Ulf kisade i kvälldiset. Huset låg avskilt uppe på en höjd, och fast det lyste såg ingen ut att vara hemma. Någonstans i fjärran kunde han höra en hund skälla. Ulf gillade inte hundar, men hans far hade lärt honom vad man gör om man stöter på en hund, så rädd var han inte. Tillsammans hade de skickat både en och annan vakthund till graven.
Ulf hade uppfostrats väl av sina stränga föräldrar, och familjen hade hållit sig för sig själva som många andra yrkeskriminella familjer. Man tog vad man kom åt, oftast ensamma offer man mötte ute på vägarna, men helst från dåligt bevakade villor på landsbygden.
Men Ulf hade nu tröttnat på att vara så hårt hållen inom familjen och hade en dag bestämt sig för att ge sig ut på egen hand för att söka sin lycka ute i världen. Så han hade brutit upp från familjens normala trakter uppe i Dalarna och Värmland och istället gett sig ut på turné. Han hade klarat av Uppsala, Stockholm, Örebro och var nu nere runt Linköping.
Huset var omgärdat av en rejäl stenmur, och det fanns även skyltar om kameraövervakning. En guldglänsande skylt från Securitas blänkte bredvid porten genom stenmuren. Ulf hade gått några varv runt murarna, och hade hittat en punkt där han kunde hoppa över från en liten bergsklack och sedan med lätthet klättra över muren. Han stod nu och laddade inför hoppet och spanade upp mot huset, där bytet skulle vänta.
Ulf hade fått nys om det lyxiga och ensligt belägna huset tidigare under dagen. Och ingen verkade vara hemma heller. Husets ägare hade tittat förbi under förmiddagen, men hade sedan åkt iväg igen och syntes inte till. Larmet oroade han sig inte över. Snabbt in, ta det som verkar värdefullt och ut igen. Han hade aldrig varit med om att Securitas hade hunnit dit innan han redan snabbt hade försvunnit.
Ett djupt andetag, och så tog han sats. Han nästan flög upp på murens krön, och hoppade sedan snabbt ner på den välklippta gräsmattan nedanför och rusade upp mot huset. Ytterdörren var låst, men det var inget problem. Han krossade ett av de höga fönstrena i vardagsrummet och klev in genom glassplittret. Någonstans började larmet pipa, och han tog på sig hörselskydden innan ljudet successivt började skruvas upp.
Det var ett väldekorerat och smakfullt inrett vardagsrum. Det fanns mycket att stjäla, men hans ögon drogs åt konsten på väggarna. Han kunde inte bedöma om konstverken var värda något, eller om de ens var äkta. Men ramarna, ramarna var fantastiska. De visste han att han kunde få betalt för och leva gott på ett tag. Tavlor kunde spåras, men ramarna, det var aldrig någon som märkte upp ramarna.
Ulf slet snabbt fram kniven och skar bort tavlorna från de fantastiska ramarna. Han brydde sig inte om att det stod van Gogh eller Picasso signerat nere i hörnet på de olika tavlorna. Visserligen kunde han bara bära 2-3 stycken ramar just nu, men han skar ändå ur samtliga tavlor. Han skulle komma tillbaka igen, och då skulle det spara tid att ha gjort det mesta av jobbet redan.
Med tre av de förgyllda ramarna under armen sprang han ut i natten igen. Efter sig lämnade han sönderskurna och förstörda tavlor. Det var lite besvärligt att komma över muren igen, men han klättrade upp i ett äppleträd och tog sig modösamt ut igen. Genom hörselskydden hörde han ljudet av larmet, men han såg inte till Securitas.
Ulf Ulvsson gav sig ut i mörkret, trygg i förvissningen om att han nu skulle klara försörjningen några dagar. Och han skulle komma tillbaka.
Naturligtvis handlade denna saga inte om en kriminell. Och kriminella måste ju också få leva. Dessutom finns det ju försäkringsbolag.
Problemet är ju att inte bara känner sig brottsoffret sig kränkt, utan dessutom kan brottet orsaka skador som inte går att reparera. Det finns hundratusentals kriminella i världen, men det finns bara kanske ett hundratal tavlor av van Gogh.
