Med nytt år sänks skatten i alla löneintervall och exempel hittas nedan. Med sänkta skatteintäkter samtidigt som försörjningsstödet höjs med nästan 10%, löneökningar uteblir, kostnaderna ökar och ekonomin dessutom går in i recession uteblir medan skatterna sänks kommer många kommuner få ekonomiska utmaningar under året.
Tidölaget låter alla behålla några kronor mer av sina intjänade lönepengar efter skatt, mestadels via automatiska uppräkningar av brytpunkter. Störst skattesänkningar får man alltså ovan brytpunkten för statlig skatt.
Exemplen nedan är i jämna 10 000-tals kronor i månadslön och i skattetabell 32. Alla kommuner hittas inte där förstås och störst effekt på din inkomst kan en kommunal skattehöjning således ha.
Som man ser är nettoökningarna av månadslönen under en procent för inkomster under brytpunkten och runt 3% för inkomster över brytpunkten.
Månadslön | Skatt 2022 | Nettolön 2022 | Skatt 2023 | Nettolön 2023 | Ökning, SEK | Ökning, procent |
10000 | 1322 | 8678 | 1260 | 8740 | 62 | 0.71% |
20000 | 3852 | 16148 | 3697 | 16303 | 155 | 0.96% |
30000 | 6651 | 23349 | 6493 | 23507 | 158 | 0.68% |
40000 | 9752 | 30248 | 9487 | 30513 | 265 | 0.88% |
50000 | 13704 | 36296 | 12751 | 37249 | 953 | 2.63% |
60000 | 19069 | 40931 | 17678 | 42322 | 1391 | 3.40% |
70000 | 24569 | 45431 | 23178 | 46822 | 1391 | 3.06% |
80000 | 30069 | 49931 | 28678 | 51322 | 1391 | 2.79% |
90000 | 36000 | 54000 | 34200 | 55800 | 1800 | 3.33% |
100000 | 41000 | 59000 | 40000 | 60000 | 1000 | 1.69% |
Samtidigt höjs de basbelopp som ligger till grund för t ex försörjningsstöd (“socialbidrag”), som är en av kommunernas största utgifter, med nästan 10%. Därmed kommer försörjningsstödet bli avsevärt dyrare för kommunerna.
Lönehöjningarna i avtalsrörelsen kommer inte kompensera för inflationen, så särskilt mycket högre intäkter får inte kommunerna den vägen. Samtidigt sänks skatten enligt ovan. Med väntad negativ BNP-tillväxt 2023 (“recession”) så kommer också skatteintäkterna minska generellt genom att aktiviteten i ekonmin backar och exempelvis fler blir av med jobben eller måste avstå lönehöjningar. Kommunernas kostnader ökar också pga inflationen, inklusive automatiska uppräkningar av upphandlade avtal med inflationens cirka 10%, höjda hyror med ca 10% av samma anledning i de fall kommunen hyr sina lokaler – en del kommuner har ju rent av tidigare sålt av sina lokaler för att istället hyra tillbaka dem och få en rejäl slant med pengar till kommunalpampens hobbyprojekt som en ishall eller vad nu ätteläggen sysslar med.
Kvar finns förstås skolan som alltid får agera budgetregulator för kommunerna sedan kommunaliseringen av skolan – före det var skolan snarare en inkomst för kommunen när kommunen hyrde ut skolorna till staten. Om inte annat kan man alltid höja internhyrorna inom kommunen med 10% och på så sätt få tillbaka pengar man formellt lägger i skolbudgeten, så det inte ska se ut som en neddragning. Även omsorgen kan alltid agera budgetregulator, men det är generellt svårare än skolan. Just det, barnomsorgen kan man också dra ner på. Det går ju alltid att ha några fler barn per förskolelärare (nä, man får inte skriva dagisfröken) i den kommunala matematiken och några månader eller år extra kö för en dagisplats drabbar ju inte kommunfullmäktige.
Men är man höginkomsttagare får man glädjas med ca 3% höjd nettolön. Slänger man på 3% lönehöjningar i avtalsrörelsen är man nästan inflationskompenserad. Men bara nästan. Värre för de som är medelinkomsttagare eller låginkomsttagare och ligger på under en procent höjd nettolön via Tidölagets skattesänkningar.
126 kommentarer
Jag är lågavlönad och har ingen löneökning att vänta i år eftersom jag bytte jobb nyligen, så jag borde vara glad för skattesänkningen… Men med kännedom om att Budgetregulatorn måste dra ner på mängden färska grönsaker i år för att pengar fattas är det lite besk eftersmak på de där 150 kronorna i månaden. Det hade kanske räckt till 10 kilo rårivna morötter i skolmatsalen som ligger 150 meter från min soffa. Är jag otacksam som tänker så?
Många i befolkningen får plocka fram en avoska både bildligt och mentalt, de mest pessimistiska prognoserna för 23 är bedrövliga, men oftast blir det inte så illa som domedagsprofeterna predikar. Viktigt är att den statsbärande medelklassen kommer undan skapligt, om inte ökar polariseringen och tilltron till systemet minskar.
Om de ger fan i eko-tramset så räcker pengarna mycket längre. Det är kanske en bra början.
Ja fy f-n för biologisk mångfald! Usch!
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/avkastning-och-livsmedelsforsorjning/ofta-stora-skillnader-i-avkastning-mellan-svensk-ekologisk-och-konventionell-produktion/
“I genomsnitt på nationell nivå för 2013 till 2017 var skörden av ekologiskt odlad spannmål 55-62 procent av konventionell skörd enligt svensk statistik. För kvävefixerande ärtor och åkerbönor var skillnaden mindre, 70 respektive 80 procent av konventionell skörd. Statistiken är dock inte helt rättvisande eftersom en större andel av den ekologiska åkermarken ligger i områden med mindre gynnsamma odlingsförutsättningar, där den genomsnittliga skörden för all odling är mindre. Det finns betydligt mindre statistisk över skillnader i avkastning inom djurproduktionen, förutom i mjölkproduktionen som visar cirka nio procent lägre mjölkavkastning per ko och år i ekologisk produktion.”
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/klimatpaverkan-ar-ungefar-lika-stor-fran-ekologisk-som-fran-konventionell-mat/
“Räknat per kg produkt är klimatpåverkan ungefär lika stor för ekologiska som för konventionella livsmedel. Det gäller för de flesta animaliska (kött och mejeriprodukter) och växtbaserade livsmedel. Både skörd och utsläpp av växthusgaser är ofta lägre per ytenhet för ekologiskt odlade åkrar jämfört med konventionella, men skillnaden utjämnas när utsläppen fördelas på en mindre mängd producerade livsmedel.”
Hoppas ni finner denna länken balanserad. Jag nämnde inget om växthusgaser och det är även endast nämnt i en problematiserande bisats här.
https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/ekologisk-produktion
Mindre utsläpp från dieselmotorer vore nog bra. Elektriska traktorer är inte så vanliga än.
