Vetenskap utmärks av att man kan verifiera hypoteser genom upprepningsbara experiment, och därmed förvandla hypoteser till teorier. Går inte detta är det inte vetenskap. Det är inte ens religon, utan bara humbug. (Finns det för övrigt ngn som utfört en långtidsstudie med två grupper, den ena som dagligen ber “… och fräls oss ifrån ondo”, respektive en grupp som inte gör det, och sedan kontrollerar utfallet. Med lämplig definition av “ondo”, ex döden, olyckor, arbetslöshet, brottslighet etc. Kan ju vara intressant att se om Gud lyssnar.)
Man kan t ex testa gravitationen och räkna ut gravitationskonstanten (och lufttryck, luftmotstånd och andra indata) genom att släppa en boll från en viss höjd och mäta tiden. Detta kan man sedan använda för att med mycket hög precision lämna en prognos på hur lång tid det tar för en boll att nå marken från en viss höjd, något som sedan kan bekräftas vetenskapligt genom upprepade experiment. Det är vetenskap.
Tyvärr så finns det de som tror att ekonomi är fysik, och att det går att göra modeller av ekonomi som säger något om utfallet av olika indata, t ex något så banalt som styrräntan.
Det är förstås helt fel.
Inom åtminstone nationalekonomi, som påstår sig vara en vetenskap, så kan man inte genomföra upprepningsbara experiment, ex sätta styrräntan till 1.0% ett hundra gånger och jämföra resultatet med att ha satt styrräntan till 2.0% ett hundra gånger. Alltså förblir alla modeller inom (national)ekonomi bara hypoteser, och är inte vetenskap. De är lika bevisbara som om jag framlägger hypotesen att var hårfästet ligger på Riksbankens chef fastställer den ekonomiska tillväxten.
Nu kan man förstås kontrollera hur alla dessa högavlönade, högutbildade och högkvalificerade nationalekonomer lyckats med sina prognoser. Förlåt, gissningar. En ovetenskaplig och godtycklig sammanställning följer.
Enligt SCB var den svenska ekonomiska tillväxten 2005-2009 enligt nedan.
2005: 3.2
2006: 4.3
2007: 3.3
2008: -0.4
2009: -5.2
Nu följer några prognosexempel. Orkar inte lägga in länkreferenser.
Konjunkturinstitutet, KI, lade i augusti 2006 följande gissningar: 2006:4.5, 2007:3.4, 2008:2.7. Fel, fel och fel. I juni 2005 gissade man 2005: 2.1, 2006: 2.8, 2007: 2.8. Fel, fel och fel. I mars 2007 gissade man på 3.9 för 2007 och 3.4 för 2008. Fel och fel. I augusti 2008 gissande KI på 2008: 1.7 och 2009: 1.4. Fel och fel.
När det gäller gissningen för 2007 så sade man faktiskt först 3.3, men sade sedan att med diverse justeringar för arbetstid så var 3.4 mer korrekt. Av ovanstående tio gissningar så gissade man rätt i ett enda fall, men sade att det inte var korrekt och att 0.1 högre var mer riktigt. Ett halvt rätt kanske? 5% träffsäkerhet. Ett fall av tjugo.
Detta är konjunkturinstitutet som i princip bara skall hålla på med detta. KI har 60st anställda högt avlönade och mycket kvalificerade felgissare.
Över till regeringen och finansdepartementet. I september 2009 gissade man faktiskt på att utfallet för 2009 skulle bli -5.2%. Man gissade alltså rätt! Fast då var nästan tre fjärdedelar av året avklarat och träffsäkerheten ökar förstås därmed. Fast i januari 2010 gissade man att BNP-utfallet för 2009 skulle bli -4.5%. SCB var inte klara med siffrorna än, och man lyckades alltså gissa fel i ett senare läge, efter året var slut. April 2009 gissade man på -4.2% för år 2009. Fel igen.
I vårproppen 2006 gissade man på 2005: 2.7, 2006: 3.6 och 2007: 3.0. Det var med socialdemokratisk finansminister. Utfallet blev som väntat. Fel, fel och fel.
Året därpå gissade finansdepartementet ledda av vår väldelige Anders Borg på 2006: 4.4, 2007: 3.7, 2008: 3.3 och 2009: 3.1. Utfallet vet vi. Fel, fel, fel och fel.
