Blev anklagad för att vara förblindad av fundamenta kring oljepriset, så det kanske är bäst att förtydliga min ståndpunkt.
Peak oil känner vi alla redan till, och jag har hela tiden hävdat att oljepriset kommer variera allt våldsammare, högre toppar och djupa bottnar. Någon varaktig och stabil uppgång kommer vi inte att få, och blir priset tillräckligt högt kan det hända att man även i västvärlden och OECD-länderna reglerar oljemarknaden genom att sätta stopp för marknadsmässig handel och inför pristak, även om det är kontraproduktivt. Det kanske händer på 200 USD, 500 USD eller redan på 150 USD, vem vet. Åtminstone inte jag. Utan reglering av marknaden kan oljepriset förstås gå nästan hur högt som helst på prisspikarna, ex 10 000 USD, men att marknaden får förbli oreglerad ser jag som osannolikt.
Tills vidare kommer oljepriset främst följa världskonjunkturen, och det har jag skrivit förr. Dyker världsekonomin så dyker oljepriset, peak oil eller ej.
Sedan maj-juni har jag blivit allt mer tveksam till oljeprisets uppsida, vilket jag också skrivit om i flera inlägg, och är inte alls speciellt optimistisk om stigande priser. Kortsiktigt åtminstone inte i juli.
Från mitt inlägg om peak tillväxt:
“Den första är att oljepriset kommer följa världskonjunkturen. Detta samband ser nu ut att vara starkare än själva produktionsvolymen av olja. Det innebär också att om världsekonomin dyker igen, så dyker oljepriset även om vi passerat peak oil.“
Se även inlägget om driving season 2010.
“Samma sak ser vi antagligen nu, nämligen att oljepriset föll tvärt mot säsongsmönstret pga den aktuella skuldkrisen inom EU.
Ekonomiska kriser är alltså starkare drivkrafter för oljepriset än de vanliga säsongsvariationerna.
Man kan antagligen dra en av två slutsatser av detta. Antingen kommer oljepriset fortsätta att krascha, eller så är det tidernas köpläge och säsongseffekten kommer ta över. T ex förväntas orkansäsongen bli värre än vanligt, och orkanerna bidrar tillsammans med driving season till säsongsvariationen i oljepriset.
[…]
Fundamenta fortsätter vara starka för oljan med peak oil, och även ett uppåttryck på marginalen pga borrningsförbudet för djuphavsolja i USA. Men skräcken och paniken över fortsatt ekonomisk kris är störst av alla, åtminstone än så länge. Min grundtes för peak oil fortsätter att gälla. Oljepriset kommer bli allt mer volatilt och variera kraftigt år till år, mycket beroende på hur världsekonomin mår.”
I övrigt går det bra att leta upp inlägg själv, råvarupriserna skvallrar om högst blodfattig ekonomisk återhämtning.
En möjlig slutsats är iaf att oljan mycket väl lämpar sig för vecko- eller månadstrading, men knappast som långsiktig investering. Speciellt inte så länge priset är i contango.
När det kommer negativ makrostatistik som pekar på utebliven ekonomisk återhämtning, så är det helt naturligt att oljepriset dyker.
10 kommentarer
Bra inlägg. Jag håller med om huvudpoängen om att priserna sannolikt går ner vid en kraftig konjunkturnedgång.
Angående oljan som långsiktig investering: Jag har ett tips på ett intressant paper från Yale som behandlar avkastningen från råvarufutures.
http://www.capmgt.com/com_futures.html
I figur 14 ser vi en positiv korrelation mellan avkastning och backwardation (mellan år 1959-2004). Dock är sambandet betydligt svagare än vad jag hade trott! Lean Hogs visar exempelvis hög avkastning och väldigt kraftig contango samtidigt. Som helhet hade portföljer bestående av råvaror med hög respektive låg backwardation nästan exakt samma historiska avkastning (figur 15). Jag tycker att detta känns lite kontraintuitivt, men tydligen… 🙂
Pristak? Ransonering till vissa samhällsnödvändiga användningsområden skulle jag hävda:
Jordbruk (sjukt mycket energi går åt till handelsgödsel. 40-50% av totala energiåtgången för konventionellt jordbruk).
Kollektivtrafik troligtvis, för att hålla igång systemen.
Kol->diesel-omvandling i stor skala tror jag också kommer hända. Det finns en hel del kol och det borde kunna gå att omvandla tillräckligt mycket.
Allt givet att prisspiken kommer med tillräckligt stor förvarning. Vilket för oss till den stora obesvarade frågan: Hur snabbt kommer förloppet att gå?
Hängslen och livrem gör ingen bloggare. Jag tycker att du återigen med detta inlägg introducerar än ovälkommen brasklapp. Jag vet inte vad syftet är, men skriver du detta för att kunna fram att ett av två möjliga scenarier inträffade, så tycker jag hellre att du ska låta det bära eller brista. Jag blir besviken eftersom du är den som verkligen fört fram att vi ska uppåt på långsikt oavsett vad som sker. Naturlagen. Det köper jag med hull och hår. Att snacka om kortsiktiga svängningar är bara löjligt om du frågar mig. Det intressanta är inte om bilen svänger höger eller vänster utan vart den är på väg och hur långt det tar att nå målet. Tänk om. Tänk rätt.