Jag blir pensionär i vår, född -58. Har arbetat heltid sedan jag var 16 år ung, dvs i närmare 50 år, ett halvt sekel. Frågan är om jag ens har råd att pensionera mig med tanke på det urusla pensionssystem Sverige har. Sedan den enorma inflationen på det. Kanske tvingas jag att flytta till någon mindre ort där hyrorna är lägre? Den som lever får se. Missnöjd över vad våra politiker åstadkommit? Nej, skogstokigt förbannad.
Expressen: “Nu får du snart rätt att jobba vidare till 69 – om du vill. ”
“Nu införs nya regler som gör att anställningsskyddet förlängs tills du fyllt 69. Tidigare kunde man tvingas sluta arbeta vid 67. Allt fler fortsätter jobba upp i åldrarna. Skattemässigt är det en klar fördel.”
Fast det kan bli på bekostnad av hälsan och livslängden, att jobba längre kan ha sina risker. En aktiv pensionär kanske promenerar och jobbar mer i trädgården, istället för stillasittande arbete vid skrivbordet på jobbet. Möjligen äter man också sundare kost, när man har mer tid att handla och tillaga maten. Fast en bra jobb-lunch kan vara väldigt nyttig också.
Man undrar hur ofta det hände att bra personer tvingades sluta arbeta vid 67, knappast i privat sektor iallafall. Personal som inte trivs brukar nog helst gå så fort de kan i pension.
Vilken vändning av problemet makten lyckas formulera i vår oberoende press.
Hur ska detta gå ihop om man nu får ökad arbetslöshet samtidigt som fler ska jobba längre? Det ska bli intressant att se, är det ungdomarna som inte kommer beredas plats?
Överhuvudtaget är ju en definierad “pensionsålder” lite märkligt. Det borde vara helt upp till var och en att avgöra.
Jo, och ännu märkligare tycker jag nog att det är att man ändrar i avtal och begränsar från när man får börja ta ut pensionssparande.
Varit med om motsatsen dock, att en person som ansett sig vara guds gåva till sitt yrke blivit hemskickad vid 67 för att företaget inte ville ha honom längre. Självbilden stämde dåligt med verkligheten. Så detdär med att “tvingas sluta” är faktiskt också något som många företag vill ha möjligheten till.
ja absolut, har erfarenhet av en upprörd kollega. Men att bli upprörd att man tvingas pensionera sig vid 67 när man ägnat de sista åren åt allt annat än arbete.. Man valde väl helt enkelt att bara vänta och pensionera personen, man skulle nog kunnat hitta skäl för uppsägning men inte enkelt och utan en del merarbete från arbetsgivaren att visa att någon inte sköter sitt jobb. Det kan säkert ta ett tag att processa också.
En möjlighet är att bestämma att LAS inte gäller för den över en viss ålder: den som har sin försörjning tryggad behöver inte anställningstrygghet. (Skulle vi någon gång införa UBI kunde samma sak gälla för dem som täcktes av den.)
Studenterna protesterade när KTH tvångspensionerade sin mest populära lärare för att han fyllt 67.
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.277307/demonstration-for-uppsagd-kth-larare
Det beror ju på vilket arbete man har, För alla manschettarbetare är väl inga större problem. men för alla med tunga fysiska jobb blir det väldigt tungt.
Jag tror mångas missnöje grundas till en ganska stor del av att man gått runt och trott att Sverige på något sätt är “speciellt”. Saken är den att det relativa välstånd som fanns i några årtionden efter andra världskriget var en engångsföreteelse. Jag inte riktigt se varför vi över en längre period skulle lyckas bättre än jämförbara länder som Finland, Danmark, Nederländerna osv.
Angående pensionssystemet så är det väl inte så mycket att gnälla över. Det är väl bra som det är? Det är ju snarare orimligt att man bara ska jobba jobba i 40-50 år när man lever i 80-90 år…
När man satte pensionsåldern till 65 år i det första pensionssystemet så var medelåldern 65 år. Idag skulle alltså pensionsåldern då vara 85 år ungefär. Samtidigt föddes fler barn då och den ökande befolkningen gjorde att det alltid fanns fler i arbetsförd ålder än gamla. Idag är 20% av befolkningen över 65 år och det kommer öka väldigt snabbt.
18,5% av lönen sätts undan till allmänna pensionen varje år (det är dock de som jobbar nu som betalar pensionen till det som är pensionerade nu). Men med detta tänk så är det rimligt att vara pensionär Max 18,5% av tiden man jobbat om man inte vill ha lägre pension än vad man tjänat när man jobbade. Så jobbade man från 16 års ålder till 66 så har man jobbat 50 år, då får man vara pensionerad 9,25 år och alltså bli Max 75 år gammal. Tänker man sig att man kan leva på halva lönen som pensionär så blir det 18,5 år och man får då bli Max 84,5 år gammal. Lever man längre så har man alltså inte betalat för sin pension utan lever på andras pengar.
När man börjar räkna på detta så inser man att systemet är rätt kört redan, för ingen jobbar från 16 års ålder och folk kommer bara bli äldre och andelen äldre ökar hela tiden. Lösningen är att folk får fler än 2 barn, 4 barn per familj hade kunna löst det. För då finns en ökad mängd befolkning som kan jobba och betala in till pensionssystemet, men det blir inte hållbart på lång sikt kanske, tänk 500år pga överbefolkning.
Börjar man jobba vid 30 och inte har några barn då kan man inte räkna med att ha det bra vid ålderns höst.
Storebror det kan knappast bero på att arbetskraft saknas, Sveriges befolkning har aldrig ökat så snabbt som de senaste 20 åren.
Större befolkning är inte automatiskt likställt med mer arbetskraft, det är andelen som spelar roll.
Och där har vi de senaste 20 åren gått från att en större andel arbetade och bidrog till samhället till att en mindre andel gör det nu.
Om du undrar över din pension så logga in på Pensionsmyndighetens site min pension där samlas alla dina pensionsutbetalningar och man kan se hur mycket extra man får om man jobbar ett extra år exempelvis.
https://www.minpension.se/
Fast det är inte hela sanningen, du missar också ett års pensionsutbetalning det året du byter hängmattan mot arbete.
Gott, då kan ju månads bidraget till UA öka 🙂
Att brytpunkten höjs har ju med att basbeloppet höjs. Detta är för värdeminskning av pengarna. Dvs köpkraften har urholkats. Detta är således Ingen skattesänkning utan bara en anpassning till rådande omständigheter. Det är den statliga delen av skatten som berörs och således drabbar det inte kommuner. Det är således helt i sin ordning och bestämt av riksdagen innan tidö. Jag förstår faktiskt inte att detta skulle vara ett problem. Då finns det många andra frågor som är betydligt större problem. Exempelvis varför alla inkomster över 7,5 basbelopp inte går till pensionen för den som har arbetat ihop pengarna. Pensionen är en uppskjuten lön och borde tillgodogöras av den som har intjänade pengarna.
Dal Bhat är mkt billigt och supergott. Ris, potatis, lök, röda linser, yoghurt, massa kryddor. Räcker med två måltider per dag. Testa !
Det åt man till frukost, lunch och middag i Nepal. Blev lite tröttsamt efter ett tag. Är numera inte det första jag slänger mig över.
Ja, alla som gnäller på högre matpriser borde snegla på hur man klarat sig i andra länder under alla år. Linsgryta är super, det kör vi varianter på ett par gånger per vecka här.
