Sverige inför nu ett nytt betygssystem (igen). Betyg ska ges som poäng 1 – 10 där fyra eller mer är godkänt. Betygen på skolans alla elever kommer sedan sänkas eller höjas jämfört med de centralt rättade nationella proven, vilket innebär att faktiskt begåvade elever som förtjänar sina betyg får sänkta betyg om de går på en glädjebetygskola.
Sverige inför alltså återigen ett nytt betygssystem, som ska vara ännu mer förvirrande än någonsin tidigare. Betygen blir 1 – 10 där 1 – 3 motsvarar underkänt, fast man är inte underkänd, utan för att få gå vidare till gymnasiet så ska man i medel ha minst 4.
Som bekant tävlar skolor och gymnasier om glädjebetyg där man för att få elver i det fria skolvalet sätter glädjebetyg som inte motsvarar elevernas kunskaper.
Därför ska nu de nationella slutproven göras digitalt och rättas centralt och en skolas elevers betyg ska justeras utifrån hur mycket glädjebetyg skolan ger. Om snittet på nationella provet är 5, men skolan sätter betyg 7 i snitt så ska meritvärdet när man söker vidare justeras när man söker vidare. T ex kan betyg 7 sänkas till 5 enligt ovan. Och den som då fått en 10:a i betyg och som faktiskt förtjänat det för att eleven faktiskt är begåvad, får istället en 8.
Fast sedan ska elevens egna resultat på nationella provet läggas till, men skolans glädjebetyg ska påverka till 70% och elevens egna prestation på nationella provet med 30%.
Resultatet borde i en ideal världs bli att föräldrarna ser till att barnen skickas till en faktiskt bra skola där de lär sig något. Föräldrarna kommer dock inte se detta, utan skolans glädjebetyg är vad man kommer få i handen. Huruvida ätteläggen sedan kommer in på vidare utbildning är en annan fråga.
Tanken är att det hela ska införas 2028 och första kullen som omfattas på högstadiet är födda 2014 och gymnasiet 2012.
Samtidigt fungerar inte de nationella digitala proven än, men man kan förstås misstänka att lärarnas vilja att få dem att fungera på glädjebetygsskolorna kan påverkat.
Lagrådsremissen finns här. Presentationsslides från utredaren professor Magnus Henreksson här.
Förklarande grafik nedan för den som inte förstått, hämtat ur presentationen.
Svårare än så var det inte.
Nu sitter förstås friskolorna i krismöten om hur man ska gejma det nya systemet för att elevernas meritvärden och betyg ska bli så bra som möjligt, utan att man ska behöva hålla lektioner och annat kostsamt. Sista ordet är således inte sagt utan det tänks nog friskt på hur man ska optimera detta. Ett sätt kan ju vara att låta läraren hjälpa till på de digitala nationella proven.
Ett sätt kan vara att avsikltigt sätta för låga betyg, vilket pga dettas sjuttioprocentiga påverkan därmed kommer dra upp elevernas meritvärde. Svårare att pedagogiskt förklara för föräldrarna dock. Föräldrar bör dock optimera att ju duktigare en elev är, destor hårdare ska skolan man väljer vara på att sätta betyg så eleven får ta den av sjuttioprocentiga andelens höjning pga skolans straffbetyg, plus 30% för att själv överpresterat på nationella provet.
Att friskolesystemet är bristfälligt kommer knappast lösas genom att man försöker bota symptomen och inte sjukdomen. Det nya systemets utredare är nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson, så härnäst kommer högstadielärare ta plats i Riksbankens styrelse och bestämma räntorna.
137 kommentarer
Det känns tryggt att vi har tre betyg för underkänt, som inte är underkänt. Jag tror faktiskt det var det som gjorde den svenska skolan så bristfällig. Att vi bara hade ett (1) betyg som motsvarande underkänt alltså
För 20 år sedan hade vi två:
IG eller –
Distinktionen mellan IG och streck var ändå rätt tydlig. IG betydde att man genomört alla moment men inte presterat tillräckligt bra. Streck betydde att bedömningsgrund saknades, för att man hade skolkat från lektioner eller inte lämnat in arbeten osv.
Det finns ett mycket bra syfte med att ha flera betyg som inte är godkänt. Det är att även underpresterande elever ska kunna se om de gör framsteg eller inte. När man försöker få lågpresterande elever att prestera handlar väldigt mycket om motivation och om de ser att ökad ansträngning lönar sig och på sikt kommer leda till ett godkänt betyg så ökar det motivationen.
Väldigt få är så begåvningsutmanade att de inte klarar kraven för godkänt i svensk skola. Det handlar istället, som du säger, mer om motivation, och jag tror också att detta 1-10-systemet kan hjälpa lite där.
Men i övrigt så har bloggarn helt rätt – detta behandlar bara om, på sin höjd, ett av symtomen, och inte den underliggande cancertumören som M & Co. skapade och som S & Co. har valt att aldrig göra något åt.
10-15% av populationen i snitt är inte “få” och reflekteras mycket väl av andelen som idag inte blir behöriga till gymnasiet. Visst hos några kan det handla om brist på motivation men de är i minoritet. Elefanten i rummet är de som saknar förutsättningar att studera på gymnasienivå inte har något samhällsstöd eller framtidsutsikter. Bekymret är att både vänstern och högern inte förstår grundproblemet så någon vettigt diskussion om detta kommer vi inte ha i närtid.
Inte undra på att lärare hoppar av och går var som helst för att slippa politisk klåfingrighet och inkompetens…kakistokratin kommer bli Sveriges undergång
@Mattepatte
Hur såg det ut innan den femgradiga betygskalan infördes? Var det fler eller färre som inte klarade kraven för godkänt i grundskolan då?
