Det finns faktiskt seriösa tankar på hur t ex USA kan lösa sitt energibehov nu efter peak oil. Nu är tankar inte samma sak som planer, planer behöver finansieras och godkännas, och för att uppnå det måste man först se verkligheten för vad den är – att de fossila bränslena peakat (oljan) eller peakar inom de kommande tio åren (fossilgasen ca 2015 och kolet ca 2020 – 2025).
Oljemannen och investeraren T Boone Pickens föreslog att man skulle sätta upp vindkraft i den vindkorridor som prärien och amerikanska mellanvästern utgör, en plan som vidareutvecklats av Matt Simmons och Ocean Energy Institute till att även omfatta enorma vindfarmer längs USA:s öst- och västkust.
Detta är kanske inte så radikalt, men skulle kräva en enorm investering och en enorm satsning från USA:s sida. Det lär väl sannolikt inte ske, men det är åtminstone en tanke och i teorin möjligt att genomföra.
Vad som är intressant, och som Simmons nämnde i en intervju i förra veckans Financial Sense är att man enhälligt i delstaten Maine klubbat en plan för att längs Maines kust bygga 90st gigantiska vindkraftverk, som i kombination med övergång till värmepumpar istället för oljepannor bör kunna ersätta Maines behov av uppvärmningsolja vintertid, och förstås också stå för behovet av el tillsammans med befintlig vattenkraft. Maine lanserar uttrycket BIMBY, build it in my backyard.
Samtidigt kommer man förstås producera överskottsel sommartid från vindkraftverken, när man inte behöver värme. Denna överskottsel under sommarhalvåret är tänkt att användas för att ur havsvatten + luft producera flytande ammoniak, vilket faktiskt är ett fungerande fordonsbränsle. Förbränning av ammonik bör kemiskt se ut så här, om jag fattat det rätt (kemister får gärna korrigera):
4*NH3 + 3*O2 = 6*H2O + 2*N2 + energi
Enda utsläppen vid ren förbränning blir alltså vattenånga och kvävgas. Kvävgas, N2, är som bekant den största komponenten i det vi kallar luft, och vatten, H2O, kräver inte större förklaringar. Flytande ammoniak har ungefär halva energidensiteten mot diesel, och skall gå att med små anpassningar bränna i vanliga bensin- och dieselmotorer. Förbrukningen i liter stiger förstås pga den låga energidensiteten, och förångningen av vattnet slukar också en del energi.
Vad vi egentligen har här är ett bättre sätt att lagra vätgas, H2, som inte blir flytande om det inte kyls rejält, och även om det är högexplosivt (“knallgas”) så är energidensiteten extremt låg. Ammoniak kan enkelt hållas flytande under tryck, och läcker inte lika lätt som den minimala H2-molekylen, som kan leta sig genom den minsta otäthet. Ammoniak luktar som bekant en hel del vilket inte den luktfria knallgasen gör, och läckage kommer därmed bli uppenbara ganska omgående.
NH3 är iaf ett möjligt sätt att använda överskottsproduktion från vindkraft till att istället producera ett helt rent fordonsbränsle, som inte kräver något annat än energi, luft och havsvatten. På köpet kommer man också utvinna salt från havsvattnet.
Men som sagt, en tanke på ett papper är inte samma sak som att det kommer genomföras i verkligheten. Men Maine ser åtminstone ut att ta ett steg på vägen. Fast det saknas fortfarande finansiering. De pengarna användes upp till att låna för köp av dyra bostäder och stora SUV:ar 2001-2008.
16 kommentarer
Ha ha! Du fick till det fint där på slutet angående finansieringen.
Det ser ut som att den kemiska processen är felvänd. Nu vet jag inte om du har rätt formel men borde den inte vara åt andra hållet?
6*H2O + 2*N2 + energi -> 4*NH3 + 3*O2
Dvs du tillför energi och får ammoniak(NH3) samt syre som produkt?
Jag beskrev förbränningen av NH3, inte skapandet, men skapandet av NH3 är förstås inversen till förbränningen
Fel av mig, det står ju faktiskt i ditt inlägg.
Jag borde dricka minst en kopp kaffe innan jag kommenterar saker.
Inte då, det är väl ingen skada skedd.
Bra att man agerar.