Kan inflika att här började jag tröttna, men tittade också upp vårproppen 2008. Resultatet kändes dock förutsägbart. Här gissade man på 2.1 för 2008 och 1.8 för 2009. För då avklarade 2007 gissade man på 2.7. Utfallen blev alltså fel, fel och fel.
Tittar vi på Riksbanken så är det som väntat. I april 2009 gissade man på -4.5 för helåret 2009. Fel. Nu har inte Riksbanken lika strukturerat lagt fram sina prognoser på hemsidan, men i ett dokument framställt för Riksdagen finns följande fantastiska graf för 2006.
För tillväxten 2006 gissade massvis prognosmakare, inklusive Riksbanken, fel 60 av 61 gånger. Det är en träffsäkerhet på ca 1.6%.
Orkar inte titta upp IMF:s gissningar, vilket lämnas som en övning åt läsaren. Misstänker att de är lika skickliga som Finansdepartementet, KI och Riksbanken.
Faktum är att grafen ovan och att alla verkar lämna olika prognoser bevisar att nationalekonomi inte är en vetenskap. För även om man bara använder modeller även inom fysik, approximationer till verkligheten, så blir dessa modeller med tiden bättre och bättre. De ger inte annorlunda resultat, bara mer exakta resultat. Inom ekonomi så får man uppenbarligen vilt skilda resultat, dels pga att man använder olika modeller och dels pga att man använder olika indata. Man gissar helt enkelt indata och man gissar vilken modell man skall använda. Vore det vetenskap skulle alla modeller ge ungefär samma resultat.
Jag anser att man med stor säkerhet kan säga att eventuella korrekta gissningar har med ren tur att göra. Även en blind apa kan ibland träffa rätt. Antagligen oftare än ovanstående prognosmakare.
Nationalekonomi fortsätter att inte vara en vetenskap, kanske inte ens en religon. Utan rent och skärt kvacksalveri och junk science. Men visst, det finns ju även åtminstone en professorstjänst i parapsykologi i Sverige, så man kanske kan behålla en enda professur i nationalekonomi. Resten av de parasiter som låtsas vara akademiker inom “vetenskapen” nationalekonomi kan förvisas till arbetsförmedlingen, liksom deras studenter.
Så sluta nu att lyssna på alla prognoser om BNP. Oavsett antalet högskolepoäng så har de ingen som helst aning, ibland kan de inte ens gissa rätt på plus eller minus. Det är dags att dessa skandalöst dåliga gissningar slutar få uppmärksamhet och legitimering via media.
Fooled by randomness, anyone?
Kan tillägga att om jag i investeringar eller trading bara skulle investera korrekt i 2-5% av fallen så skulle jag idag vara väldigt fattig.
Det går inte att prognosticera något som beror på alldeles för många variabler. Ovan ser vi att man inte ens kan gissa rätt för år som redan är avslutade, och där man ändå haft rätt bra sifferunderlag. Modellerna man använder överensstämmer helt enkelt inte alls med verkligheten.
Som vanligt rekommenderas läsning av The Black Swan – The impact of the highly improbable (2007, Bokus 104:-) och Fooled by Randomness (2001, Bokus 94:-).
Avslutar med ett citat från alla (politiska) nationalekonomers husgud Keynes:
“The ideas of economists and political philosophers, both when they are right and when they are wrong, are more powerful than is commonly understood. Indeed the world is ruled by little else. Practical men, who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist.”
Och ett citat av mig:
“… och fräls oss från ekonomer.”
43 kommentarer
Nu har promille av BNP inte så stor betydelse, åtminstone inte när en prognos missar utfallet med en promilleenhet. Istället för att titta på antalet rätt (på pricken rätt) borde man titta på hur nära rätt svar de var. +/- 0.5 procentenheter bör man räkna som fullgott, men de prognoser som gjordes för det kommande året sommaren 2008 var ju långt ifrån det – samtliga var mer än fem procentenheter från utfallet för 2009! Det är så dåligt att man kan tro att de inte ens försökte.
Förstår inte riktigt din upphetsning.
Du betraktar värden med en decimal och kräver att decimalen ska vara korrekt. Vad händer om du istället avrundar till hela procent?
Jag tycker du bör betrakta medelvärde och standardavvikelse istället.