Eller det räcker med att bara tänka sig tillbaks till Sverige på 80-talet och fråga sina äldre släktingar.
Det om det. I övrigt – vilket svek! Och då hör jag till de gynnade.
Påminner väl lite om Truss-debaklet. Eller har jag fel?
Enda fördelen är att det känns som det blir svårt för SD väljare att tugga i sig detta.
Men lösningen för det är väl högre volym på populisttrumnan om invandring, bensinpriser och kärnkraft
Jag tror det är exakt så det kommer bli. Alltså högre volym på populisttrumman. “Om bara SD fick regera själva istället så skulle allt bli perfekt”.
I ett land i Afrika där jag jobbade löste man det genom att inte äta om man inte tillhörde de 5-10% som snodde allt.
Då dör man väl? Riktigt så illa ska det väl inte behöva vara tänker jag.
Här är det senate tillskottet.
https://www.godare.se/recept/a/wOB4WL/masoor-dal-indisk-linssoppa
Glöm inte färsk koriander (för de som tål det, alla gör det inte). Någonstans hörde jag att det räknas som världens vanligaste krydda.
Jag tycker man misslyckas helt med låginkomstagarna. De får bara några hundralappar i sänkt skatt men inflationen drabbar ju basvaror och är någotsånär lika för alla. Nä här tappar man återigen i förtroende..
Själv får jag någon tusenlapp, hade gärna accepterat lite mindre om den gruppen som kompenserats sämst fått åtminstone en femhundring, men gärna mer.
Trollkung.
Varför är alla regeringar mot ett saftigt grundavdrag? Det skulle hjälpa låginkomsttagare med reda pengar istället för någon procent hit o dit.
Troligen för att skatten på lönen primärt går till kommuner och landsting, och inte till staten. Då tvingas istället staten skjuta till pengar, vilket också ställer till bekymmer.
Sätt grundavdraget på 120 000 om året. Finns ingen anledning att beskatta inkomster under socialbidragsnormen (+bostad).
+1
UK har ett rätt högt grundavdrag och det är också “rättvisast”, de som tjänar minst betalar ingen eller mycket lite skatt.
Detta skulle slå stenhårt mot kommunerna. Hur ska de överleva?
De får ju isåfall kompenseras via statliga bidrag
Om man ska refomera ordentliogt så tycker jag att Kommunerna borde få huvuddelen av sin skatt som fastighetsskatt. Det är normalt där du bor du medför kostnader för kommunal service. Då spelar det ingen roll för kommunen om du inte är skrivn där, tex alla som har mest sommar boende. Högt grundavdrag och lokal fastighetsskatt båda är väl rätt mycket som UK. Billigare öl kan vi gått ta efter också 🙂
WOVSER
Med ett väl tilltaget grundavdrag går det att rensa i bidragsdjungeln som oftast drabbar kommunerna. Tryggheten för de med lägst inkomst torde vara högre med ett högt grundavdrag istället för att söka diverse stöd o bidrag.
Redan idag så är fastighetsavgiften som betalas en kommunal avgift.
wofser 14:33, det vore antagligen inga som helst problem att skissa upp ett begripligt inkomstskattesystem (kanske till och med utan en massa tröskeleffekter) med ett högre grundavdrag som inte innebär stora förändringar i hur mycket av folks pengar som hamnar på olika ställen i det offentliga. Fanns det inte något helt seriöst förslag ganska nyligen där man tänkte sig just 120.000 kr/år grundavdrag plus någon procentsats platt skatt ovanpå det, som skulle bli neutralt på totalen men innebära kraftigt sänkt skatt för inte minst de med riktigt låga inkomster? Om jag minns rätt tog man till och med bort tröskeleffekten som det innebär att ha en särskild statlig inkomstskatt…
Indexera sedan det grundavdraget med KPI på motsvarande sätt som exempelvis socialbidrag så får vi se vad som händer.
Grundavdraget som vi har idag i Sverige är ju nästan bara fånigt. Vem, möjligen undantaget någon tonåring som sommarjobbar lite någon månad, kommer inte upp i det beloppet på ett helår?
Kommunerna får helt enkelt rätta mun efter matsäcken och syssla med sin kärnverksamhet. Stryk alla ishallar ut budgeten till att börja med.
Där har du helt rätt Lars Wilderäng.
Samtidigt är det tankeväckande att de enda som kompenseras fullt ut för inflationen är de som inte försörjer sig själva.
Ja det blir tufft för kommunerna nu.
Många har ju lagt enorma pengar på det lokala sportbollslaget eller “kulturhus” samtidigt som skola, vård och omsorg nått nya nivåer av misskötsel.
Vi vet ju att lagsport är en inkörsport till kriminalitet idag. Alla gängkriminella verkar ju ha en friditsledare som “men han var ju så bra på sportboll. Hur många har man hört spela league of legends och sen gå ut och sälja knar/skjuta sin bästa vän. Satsa på e-sport.
😉
Skämt åsido. Bidragen åker upp med inflationen medans de som har jobb eller jobbat ett yrkesliv får det sämre…. Det är mycket som blev fel detta år.
DOM VRÄKER I SIG GRÄDDTÅRTA https://www.youtube.com/watch?v=MAkpBXl7pV0
Jag verkar ligga mitt i dröm-spannet med 3,4% mer i plånboken då! Hurra! Mer pengar till Jonas och kanske en hipsteröl på det.
Värst är det för alla 57or som bor i norra delen av Sverige. Kallt, snö, ingen kompensation för elpriserna, missgynnad när det gäller skatten, knappt farbara vägar eller järnvägar, allmänt värdelösa telekommunikationer mm.
För oss som valt att gå i pension och är födda åren 1957-1959 innebär nya retroaktiva regler tagna sent under 2022 att skatten fr o m 2023 kommer öka mycket kraftigt de kommande åren då grundavdraget nu (i efterhand) beslutats flyttas fram från året man fyller 66 till året man fyller 68. Bloggaren brukar påpeka att ingå avtal med staten är inte värt pappret.
Jag valde att gå i pension och i stället engagera mej i olika ideella verksamheter. Nu får jag som tack stor extra skatt.
Någonting som jag är övertygad att det kommer att inses alltmer under det kommande årtiondet är att den offentliga sektorns stora problem inte är en brist på pengar utan vad den på olika vägar slutligen gör med pengarna.
Överbyggnaden över de stackarna som faktiskt utför saker och ting har växt organiskt och ju fler regler och instanser som tillkommer, ju fler ytterligare regler och instanser behövs. Hur mycket kostar en EU-regel omsatt i administratörer, jurister, utbildningar, och så vidare när alla organisationer måste anpassa sig till att hantera den? Hur mycket fragmenterar den upp arbetstiden för folk? Detsamma gäller alla nivåer.
Jag vet att det är lite tröttsamt att ondgöra sig över byråkrati – lite populistiskt så att säga – men jag låter inte det avskräcka mig. Populistiska försök att gör någonting åt det upplevda problemet har slutat i ingenting alls – och anledningen till det anser jag vara att så fort man försöker kapa någonting i det här systemet av regler och instanser så upptäcker man (a) att vad man än tar bort så orsakar det en kedjereaktion eftersom allt är länkat till allt annat. Det blir alltså negativa konsekvenser på riktigt om man försöker skala ned det. Man upptäcker dessutom (b) att folk faktiskt jobbar och får betalt inom den här härvan, och de är inte intresserade av att kapa någonting.