Läser man denna artikel förvånas man av vissa personer, i detta fallet Michael Lynch, inte vill ta till sig några av argumenten för "Peak Oil". Peak Oil har enligt min uppfattning en tydlig vetenskaplig grund baserad på analys av data från världens oljefält.
http://www.nytimes.com/2009/08/25/opinion/25lynch.html
Här kommer länken html format:
Michael Lynch's Artikel i NYTimes
Oavsett vilka bedömningar man gör om peak oil måste det vara vettigt att undersöka andra energiformer. Och just sådana som kan användas av dagens system med mackar och förbränningsmotorer tillhör de bättre eftersom anpassningen verkar vara minimal. Men som vanligt vet man inte om det fungerar förrän det fungerar. Hur många kraftverk krävs av en befolkning på 9 miljarder om alla konsumerar såsom dagens genomsnittsamerikan (eller den rikare tredjedelen av amerikanerna och så räknar vi med besparingar o.s.v.)
FredrikN
Går det hål på din tank på bilen med högkoncentrerad ammoniak vaknar du inte igen…
Jorå, kemin är helt korrekt.
Ammoniak är flytande vid -33 grader Celsius och lägre, och atmosfärstryck.
Vätgas kan jag ej på rak arm, men har för mig att det är betydligt lägre temp. kanske i stil med kvävgas -196 grader.
Håller med anonym, ammoniak i konc form är mycket giftig.
Vätgas förångas tydligen vid -253 grader Celsius, absoluta nollpunkten är som bekant -272 C.
Klar fördel ammoniak alltså.
Mycket som är giftigt. Prova INTE att dricka bensin eller metanol. Eller stora mängder av etanol…
Under tryck är ammoniak flytande i rumstemperatur, och förgasas därmed vid läckage, och bryts väl också ner rätt snabbt om det inte hålls under tryck?. Frågan är hur allvarliga ammoniakläckage är i de små volymer man skulle ha i personbilar? Vi pratar ju inte om en hel tågvagn som förolyckas åt gången här.
De flesta (alla?) drivmedelsalternativ, utom det sämsta, dvs etanol, är tämligen livsfarlig, och större mängder etanol är inte heller hälsosamt.
Batterier är extremt farliga vid brand, och det är även svårt att lagra hela sommarproduktionen av vindkraftsel i batterier, vilket dock är möjligt att göra i form av ammoniak i cisterner.
Vad som beskrivits i inlägget är iaf en möjlighet, som inte kräver några andra råvaror än vindkraftverkens insatsråvaror. Luft och vatten för att skapa ammoniak. Trycktankar. Inga avancerade material, ingen nanoteknik, inga begränsingar i ovanliga råvaror som platina eller palladium för bränsleceller etc, eller råvaror för batterier.
Med små medel möjligt att införa i befintlig fordonspark och befintliga motorer etc.
Man skall inte glömma att många alternativa drivmedel lider av brist eller flaskhalsar i insatsråvaror om de skall skalas upp från prototypstadier.
Riskerna/giftigheten med ammoniak ska absolut inte överdrivas, vätgas och bensin är i mina ögon betydligt värre. Och som sagt, det märks om det läcker vilket inte t ex kolmonoxid och vätgas gör. Skulle inte bli förvånad om ammoniak är det bästa alternativet ur säkerhetssynpunkt.
Ammoniak är en stabil molekyl, även om den är mer reaktiv än alkoholer och kolväten (bensin). Dock används antagligen en övergångsmetall vid dess tillverkning, men bara i katalytisk mängd, dvs teoretiskt så förbrukas den ej. Å andra sidan skulle det inte behövas nån metall för att rena avgaserna (lite beroende på hur mycket kväveoxider som skulle bildas).
Fredrik L, betydligt enklare att återvinna eventuella ovanliga metaller i ett 90-tal katalysatorer vid ammoniaktillverkningen, än mycket små mängder ur miljontals katalysatorer i bilar.
Ju mindre förekomsten av någon är i en produkt, desto dyrare att återvinna, och desto sannolikare att den försvinner ut i entropin via slitage eller icke varsam sluthantering.
Hur ser anpassningen ut f;r en vanlig bensinbil?
FredrikN
Test (jag är newbie)
Dagens nyheter