Hade egentligen tänkt skriva något annat nu på morgonen, men det här är alldeles för bra för att hoppa över. En vetenskaplig studie inom psykologi, bland annat med forskare från amerikanska University of Virginia, har kommit fram till att låg IQ kan kopplas till rasism, h0m0fobi och konservativa åsikter.
Latest in vetenskap
Folk som vill ägna sig åt ekonomisk ”vetenskap” kan ibland ha lite problem med enheter och t ex blanda ihop en storhet, t ex penningmängd i SEK, med en omsättningshastighet t ex SEK/månad och addera dessa eftersom matematiken inte ljuger och 10 SEK + 10 SEK/månad = 20. Detta är förstås helfestligt, då det rakt av visar när någon tänker helt fel.
På samma sätt uttrycks ränta felaktigt i princip överallt. Man uttrycker ränta enhetslöst i procent, vilket ju vid en första anblick är korrekt. 1000 SEK x 5% = 50 SEK. Ingen enhetsförändring, hade ränta haft en enhet hade man inte fått resultatet 50 SEK utan någon annan enhet. Fast i verkligheten så har ränta storheten t^-1, dvs 1/t (=frekvens), där t alltså är tid med enheter som sekunder, minuter, timmar, veckor, månader eller år. T ex är räntan 5 % per år eller 5 %/år. Frekvensen är 1/20, en tjugondel ska betalas per år. Nu förutsätter alla att det är just vad som avses, men korrekt så ska man ange procent per tidsenhet. På 1000 SEK blir räntebetalningarna eller avkastningen 50 SEK per år.
En naturvetare och speciellt fysiker har förstås järnkoll på problemet med enheter, men alla människor som gotz da Internetz är ju inte naturvetare eller har ens gått ur högstadiet.
Man kan t ex inte lägga ihop hastighet med sträcka. Det går att köra 110 km/h på en 2 km lång sträcka. Det går också att köra 110 km/h på en 200 km lång sträcka. Det som dödar föraren är om man kör i diket eller krockar, inte hur lång sträckan är. När någon däremot försöker säga att det inte fungerar med 110 km/h på en 2 km sträcka för då dödar man föraren, eller t ex ställer upp en ”ekvation” som är 2 km * 110 km/h = 220 km/h så finns det bara en sak att göra.
Double facepalm.
Multiplicerar man 110 km/h med 2 km får man 220 (km)^2/h. Dividerar man 110 km/h med 2 km får man 55 h^-1 eller 55/h.
Så NEJ, det går inte att addera eller subtrahera LÖN, som har enheten SEK/månad (eller SEK/tidsenhet), med penningmängd som har enheten SEK. Går inte. Multiplicerar man LÖN med penningmängd får man SEK^2/månad. Kvadratkronor per månad. Dividerar man SEK/månad med SEK får man enheten t^-1 (frekvens har jag för mig att 1/t kallas av fysiker). Dividerar man SEK med SEK/månad får man enheten t, dvs tid. Prova att gå ut högstadiet först, ekvationsteorin, fast jag misstänker att man inte ens får lära sig hur enheter fungerar på gymnasiet längre.
Vem vet vad som kommer härnäst? Någon som adderar massa med temperatur och menar att hin är 80 kg + 37 grader C = 117 kg tung?
Jag kan nu offentligt medge att jag numera raderar signatur ekvationsteorins alla kommentarer som spam, dvs tjatigt trams som tar upp tid och utrymme. Barnet kan inte ta emot några som helst motargument, inte ens när det läggs fram empiriska motbevis utifrån verkliga data, eller när man påtalar att enheterna är åt skogen. Googles kommentarssystem fungerar också så att alla svar på spam också raderas samtidigt, så svara inte på ekvationsteorins trams.
I den bästa av världar så skulle det räcka att påtala ett fel en gång för någon, så kan alla gå vidare. Men vi lever inte i den bästa av världar.