I den gamla 1- 5-skalan skulle väl 1 motsvara underkänt, men jag kan inte påminna mig om att någon någonsin fick det betyget, utan i praktiken blev det 2.
Nix, en etta var formellt sett ett godkänt betyg. Streck var som påtalats ovan varken eller utan att bedömningsgrund saknades.
Fick på nåder en tvåa i tyska om jag lovade att inte komma tillbaka nästa år (bytte till teknik och fick en 5a). Minns inte att vi hadde vad som idag kallas utvecklingssamtal men detta var ju faktisk ett effektivt sådant.
Hade 1:s i engelska, lyckades få slutbetyg ändrat till en tvåa efter ett motiverande samtal med läraren som föranledde att rektorn grep in.
Gick rätt ok i alla fall, finns ju rättstavning och professionella språkgranskare.
Jag hade också svårt med engelskan i hela min skoltid. Men som för dig funkar det fint ändå.
Jag har jobbat internationellt i 25 år och min första arbetsplats hjälpte till med engelskan genom att ta in en engelskalärare några timmar i veckan för oss som behövde (och för det är jag mycket tacksam).
Jodå jag har någon 1a, åtminstone i idrott, som man då bara behövde räkna om det höjde snittet men man var tvungen att ha minst 1 för att vara behörig till gymnasiet. Gissar att även barnkunskap och hemkunskap kan ligga nära till 1 i betyg..
Min syster fick etta i ämne om jag minns rätt, inte för att hon hade presterat så dåligt, utan för att läraren var arg på mig för att jag hade skällt ut honom (han var kort sagt en fähund) och på så sätt tog ut sin blodshämnd. Det är sedan länge preskriberat nu och jag tror inte att min systers karriär någonsin tog någon skada av detta, men ämnesläraren borde rimligen ha blivit anmäld och prickad för sitt tilltag.
Att de digitala nationella proven stoppats beror bara på Skolverkets inkompetens:
https://www.vilarare.se/nyheter/digitala-nationella-prov/ny-rapport-om-digitala-proven-stort-misslyckande/
Skolverket har jobbat hårt på att skaffa sig och behålla sin inkompetens. Hur skulle det se ut annars, om de kunde något riskerar vi att få en skola som faktiskt förmedlar kunskap till eleverna.
😄
Jag har i djup bitterhet formulerat en teori om algoritm vid anställning på Skolverket och Skolinspektionen.
if(sökandes IQ > 80 || sökandes ideologiska uppfattning höger om Mao)
{
sökande = ansökningshög.getNext();
return false;
}
VILL du trigga oss programmerare?
Så är det.
Som gymnasielärare och dessutom med viss insyn i utvecklingen av de digitala proven kan jag intyga att Skolverket inte bara är enastående inkompetenta postmodernistiska foliehattar vad gäller deras grunduppdrag utan även har en teknisk inkompetens av så förundrande grad att det borde lagstiftas om att de inte ska få komma i närheten av upphandling av tekniska system.
Jag läste din sista mening flera gånger och njöt varje gång. Snygg!
Rätt snyggt, ja, men det ska vara “sitt grunduppdrag”.
Jag tror du menade “inkompetenta sekteristiska och postmodernistiska foliehattar”…
Skulle inte vara speciellt svårt att skriva en web-application, i alla fall för flervalsfrågor och rent numeriska svar, som:
* Laddar frågorna kort innan provtillfället i en torrentliknande system, så man inte behöver en fantastik server och serverbandbred. Därmed minskar risken att frågorna läcker ut i förtid.
* Gafflar frågor när det gäller ordningen till viss del genom att kunna byta plats på sådant som inte är följdfrågor, och ändå behålla lite av att frågorna blir svårare och svårare.
* Blandar svaren på flervals frågor, och plocka från lisa med både rätt och fel, så man inte kan titta på vad grannen skriver, eller få hjälp via telefon.
* Efter provet kan man få en kod, som innehåller det slumptal som använts för att generera provet och ett unikt dator ID med en felrättande kod och checksumma, så man kan gå in på en hemsida och kolla sina svar i lung och ro.
* Svaren skickas in i realtid till 3 servrar på olika platser, så ett enstaka fel inte skall äventyra informationen.
* Provet sparas lokalt på provdatorn tills dess att man anser att det inte behövs längre.
Hur svårt ska det vara. Titta på valfri högskola, eller åk till Finland och ägna ett par veckor i en mellanstadieklass. Vi kan tom bjuda på en drink på färjan över. Har utredaren tur så har en friskola afterwork samtidigt, så kan dom diskutera fritt.
“Fast sedan ska elevens egna resultat på nationella provet läggas till, men skolans glädjebetyg ska påverka till 70% och elevens egna prestation på nationella provet med 30%.”
Så, skolans justerade medelbetyg kommer motsvara skolans medelbetyg på nationella provet. Det i sig är ju bra, men det blir konstigt i extremerna. Eleven som fick 10 både i skolan och på NP får istället 8,6 i betyg, och eleven som fick 1 i betyg (på bägge) får -0,4 i betyg?
Maggen säger att det hade varit bättre om det helt enkelt var nationella proven som var (helt) betygsgrundande i de teoretiska ämnena.
Får hoppas att de återinför offentlighetesprincipen för friskolorna så att man återigen kan välja en skola där de ger i snitt lägre betyg än vad eleverna får på de nationella proven.
Ja, det faktum att offentlighetsprincipen inte ska gälla företag som helt diar skattepengspenen, likt friskolorna, bevisar i sig att det förekommer brett fusk.