Då det gäller Teknisk Analys, ställer du inte samma hårda krav. Jag har backtestat dina metoder, WMA5/14, MACD och MA50/100/200. Resultatet imponerar inte. Teknisk Analys bör troligen placeras i samma giftskåp som astrologi, alkemi och perpetum mobile. Mig veterligt har ingen doktorsavhandling bevisat att TA fungerar. Tyvärr har ingen bevisat motsatsen heller. Skulle tro att de som cashar in courtagen älskar TA på samma sätt som kasinoägarna älskar de som sprider böcker om det perfekta systemet att bli rik på roulette eller blackjack. Samma analogi gäller guldletning och spadförsäljning samt de som säljer tipsprogram som garanterar vinst.
Om det nu finns TA-metoder som fungerar, varför skrivs det böcker och hålls kurser om dem? Det måste ju vara bättre att författarna/lärarna använda dessa metoder själva och blir stenrika. Sanningen är nog den att böckerna och kurserna ger bättre intäkter. Dvs spadförsäljning är lönsammare.
Christer Nilsson, använde du stoploss i dina simuleringar?
För övrigt har jag aldrig påstått att TA är speciellt korrekt. Det är ett beslutsstöd. Det är bara de som aldrig använder TA som tror att man bara handlar på TA.
Var och en har sin process, t ex tycker jag att oljan ser intressant ut fundamentalt så tittar jag sedan på det tekniska läget för att avgöra om det är bra eller dåligt läge att köpa.
Framför allt så kan TA (och stop-loss) kraftigt begränsa dina förluster genom att säga när du skall vara likvid.
För vissa aktier fungerar TA:n bättre än för andra, och då lär man sig att undvika dem som det generellt inte fungerar för. Har du för övrigt också haft med klimatet när du simulerat modellen?
Jag har provat både med och utan stoploss. Om du berättar vilken stoploss du rekommenderar, backtestar jag gärna en gång till. Jag har även simulerat för att hitta den stoplossnivå som maximerar vinsten under en given period. Tyvärr innebär det inte att trading efter denna period går med vinst.
Ja, jag har tagit med klimatet också.
En av de framförda fördelarna med TA är att den psykologiska faktorn elimineras. Om man inte följer TA slaviskt, hur elimineras då den faktorn?
Stoploss skall förstås utlösas intradag, och dessutom skall du ju naturligtvis flytta upp stoplossen löpande så att du även säkrar vinster.
Vi som lyckas tjäna pengar har väl som vanligt bara tur. Det är viktigt att man är medveten om det bara. TA är ingen vetenskap, och det är nog inte heller någon som påstår detta. När det fungerar fungerar det, och när det inte fungerar, så gäller det att minimera förlusterna.
Det går inte att säga på rak arm vad man konsekvent skall ha för stopp loss. Jag brukar generellt sätta mellan 1 och 2% initialt, men det beror helt på, sedan flyttar jag oftast upp den med halva vinsten, men inte alltid, t ex flyttar jag upp den till mitt kursmål om det uppnås, ex om jag planerar att vara med 5% upp och pappret stiger dit så sätter jag stoploss där direkt när 5% uppnås, så då blir det ett litet skutt.
Eftersom TA inte är någon vetenskap så blir simuleringar bara vägledande, eftersom en simulering inte får med din egna psykologi som dessutom ofta gör att man presterar sämre, ex säljer för tidigt, eller blir girig och säljer för sent. I praktiken borde utfallet bli sämre än simulering. Men å andra sidan så köper man inte på alla signaler som existerar heller.
Skillnaden mot "ekonomisk vetenskap" är att ekonomer påstår sig vara vetenskapliga. TA påstår sig inte vara det.
Samtidigt har jag tidigare visat att t ex TA-modellen fungerade utmärkt som skydd mot svarta svanar. Iaf de jag testade.
OAvsett säger ingenting av detta något om framtiden.
Däremot kan vi med stor säkerhet konstatera att prognosmakarna kommer fortsätta gissa, och de kommer fortsätta gissa fel, och få betalt för det.
När jag startade upp min L***x-maskin idag fick jag följande visdomsord till livs:
"All science is either physics or stamp collecting" Ernest Rutherford
Känns passande på något sätt.
Med alla variabler är det näst intill omöjligt att ge en exakt prognos. Kaos-teorierna känns mer applicerbara.
