBS tycka vad de vill om bostadspriserna i Sverige.

Cornu, du är en envis j***l utifrån skogen som hojtar så t o m de i den stora staden vid kanten av taigan undrar vad som står på.

Fortsätt, så känner dom sig kanske mindre insnöade.

Jag är själv i den fasen av livet då man behöver skaffa sig en stor bostad för familj dom kommande 20 åren. Alla jag känner argumenterar för ett köp, själv har jag räknat på vad det innebär i närförort till stockholm.

Med den ränta och inflation som varit ungefär dom senaste tio åren (4,3 resp 1,5) så kostar en bostadsrätt inkl ränteavdrag klart mer än vad det kostar att hyra en liknande lägenhet. Det är först när man räknar in värdeminskningen på lånet genom inflation som man kommer ner till break-even siffror.

Så som jag ser det så köper man bara på sig risk mot en ev. prisökning som förefaller väldigt långt borta idag.

Det svåra är ju att man vill ha så nära till jobbet så man inte spolar ner ungarnas barndom i pendlingsträsket.

Man kanske skulle flytta till oslo. Där har dom 50% högre snittlöner och lägenheterna kostar 70% av vad dom gör här.

Bara kostnader enligt ränta – avdrag + avgift – värdeminskning på lånet. Ingen amortering, underhåll eller avgiftshöjningar av något slag. Är själv ingen stjärna på regler men bankerna visar endast dagsläget i sina kalkyler på nätet.

Värt att beakta är att det har blivit vanligare att föreningar tar lån för att kunna hålla sina avgifter nere. Anledningen är att låga avgifter ger högre pris när dom säljer sina lägenheter och köparen får ta notan.

"Värt att beakta är att det har blivit vanligare att föreningar tar lån för att kunna hålla sina avgifter nere. Anledningen är att låga avgifter ger högre pris när dom säljer sina lägenheter och köparen får ta notan. "

Intressant. En effekt av att alltför få bostadsrättsköpare tittar på föreningens årsredovisningar innan köp? Det finns en skattemässig nackdel av att föreningen drar på sig skulder istället för att medlemmarna/köparna gör det, i och med att brf inte kan göra skatteavdrag på sin ränteutgifter.

Matpriserna är det som mer än något annat kommer att driva inflationen framöver. Om priset på råvaror som majs, vete och soja stiger med 10-20% så kommer det att ge en KPI-inflation på åtminstone 5%. Höjda matpriser kommer därmed att föra med sig höjda räntor.

Det allra säkraste sättet att förlora mycket pengar är att som Cornucopia spekulera i fallande vetepris.

Finns något liknande bear fastighet?

Galgresaren, jag tror inte ens en rejäl inflation hade räddat lånekarusellen. En hög inflation hade gett väldigt höga räntor, något som jag tror många hushåll inte hade haft råd med. Många skulle bli tvungna att skära ner på sin konsumtion, vilket hade varit problematiskt för företagen och med stor sannolikhet lett till ökad arbetslöshet.

Som jag ser det kan inget rädda lånekarusellen. Det bästa hade varit om folk börjar amortera, men hur stor är risken att det händer i dagens samhälle?

@16:23
"Med den ränta och inflation som varit ungefär dom senaste tio åren (4,3 resp 1,5) så kostar en bostadsrätt inkl ränteavdrag klart mer än vad det kostar att hyra en liknande lägenhet."

Förutsatt då att det går få en hyreslägenhet. Vilket det inte gör. Klart som fan det är billigare, nått ska man väl ha för sina kontakter/ärvda kontrakt/bonntur/höga ålder.

Jag har bundit upp nästan en miljon i kapital som jag ej kan få avkastning på för att få en ok (den är absolut inte mer än OK) bostadsrätt i göteborg på rimligt avstånd från stadskärnan. Min avgift till föreningen är jämförbar med en likvärdig hyresrätt i samma område. Uppenbart att det är en dålig affär. Men jag pallar inte andrahandsträsket och tycker det är värt att bo hyfsat centralt. Så vad göra?

Jag tror de flesta som sitter i hyresrätt inte fattar hur bra det har det.

Cornu. Jag vet inte vad som driver dig så rabiat i denna fråga? På marginalen kommer några nya husägare med mångmiljonlån att gå i kk om räntan går upp. Att jämföra våra huspriser med husbubblan i usa och england och påstå att vi är värre ute vittnar om total inkompetens vilket jag vet inte stämmer. Alltså har du ngt annat i bakfickan. I sak håller jag med om att amortering skulle vara obligatoriskt.

Det är som en infekterad varnagel att gå mot strömmen i Sverige, för här är alla vinnare och ingen förlorare. Det kollektiva sossefolket har blivit kapitalister, en mycket farlig kombination.

Att ens yttra något negativt om bostadspriser är som att svära i kyrkan har jag märkt. Har diskuterat detta med allt från fysiker till civilekonomer och alla är de trots gedigen utbildning övertygande om att det inte finns några problem.

Det är just övertygelsen som skrämmer mig mest, man blundar för allt som är mot ens uppfattning och ser bara saker som är till ens intresse.

Själv är jag lågbelånad numera men var högbelånad 1997, från 370 000 till runt 1.9M idag för samma 42 kvm. En skrämmande resa i inflation ser jag det, har dock amorterat av 150 000 av orginal köpesumman, fortfarande ungkarl, vilken böna vill dela en etta idag?

Det finns knappast någon tvekan om att den svenska husbubblan kommer att spricka spektakulärt.

Frånsett att den allmänna kreditbubblan kommer att spricka liksom den gjorde i 30-tals depressionen, har vi nu Peak Oil som gör framtida ekonomisk tillväxt omöjlig. DVS nuvarande och framtida skulder med räntor kan inte betalas genom en framtida tillväxt som inte kommer att finnas.

Vi befinner oss vid början till slutet för de västliga social/välfärdsstaterna inklusive pensionssystemena mm.