Det gällde när det begav sig för vår 10-åring, men året efter hade rättsprocessen haft sin gilla gång och skolors resultat blev hemligstämplade…
Känner igen det där med plugghästar på gymnasiet med femmor i allt. Fanns en tjej på min skola som vars föräldrar var bekant med mina föräldrar. Fadern sa stolt “Ja min dotter funderar på läkarlinjen”. Han var ämneslärare på gymnasiet och hjälpte henne i alla ämnen och hon hade mycket riktigt 5:a i allt. Sen började hon plugga teknisk fysik på högskola; hon körde på alla tentor och hoppade av efter ett år. Hennes far kunde inte hjälpa henne längre? Nu jobbar hon med enklare administrativt jobb på någon myndighet.
Hon hade säkert klarat sig bättre på läkarlinjen. Det är helt olika hjärnor som krävs.
Talang för inlärning i allmänhet=> läkarlinjen.
Talang för djupare förståelse i ett fåtal ämnen (matematik/fysik/teknik) => Teknisk fysik.
Skolverket har på sin webbplats relativt fyllig statistik om varje enskilds skolas (kommunala och privata) betyg och avvikelser i betyg från NP.
Problemet är inte enligt min uppfattning om en skola är privat eller offentlig, eller om de råkar göra vinst (privat verksamhet tenderar i de flesta branscher vara mer effektiv offentlig). Om skolan är bra eller dålig beror mer på rektor och lärare än huvudman.
Problemet som jag ser det är att både friskolor och kommunala skolor har dubbla roller, att både sköta undervisningen samt bedöma hur bra eleven är (hur bra skolan lyckats med sitt jobb), dvs både vara coach och domare. Då kan glädjebetyg vara ett sätt att framstå som bättre än vad man är, för vilken elev klagar på att de fick för högt betyg.
Jämför med processen/utbildningen att ta körkort. Där utbildar en aktör men staten godkänner respektive underkänner eleven. Skulle man kunna hitta ett liknande system för grundskolan och gymnasiet skulle troligtvis konkurrensmedlet mellan skolorna vara kvalitet snarare är uppblåsta betyg.
“Skolverket har på sin webbplats relativt fyllig statistik om varje enskilds skolas (kommunala och privata) betyg och avvikelser i betyg från NP.”
Nej. De hade det för typ åtta år sedan, och har nu inte det längre för privata skolor. Eller var hittar du faktisk betygsstatistik för privata skolor?
Skolverkets hemsida.
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvarderingar/statistik-om-forskola-och-skola/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokD&niva=H&omr=grbetyg
Tack! Hm, vad exakt är det som har blivit belagt med sekretess då?
Och att ytterligare en gång till byta betygssystem, så man kan anpassa det till en försämrad utbildning utan att det märks att Sverige utbildningsmässigt inte riktigt är till fylles.
Det gamla 1-5 var inte perfekt men fungerade nog bättre än allt annat sen dess.
(Perssons kommunalisering av skolan är sen kanske en av de största björntjänsterna som gjorts mot svenska elever)
Det var väl ungefär vad detta förslag är?
HW: Göran Persson har fått bära hundhuvudet för mångt och mycket i vilket han faktiskt är osyldig. … Vad gäller skolreformerna som slutligt ledde till vad jag kallar fiktiv kommunalisering av skolan så var det en process som påbörjades allaredan på 1940-talet och därefter ledde till avskaffande och omformande av realskola, läroverk och folkskola för att i slutänden leda till grundskola och gymnasium som vi känner det idag … och som ävenledes förändrats vid ett antal tillfällen under tidens gång. … Rent anekdotiskt då att jag tillhör väl den glesnande krets av gamla stötar som aldrig gått grundskolan utan började min skolgång i gamla folkskolan för att därifrån gå över till realskolan och sedan vidare till gymnasium av 60-talsmodell … Jag har alltså upplevt större delen av processen på ort och ställe! mvh
Visst har det varit en gradvis omställning men beslutet att överlämna ansvaret från staten till kommunerna togs 1989 och Persson var drivande.
Samma Persson som tyckte varenda liten byhåla skulle ha högskola/universitet. Sverige är inte stort nog för att spä ut de riktigt begåvade på alla dessa enheter utan det hade varit betydligt bättre att koncentrera dem på ett fåtal ställen för att få bästa utfall för Sverige.
HW: 1989 års formella beslut endast att se som ett fait accompli och slutförande av den utveckling jag ovan beskrivit som påbörjats långt innan Perssons tid på regeringsnivå! … Man kan lika gärna och lika felaktigt beskylla Gösta Brodin i Åstorp för sakernas tillstånd.
Högskolereformerna på 70- resp. 90-talet har även de skett efter en långvarig utveckling och utan Persons inblandning.
@Chief En komplex historia, som så ofta när det inte alltid finns ett enkelt självklart svar. Jag lägger mig inte i er diskussion, men är dock inte förvånad över att det finns olika perspektiv att se på saken.
https://www.vilarare.se/nyheter/fackligt/goran-persson-kommunaliseringen-var-aldrig-den-stora-fragan/?utm
OBSERVER: Tack för substantiell replik! … Som du kanske inser så överensstämmer min åsikt med Göran Perssons till alla delar. mvh
Som lärare håller jag helt med dig.
1-5 hade ett problem, och det var att det var relativt inom klassen, i alla fall när jag gick i grundskolan.
Lärarna hade i princip bara en 5:a att dela ut per klass och ämne. I alla fall var det det som lärarna trodde.
Ett betygssystem skall vara efter vilka kunskaper eleverna har. Inte efter hur bra de är på att resonera.
Och sedan finns det elever som är jätteduktiga, men som presterar dåligt på prov pga nervositet.