Det är alltså lättare sagt än gjort att kapa. Att expandera härvan är däremot lätt och leder ofta till en primär förbättring av någonting, eller ett löfte om en förbättring i alla fall. De negativa effekterna däremot är diffusa och kan svårligen spåras till enskild expansioner.
Jag kan som exempel ta min hustrus förra arbete som rehabkoordinator. Givet att det ser ut som det gör så är detta en funktion som gör en massa nytta, men att funktionen behövs är i sig ett stort fett symptom på just det jag beskriver. Anledningen att det behövs är att om du blir sjuk så uppstår det snabbt en hel stab av personer och instanser som är inblandade i ditt fall. Det är först inom primärvården, arbetsgivaren, försäkringskassan och facket. Sedan hamnar du kanske i något program av något slag, och så blir plötsligt kommunen inblandad. Kanske finns det läkarspecialister med i bilden också. Många av dessa är mest intresserade av att du skall bort från deras bord, eftersom alla är på gränsen till utbrändhet på grund av den usla arbetsmiljön. En stor del av de som kommer till en rehabkoordinator jobbar nämligen just inom precis dessa funktioner som har nämnts. De behandlar varandra kan man säga.
Så just som din förmåga att hantera en byråkratisk härva där alla har ett intresse av att slänga ut dig så blir det nödvändigt att göra just precis det. Om du är frisk, organiserad och ute efter att fuska så är det busenkelt – men just de svagaste och sjukaste är också de lättaste att göra sig av med.
Ytterligare exempel… Fundera på testningen och vaccinationen under covid-pandemin. Hur blev det så att regionerna (via SKR – som inte ens är en myndighet) och Socialstyrelsen spenderade cirka sex veckor, under vilka INGENTING hände med testningen, med pajkastning på varandra VIA MEDIA. Regionerna ansåg att Socialstyrelsen inte hade givit specifika uppgifter nog för att gå vidare, och Socialstyrelsen ansåg att det hade de visst det. En stötesten var tydligen hur man (vilket tydligen är lag) skulle garantera att alla testade på exakt samma sätt i hela landet. Detta var genomgående fallet: Om någonting löstes så löstes det TROTS den här överbyggnaden och via initiativ hos professionerna, som för övrigt har en extremt svag ställning mot byråkraterna.
Det här systemet, som helhet, är ondska.
Att mata systemet med mer skattepengar är därför att jämföra med att pissa i byxorna. Det löser inga som helst problem att göra det, för det är inte felet. En bättre liknelse är kanske hur en återställare faktiskt får alkoholisten att må bättre utan att det på något sätt är en indikation på att mer sprit är lösningen på tillståndet som sådant.
Men, som sagt, det är svårt att göra någonting åt det. Jag misstänker att det måste kollapsa först helt enkelt, så att man kan bygga upp någonting bättre från grunden. Det kommer inte att bli kul när det händer dock.
Är man accelerlationist och vill påskynda kollapsen så kanske man borde förespråka högre skatter för att snabba på processen. Men att tro att högre skatter löser problemen… det gör inte jag i alla fall.
Men du, ska vi inte införa en myndighet för att hantera detta problem? “Myndigheten för byråkratianalys”. Vi börjar med att denna myndigheten ålägger alla andra myndigheter att införa årlig rapportering av mängden byråkrati och hur det påverkar myndighetens arbete. Dessa myndigheter får i sin tur kräva in underlag från företag osv på hur mycket just deras myndighets byråkrati påverkar varje företag. Gärna månadsvis. Givetvis så får varje myndighet även självt ta fram en egen standard för just sin rapportering, och juridiska processer kring hanteringen av informationen. Sen använder vi all data för att lösa… eh… ja… äsch, nu har jag hunnit glömma vad myndigheten hade för poäng. Men det kanske kan lösas med en ny översynsmyndighet…?
Man kan börja med något enkelt, t.ex. att lägga ner alla myndigheter som enbart ägnar sig åt ideologiproduktion.
Kommunernas skatteintäkter är inte försumbara. Kommunerna klår oss på nästan lika mycket pengar som staten. Det finns en del att skära i där.
Associerar till en mycket intressant debattartikel angående skolan i SvD idag (jag kan öppna den i inkognitofönster så den borde vara allmänt tillgänglig!?).
Ett mycket allvarligt problem med statens tillsyn av skolan idag är, enligt atikeln, att denna fokuserar på formalia. Man kollar att skolorna har planer m m för hur de skall hantera olika problem och svårigheter, att man dokumenterar m m. Hur verksamheten de facto ser ut och dess resultat kontrollerar staten däremot inte. Mycket läsvärd artikel.
Jag känner så väl igen det från den tillsynsmyndighet jag jobbade på för ett antal år sedan. Från att ha arbetat med att kontrollera hur tillsynsobjektens verksamhet såg ut övergick myndigheten alltmer till att kontrollera att verksamheterna hade pärmar med rutiner som skulle garantera att verksamheterna sköttes som den skulle.
https://www.svd.se/a/JQn4d6/alvesson-och-henrekson-tillsynen-av-skolan-ar-igrunden-feltankt
Förresten hur gick det med den där subsidaritetsprincipen (det var väl så den hette) som skulle vägleda EU och som det talades om så mycket om för en sisådär 20 år sedan. Nån som sett till den på sistone?
Huvudet på spiken HarrJan +1
Har inget emot privatiseringar och annat men är det skattepengar inblandat måste ju tillsynen rimligen vara att dom uppnår målen, och att målen är rimliga, inte att dom har planer för hur målen skall uppnås som rullar tiotals år utan att målen uppnås.
Vad är det som ligger bakom att kontrollmyndigheter i lägre grad faktiskt kontrollerar regelefterlevnad numera? Brist på kompetens inom det område som ska granskas? Rädsla för konflikter?
Om jag finge gissa, skulle jag tro att kontrollmyndigheter inte har pengar nog att göra ett bra jobb. Det skulle ju bli billigare att privatisera, så då minskar man budgeten och tänker inte på att det måste kontrolleras att jobbet utförs enligt specifikation.
Men verksamheter som bedrivs i offentlig regi ska väl kontrolleras på exakt samma sätt, så varför skulle det krävas mer kontrollresurser för att några delar är privata? Är det slappare kontroll av kommunala skolor?
Bra fråga. Jag har ju varit där, men kan inte svara. Jag arbetade i och för sig inte direkt med myndighetens tillsyn. Jag skall ändå försöka mig på en spekulation.