Jupp, Henrik. Visst är det så. Taleb har ett bra exempel i FbR (eller var det BS?), där man för att beräkna hur en biljardboll studsar redan efter 11:e studsen måste känna till exakt placering av alla personer i rummet, eftersom den lilla inverkan deras massa har på gravitationen vid 11:e studsen blir avgörande. Skall en boll studsa 58 gånger måste man veta den exakta placeringen av varenda atom i hela universum för en korrekt beräkning, då gravitationen från en enskild atom i andra änden av universum påverkar slutresultatet.
Apropå TA, se följande inlägg om banala MA50/MA200-dödskorsstrategier.
http://cornucopia.cornubot.se/2010/07/test-av-tradingstrategi-dodskors_08.html
http://cornucopia.cornubot.se/2010/07/test-av-tradingstrategi-dodskors.html
Inte perfekt, men bättre än sitt still i båten. Felaktiga signaler gör inget, det väsentliga är att när väl börsen går ner så slipper man dras med ner.
Alfred Nobel stiftade aldrig något Nobelpris i ekonomi för han var innovatör och inte ekonom. Ändå lyckades han bli både rik och världsberömd.
Junknobelpriset som politiker och ekonomer inrättat är en kränkning av Alfred Nobel.
nej bättre med forskning inom hbt, genus och barnuppfödan och fostran utan pysco aga och fysik aga dvs fri uppforstand utan krav. det är sådan vi ska forska inte om ekonomi, spel, universiumfödelse eller andra konstiga saker som inte vi har någon nytta av
kramizar liza
Det kanske kunde vara värt att kommentera att det inte på något sätt är självklart att SCB:s siffror är korrekta heller, även om de väl är mer konsekventa med indata och metod från år till år, och alltså i alla fall har någon slags inre konsistens i sina siffror.
Läget är ännu värre Cornucopia! Ekonomerna kan inte räkna ut i efterhand hur stor BNP (eller inflationen för den delen har varit). Modellerna man använder sig av är endast operationella ("vi mäter vad vi mäter") och ändrar sig år från år. Alltså när man pratar om BNP (eller inflation) idag är själva mätmetoden en helt annan än den var för säg 40 år sen.
Varför i herrans namn är det på det sättet, frågar sig den orolige läsaren. Jo, därför att makthavarna har alltid älskat att trycka upp nödmynt (som är en form av smygbeskattning). Det håller så länge det håller och lagen det är vi.
När Keynes talade om inflation avsågs i dess klassiska mening näml tillväxt av penningmängden. Han skulle bara veta att penningtillväxten i hans namn uupgått till hela 100% på endast fem år samtidigt som ekonomerna påstår att det inte finns ngn inflation.
Samma sak för övrigt med begreppet "arbetslöshet". Med ärliga gamla mätmetoder ligger de konsekvent över den dubbla redovisade med nya fiffiga (som går att fiffla med) mätmetoder. Allt för att hålla den enfaldiga massan nöjd
21:58, visst är det så. En blind leder en döv, och jag har många gånger berört hur man bland annat ändrat defintionen av KPI och BNP-deflatorn, och att BNP som mått har blivit ointressant pga detta.
Vi gjorde en utvärdering på KI senaste prognos och det samma fel i deras prognoser.
http://www.asposverige.se/2010/06/utvardering-av-konjunkturinstitutet/
Tack för att du tydliggör för allmänheten att ekonomer inte är stort bättre än alkemister i jakt på formeln hur man gör guld. Jag har själv sysslat med att göra fysikaliska modeller av verkligheten i många år, och kan bara instämma i det du skrev. En fysikalisk modell behöver nästan alltid verifieras genom flera prov och gäller bara under vissa givna förutsättningar.
Inom nationalekonomi förekommer allt för många okända variabler, och dessutom är några av dem helt stokastiska. Lägg därtill att förutsättningarna ändras hela tiden så inses att prognoser blir omöjliga att ställa. Samma som att förutsäga vädret långt fram i tiden. Att det delas ut ett nobelpris i ekonomi, men inget nobelpris i matematik anser jag vara en stor förolämpning mot forskarvärlden. Matematik som å ena sidan är en exakt vetenskap och som ligger till grund för all annan vetenskap, får inget pris, och ekonomi som å andra sidan är en gissningstävling får ett pris. Men detta visar tydligt vart makten i samhället ligger numera, ekonomerna har tagit över världen och de håller på att orsaka totalt kaos med sina idiotiska teorier.