“och det var att det var relativt inom klassen, i alla fall när jag gick i grundskolan.”
Nej, det var det aldrig. Skolan skulle dela ut betyg enligt den fördelning som just den skolans elever fick på standardproven eller vad de hette då.
Minns detta mycket väl från betygsdiskussioner med lärare i fysik och kemi, ämnen som passade mig väldigt bra. Bör tilläggas att min klass hade förärats 3 stycken särbegåvade elever (nej, jag är medelmåtta och inte en av de tre).
Nej vi kan inte ge dig högre betyg, det måste vi spara till dem som är bättre. Ok, hur kan jag eller någon annan vara bättre när jag inte har några fel på proven?
Höjde mitt snittbetyg med över ett steg på gymnasiet, utan större ansträngning utan tack vara en annan demografi i gruppen…
Dock bör man komma ihåg att det gamla betygssystemets syfte var att gallra och sortera ungdomen mellan akademin och industrin. Man tycka det är cyniskt men i praktiken fungerade systemet rätt bra och kan bekräftas av den innovationskraft som Svensk industriteknik stod för tidigare, något som verkar mattas av i allt snabbare takt nu. Orättvist, nja det fanns i alla fall sedan 80-talet utvägar för den som kavlade upp ärmarna, varför ska livet vara en räkmacka för alla? Då finns det ingen anledning att anstränga sig…
“Ett sätt kan vara att avsikltigt sätta för låga betyg, vilket pga dettas sjuttioprocentiga påverkan därmed kommer dra upp elevernas meritvärde. Svårare att pedagogiskt förklara för föräldrarna dock.”
Nä, bara att boasta att skolans elever får regionens högsta meritvärden istället för det förlegade “betyg”…
Det är i alla fall viktigt att betygssystemet ändras en gång per generation, så att föräldrar inte kan få för sig att de begriper sina barns betyg, vilket skulle göra att skolan riskerade att få en massa föräldrar som hade synpunkter 😂
Sant, sant.
Som om inte föräldrar har rejält många synpunkter redan nu?
Stackars barn säger jag bara.
Varför inte ha centrala prov som sätter betyg individuellt? Med förutbestämda kunskapskrav? Och kanske % korrekta svar? Och möjlighet till omprov om man vill (begränsat antal)?
Eller än mer drastiskt, inrätta nivåer av kunskap (kan du stava eller skriva en fin text, kan du räkna de fyra räknesätten eller beräkna en integral) och år för år ange vilken nivå eleven nått. När man går ur nian kanske man nått nivå 100 i något man är glänsande duktig på och nivå 40 på något man har svårare för.
Alla system som jämkar individens prestation beroende på gruppens är dåliga.
Du beskriver väl tanken bakom systemet som följde det relativa systemet förra gången? Nackdelen är att allt utom relativa system blir odugliga som intagningsverktyg (jämför Handels högskoleprovskrav krav på 1.x oavset betyg).
Så frågan är vad betygen skall användas till:
Om de skall användas för filtrering till högre utbildning så är det någonting relativt som krävs.
Vill man istället ha det som utbildningsbevis så är det någonting i stil med det du beskriver som krävs: typ; du får ingen gymnaieexamen innan du skrivit minst 60 i alla (kärn)ämnen – Jag skulle helt enkelt få gå om Tyskan tills jag klarade en 2:a i betyg 🙂
I det bokstavssystem som jag genomlevde på 60 talet satte aktuell lärare ett absolut betyg på de kunskaper man kunde visa upp. Gott så, men problemet var att vilka krav som ställdes för ett visst betyg fanns bara i just den lärarens huvud.
Min prognos är att eleverna kommer att bli mycket bättre utbildade på att skriva nationella prov i alla fall…
Hurra – Då är vi nästan tillbaks till det relativa betygssystemet som de flesta här växte upp med :-). Det är ju det enklaste sättet att stoppa betygsinflation. Det minskar även vinsten av att cherry-picka elever till en skola.
Lärarna gillade det i alla fall det relativa systemet eftersom eleverna oftast hade självinsikt nog att veta att Anna och Pelle var bäst i klassen. Det blev lite mindre tjafs. När 5:orna var slut så var de slut.
Då väntar vi bara på att någon mins vad det var som sög med det systemet så att vi får en ny reform 2037.
Femmor tog inte “slut” med det gamla 1-5-systemet. Du får nog kolla upp hur det funkade. Det funkade nästan som förslaget denna bloggpost handlar om.
Skolor fick sätta medelbetyg utifrån centralproven som det hette då, dvs hur bra skolan klarade centralproven. Bra skola kunde således få sätta i snitt högre betyg.
Berodde kanske på om lärarna förstått systemet eller ej. I min T-klass var det idel 4 och 5 i betyg i matte, på centralprovet hade vi 4,6 i medelbetyg.
I grundskolan tog de slut på skolnivå. I alla fall i praktiken. Skrev klassen/skolan väldigt bra på standardproven så fick de höja andelen, men i praktiken varierade antalet 5:or på sin höjd mellan 1-3 i olika 30-klasser (snitt/högpresterande skola). Och som student fick du höra att de “var slut”.
Om man gick natur/teknisk på gymnasiet fick lärarna höja betygssnittet lite på matte/fysik så där hade vi betydligt fler 5:or än i högstadiet (men det kompenserade naturligtvis inte att det i princip bara var folk med höga matte/fysik betyg som sökte sig till de linjerna. Kunskapsmässigt motsvarade nog en 3:a från N/T en femma från t.ex ekonomlinjen).