Nej, vad det här handlar om är det sk utrotningshotade djuret vargen. Ulven, gråben. Det finns över 200 000 individer gråvarg i världen, men trots detta så klassas den som utrotningshotad i svensk media.
Medan det finns ca 200 000 gråvargar i världen, så finns det t ex 167 tackor av rasen roslagsfår, eller t ex ca 2000 av de utrotningshotade gutefåren. En enda varg kan alltså likt Ulf Ulvsson ovan orsaka oersättliga skador på andra verkligt utrotningshotade djur.
Vargfrågan är inte svart-vit, men glöm inte att vargen inte är utrotningshotad globalt. Däremot finns det flera utrotningshotade lantraser där en strövande ungvarg kan orsaka oersättliga skador på en redan smal avelsbas.
Vad hjälper stängsel, ersättningar från länsstyrelsen och försäkringar när vargen ändå kan lämna en avelsbesättning av utrotningshotad lantras med avslitna strupar? Den som menar att rovdjur bara slår det den behöver för stunden kan ta sig en titt på en talande bild här.
Jan Guillou lägger en demokratiaspekt på vargfrågan. Trots allt bor ju majoriteten av befolkningen i städerna, och tycker alltså om att läsa om att varg käkar upp lite tamdjur då och då. Alltså får minoriteten finna sig i majoritetens önskan om varg. Trots allt får man ju ersättning från länsstyrelsen om djur blir rivna, och det finns ju stängsel. Antar att stadsbor tycker det är OK med lite inbrott då och då, trots allt har de ju försäkring, och dörren är ju låst. Är man orolig över inbrott får man väl vara hemma hela tiden och vakta?
Demokrati är som bekant när tre vargar och två får går till val kring frågan huruvida fåren skall ätas upp.
15 kommentarer
Hmm, intressant att det finns fler av både varg och lantraser i t ex Estland än i Sverige.
Kanske för att de fortfarande kommer ihåg hur man lever med stora rovdjur. Här tycker vi ju, som alltid, att någon annan får ta hand om problemen. I det här fallet spara vargen.
Nix, pix rika länder bör nog klara att ha en biologisk mångfald. Skam vore annars.
/sirw
Ojoj, här har du trampat i ett getingbo! Undrar om dina läsare har starka åsikter i frågan… Jag ska göra mitt bästa för att kasta mer bensin på brasan!
Vad föreslår du att vi ska göra för att skydda utrotningshotade raser som Roslagsfår? Skjuta alla vargar? Och sedan alla hundar från en viss storlek och uppåt? För visst är det så att fler tamdjur varje år dödas av hundar?
Jag kan gå med på att man ska få skydda sina utrotningshotade djur. Om det ska vara genom nödvärn eller skyddsjakt i närheten av dessa tar jag inte parti för.
Men att hävda att vi människor har ensamrätt på viltet eller att vargen ska bort för att man inte kan jaga med hund om det finns varg, det är argument som jag tycker är förmätna, men tyvärr inte ovanliga inom jägarkretsar.
Dessutom, ekonomiskt sett så är vargen mest till fördel för människan, eftersom den genom att sänka betestrycket i skogen (något som jägarna inte verkar vilja/kunna) gör så att den biologiska mångfalden får sig en chans och att en tallplantering kan klara sig utan att bli sönderbetad. Jag har sett skillnaden i skogen där det finns varg och där det inte finns.
/Ylven (!)
Ylven, det är ingen svart-vit fråga. Numer har man rätt att skjuta varg i inhägnad med tamdjur, vilket väl är en bra avvägning. Samtidigt är det som du vet omöjligt att vakta djuren hela tiden. I mindre rika länder, ex Baltikum och Rumänien så kan man ha råd att t ex ha ungdomar som vaktar tamdjuren. Det har vi svårare att ha råd med i Sverige, iaf om man skall ha lönsam produktion.
Vargen hör hemma i skogen, djur som är oskygga skall förstås skjutas, så blir det inga problem.
William, har du några referenser kring antalet lantrasdjur i Estland?
Jag tycker likväl liknelsen med en inbrottstjuv är relevant. Folk har ju försäkringar och låsta dörrar, så det gör ju inget om tjuven kommer och tar lite grejer… Går ju alltid att köpa nytt med försäkringsbolagets pengar…
Debatten behöver lite nyans, istället för att vara svart-vit.