TA-analys tror jag däremot kan användas för kortsiktiga aktieanalyser, jag är inte helt insatt i modellerna eftersom jag inte sysslar med sådant, men jag har roat mig med att ta fram några egna mer avancerade modeller för att följa och prediktera generella stokastiska processer som ju en akties värde som funktion av tid är ett specialfall av.
Som kuriosa kan jag berätta att jag en gång hade en ekonomilärare på högskolan som jobbade som revisor vid sidan av lärarjobbet. Han klarade inte av att räkna procent när han skulle lära ut det. I det ögonblicket dog all min respekt för ekonomer…
Sparande handlar om långsiktighet, inte day trading. Day trading renderar i slutändan bara i höga courtage eftersom det är ett nollsummespel då marknaden är informationseffektiv. Personligen tror jag på långsiktiga placeringar i tillväxtmarknader och ny teknik.
Jag håller nog med Christer ovan om att TA är lika mycket nonsens som allt annat trollltyg inom de ekonomiska disciplinerna.
Problemet med Cornucopias vurmande för TA är att han konsekvent vägrar att redovisa övriga beslutsfaktorer. Jag skulle tro att C:s goda intjäning snarare beror på en sund investeringsstrategi i stil med den som Taleb förespråkar (15%-regeln) och realtidskoll på de olika marknadernas fundamenta. Fast det är förstås inte lika coolt som häxkurvor?
Släpp den falska blygsamheten Cornu och våga erkänna att du har bra fingertoppskänsla och en dj-vla tur. Betydligt mera trovärdigt än TA…
Det skulle dessutom visa att du faktiskt förstod vad det var Taleb försökte visa i sina böcker…
…och för en gångs skull så håller jag med lilla Liza, alla pengar som läggs på ekonomi som vetenskap, kan vi istället lägga på pysco aga och fysik aga – vetenskap. Eller också spela på travet med dem, kanske kan det ge ett oväntat tillskott till statskassan?
Ekonomi är samhällsvetenskap.
Fysik är naturvetenskap.
Så visst är ekonomi vetenskap.
Corny: TA är en metod för att behandla prisbilden och presentera denna för användaren i en annan form än bara pris/volym/köp och säljtryck.
De som är duktiga på att handla med den information baserat på de intryck som TA gör, gör pengar medans de som inte gör det förlorar på det.
Det är bara en fyrkantig matematiker som sätter sig ned och backtestar en TA model för att sedan förkasta den och all TA bara för att man inte kan hitta ett netto vinst scenario.
Saken är ju den att det finns de som tjänar pengar på detta. Om det vore annorlunda så skulle inte marknaden och marknadens aktörer se ut som de gör.
Nicke Lilltroll, skrev jag inte tidigare att jag haft tur? Har även skrivit separat inlägg om tur. Fast det är väl inte falsk blygsamhet, att ha tur kräver ingen skicklighet och är alltså inget att skryta med.
Nicke Lilltroll, jag tillämpar ju också 15%-regeln, men jag kom iofs fram till den på egen hand innan jag läste Taleb. Här har Taleb själv ett problem, eftersom han anser att 85% skall sättas i (amerikanska) statspapper, och därmed är han själv exponerad för en svart svan. Det är bara det att den inte kommit flygande än.
Inte ens med de där 85%-en går det att vara säker, men jag tror istället på att sätta pengarna i funktion, ex bostad, gård och skog. Funktionen kvarstår, oavsett värdet, vilket inte kommer kunna sägas om amerikanska statspapper när väl "bond vigilantes" vaknar till liv igen.
Möjligen kan man diversifiera via statspapper i olika valutor, men då har man en högst reell valutarisk, fast som boende i USA så skulle den för Talebs del nog bara vara på uppsidan på lång sikt.
Det kändes iaf som jag minns det väldigt skönt när jag läste att en av världens kanske smartaste män och bästa tänkare (om än lite virrig) dragit en likartad slutsats som undertecknad.