Tror att det på något sätt kan vara kopplat till New Public Management. Verksamheter i stat och kommun skall inte styras genom detaljreglering. Myndigheterna borde ju vara de som bäst vet hur deras resurser skall användas på effektivaste sätt. Men för det mesta är det svårt att mäta effekten av myndigheters arbete. Så pass svårt att man istället tvingas att rapportera någon form av pseudo-mått i form av (påstådda eller verkliga) insatser istället för objektiva effekter. Eller med andra ord effekter av verksamheten ”visas” genom att denna producerar en massa byråkratiska rapporter. Vilket alltså egentligen inte alls är ett mått på att verksamheten uppnått några betydelsefulla mål, men får bli så i brist på något meningsfullt. Observera att jag inte påstår att man mycket avsiktligt avstår från att rapportera verkliga och mätbara effekter. Problemet är att sådana oftast är extremt undflyende och svårmätbara.
Detta sätt att pseudo-mäta och rapportera uppnådda effekter genom krav på byråkratisk rapportering har gissningsvis spritt sig även till tillsynsmyndigheters tillsyn. Varför inte? Det är ju den metodiken av kontroll som tillämpas inom staten när myndigheter skall belägga att man jobbar samhällsnyttigt och effektivt. Min gissning här är att man därför har tyckt att byråkratisk rapportering är en god metod även för tillsynsmyndigheters kontrollera av att tillsynsobjekt sköter sig.
Det är ändå intressant att trots att övertecknad jobbat i en statlig tillsynsmyndighet så kan jag faktiskt inte redogöra för några detaljerade motiv bakom den nämnda ändringen i tillsynsstrategi. Nu arbetade jag i och för sig inte direkt i tillsynen utan som en servicefunktion till denna (med statistik). Det ovan sagda är att betrakta som spekulation från min sida.
Har ett exempel som kanske är missvisande – slimmad organisation som går från plan – projektering – entreprenad. Vi hade hyfsad koll på projekteringen men entreprenaden fick pågå bäst den ville.
Visst hade vi en byggledare men alla vet hur ett projekt utförs och vi skulle behövt betydligt bättre kontroll. Var skattemedel som spenderades och förmodligen lagkrav på att vi hade koll men icke.
Kommentar till F
Det ligger säkerligen något i det. Det anknyter också till det jag sade ovan. Det är helt enkelt väldigt svårt att utvärdera effekter. Låt oss ta det aktuella fallet med skolundervisningen. Hur vet vi om en skola producerar i form av att eleverna lär sig nyttiga saker?
Betyg? Nja! Först måste man i så fall se till att ha en oberoende examinator. Kostar mycket. Sen måste man samla in diverse bakgrundsdata som kan förklara elevernas resultat. Sedan om man lyckas samla in alla relevanta bakgrundsdata måste en person med betydande kvalifikationer inom statistik analysera data i akt mening att avgöra vilken betydelse skolans verksamhet haft för elevernas kunskapsnivå.
Lättare för tillsynen att kontrollera att skolan har alla styrdokument som specificeras. Krasst nog. Möjligen, kanske, gissningsvis, antagligen skulle det på sikt var mer lönsamt för samhället med en tillsyn av skolan värd namnet, istället för dagens pseudo-tillsyn. Även om en tillsyn värd namnet skulle kräva mer resurser.
WROLTHAR:
Både kommunala och privata skolor behöver förstås kontrolleras. Fast på den privata sidan finns en speciell risk. Risken för aktörer som bara har intresse av att i största möjliga mån berika sig. Just inom skolan kan sådana dessutom finna möjlighet att alliera sig med elever som är mer intresserade av bra betyg än kunskaper. Elever som därför är nöjda bara de får höga betyg.
Andra problem med privatiserade verksamheter uppstår när kunderna/klienterna (eller vad man nu kallar dem) inte kan bedöma kvalitén på verksamheten de är beroende av.
@HARR JAN
Subsidiaritetsprincipen gäller nog bara för de EU-länder som bråkar om den, men bara uppåt och inte neråt.
Se EU-länder som börjar på Po och U.
Beträffande punkt (B) så har ju de som jobbar inom härvan sällan speciellt mycket att säga till om vad gäller dess fortsatta existens, annat än indirekt via valsedeln och genom att vädra sina åsikter på sociala medier och i debattartiklar.
Jag skulle faktiskt inte tycka det minsta synd om den som investerat hela sin framtid i en karriär som förutsätter ett evigt vänsterlutande maktinnehav skulle bli av med jobbet för att någon äntligen bestämmer sig för att städa upp i träsket.
För oss som jobbar med ISO i någon form har sett detta iom den nya standarden. Nu är det mer fokus på tex ett ledningssystems uppbyggnad och struktur och inte som tidigare, kontroll av efterlevnad nere på golvet. Samtidigt har allt tagit ett steg upp från golvet och hamnat i konferensrum.
Claes, jag gick igenom den resan hos de stora konsulterna.
Förut var WSP, Scott Wilson, Carl Bro, Atkins och andra styrda “på golvet” av ett spindelnät av specialister som organiserade sig på bästa sätt och alla andra funktioner var stödfunktioner åt dom – gick hur bra som helst och man levererade i världsklass,
Sen kom –
Managementfunktioner
Administratörer
Ekonomi
HSSE
Enivornmental
och vad mer
Alla hade sitt lager med uppgifter som lades på de som levererade/drog in pengar/närande medans dom själva var tärande. För att justifiera sitt jobb blev dom maniska i sin strävan att hela tiden lägga mer på de stackars närande med olika kvalitetskrav/kontroller.
Nu har kärnuppdraget på sina håll helt havererat men man har gjort allt rätt enligt alla olika lager av modeller och kontroller. Har sett många exempel på det.
Den absoluta vinnaren i alla kategorier är nog svensk kommunal verksamhet där kärnuppdraget kan gå mot noll utan att någon bryr sig så länge man levererar mot alla mjuka delar/stödfunktioner. Sen är det väl dubbelt bra om man inte levererar mot kärnuppdraget för då får stödfunktionerna mindre att göra och man spenderar mindre pengar – alla vinner utom kärnuppdraget där underhållsskulden skenar och ökar exponentiellt.
Bra beskrivning. T ex skulle sjukvården behöva vända blad och starta om. Vad har vi för uppdrag, ok, sjukvård och i viss mån utbildning. Vad behöver vi då ? Väldigt mycket kan skalas bort. Därmed finns ingen resursbrist och inga arbetsmiljöproblem, om professionerna får inflytande.
De är väl indexuppräkning av statlig skatt? Så just denna drabbar väl inte kommunerna?
I Avesta ställer man nu undan 1 av tre ambulanser p.g.a. personalbrist. Det går tydligen inte att rekrytera ambulanssköterskor när lönerna är 5-7 tusen lägre än på andra orter. Pengarna är slut överallt.
Inte hos elproducenterna.
Tyvärr är det bara början på personalbristen och den kommer bli synlig överallt men först i mindre kommuner. Stora pensionsavgångar och att det föds för få i Sverige.
Har märkt det också, skiktet över mig börjar tunnas ut och det är färre kompetenta som slåss om jobben på världsmarknaden.
Tyvärr har en grupp rätt inkompetenta inom min nisch lyckats slå sig fram med lägre löner.
1+
hemskt förslag men man skulle ju kunna rationalisera bort ett par mellanchefer/stabsfunktioner på landstinget för att finansiera detta.
Men just cheferna brukar prioriteras ha “marknadsmässiga löner”
Tyvärr kommer inte pengar kunna lösa detta problemet.