Ja, alltså, skolan kunde ju prestera på nationella proven så att de hade 10 femmor att dela ut och sedan sätta dessa på elever som inte alls presterat bra på nationella proven. Då tog de ju “slut”…
Samma erfarenhet. Dels med att det inte delades ut fler femmor i en grundskoleklass även om det var en ovanligt högpresterande klass, dels att en femma från ekonomlinjen motsvarade 3 (eller 2) från teknis när vi gick ut gymnasiet.
Jag (N) har för mig att man sa att vårt medel tilläts bli 3.5 för att i någon mån kompensera för att taktikväljande elever som ville till Läkarlinjen annars tog Samhäll.
Mjae. Problemet var att systemet missuppfattades av många lärare och skolor och då tog femmorna slut. Jag fick höjt betyg av samma skäl: en elev som var överlägset bäst i klassen bytte klass, plötsligt fick jag som hade haft en solid fyra istället en femma. Jag lade inte ens märke till det förrän läraren frågade om jag var nöjd med betyget!
I en övergripande mening har du rätt men givet klassens eller skolans resultat i övrigt fanns det ju en viss begränsad mängd betyg att dela ut oavsett hur bra resultatet var, så i någon mening tog ju “femmorna” alltid slut nån gång.
Fanns ju problem som “varför anstränga sig mer, femmorna går ju ändå till Anna och Pelle”.
Vi är nog många som kan vittna om hur vi gled genom både högstadiet och gymnasiet och fick måttligt bra betyg, kom vidare till universitetet där 5:orna inte klarade första terminen.
Gjorde någon koll efter två år på matematisk-naturvetenskaplig linje inriktning matematik, matematisk statistik och datavetenskap (fd matematikerprogrammet) på min tid. Fanns inte en enda elev med 4+ i snittbetyg kvar, de som var kvar låg runt 3.8.
Å andra sidan kvittade ju kunskapen i alla andra ämnen än matte och engelska, där jag hade 4.5 i snitt, vilket bara visar att snittbetyg kan vara irrelevant för olika utbildningar och är ett dåligt urvalskriterie. Att du hade 5 i allt utom matte där du hade kravet 3 kanske gjorde att du kom in, men inte att du klarar utbildningen. Dina kunskaper i religion eller tyska var irrelevanta där.
Istället borde man bara ta in elever på relevanta betyg för utbildningen.
Jag gick samma linje som du, fast … året efter? Året innan? (Minns inte. Vi har diskuterat det förut, tror jag.) I alla fall gick jag kvar efter två år (och hela vägen ut), trots att jag gick ut gymnasiet med 5.0 i snittbetyg. (Sa de. Själv tror jag det var 4.9, men det var lite snårigt exakt vad som fick räknas bort.)
Så om vi nu ändå ägnar oss åt anekdotisk bevisföring så pekar min anekdot åt andra hållet!
Vi hade bara U/G/VG på universitetet. Och i praktiken är det aldrig någon som tittat på något annat än examensbeviset sen man slutade. Jag tror inte ens engång att doktorander antas på betyg.
En variant av Lars förslag har diskuterats på några tekniska utbildningar. Om jag minns det rätt var det ett minimikrav på mattebetyget som avsågs. Själva uttagskonkurensen skulle ske på hela betyget eftersom det brukar vara bäst på att förutspå vilka som klarar av att fullfölja utbildningen. Men jag vet inte om det någonsin genomfördes.
Ett alternativ vore att ha intagningsprov till högre utbildning. Nationella prov kan vara kvar för att bedöma kunskapsnivå och utveckling av densamma. Lärarna/pedagogerna kan fokusera på att lära ut och mindre på att sätta betyg.
Fanns på en del läkarutbildningar för något decenium sedan (antagningsintervju). Troligtvis “på förekommen anledning”. Tanken var väl att filtrera bort folk som hade betyg men som saknade “people skils” . Vet inte varför det togs bort, troligtvis för arbetskrävande.
Eller, Karolinska har tydligen kvar det:
https://utbildning.ki.se/bli-student/anmalan-och-antagning/alternativt-urval-till-lakarprogrammet-pil
Har för mig att det berodde på att utvärderingar visade på att intervju gynnade läkarbarn ganska tydligt.
Själv var jag på två intervjuer: i Umeå frågade de om jag åkte skidor och hade friluftsintresse.
I Linköping frågade de om jag hade ngn nära anhörig läkare (underförstått, vet du vad du ger dig in på).
PIL har bra resultat, där utfallet mäts på hur många som tar sig igenom utbildningen.
“i Umeå frågade de om jag åkte skidor”
Märkligt att vi har låtit rasisterna göra en sån fråga tveksam idag.
Nationella prov centralt rättade är nog det enda sättet att få det rättvist. Faktisk kunskap mätt på ett objektivt sätt. Sen kommer säkert lärare tycka det är trist att man inte kan belöna elever som är aktiva på lektionerna och räcker upp hand, men jag vet inte, det är inte alls säkert att de som sällan eller aldrig räcker upp handen inte gör det för att de är lata och inte vet, utan för att man är blyga och osäkra tonåringar.
Det här förslaget ger helt klart vibbar år att försöka återinföra de gamla relativa betygen, fast på ett mer obegripligt sätt. Minns hur alla tyckte de relativa betygen sög, och sen när de officiellt hade avskaffats, så blev det strul när betyget inte matchade förväntningarna. Jag gick i en väldigt bra klass i gymnasiet, naturvetenskaplig linje, men vi presterade bra i SO också. När det visade sig att vi i natur fått bättre betyg i SO än de som gick samhälls fick tydligen rektorn spader och sänkte betygen för slumpvis utvalda elever i natur tills vi var lägre i genomsnitt än de som gick samhälls. Jag som hade fått MVG på proven med bara fick VG i slutändan för att jag inte räckt upp handen tillräckligt på lektionen fick sen betyget sänkt slumpvis till G. Kändes väl sådär. Det är väl 28 år sedan nu, men jag är bitter än. 😉
Varför inte rätta alla prov centralt, alternativt alltid samma in alla prov från alla skolor och fördela proven slumpmässigt på alla lärare för rättning. Självklart anonymiserade prov också.