Corny: Tur är ju bara skitsnack. Bara för att ditt undermedvetna hittat mönster i marknaden som den sedan påtvingar ditt medvetna "jag" att handla så betyder det ju inte att det handlar om tur. Det betyder ju bara att din medvetenhet inte lyckats förklara varför. När sedan professor christer nilsson dyker upp och visar att du aldrig kunde ha gått med vinst är han ju bara en kvacksalvare som inte har en aning om hur det där organet mellan öronen och bakom pannan fungerar.
Att Konjunkturinstitutets "prognoser" (och regeringens) inte stämmer säger ju sig självt – tar man inte med i beräkningen de europeiska åtstramningspaketens effekter på svensk ekonomi och export kan de ju inte bli annat än gravt missvisande glädjekalkyler. Hotet från Baltikum vad gäller de svenska bankerna är väl heller inte att förakta. Ju mer EU "konsolideras" med Lissabonfördraget desto mer dysfunktionellt kommer också realekonomierna att fungera, vilket inte görbättras av att värdet på euron hålls uppe med hjälp av konstgjord andning. Vem ska köpa varorna som den tyska "högproduktiva" ekonomin producerar – knappast europas övriga bankruttekonomier vars köpkrafter definitivt utplånas med åtstramningspaketen. Den "inre marknaden" är ett hejdundrande fiasko som lett till att eurozonen är innne på sitt 13:e år av ekonomisk stagnation. Det enda som kan förändra det hela är om länderna tillåts krångla sig ur den ekonomiska tvångströja som Lissabonfördraget innebär – dvs värsta sortens kombination av protektionism (mot länder utanför EU) och värsta sortens neoliberalt luftslottsbygge (inom EU).
Jag tycker nog att August Strindberg formulerade det ganska väl:
"Vad är ekonomi? Det är en uppfinning av överklassen för att kunna lägga beslag på frukterna av underklassens arbete."
Ja, Bosse – där slog nu både du och ågust huvudet på spiken. Det behövs bara lite tillkrånglande terminologi att förklä det gamla vanliga tjyvsamhället med för att den beska sanningen lättare ska sväljas och plundringen kunna genomföras med elegant statistikförklädd finess.
Stefan Demert är ju också ett alternativ – De bara luras lura-lura-luras, bara luras allihop och överallt.
"För vissa aktier fungerar TA:n bättre än för andra, och då lär man sig att undvika dem som det generellt inte fungerar för."
Kan det vara så att TA:n fungerar bättre för vissa aktier fram till att de inte fungerar bättre längre? Lurad av slumpen, alltså.
Ja, Strindberg kunde vara klurig han ibland. Undrar vad han skulle säga om att en av hans tavlor såldes häromdagen för 8 miljoner (om jag minns rätt), och vad jag kan se så föreställer den bara lite kludd i vitt och blågrått. Men så är det ju med tavlor och numera också aktier, priset på dem har ingenting med det verkliga värdet att göra, det är enbart spekulation. Lite färg på en pappersbit kan vara värt allt mellan 0 – 100 miljoner kronor beroende på vem som kluddat och vad som är inne. Värdet på tavlor följer också konjunkturen väldigt väl har jag noterat (föga överraskande, i en högkonjunktur har fler råd med lyxkonsumtion som att köpa tavlor varför efterfrågan ökar), och efter oljetoppen med kontinuerlig tillbakaväxt (otillväxt?) kommer de flesta tavlor tappa det mesta av sitt värde, precis som aktier kommer att göra.
En ekonom förr om åren var normalt en person som arbetade med företags ekonomi eller gjorde revisioner av företag. Idag kan vilken kvacksalvare som helst utge sig för att vara ekonom bara för att man lyckats köpa och sälja lite aktier eller jobbat på bank i ett år, och tror sig sen vara kompetent nog att ge råd åt folk hur de ska investera sina pengar. Men så är det ju som vanligt att de branscher där det finns snabb profit till minimal arbetsinsats att göra, drar förr eller senare till sig alla skojare (forna tiders hästhandlare) och rena brottslingar.
Tur har inget med saken att göra Cornucopia, vissa har helt enkelt bara förmågan att se chanserna som dyker upp samt agera och göra något av det. Jag tror också att det handlar om timing, att helt enkelt känna av vart vindarna blåser redan när det blåser en lätt bris (när stormen kommer så är de flesta redan medvetna åt vilket håll vinden blåser och då är det ofta för sent att agera). Vi tar in information omedvetet och medvetet från massor av olika håll, och denna info processas på olika nivåer inom oss. Resultatet kan sen dyka upp i form av en "känsla" att man borde köpa den och den aktien t ex. Ibland brukar man prata om ett kollektivt medvetande eftersom människor ofta får samma ideer helt oberoende av varandra. Jag tror helt enkelt bara att det beror på att man tagit in ungefär samma info, processat den på ungefär samma sätt och sedan kommit till ungefär samma slutsats.