Man ska komma ihåg att på Internet finns alla slags människor. Även de som före 90-talets psykiatrireform hade stått under bättre vård än självmedicinering och självregisserat terapiarbete med repetitivt beteende på Internet. Det är sorgligt att se, men på Internet hittar man inte sällan facit av den reformen i form av t ex maniska människor som havererar över småsaker de inte kan släppa och bara maniskt repeterar dessa oavsett vad. Antagligen finns det rätt många människor som mår riktigt dåligt och skulle behöva riktig hjälp så de kan gå vidare med sina liv. Men finns det någon politiker eller parti som öht driver att förbättra svensk psykiatri?
Förr eller senare kommer Googles spamfilter ha lärt sig och automatiserar raderandet av signatur ekvationsteorin. Till dess ber jag om ursäkt för att det ibland kan ta en stund innan inläggen försvinner. Ekvationsteorin har en egen blogg, där de som bryr sig (och han själv) kan fortsätta tramset. Tack.
En fördel med Internet är att när man råkar ut för troll som ekvationsteorin, så kan man bara dra. Problemet när man driver en blogg är däremot att enda sättet att slippa ekvationsteorin är att lägga ner bloggen. Googles Blogger-plattform stöder tyvärr inte spärrning av enskilda kommentatorer.
Karolinska Institutet, Reykaviks Universitet och Columbia University fick för två dagar sedan publicerat artikeln Electronic screen use and mental well-being of 10–12-year-old children hos The European Journal of Public Health Advance Access (länk), som vetenskapligt och tydligt fastställer att barn mår dåligt av att sitta framför en elektronisk skärm, t ex TV eller dator. Ju mer tid de spenderar framför skärmen dagligen, desto mer dåligt mår barnen.
Vetenskap utmärks av att man kan verifiera hypoteser genom upprepningsbara experiment, och därmed förvandla hypoteser till teorier. Går inte detta är det inte vetenskap. Det är inte ens religon, utan bara humbug. (Finns det för övrigt ngn som utfört en långtidsstudie med två grupper, den ena som dagligen ber ”… och fräls oss ifrån ondo”, respektive en grupp som inte gör det, och sedan kontrollerar utfallet. Med lämplig definition av ”ondo”, ex döden, olyckor, arbetslöshet, brottslighet etc. Kan ju vara intressant att se om Gud lyssnar.)
Man kan t ex testa gravitationen och räkna ut gravitationskonstanten (och lufttryck, luftmotstånd och andra indata) genom att släppa en boll från en viss höjd och mäta tiden. Detta kan man sedan använda för att med mycket hög precision lämna en prognos på hur lång tid det tar för en boll att nå marken från en viss höjd, något som sedan kan bekräftas vetenskapligt genom upprepade experiment. Det är vetenskap.
Tyvärr så finns det de som tror att ekonomi är fysik, och att det går att göra modeller av ekonomi som säger något om utfallet av olika indata, t ex något så banalt som styrräntan.
Det är förstås helt fel.
Inom åtminstone nationalekonomi, som påstår sig vara en vetenskap, så kan man inte genomföra upprepningsbara experiment, ex sätta styrräntan till 1.0% ett hundra gånger och jämföra resultatet med att ha satt styrräntan till 2.0% ett hundra gånger. Alltså förblir alla modeller inom (national)ekonomi bara hypoteser, och är inte vetenskap. De är lika bevisbara som om jag framlägger hypotesen att var hårfästet ligger på Riksbankens chef fastställer den ekonomiska tillväxten.
Nu kan man förstås kontrollera hur alla dessa högavlönade, högutbildade och högkvalificerade nationalekonomer lyckats med sina prognoser. Förlåt, gissningar. En ovetenskaplig och godtycklig sammanställning följer.
Enligt SCB var den svenska ekonomiska tillväxten 2005-2009 enligt nedan.
2005: 3.2
2006: 4.3
2007: 3.3
2008: -0.4
2009: -5.2
Nu följer några prognosexempel. Orkar inte lägga in länkreferenser.
Konjunkturinstitutet, KI, lade i augusti 2006 följande gissningar: 2006:4.5, 2007:3.4, 2008:2.7. Fel, fel och fel. I juni 2005 gissade man 2005: 2.1, 2006: 2.8, 2007: 2.8. Fel, fel och fel. I mars 2007 gissade man på 3.9 för 2007 och 3.4 för 2008. Fel och fel. I augusti 2008 gissande KI på 2008: 1.7 och 2009: 1.4. Fel och fel.