Det sägs att Norska högskolor aldrig rättar studenternas prov själva. De skickas till en konkurrerande högskola. Sant? ingen aning, det var en norrman som påstod det.
Det är 100% sant. “Extern sensor” kallas det för och det är lagstadgat i Norge.
Universitetet där jag verkar är de flesta tentorna anonyma. Istället gör namn står en kod. Sen har administrationen nyckeln när de registrerar betygen i Ladok
Detta borde vara lagstadgat.
Det är ofta numera dubbel rättning med en intern och en ekstern.
Det är det alltid på stora ämnen, vid muntlig examen och på masteruppsatser. Ibland inte på små ämnen.
Dyrt men blir bra. Bådas bias kan avvägas lite.
Anonym rättning är standard. Det är det även på många svenska universitet sen länge.
Stackars barn. Hoppas det blir bättre än det låter.
Jag har för övrigt fortfarande nån gång ibland mardrömmar om missade inlämningsuppgifter/specialarbete.
Jag gick ut gymnasiet 1996. 🤣
Lyssningstips till de betygsystems-intresserade: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/om-betyg
Om föräldrar kan välja skola så kan inte betygen samtidigt vara urvalskriterium till högskola och universitet. Det är det fria skolvalet som skapar problem för betygen, inte existensen av privata skolor.
Betyg borde enbart användas internt på skolan för att följa upp elevernas framsteg, och ge feedback på hur det går. De skulle kunna utformas hur som helst egentligen. För antagning till högre utbildning vore det enklast och bäst att enbart använda högskoleprovet som urvalskriterium.
Nej, det är inte skolvalet som är problemet, det är att det inte finns tydliga enhetliga regler för vad som ska ge ett visst betyg.
Så, istället för betyg A – F ska det vara 1 – 10. Är det för svårt att räkna ut medelbetyg med bas 6?
Jag kan heller inte begripa varför skolans medelbetyg ska spela någon som helst roll för den enskilde elevens betyg. Men det kanske beror på att jag är ingenjör och inte ekonom.
F var en absolut spärr. Jag tror att det är det dom vill få bort.
Det är väl Skolans medelbetyg på nationella proven som avses? Dvs ditt barn skall inte “straffas” för att du satt ungen i en bra skola. Och det ger din dotter en större chans till bra betyg även om hon misslyckas på provet men ändå visat på lektionerna att hon kan sin sak.
Jag har alltid tyckt att friskolor ska hållas till drakoniska regler med slumpmässiga inspektioner, botar och nedstängning vid minsta felaktighet.
De ska tuktas med terror.
Jag är inte lika drakonisk, utan mer för jämlikhet. Jag tycker de kommunala också ska råka ut för samma sak.
När det begav sig och vi skulle välja skola till vårt äldsta barn kollade vi genom den då tillgängliga statistiken (den där som inte längre finns för friskolor) och jämförde alla skolor i närområdets betyg vs nationella prov.
Värst betygsinflation var det på den lokala kommunala skolan, sedan rätt bang on target för Montessori, och tvärtom på den privata, icke vinstdrivande skolan, där de gav ut rätt mycket lägre betyg än resultaten på nationella proven.
Låter som ett utmärkt förslag om man vill göra friskolorna ännu mer attraktiva. Vem vill inte skicka sina barn till en skola som man vet granskas stenhårt liksom.
Exakt. Seger för de friskolor som klarar sig.
Vi kan ju inte ha darwinistisk meritokrati / marknadsekonomi inom friskolesektorn!
Då är affärsidén död.
Verkligheten i dag är att examinationsgraden på lite mer seriösa utbildningar – vilka kräver att du kan plugga och redovisa nyvunna kunskaper och färdigheter, ex. vis civilingenjörsutbildningar – är inte högre än 50% (läkarutbildningar har bättre siffror, dock). Om detta är pga glädjebetyg eller om problemet handlar om att skolsystemet, grund + GY, har tappat bollen och inte längre fokuserar på att öva på de fördigheter som man behöver på universitet/högskola kan debatteras. Själv anser jag att skulden faller på både och. Svensk skola är “inkluderande”, vilket innebär att alla ska med, i samma klassrum, med samma fart, till samma nivå. Ett centralt krav i styrdokumenten är att läraren/skolan måste ha järnkoll på om eleven “uppnår målen”. men, vilka är dessa mål? är det undvikandet av F i betyg? eller är det förmågan att kunna möta kraven på nästa nivå i studiekarriären? Mina erfarenheter är att det är undvikandet av F som står i centrum. Därmed närmar sig svenskt skolväsende den gamla Kurt Olsson-frågan “Vad är det lägsta som du har hoppat”. Eller så är vi redan under den ribban. Gör om – gör rätt. Undervisa till den nivån att tiden och ansträngningen spenderad blir till användning för eleven/studenten. Allt annat är slöseri med resurser för både samhället och de som studerar.
Du får inte glömma att det är en extremt mycket större andel av eleverna som går vidare till högskola idag. Så det kan lika gärna betyda att dom som gick högskolan för X år sen var hårdare selekterade och mycket mer motiverade.
Tror du har rätt där. Allt för många som inte hör hemma på högre utbildning går där av nån tidigare jämlikhetstanke.
Även om du vill bli elektriker tvingas du läsa kurser som berättigar till högre utbildning..slöseri med tid och resurser enligt mig.