Höjer du lönerna i Alvesta så kommer det saknas ambulanspersonal i Älmhult istället. Det finns för få människor som vill/kan bli ambulanspersonal.
För oss som jobbar med ISO i någon form har sett detta iom den nya standarden. Nu är det mer fokus på tex ett ledningssystems uppbyggnad och struktur och inte som tidigare, kontroll av efterlevnad nere på golvet. Samtidigt har allt tagit ett steg upp från golvet och hamnat i konferensrum.
En liten korrigering, försörjningsstödet uppgår till ungefär 2 procent av kommunernas utgifter, inte 10 procent.
Ökar med 10%.
Är ju inte bra om kommunerna tvingas prioritera. Då finns det ju risk att de inte har råd med vansinnesprojekt för att sätta sin kommun på kartan.
https://skattebetalarna.se/arets-varsta-sloseri-2020-bidragen/
Tyvärr väljer ju kommunpolitiker så gott som alltid dyra skrytprojekt när de tvingas prioritera. Projekt som skriver in deras namn i kommunens historiebok. Tråkiga saker som inte syns lika tydligt, som att höja lönen för lärare eller dylikt, väljer man nästan aldrig, oavsett hur mycket eller lite pengar som finns.
Visst är det ett märkligt agerande? När skatter sänks ylar man om att det inte kommer räcka till kärnverksamheterna, men varför skulle man prioritera dem sist? Varför r det den sista skattekronnan som alltid sägs gå till kärnverksamhet när det borde vara den första?
Så länge vi har myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor kvar kan det omöjligtvis saknas pengar inom offentlig sektor.
Huvudet på spiken. När det “saknas pengar” så betyder det så gott som alltid “vi valde tidigare att bränna pengarna på nåt oviktigt som kändes roligare för stunden”.
Nedläggningen av kärnkraften borde fått vara med eller är det året som gått bara 😀
Badhuset är ju vansinne, då måste dom påla och tätt mellan pålarna för att undvika punktlaster, en olympisk bassäng full med vatten är rätt känslig för sättningar. Pålar dom inte kan ju vad som helst hända.
Biogasanläggningen var lite orättvis och vattnet kostade inte mycket.
Det är en några år gammal lista. Årets är inte framtagen än. Men det finns ju inte brist på kandidater…
Jodå, 2022 kandidaterna är nominerade.
https://skattebetalarna.se/avs/
1. Fyra miljoner till tomtar och troll
2. Trafikverkets film kostade 375 000 per minut
3. Cirkuskonsulenter i Sveriges regioner
4. Palestinsk miljö fick 900 000
5. 127 miljoner bortblåsta
6. Tio miljoner till tomma platser
7. Medborgarhus kostar 1 miljard
8. Utställning för 800 000 kr
9. Dansa bort kommunens pengar
10. Ytterligare 700 miljoner för EU-reklam
Vi har ingen korruption i Sverige.. allt är inkompetens
Det tomma Cykelhotellet för 40 miljoner i uppsala
Här finns det enligt mig en tydlig skiljelinje mellan de som röstar rödgrönt och de som röstar borgerligt. Det är betydligt mer sannolikt att väljare ur den förstnämnda kategorin försvarar samtliga utgiftspunkter på denna lista som relevanta och viktiga.
Jaja, Slussen bygget överskrids med miljarder, Förbifart Stockholm överskrids med miljarder, någon skolplattform kostade 800 miljoner utan leverans osv. De stora företagen vet att offentliga projekt är ymmighetshorn utan någon som helst konsekvens från beställaren när budget överskrids.
”Om inte annat kan man alltid höja internhyrorna inom kommunen med 10% och på så sätt få tillbaka pengar man formellt lägger i skolbudgeten, så det inte ska se ut som en neddragning. ”
Det vore spännande att se en sammanställning på vilka kommuner som faktiskt lägger ett resultatkrav på sina skollokaler – vill nog ändå hoppas att det är en nollbudget i balans som är utgångspunkten för de flesta kommuner.
Att hämta hem pengar via de kommunala fastighetsbolagen tror jag är ett rätt vanligt trick.
När stålarna väl hamnat i det affärsdrivande bolaget så kan VD (som inte sällan är god vän med den kommunens ordförande) peta in sponsorpengar i det lokala fotbollslaget eller satsa på något annat kul projekt, kanske ett Spa. Hux flux har det flyttats pengar från något tråkigt som skola eller äldrevård till något mycket roligare, dessutom nästan helt utan demokratiskt inflytande.
Tidningen Hem & Hyra gör ett bra jobb med att beskriva hur detta fungerar inom allmännyttan (lägenheter), men jag gissar att fenomenet är mycket mycket större om man räknar med kommunens alla verksamheter också.
Om det sker i bolagiserad form så finns det väl ett visst utrymme att disponera vinsten till annat – likt de kommunala bostadsbolagen. Men vad jag förstått så är det inte helt ovanligt att ägandet sker genom ex. en förvaltning utan ett resultatkrav.
Utan demokratiskt inflytande är en väl tilltagen överdrift – politiken utgör väl styrelserna i dessa bolag (ergo fullt demokratiskt inflytande!).
Hittade den här på temat, ännu inte läst;
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:951869/FULLTEXT01.pdf
Det är en annan aspekt i friskoledebatten där olika kommuner väljer att satsa olika mycket i den kommunala skolan och därmed är den också ojämlik beroende på vart man bor. Inte lätt med kommunalt självbestämmande helt enkelt.
3% efter skatt motsvarar väl 7% före skatt. Lägg på 3-4% i löneökning så är man ju närapå inflationskompenserad.
Kan inte Tidölaget privatisera inflationen, gick ju bra med skolan, vården etc. Katastrof
Skamligt att den som sliter i ett låglöneyrke missgynnas relativt den som hellre vill gå på socialbidrag.
Socialbidragsnormen inkluderar förresten fortfarande pengar för att betala tv-licensen.
Mysiga åsikter, oklart om den du skriver om väljer att gå på socialbidrag. Har du någon referens där, eller var det en gubbgissning? Gissar på det senare, så då kan vi avskriva dig bara
På de allra flesta platser i landet finns det gott om jobb som inte kräver någon som helst utbildning. Många lediga jobb inom t.ex. äldreomsorg finns alltid i min lilla kommun. Att folk frivilligt väljer att leva på socialbidrag hellre än att ta dessa jobb, som kanske inte är världens roligaste jobb alla gånger och definitivt inte världens mest välbetalda jobb, är väl inte ett speciellt kontroversiellt påstående? Huruvida det är sant eller ej vet jag inte, men jag tycker inte det är en orimlig gissning.
H Gobb lider av bokstavsdiagnosen ekonom.
Att TV-avgift ingår i socialbidragsnormen är naturligtvis inte sant (det ändrades redan 1 januari 2019).
Jag jobbade några år på domstol i början av 00-talet och den bild jag fick då var att det helt klart fanns ett litet antal personer som hellre levde på försörjningsstöd än försökte få jobb. De jag såg var ju dock de som nekades av soc så jag vet inte hur många som lyckades lura till sig stöd.