Ylven, nej jag har inget svar på frågan om de utrotningshotade lantraserna. Förhoppningsvis räcker det att skjuta oskygga vargar, så vargen präglas att hålla sig där den hör hemma, dvs i skogen.
Det är lite lustigt att det inte finns någon varg norr om Dalarna dock. Underligt.
Bra Cornucopia, att du tar upp den här frågan. Vargen jagar utan att betala jaktarrende, förstör älgstammen och minskar jaktvärdet kraftigt förutom problemen med tamdjuren.
Där det finns varg vill snart ingen bo, eftersom man inte kan jaga, och det blir obehagligt att gå i skogen och plocka bär och svamp. Detta leder i förlängningen till att skolor och affärer läggs ner och landsbygden avfolkas.
Det var på mycket goda grunder som man utrotade vargen på 1800-talet, med skyldighet att hålla vargnät och varggropar m.m.
Vi har lyckligtvis inte någon etablerad vargstam hos oss i Småland, men häromdagen sågs faktiskt en varg här. Tyvärr törs man väl inte skjuta den om man skulle få chansen, det är ju nästan hårdare straff för det än att skjuta en människa.
Också skogsägare
"Också skogsägare" skrev:
"Där det finns varg vill snart ingen bo, eftersom man inte kan jaga, och det blir obehagligt att gå i skogen och plocka bär och svamp. Detta leder i förlängningen till att skolor och affärer läggs ner och landsbygden avfolkas."
Nu blev det väl lite överdrivet… på vilket sätt är det obehagligt att gå i skogen om det finns varg där? De lär ju knappast attackera människor. Björnen är väl i så fall obehagligare, men björnbeståndet i skogarna norröver verkar inte hindra folk från att gå ut och plocka bär och svamp!
Flute, jag tycker du ska fråga folk som bor i vargområdena! Blir det för många vargar och ont om mat kan de även attackera människor, titta bara hur många barn som tagits av varg i Indien de senaste åren. Jo, björnen är ännu obehagligare att ha i skogen, framförallt om man jobbar där.
Också skogsägare
Flute, läs den här kortfattade artikeln om varg, se bifogad länk nedan, sök sedan på Google så hittar du mycket mer om hur farlig vargen kan vara.
http://smp.se/ledare/ingen-radder-for-vargen-har(1494148).gm
Också skogsägare
Och hur obehagligt är det inte att gå i skogen när man vet att det smyger omkring skutglada jägare som inte ser skillnad på en ponny och ett vildsvin.
Nä, jag är mer rädd för klantiga jägare och ders lösspringande hundar äv vad jag är för våra rovdjur.
"skutglada"??? Du menar väl skjutglada? Skämt åsido, om man vet att jakt pågår bör man inte vistas i skogen, det är att missbruka allemansrätten.
Också skogsägare
Också skogsägare, jag håller inte med.
Jakt skall bedrivas så att det inte utgör någon fara för annan, och utan att allemansrätten påverkas. Det skall gå att plocka bär och svamp samtidigt som det är älgjakt. Det är vad jag lärde mig när jag tog jägarexamen.
Jakt bör inte bedrivas så att man måste sätta upp skyltar om att jakt pågår. Är man så vårdslös bör man inte jaga alls.
Annars brukar bär- och svampplockare vara välkomna tycker jag. De driver viltet så det inte bara ligger i lega hela dagen.
Däremot är det ju helt OK att sätta ut skylt vid eftersök pga viltolycka, så att trafikanter visar hänsyn mot eftersöksjägare och skadat vilt.
En av grundstenarna i allemansrätten är att allmänhetens vistelse i naturen med stöd av allemansrätten inte får orsaka nämnvärd skada eller annan olägenhet för dem som äger och brukar marken.
Visst kan bärplockare driva fram vilt, och på så sätt vara till nytta för jakten, men de kan också utan att veta det gå så nära en jägare på pass att inget vilt kommer dit, eller att det blir för farligt att skjuta, i så fall en olägenhet.
Framförallt är det dock en säkerhetsrisk att inte ha kontroll på var det finns folk i skogen. Vid genomskott på vilt, eller om kulan träffar en gren kan det bli rikoschetter som ibland kan gå ganska långt. Jaktledaren anvisar ju skyttarna tillåtna och förbjudna skjutriktningar av dessa skäl.