Fast du kan välja bort det mesta högskolekvalificerande om du läser el på gymnasiet
jag ger dig att min undersökning endast är ytlig. De 50% med civilexamen är från KTH. Där är dessutom intaget till kemi endast 60 studenter idag – det var 120 för 40 år sedan och då föll inga 50% ifrån under första året.
Min känsla – endast känsla, inga hårda data på det – är att det främst är enklare utbildningar som har expanderat. De mer krävande har snarare krympt.
Tänkte säga att jag uppfattat att söktrycket på “svåra” linjer har sjunkit. Men teknisk fysik har högst betygskrav så där föll den hypotesen:
https://www.uhr.se/studier-och-antagning/antagningsstatistik/topp-20-program-med-hogst-antagningspoang-bi/
Man kan särskilt glädja sig åt att både KTH och KI ligger över handels i kungliga hufudstaden. Det finns hopp för landet…
Först.
Lärarna och eleverna är betydligt vassare idag än när jag började min lärarkarriär. Betydligt. Startade 2000.
Eleverna är betydligt mer motiverade idag än när jag gick i skolan 70-80. Betydligt.
Verktygen för bra kunskapsinhämtning är betydligt bättra idag. Betydligt. AI, digitala tjänster m.m.
Redovisning, uppföljning och analys är bättre idag. Betydligt.
2. Har universitet spelat ut sin roll som examinator. Du kan bli vass på matte, Fysik på egen hand.
Förslag.
Lägg examinationsrätten någonstans och de som vill se om de kan alla Fysik i tex Mekanik A så gör man tentan utan att vara in skriven någonstans. Godkänd. Tack ha lärde mig genom att kolla på Floathead på Youtube.
Låt tex företag bestämma vad som krävs och sätt krav på visad kunskap inom detta. Tex ekonomis redovisning.
Betygen är borta.
Det enda som driver eleverna är att lära sig och skaffa sig ett jobb.
Hur svårt ska det vara?
Det finns flera delvis motstridiga syften med mycket inom skola och utbildning.
Ett defakto syfte med skola/gymnasium är social utjämning, vilket troligtvis är anledningen att man behåller lärarbestämda betyg istället för anonymiserade centrala betyg. Resultatfördelningen för anonymiserade skulle motsvara ungefär högskoleprovet.
Det främsta syftet med de flesta högskoleutbildningar är inte kunskap eller kompetens utan att filtrera behörighet till kontorsjobb. Väldigt få arbeten kräver mer än gymnasiekunskaper och många når knappt upp till dem.
Det leder till vissa andra konsekvenser med som riskerar öka skolsegregationen. Duktiga elever bör undvika att hamna i skolor med låga resultat på de nationella proven med detta system, eftersom deras betyg då riskerar att kalibreras ned på ett sätt som det inte skulle ha gjort om varit på en skola med höga resultat på NP.
Nu tror ju alla föräldrar att just deras barn är ovanligt begåvade (ok, något överdrivet men åt det hållet) varför np-resultaten kommer vara i stort fokus när skola ska väljas. Undvik framför allt en skola med låga resultat i NP. Historiska betyg är av mindre betydelse.
Idag är det inte så. En duktig elev i en skola med låga resultat i NP kan ändå komma in på eftertraktade gymnasieskolor.
Här talar jag av egen erfarenhet, kan väl ses ner på som anekdotisk bevisföring men ta det som ett exempel.
Dottern gick i en så kallad frånvalsskola (kommunal sådan) utan glädjebetyg. Bra betyg i alla ämnen och A i idrott (en konsekvens av att träna simning 5-6 ggr i veckan kanske, även kl 6.30 före skolan). A även i musik pga spelat piano i kommunala musikskolan sedan fjärde klass till nian. Snittresultatet i NP i Matematik för skolan i nian var 9,2 vilket är rätt uselt (10,0 motsvarar betyg E). Låga snittbetyg i skolan över lag men i idrott nära snittet, pga många starka idrottsföreningar i området – många spelar fotboll.
Om då dottern hade gått i denna skola vad hade hänt då? Jo, de höga betygen i idrott och musik hade stuckit ut som “glädjebetyg” och kalibrerats ned för ansökan till gymnasiet. Ajöss med chanserna att komma in på de mest populära gymnasieskolorna.
Således mer segregation.
Tycker den här konsekvensen är helt bortsedd från. I och med att kommunala skolor med höga resultat på NP ofta är populära så kan det i sin tur leda till att närhet till bra skola blir mer viktigt än idag, varpå bostäder nära sådana skolor blir dyrare. Försökte själv tidigt få in dottern på kommunala toppskolor men samtliga var fulla enligt närhetsprincipen (“överfullt” sa en rektor, eftersom de hade “tvingats” ta in elever som flyttat in i närområdet).
Jag tycker ändå att reformen har poänger och skulle fungera om man enbart kalibrerade betygen i ämnen med nationella prov. Men att kalibrera idrottsbetygen mot matte-NP är inget vidare.
“Men om de betygen inte kalibreras ned så kommer skolor bara gödsla med betygen i musik, idrott och slöjd!” Jovars, och det görs redan. Men då finns en annan lösning: ta inte med dessa ämnen alls i meritvärdesberäkningen när man ska söka till teoretiska gymnasieprogram.
Och är det verkligen rimligt att, som idag, betyg i idrott och hemkunskap ska räknas lika tungt som matematik och svenska när man söker till det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet?
…sen blir det en politisk backlash ett år efter reformen införts när man plötsligt inser att inte en enda elev från kommunala skolor i de utsatta förorterna lyckades komma in på Kungsholmens Gymnasium eller Östra Real i Stockholm.