Det finns alltså ingen rätt att “välja” mellan försörjningsstöd och jobb. Kan du jobba men inte försöker så får du heller inget stöd.
Sen har såklart inte soc resurser att utreda allt så en del kommer slinka igenom – åtminstone ett tag.
Till sist vill jag också säga att de flesta bidragstagare jag mötte var rent krasst inte särskilt anställningsbara i det skick de var, ens på “enkla” jobb.
Att inte lägga manken till för göra sig själv anställningsbar är väl också ett val.
Att inte vara anställningsbar kan bero på psykiska problem, missbruksproblem, språkproblem, kan inte sköta sin hygien, klarar inte att lägga manken till, etc. Vissa är helt enkelt inte anställningsbara på en normal arbetsplats, och kommer aldrig att bli det.
Precis.
Och billigast vore att tillförsäkra dessa en basalt dräglig tillvaro utan knussel.
Idag upptar de extremt mycket resurser när läkare och byråkrater försöker skjuta över ansvaret mellan olika offentliga system.
Missbruksvården i Sverige är så klart under all kritik. Är man verkligen hänvisad till socialbidrag om man har en medicinsk diagnos, psykisk eller fysisk, som försvårar arbete?
Språkproblem och hygienproblem sorterar jag definitivt under kategorin “eget val” om det inte är följdeffekter av ☝️
I synnerhet dagens arbetsplatser som har höga krav på anställningsbarhet.
Hur ser det ut i våra grannländer?
Ställer svenska arbetsplatser som regel högre krav än t.ex. norska eller danska arbetsplatser?
Har vi högre eller lägre arbetslöshet? Har vi högre eller lägre utgifter för socialbidrag?
Om det är så att Sverige sticker ut på alla tre punkterna, varför är det så? Är vi för dåliga på att ställa krav här?
+1 Samma erfarenhet, det har spritt sig till det offentliga
Det största problemet är att staten/kommunen/regionen rånar alla som arbetar på en mycket stor del av deras pengar. Sedan pytsar man ut dessa pengar godtyckligt. Tänk om man själv fick behålla alla pengar man tjänar in och själv fick välja vad man ska spendera dessa på?
Man kan ju alltid rösta på något parti som vill skala ner offentligt åtagande i stället för att skala upp det. Det är en betydligt viktigare fråga för mig än elbidrag och annat populistiskt valfläsk.
Tyvärr finns det inte något sådant parti i riksdagen.
Det är tillåtet att rösta på partier som f.n. är utanför riksdagen.
På kommunal och regional nivå varierar det från region till region huruvida sådana alternativ existerar.
Sådana partier har inte någon större chans att komma nånvart i Sverige. Svenskarna gillar att bli curlade av det offentliga.
I takt med att allt färre förväntas försörja allt mer och allt fler, där väldigt lite av det som ska bekostas av skattebetalarna kommer skattebetalarna själva till nytta och där de som försörjs av det allmänna ofta är friska och arbetsföra, torde viljan att betala skatt sjunka avsevärt.
Reinfeldt var en stor inkompetent idiot enligt mig, men när han kallade svenskarna för “välfärdsknarkare” höll jag med honom fullständigt.
Jag tänker inte hålla andan medan jag väntar på det.
Om det offentliga behöver mer pengar löser man väl det med hårdare beskattning av de rika?
Ja, det brukar vara standardlösningen. Där “de rika” sällan definieras speciellt tydligt och i praktiken är det oftast medelsvensson som träffas.
För många anställda minskas pensionsinbetalningarna vilket ger en besparing för arbetsgivare och sänkt inkomst över livet. Detta berör de med högre inkomst över 7,5 basbelopp. Över denna nivå betalas 30% av lönen in i pensionsavgift istället för 5,5-7% av lönen (minns ej exakt). När basbeloppet höjs mer än lönen minskar alltså inbetalningarna till pensionen. Detta gäller de som har kollektivavtal eller likvärdig alternativ pensionslösning.
Tvärtom, alla löntagare betalar pensionsavgift 7 % på upp till 8 basbelopp. Över denna nivå betalas ingenting och är inte heller pensionsgrundande. Däremot kan man haavtalat om tjänstepension som du kanske egentligen menar. De flesta har detta via kollektivavtalet. Uppräkning av prisbasbelopp sker varje år och syftet är inflationskompensationen och det är ingen dold borgerlig skattesänkning som det antyds.
Brytpunkten för högre premie i de stora tjänstepensionssystemen styrs inte av prisbasbeloppet, som höjs i takt med inflationen, utan av inkomstbasbeloppet, som höjs i takt med summan av löneinkomsterna (något förenklat).
Det blir alltså inte en lägre kostnad för tjänstepension nominellt om lönen går upp lika mycket som genomsnittet.
1391 kr/mån borde ju gälla även de över 90 000 kr/mån, även om skattetabellerna är avrundade…
Varför tillskriva detta till nuvarande regering?
Der var för övrigt redan känt när förra regeringen satt vid makten.
Det som skett är automatisk uppräkning av prisbasbeloppet som sker varje år och som är kopplad till den höga inflationen.
Med tillägg så använde Socialdemokraterna det automatiskt höjda prisbasbeloppet som något bra det gjort under valrörelsen:
https://www.svd.se/a/9zvAKr/det-gick-fort-for-s-att-lara-sig-alska-inflationen
Det är väl inte så svårt att begripa att pensionsåldern måste höjas för allt fler sedan decennier tillbaka delar på en kaka som finansieras av allt färre. Människor kommer hit från andra delar av världen i stora mängder och får direkt tillgång till det svenska välfärdsystemen inklusive pensioner som de inte bidragit till överhuvudtaget.
Vad händer då när Sverige inte bara tar emot 2 miljoner utlandsfödda, de flesta har kommit från 1990 och framåt? När färre och färre som kommer ens jobbar alls, få som arbetar gör det en tillräckligt lång tid och en del som kommer är inte särskilt unga från början.
Då finns det något som heter Äldreförsörjningsstöd.
Det är helt enkelt som ett socialbidrag för äldre som inte arbetat in sin pension. Har du till exempel levt på bidrag sedan du kom har du som sagt inte någon pension att hämta ut. Då får du söka äldreförsörjningsstöd (ÄFS).
Det har bara tio år ökat med 120 %. Från en halv miljard 2010 till nästan 1,2 miljarder per år till 2020. Så fort en utlandsfödd person folkbokfört sig här kan han eller hon söka äldreförsörjningsstöd om de fyllt 65 år. Det är en förmån i socialförsäkringssystemet som liksom många förmåner nämligen inte bygger på inbetald skatt utan folkbokföring. Det räcker med att bo i Sverige för att kunna lägga vantarna på väldigt många av välfärdens utbetalningar. Jag tycker att det är orimligt att vi har svenska pensionärer som arbetat och betalat skatt i Sverige, kanske ett helt arbetsliv, som inte har en rimlig pension när vi helt utan några krav och spärrar låter migranter ta hit sina gamla släktingar och skicka notan för allt till skattebetalarna.
Vänstern brukar säga att utan invandring stannar Sverige. Nu är det i sig hitte-på men varje person som invandrar som arbetar heltid och har en lön som är rimlig bidrar till systemet.