Även vana och skickliga jägare kan dessutom någon gång skjuta ett bomskott, och även med bra kulfång kan kulan träffa en sten och studsa långt i en annan riktning.
Nu handlade det också om att den anonyme ovan tyckte att det var obehagligt att gå i skogen under jakt, frågan är då varför han går där om det är så obehagligt? Om han måste gå där p.g.a. sitt arbete förstår jag honom, i annat fall är det ju bara att gå en annan dag när inte jakt pågår.
Den som sätter upp skyltar om att jakt pågår gör det naturligtvis inte för att jakten bedrivs vårdslöst, utan för att slippa störningar, och för att informera dem som tycker att det är obehagligt att gå i skogen under jakt.
Nej, jag sätter inte upp sådana skyltar, och jag jagar nästan inget heller, har dock jägarexamen och vapen.
Också skogsägare
"Också skogsägare", du låter mer som ett eko från det förflutna alternativt vilken nutida median-jägare som helst i mina trakter!
Såsom boendes i "vargområde" så måste jag tillstå att vare sig jag eller mina bekanta känner något obehag inför att vistas i skogen. Om man känner av sådant har man läst för mycket antivargpropagande eller lyssnat för mycket på historier kring lägerelden (möjligtvis kan likhetstecken sättas mellan dessa).
Nä, som vanligt är det den lokala jägarkåren (notera att jag själv är jägare) som är mest rabiat och skräckslagen. I mina trakter är det nämligen SGT som är gängse praxis (åtminstone i teorin…).
Det skulle vara intressant att se källorna till den samlade vederhäftiga statistiken angående vargangrepp, inte bara från Indien…inte…finns den?.
När man ventilerar dödsorsaker bland barn i världen så tror jag att vargarna kommer ganska långt ned på listan (även i Indien).
Nej, det är som med dödsorsaker avseende jakthundar, hur ser proportionerna ut mellan varg kontra bilar t ex?
Jag tycker givetvis att tamboskap skall kunna skyddas utan att en ägare/skytt buras in, men inser samtidigt att trycket från jägarlobbyn inte kommer att minska förrän det tillåts begränsad jakt på varg pss som björn och lo.
Det är också rimligt MEN först då den inavlade vargstammen kommit över sin kritiska massa (vilken den nivån är överlåter jag till andra att avgöra).
"Också skogsägare", du låter mer som ett eko från det förflutna"
Tack, det tar jag som en komplimang! Förr visste man nämligen hur man skulle hantera vargproblemet.
Rudder, du har givetvis rätt i att varg kommer långt ner på listan över dödsorsaker, men när du jämför med bilar måste man komma ihåg att vi inte klarar oss utan dem. Varg däremot klarar vi oss alldeles förträffligt utan, och de miljontals kronor av våra skattepengar som staten lägger ner på vargarna kunde istället användas till något nyttigt, t.ex. sjuk- eller åldringsvård.
Också skogsägare
Här kommer ytterligare ett bensinbidrag till brasan så kanske den inte slocknar.
Risk att bli dödad av varg om man går i skogen?? Fånigt att vargmotståndare överhuvutaget använder det argumentet. Jag misstänker att det är minst 10000 gånger större risk att man omkommer i en älgolycka.
Dvs det är älgen som borde utrotas i Sverige då den orsakar skador både på människor och skog. Det räcker väl att det finns rådjur och harar att panga på.
Älg kan vi alltså klara oss utan då det finns annat ofarligare vilt att jaga som inte kostar en massa människoliv.
Vargen är en effektiv metod att minska antalet älgar. Problemet är när vargen inte längre kan leva på viltöverskottet. Då blir det i första hand tamdjur, och efter habituering tvåbenta djur.
Skulle vargen bara hålla sig i skogen så skulle nog gnället vara minimalt, undantaget de som släpper sina hundar, men trafiken tar nog fler än vad vargen gör.
Mitt motstånd baserar sig på att de ger sig på tamdjur, och svensken är inte beredd att betala vad köttet och mjölken skulle behöva kosta för att man skulle ha råd att skydda djuren mot varg – dvs i princip heltids 24/7 vallning av djur. Då pratar vi om tusentals kronor per kilo för köttfärsen.