När det gäller gissningen för 2007 så sade man faktiskt först 3.3, men sade sedan att med diverse justeringar för arbetstid så var 3.4 mer korrekt. Av ovanstående tio gissningar så gissade man rätt i ett enda fall, men sade att det inte var korrekt och att 0.1 högre var mer riktigt. Ett halvt rätt kanske? 5% träffsäkerhet. Ett fall av tjugo.
Detta är konjunkturinstitutet som i princip bara skall hålla på med detta. KI har 60st anställda högt avlönade och mycket kvalificerade felgissare.
Över till regeringen och finansdepartementet. I september 2009 gissade man faktiskt på att utfallet för 2009 skulle bli -5.2%. Man gissade alltså rätt! Fast då var nästan tre fjärdedelar av året avklarat och träffsäkerheten ökar förstås därmed. Fast i januari 2010 gissade man att BNP-utfallet för 2009 skulle bli -4.5%. SCB var inte klara med siffrorna än, och man lyckades alltså gissa fel i ett senare läge, efter året var slut. April 2009 gissade man på -4.2% för år 2009. Fel igen.
I vårproppen 2006 gissade man på 2005: 2.7, 2006: 3.6 och 2007: 3.0. Det var med socialdemokratisk finansminister. Utfallet blev som väntat. Fel, fel och fel.
Året därpå gissade finansdepartementet ledda av vår väldelige Anders Borg på 2006: 4.4, 2007: 3.7, 2008: 3.3 och 2009: 3.1. Utfallet vet vi. Fel, fel, fel och fel.
Kan inflika att här började jag tröttna, men tittade också upp vårproppen 2008. Resultatet kändes dock förutsägbart. Här gissade man på 2.1 för 2008 och 1.8 för 2009. För då avklarade 2007 gissade man på 2.7. Utfallen blev alltså fel, fel och fel.
Tittar vi på Riksbanken så är det som väntat. I april 2009 gissade man på -4.5 för helåret 2009. Fel. Nu har inte Riksbanken lika strukturerat lagt fram sina prognoser på hemsidan, men i ett dokument framställt för Riksdagen finns följande fantastiska graf för 2006.
För tillväxten 2006 gissade massvis prognosmakare, inklusive Riksbanken, fel 60 av 61 gånger. Det är en träffsäkerhet på ca 1.6%.
Orkar inte titta upp IMF:s gissningar, vilket lämnas som en övning åt läsaren. Misstänker att de är lika skickliga som Finansdepartementet, KI och Riksbanken.
Faktum är att grafen ovan och att alla verkar lämna olika prognoser bevisar att nationalekonomi inte är en vetenskap. För även om man bara använder modeller även inom fysik, approximationer till verkligheten, så blir dessa modeller med tiden bättre och bättre. De ger inte annorlunda resultat, bara mer exakta resultat. Inom ekonomi så får man uppenbarligen vilt skilda resultat, dels pga att man använder olika modeller och dels pga att man använder olika indata. Man gissar helt enkelt indata och man gissar vilken modell man skall använda. Vore det vetenskap skulle alla modeller ge ungefär samma resultat.
Jag anser att man med stor säkerhet kan säga att eventuella korrekta gissningar har med ren tur att göra. Även en blind apa kan ibland träffa rätt. Antagligen oftare än ovanstående prognosmakare.
Nationalekonomi fortsätter att inte vara en vetenskap, kanske inte ens en religon. Utan rent och skärt kvacksalveri och junk science. Men visst, det finns ju även åtminstone en professorstjänst i parapsykologi i Sverige, så man kanske kan behålla en enda professur i nationalekonomi. Resten av de parasiter som låtsas vara akademiker inom ”vetenskapen” nationalekonomi kan förvisas till arbetsförmedlingen, liksom deras studenter.
Så sluta nu att lyssna på alla prognoser om BNP. Oavsett antalet högskolepoäng så har de ingen som helst aning, ibland kan de inte ens gissa rätt på plus eller minus. Det är dags att dessa skandalöst dåliga gissningar slutar få uppmärksamhet och legitimering via media.