Men en invandrare som kommer hit när de fyllt 65 år är de facto bara en belastning. De bidrar inte ett smack.
Äldreförsörjningsstödet är ytterligare en kran från välfärden som går direkt ner i utlandsföddas fickor utan att de bidragit med skatt från lön.
Hur många fler hål systemet har verkar få veta eftersom ingen undersöker det.
Nu är det väl så att om man får medborgarskap i Sverige så finns det skäl till det. Antingen flyktingstatus, att man gift sig eller något annat legitimt. Det är inte så att det är för vem som så önskar att bli Svensk medborgare.
Sverige har inte varit i krig på över 200 år, vi har haft massor av år med tillväxt, vi har idag ett samhälle där både mannen och kvinnan (eller hen och hen) arbetar och betalar in till systemen. Tror inte de närande invandrarna är fler idag än vad de närande kvinnorna var förr, ( nu stack jag ut hakan för de som inte förstår sarkasm).
Nu finns det inte sällan en subventionerad person med invandrarbakgrund som tagit över kvinnas tidigare obetalda arbeten i många hem, för att folk inte kan ta rätt på sitt eget skit, är det dem du menar inte bidrar? (skitjobben som bla bidrog till idag låga pensioner för kvinnor, och än sämre situation när männen dör bort några år innan.) Eftersom kvinnor lever ca tre år längre kanske det är dem som ska jobba tre år till före pension😀, nu när vi är mer jämlika, kan vi inte skylla på dem istället, det vore nog mindre fel, men inte rätt.
Jag tror istället vi ska fundera över varför inte pengarna räcker trots hela tiden en ständig tillväxt, ökad produktivitet, effektivare maskiner, digitalisering och annan utveckling.
Vad gör vi med pengarna och vart tar de vägen? Är vi säkra på att vi inte göder våra egna oligarker där pengarna hamnar utomlands istället för i nya arbeten här. Det gäller även arbeten som outsourcing, där ingenjörer i tex Indien ritar vår infrastruktur, och vi tappar egna kunskaper istället.
Vi ser nya underklasser på tex byggen och som städar våra kontor, eller hos tex fd statsministern, kanske med mycket dåligt skydd utan fack och sämre lönevillkor. Är det dem som du kallar invandrare som inte bidrar tillräckligt?Dessa syns inte i någon arbetslöshetstatistik när de inte längre behövs, win win för statsministern och de som håvar in vinsten.
Nö, ditt resonemang är förenklat och jag tror att du pekar fingret åt fel håll. Invandrare är inte orsaken till att pensionerna ej räcker, det är något annat som vi inte ser, eller vill se.
Det vi behöver idag är mindre egoism, mer sammanhållning oss medborgare emellan samt se upp så vi ej får dåliga ledare med egna eller kortsiktiga intressen, de blir tyvärr allt sämre enligt mig, oavsett parti.
Nu när det ser ut att komma svårare år, ska vi komma ur det här bra så gäller det att vi angriper de verkliga problemen och inte falskt söker syndabockar. Vi behöver komma närmare varandra som medborgare, inte som motborgare.
Inte heller ska vi skapa en massa hittepåjobb för att skapa falsk sysselsättning, vi behöver helt enkelt bli bäst på att identifiera våra problem och lösa dessa långsiktigt. Vår politiker behöver sluta bygga falska fasader tex att vi har bästa sjukvården eller att vi är generösast, eller vad det nu är för något, men bäst är vi alltid på allt tydligen. Man kan börja sluta köpa människors röster och tillit för skattepengar och används pengarna långsiktigt, klokt och väl, börja nu…
Mackan ska tålas att granskas inuti också så det inte är bajs i när man väl måste bita i den. Och bitit sådana mackor har vi gjort ganska ofta nyligen pga tidigare dåliga fasader och beslut. Så man behöver nog tänka lite djupare innan man bestämmer åt vilket håll fingret ska pekas.
Nja, så är det nog inte…det kan starkt ifrågasättas att den överväldigande majoriteten av de som beviljats PUT och svenska medborgarskap faktiskt är riktiga flyktingar, då de passerat flertalet säkra länder för att komma just till Sverige. Det går tydligen utmärkt åka hem på semester från de länder man påstår sig “flytt” ifrån så fort man fått PUT eller beviljats svensk medborgarskap. Det är ekonomiska migranter som söker sig ett bättre liv i Sverige.
Det handlar inte om att söka syndabockar utan börja tala om den osynliga elefanten. Det är ju ditt resonemang som är förenklat helt orimligt och förljuget när du förnekar självklara samband,
För om du har fått PUT pga asyl eller alternativt skyddsbehövande samt anhörig till dessa får du tillgodoräkna dig 40 arbetsår i Sverige om du söker pension när du är 65 år.
Till skillnad från någon annan i Sverige som måste tjäna ihop pensionen med faktiskt jobb får du om du kommer från dessa gräddfils-grupper tillgodoräkna dig alla de år du inte bott i Sverige som fullt pensionsgrundande…En svensk person som inte jobbar under X år får dock inte tillgodoräkna sig dessa år, utan då får du X/40 års pension som beräkning.
En invandrare som fått PUT pga asylflykting som är 50 år när han eller hon kommer hit får alltså tillgodoräkna sig 25 år i hemlandet alldeles oavsett om personen jobbat. Hur många år det sedan totalt blir beror på vad personen gör i Sverige men minst 25 år alltså. Detta gör att vi kommer få betala ut full garantipension till alla utlandsfödda som aldrig jobbat här en enda dag, och dessutom ger vi dem en massa gratisår för all tid de inte bott i Sverige.
Hur kan vi bygga ett sådant här dåligt orättvist och fullständigt orimligt system?
Pension bygger på arbete. Personer som kommer hit i vuxen ålder ska inte få ett enda år tillgodoräknat i vårt pensionssystem eller andra ersättningssystem som inte varit i Sverige. Det enda rätta nu är att så fort som möjligt ta bort undantaget för “flyktingar” i pensionssystemet. Direkt. Det är många människor det handlar om! Det är arbete i SVERIGE som ska ge pension och ingenting annat!
Vi kan inte ha en sådan institutionaliserad öppen orättvisa i något välfärdssystem men extra orimligt är det när det gäller pensioner, som är själva symbolen för intjänande.
Ingen som inte jobbat 40 år i Sverige ska få tillgodoräkna sig 40 års pensionsgrund. Det är ju fullkomligt absurt!
Att påstå att detta inte har någon betydelse för finansieringen av våra pensioner är ju bara oseriöst trams.
https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/garantipension-om-du-har-lag-pension
Så hur tycker su de ska försörja sig då, om de nu har flyktingskäl och kommer hit vid 60, ska de sitta och tigga på gatan eller arbeta tills de är 100? Det verkar ju möjligt, godhjärtat och mänskligt.
Nä, du pekar finger åt fel håll och ställer grupper mot varandra istället för att försöka analysera det riktiga problemet.
Vart har all vår tillväxt tagit vägen, är det bankerna och andra storskojare som skär för stora bitar ur kakan och lämnar kvar en bajsmacka. Är vår korruption så liten som alla säger, nä vi är nog inte bäst där heller, bara bra på att inte se det.