Att tänka som du vill är inte rätt, även om det är tänk om. Jag skriver vad jag tror, inte vad du vill höra.
Om du som investerare skall "köpa oljan", så måste du då verkligen ha psykologin att inte tappa modet när oljepriset återigen är nere på 30-50 USD, och dina oljeaktier fallit 80%. Igen. Och igen. Och igen.
De flesta kommer sköljas bort i de allt våldsammare svängningarna upp och sedan ner och sedan upp och sedan ner. Bättre att följa svängningarna och sälja när konjunkturläget påkallar det istället för att blint hoppas på att oljepriset får förbli oreglerat och nå femsiffrigt (10 000+ USD). Kommer inte ske. Marknaden kommer regleras förr eller senare, om inte annat via ransonering.
Efter att ha läst detta inlägg börjar jag undra vad din tes egentligen är? För hur kan oljan, enligt ditt peakoilparadigm, vara så priskänslig?
Antingen håller den på att ta slut och är svår att ersätta, och då går priset upp oavsett konjunkturer. Faktiskt så bör oljans pris påverka konjuktiren, inte tvärt om.
Eller så är det inte så. Och tydligen är det inte så?
Plato
Plato, vad hände med oljepriset 2008-2009? På kort tid föll det från rekordnivåer på 148 USD, nivåer som uppnåddes pga brist och att oljeproduktionen inte hade ökat nämnvärt på tre år. Fallet gick ner till ca 30 USD, varifrån priset sedan tripplades till i våras.
Tycker det stämmer ganska bra med att priset åker jojo. Stora prisrörelser åt bägge håll är vad som utmärker en bristsituation, inte stabilt stigande priser.
Ja, oljans pris påverkar konjunkturen, men framför allt så är det bristen på olja som påverkar. Priset är mindre viktigt, produktionen viktigare. Priset eller (den uteblivna) produktionen knäcker konjunkturen, och priset kraschar. Rinse, repeat.
Oljan har en väldigt låg sk priselasticitet, vilket betyder att den rör sig snabbt uppåt för att minska konsumtionen, typ 50% högre pris, 1% lägre konsumtion än annars. Men motsatsen gäller också, att när konsumtionen faller snabbt pga oljepriset så faller också priset, typ 1% fallande konsumtion, 33% lägre pris.
Det här är centralt om du utgår från att peak oil sker just nu, för om du bara tror att oljepriset skall stiga kommer du bli ruinerad om du investerar därefter.
Corny:
Bra förtydligande. Precis som jag påpekade när jag kritiserade dig, så ser du ju från de andra kommenterarna att många är förvånande och inte riktigt hänger med i dina tankegångar. Det var det jag kritiserade och jag tar de andras kommentarer som bevis för att du blivit förblindad av fundamenta.
Min bild av fundamenta är att det som påverkar fundamenta mest är Kinas ekonomi. Det gör den för att 80% av deras elproduktion använder olja eller kol. Därmed är konsumtionskonjunkturen det som påverkar Kinas ekonomi mest. Misslyckas Keynesianerna med sina idéer, så faller behovet av tillverkning (inget utrymme för att konsumera) och därmed energibehovet. Oljan kan då lätt nå $45 för behovet av olja i resten av världen är betydligt mindre. Indien hamnar förstås i samma båt som Kina i den här diskussionen.
Cornu: Har nu läst ditt svar på mitt inlägg, och det är ett bra svar. Tack. Men skulle jag skulle få samma svar från en person som aldrig hört om, eller inte tror på, att peak oil inträffar nu?
Det jag menar är att "Priset på olja far upp och ner efter konjunkturer och marknadsnycker, precis som allt annat" inte är ett renodlat Peakoilsvar, eller (?) (a la Chris Martensson som väll förköpt sig på guld vid detta laget?)
/Plato
Vad som hände med oljepriset 2008-2009 har jag ingen aning om men jag tror på din förklaring till varför det nådde rekordhöjder.
Men varför sjönk det sedan till 30 USD? Ökades produktionen? Och hur funkar det i Peakoilparadigmet?
Jag frågar eftersom jag inte vet, jag var inte intresserad den gången det begav sig utan försöker sätta mig in i det så här i efterhand.
Vem som helst med kunskap är välkomen att svara, om Cornu ej har tid.
/Plato
12:02, instämmer i princip om Kina. Man skall inte heller glömma att kineserna kommer in som oljekonsumenter till dagens oljepris och tycker det är helt normalt.
Annars ser jag inte riktigt hur vi inte säger samma sak?
17:03, 18:29. Oljepriset har en hävstång på världsekonomin vid brist. Stiger ekonomin med 1% stiger oljepriset med 50%. Motsatsen gäller också. Faller världsekonomin med 1%, så faller oljepriset med 33%. (Procentsatser tagna ur luften).
Det var vad som hände 2008-2009. Världsekonomin stoppade upp och vände ner, och oljepriset kraschade därmed.
Det kommer ske igen, men kanske/antagligen kommer oljepriset varje vända nå högre, eller åtminstone höga toppar innan ekonomin kraschar igen.
Oljeprismässigt blir peak oil en väldigt vass såg. Man måste akta sig så man inte skär sig riktigt illa.