Fooled by randomness, anyone?
Kan tillägga att om jag i investeringar eller trading bara skulle investera korrekt i 2-5% av fallen så skulle jag idag vara väldigt fattig.
Det går inte att prognosticera något som beror på alldeles för många variabler. Ovan ser vi att man inte ens kan gissa rätt för år som redan är avslutade, och där man ändå haft rätt bra sifferunderlag. Modellerna man använder överensstämmer helt enkelt inte alls med verkligheten.
Som vanligt rekommenderas läsning av The Black Swan – The impact of the highly improbable (2007, Bokus 104:-) och Fooled by Randomness (2001, Bokus 94:-).
Avslutar med ett citat från alla (politiska) nationalekonomers husgud Keynes:
“The ideas of economists and political philosophers, both when they are right and when they are wrong, are more powerful than is commonly understood. Indeed the world is ruled by little else. Practical men, who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist.”
Och ett citat av mig:
”… och fräls oss från ekonomer.”
Den publicering kring abitiotisk olja som KTH gjort i Nature Geoscience var inte en artikel (”article”) utan ett brev (”letter”).
Jag citerar definitionen av brev hos Nature Geoscience nedan:
”A Letter reports an important novel research study. Letters typically occupy four printed journal pages. The text is limited to 2,000 words, including the introductory paragraph, but excluding Methods, references and figure legends. Letters should have no more than 3—5 display items (figures and/or tables). References are limited to 30. This format begins with a title of, at most, 90 characters (including spaces), followed by an introductory paragraph (not abstract) of approximately 200 words, summarizing the background, rationale, main results (introduced by ”Here we show” or some equivalent phrase) and implications of the study. This paragraph should be fully referenced and should be considered part of the main text, so that any subsequent introductory material avoids too much redundancy with the introductory paragraph.
Letters include received/accepted dates and may be accompanied by supplementary information. They are always peer-reviewed.”
För artikel är definitionen följande enlig samma källa:
”An Article is a substantial novel research study of high quality and general interest to the geoscience community. The main text (excluding introductory paragraph, Methods, references and figure legends) is 2,000—3,000 words. Articles have 4—6 display items (figures and/or tables). References are limited to 50. The maximum title length is 90 characters (including spaces). The introductory paragraph is typically 150 words and is unreferenced; it contains a brief account of the background and rationale of the work, followed by a statement of the main conclusions introduced by the phrase ”Here we show” or some equivalent. An introduction (without heading) of up to 500 words of referenced text expands on the background of the work (some overlap with the summary is acceptable), followed by a concise, focused account of the findings, ending with one or two short paragraphs of discussion.
Articles include received/accepted dates and may be accompanied by supplementary information. They are always peer-reviewed.”
Skillnaden ligger förutom storleken på att en artikel är ”substantial novel research study of high quality and general interest to the geoscience community” medan ett brev är ”an important novel research study”.
Fokus ligger här på ”novel”. Det ordet betyder i det här sammanhanget ”ny” eller ”originell”.
Med tanke på att en av författarna publicerat samma sak redan 2002 så måste man fråga sig om det hela vare sig är nytt eller originellt. Det måste helt enkelt röra sig om en miss från Nature Geoscience, avsiktlig eller ej. Nu rör det sig förstås inte om den så förhatliga vetenskapliga plagiarismen, man kan knappast plagiera sig själv, men Nature Geoscience ställer också krav på att materialet skall vara unikt och inte publicerat någon annanstans tidigare. Visserligen var den tidigare publikationen en artikel och inte ett brev, så frågan är om det är OK att återpublicera gamla rön om man skriver om en artikel till ett brev?
Det är nog en fråga som bäst ställes till Nature Geosciences redaktion antar jag?
Sedan saknas formuleringen ”high quality” när det gäller ett brev. Man behöver inte heller göra några utläggningar kring den vetenskapliga metodiken i brevet.
I allmänhetens ögon är dock skadan redan skedd då forskaren har fått massvis med uppmärksamhet för något han redan upptäckte 2002, och baserat på detta slängt sig med vilda påståenden om 4 miljoner år av oljereserver.