Med nytt år sänks skatten i alla löneintervall och exempel hittas nedan. Med sänkta skatteintäkter samtidigt som försörjningsstödet höjs med nästan 10%, löneökningar uteblir, kostnaderna ökar och ekonomin dessutom går in i recession uteblir medan skatterna sänks kommer många kommuner få ekonomiska utmaningar under året.

Tidölaget låter alla behålla några kronor mer av sina intjänade lönepengar efter skatt, mestadels via automatiska uppräkningar av brytpunkter. Störst skattesänkningar får man alltså ovan brytpunkten för statlig skatt.
Exemplen nedan är i jämna 10 000-tals kronor i månadslön och i skattetabell 32. Alla kommuner hittas inte där förstås och störst effekt på din inkomst kan en kommunal skattehöjning således ha.
Som man ser är nettoökningarna av månadslönen under en procent för inkomster under brytpunkten och runt 3% för inkomster över brytpunkten.
| Månadslön | Skatt 2022 | Nettolön 2022 | Skatt 2023 | Nettolön 2023 | Ökning, SEK | Ökning, procent |
| 10000 | 1322 | 8678 | 1260 | 8740 | 62 | 0.71% |
| 20000 | 3852 | 16148 | 3697 | 16303 | 155 | 0.96% |
| 30000 | 6651 | 23349 | 6493 | 23507 | 158 | 0.68% |
| 40000 | 9752 | 30248 | 9487 | 30513 | 265 | 0.88% |
| 50000 | 13704 | 36296 | 12751 | 37249 | 953 | 2.63% |
| 60000 | 19069 | 40931 | 17678 | 42322 | 1391 | 3.40% |
| 70000 | 24569 | 45431 | 23178 | 46822 | 1391 | 3.06% |
| 80000 | 30069 | 49931 | 28678 | 51322 | 1391 | 2.79% |
| 90000 | 36000 | 54000 | 34200 | 55800 | 1800 | 3.33% |
| 100000 | 41000 | 59000 | 40000 | 60000 | 1000 | 1.69% |
Samtidigt höjs de basbelopp som ligger till grund för t ex försörjningsstöd (“socialbidrag”), som är en av kommunernas största utgifter, med nästan 10%. Därmed kommer försörjningsstödet bli avsevärt dyrare för kommunerna.
Lönehöjningarna i avtalsrörelsen kommer inte kompensera för inflationen, så särskilt mycket högre intäkter får inte kommunerna den vägen. Samtidigt sänks skatten enligt ovan. Med väntad negativ BNP-tillväxt 2023 (“recession”) så kommer också skatteintäkterna minska generellt genom att aktiviteten i ekonmin backar och exempelvis fler blir av med jobben eller måste avstå lönehöjningar. Kommunernas kostnader ökar också pga inflationen, inklusive automatiska uppräkningar av upphandlade avtal med inflationens cirka 10%, höjda hyror med ca 10% av samma anledning i de fall kommunen hyr sina lokaler – en del kommuner har ju rent av tidigare sålt av sina lokaler för att istället hyra tillbaka dem och få en rejäl slant med pengar till kommunalpampens hobbyprojekt som en ishall eller vad nu ätteläggen sysslar med.
Kvar finns förstås skolan som alltid får agera budgetregulator för kommunerna sedan kommunaliseringen av skolan – före det var skolan snarare en inkomst för kommunen när kommunen hyrde ut skolorna till staten. Om inte annat kan man alltid höja internhyrorna inom kommunen med 10% och på så sätt få tillbaka pengar man formellt lägger i skolbudgeten, så det inte ska se ut som en neddragning. Även omsorgen kan alltid agera budgetregulator, men det är generellt svårare än skolan. Just det, barnomsorgen kan man också dra ner på. Det går ju alltid att ha några fler barn per förskolelärare (nä, man får inte skriva dagisfröken) i den kommunala matematiken och några månader eller år extra kö för en dagisplats drabbar ju inte kommunfullmäktige.
Men är man höginkomsttagare får man glädjas med ca 3% höjd nettolön. Slänger man på 3% lönehöjningar i avtalsrörelsen är man nästan inflationskompenserad. Men bara nästan. Värre för de som är medelinkomsttagare eller låginkomsttagare och ligger på under en procent höjd nettolön via Tidölagets skattesänkningar.