Angående TA vs FA så har det med personligheten att göra. Vissa trivs bättre och tjänar mer genom att använda TA och andra trivs bättre och tjänar mer på FA.
Jag håller med om att det kan vara knepigt att beräkna BNP så att man kanske inte skall gnälla över några promille hit eller dit.
Men det stora problemet är att det är så låga krav på forskning inom nationalekonomin att den liknar genusteori och det därmed är tveksamt om det finns anledning till att finansiera verksamheten med skattemedel. Jag skrev flera gånger under 2007 och 2008 när alla banker pseudokonkade att det var en stor förlust för den akademiska världen som inte någorlunda unisont förutsagt det med åtminstone några månader. I princip bör man sparka alla natek professorer som inte gjorde det.
-Jonas
@C:
NNT menade ju inte att man skulle sätta de 85% i objektivt "säkra" papper. Han menade att man skulle placera dom där det känns säkert och sedan vara beredd att flytta dom med en sekunds (nåja) varsel om svanen kommer flygande.
@Anonym 23.43:
Jag ska våga mig på att vara lite kategorisk. Det finns inga MÖNSTER i marknaden. Marknadens naturliga lagbundenhet drunknar i det myller av stora och små faktorer som varierar i oändlighet. Marknaden är precis som alla andra naturliga och onaturliga (?) processer styrd av de faktorer som tillåts påverka den. Eftersom marknaden blir allt mer global innebär det att antalet faktorer bara blir fler och fler. De är nu så många att alla försök att urskilja mönster eller göra prognoser på längre sikt än fram till lunch MÅSTE avfärdas som humbug.
Jocke! Din ekonomilärare på högskolan som inte klarade av procenträkningen påminner mig om "klassträffen": gamla studenter träffades och berättade hur livet blev för de efter många många år. En av dom blev ju miljonär och några undrade: Du som var sämst i matte hela tiden och ändå blev miljonär, hur gör du?- Det är enkelt:jag har ett företag som säljer konservöppnare. Jag köper de för 1 krona och säljer för 2, och den 2procents vinsten klarar jag mig utmärkt.
Nationalekonomi är samhällsvetenskap.Varken monetarism eller keynesianism har visat sig fungera utan skapar snarare problem.
Världen är dock utan motsägelser,tex. är en sten alltid en sten oavsett vad människan tycker,därav finns det endast ett rätt sätt att sköta ekonomi på,detta måste vi självklart fortsätta söka identifiering på. Det är inte den naturvetenskapliga delen i nationalekonomi som gör att ekvationerna blir fel utan den fundamentala förenklingen av människans beteende. Kanske är det dags att tillåta andra ekonomiska skolor ta vid och förkasta de gamla och avskaffa deras teoriers inverkan på ekonomin(läs avskaffa centralbanker och annan produktionsförfalskning).
Låter som att du tycker att studier i nationalekonomi är en dålig idé.
Edwin:
"Det är inte den naturvetenskapliga delen i nationalekonomi som gör att ekvationerna blir fel utan den fundamentala förenklingen av människans beteende. "
Nej, jag tror inte det är så.
Om man tittar i backspegeln så ser man att de senaste årens problem varit väldigt förutsägbara och faktiskt förutsagts av en och annan (men som sagt inte många). De som träffat rätt har varit ganska strikta österrikare eller folk som är intresserade av naturresurser. Gemensamt för dem har varit ett intresse för skuldstorlekar och konkreta saker som oljetillgång.
Resten av ekonomerna verkar ha varit upptagna med mycket mer esoteriska och introverta projekt.
– Jonas
Edwin:
Ja, du har rätt i att det är fel på modellerna som används just nu, men jag tror tyvärr inte att det går att finna en fungerande modell som kan prediktera ekonomiska förlopp någon längre tid framåt.
Det som saknas inom ekonomi nuförtiden tycker jag är vanligt hederligt bondförnuft.
Varför tillåter man t ex handel med aktier på det sätt som görs idag när det enkelt går att se att det är ett system som blir mycket känsligt och överreagerar på olika typer av information, vilket skapar rusningar på börsen både uppåt och nedåt så fort en mygga fiser? Detta kan enkelt undvikas genom att införa en dämpning i systemet där man tvingas behålla en aktie i t ex 1 år efter man har köpt den. Det skulle snabbt stabilisera aktiemarknaden och aktier skulle sedan fungera mer som det var tänkt från början, ett sätt att få in kapital för att starta ett företag och generera utdelning av företagets vinst till aktieägarna. Inte för att spekulera i värdet på dem.
Som i ett trollslag skulle vi också få bort den kortsiktighet som präglar beslut som tas i företagsstyrelser nuförtiden, vilket drabbar massvis med anställda i företagen.
Varför tillåts banker låna ut pengar utan krav på amortering och handpenning vid husköp när vi vet att det skapar fastighetsbubblor som sedan rubbar hela finanssystemet och skapar kriser när bubblorna brister? Detta trots att vi redan har gått igenom sådana kriser och borde ha lärt oss något av det.
Den enda anledning till att man inte inför sådana restriktioner måste enligt mig vara att man VILL att det ska gå att spekulera och skapa svängningar i systemet som de mest insatta kan utnyttja för att skinna vanligt folk på pengar.
Legaliserat pyramidspel/lotteri med andra ord.
Bankerna uppmuntrar givetvis detta eftersom de helt enkelt har allt att vinna på att folk spekulerar i aktier eller överbelånar sig.
Jag menar…är det inte lite sjukt när ett företag får ett dåligt betyg och aktien rasar för att vinsten inte ö k a d e lika mycket som marknaden hade förväntat sig? I en normal värld skulle det räcka med att företaget gör vinst, men i en värld där man framgångsrikt har lurat i folk att ständig tillväxt är det normala så höjer ingen på ögonbrynen över detta.
Folk sparkades i tusental under finanskrisen för att företag inte gjorde lika mycket vinst längre och aktieägarna kräver åtgärder. Vart tog då all vinst vägen som företagen gjorde åren innan och som borde användas för att rida ut lågkonjunkturer utan att behöva sparka folk?
En som insåg detta tidigt var Ingvar Kamprad som vägrade låta börsnotera IKEA för att slippa få press på sig att ta kortsiktiga beslut för att tillfredsställa gamarna, förlåt marknaden.
Jag tycker hela det nuvarande ekonomiska systemet är genomruttet och därför hoppas jag att det totalt brakar ihop när peak oil passerats.
Insättningsgarantin,riksbank,fiat-valuta,fractional reserve banking i USA och dess motsvarigheter i andra länder.
Åtskillnad mellan deponeringsbank och lånebank och avskaffandet av ovanstående är vägen ur dagens ohållbara system. Kvar är då sk. "bankruns" som uppkommer just för att någon bank olagligen förfalskat pengar vilket måste motarbetas med hårda straff för de skyldiga.
Lagen som i grunden egentligen behövs är alltså att man inte får förfalska pengar och resterande är upp till marknaden att skapa förtroende för.
För en sån här jämförelse är det väl mer korrekt att jämföra om prognoserna är bättre eller sämre än ett medelvärde eller en trend över t.ex. 10 år.
Som jag ser det är det inte särskilt rimligt att klumpa ihop alla ekonomer. Det finns ju faktiskt tre ekonomiämnen i Sverige, som har relativt olika inriktning. Bara för att nationalekonomerna försöker ta framställa sig själva som Ekonomerna måste man ju inte gå deras ärenden 🙂
För övrig är falsifierbarhetskravet bara en av många idéer om vad som utmärker vetenskap, den är inte per definition mer sann, eller ens omfattad, än någon annan. Dessutom är den anpassad efter klassiska föreställningar om naturvetenskaperna, och är därför idag svårare att tillämpa inom medicin, samhällsvetenskap och humaniora.
Det beror väl lite på vilken del av nationalekonomin man talar om? Jag skulle säga att vissa grundläggande samband – som till exempel prismekanismen – nog är så vidimerade som en samhällsvetenskaplig modell överhuvudtaget kan vara. Jämför till exempel med delar av klimatforskningen, för att inte tala om genus-"vetenskap".