Detta eftersom elever med A i alla eller nästan alla ämnen från dessa förorter fick sina betyg i musik, hemkunskap, idrott, slöjd och bild nedkalibrerade mot skolans usla NP-resultat i teoretiska ämnen.
Kanske kommer exemplifieras med en Yasna Reza av iranskt ursprung från Rinkeby som fick A i alla ämnen i Rinkebyskolan men som ändå inte kunde komma in på de allra mest populära gymnasiekolorna i innerstan eftersom hon fick nedkalibrerade betyg.
Du skriver det som att det inte vore Tidölagets önskan. Invandarbakgrund ska hålla sig på mattan och syssla med städjobb och sådant, inte utbilda sig. Bara fina svenskar ska få utbildning och fina jobb. Förmodligen en grundtanke.
*om dottern då hade gått i denna skola – med det här nya systemet – vad hade hänt då? menade jag..
Borde inte AI kunna rätta och betygsätta skriftliga prov i förhållande till läroplanen?
ha ha ha!!!! Dagens roligaste.
Lol
Snart 60 år efter att den individuella gymnasieexamens avskaffades så gör man ytterligare ett försök till Rättvist Betygssystem med en ny algoritm för inkludering av lärarens subjektiva bedömning istället för att basera betyget på individuella resultat. Att återinföra studentexamen är inte omöjligt! Finland har behållit och vidareutvecklat ungefär samma studentexamen som vi hade. Mycket kan kopieras.
Har en släkting där som strax ska ta studenten, det är ordning där
Högskoleprovet och/eller Matte&Fysikprovet borde vara det enda som räknas vid intag. Allt annat blir så subjektivt och i slutändan bryr sig ingen om vad jag fick för betyg i bild eller musik på högstadiet…
Måste lägga ut denna länk till Claes Erikssons monolog angående den svenska skolan.
Träffsäkert på det sätt som är hans signum.
“..så visade det sig att eleverna, som fått betygen som inte alls var så dumma, och gått i den dyra skolan för att de inte skulle bli så dumma, hade blivit precis så dumma som de inte skulle bli..”
https://youtube.com/shorts/fCWIJ0ZlOCU?si=W1Imy5y80MgAptrI
Jag undrar vad en “dyr skola”är. Är det skolbyggnaden som blev dyr? Eller tar lokala pampar i hemlighet ut skolavgifter? Eller menar han en skola där majoriteten av eleverna kommer från välbemedlade hem? Eller blev skolan dyr på grund av att de fick många elever som krävde anpassningar så att personalbudgeten sköt i höjden? Eller gick där många veganbarn med allergier som krävde dyr specialkost? Eller låg skolan i ett kallt område så uppvärmningen blev dyr?
Dyr för att skolpengen inte bara ska täcka kostnaden för undervisning och skola, utan också vinst för skolkoncernen bakom.
Det finns faktiskt seriösa friskolor. Och varje privat företag måste ha en vinst för att kunna bekosta verksamheten. Man skulle naturligtvis kunna dela ut all vinst som bonus till lärarna för att slippa debatten.
Det finns framförallt friskolor som bedrivs helt icke vinstdrivande. Och vinstdrivande kommunala skolor.
I Göteborg är de kommunala skolorna väldigt dyra, då kommunen har vinstkrav på dem och tar ut väldigt högra lokalhyror. Ofta går det driva privata skolor billigare för de väljer att äga sina egna fastigheter. Vet inte varför kommunala inte gör det?
OT & anekdot: jag har jobbat på en kommun, jag anar lite varför de vill ha det så – det kom ett år (länge sedan nu, men denna sida Y2K-buggen) då staten kom med en extra satsning på skolan, varpå vår kommuns tjänster (lokaler, lås, IT, …) höjdes motsvarande så skolans öronmärkta extrapengar hamnade i kommunens allmänna pengahög. Jag är fortfarande förbannad på det där agerandet och hoppas de kan komma åt sån här “kreativitet” med de nya förslagen på ansvar med straffskala som de pratade om förra veckan.
Ingen nyhet med glädjebetyg. De som i forntiden ville ha högre betyg flyttade under gymnasietiden från innerstadsgymnasium till förortsgymnasium och fick generellt därigenom högre betyg. Betygskala A till C. Högsta betyg var litet a.Har aldrig sett att någon fått ett stort A. Gick en skröna att en elev fått ett stort A i fysik. Lär ha blivit professor på Chalmers. I andra ändan räckte bc för underkänt. Eleverna var inte så begåvade på den tiden så endast 5 % av en årskurs kom in på gymnasiet.Alla som kom in fick inte heller en studentmössa utan fick gå ut bakvägen examensdagen. Fanns inte heller någon att vända sig till om man blev kränkt.
Obegripligt att de ändrar gymnasiet igen. Födda 2009 är de första där man återgår till ämnesbetyg från kursbetyg. Således blir 2009-2011 en egen grupp av elever som inte kan jämföras med vare sig tidigare eller senare elevers betyg.
Nej, det är fullt begripligt. Målstolparna måste kontinuerligt flyttas för att dölja myndighetens inkompetens och politikernas ovilja eller oförmåga att få fason på den.
Min erfarenhet av friskolor är att de tar sitt jobb på allvar och att de har lektioner och de flesta lärarna är bra. Men jag kanske har haft tur. Sedan när jag gick på Chalmers var det tveklöst så att de med högst medelbetyg från gymnasier var de som flög genom utbildningen, det var de under 4.5 i snitt som hoppade av.
Och det är tråkigt att det nu blir ett nytt betygssystem där elever kan straffas för vad skolan gjort. Vi får väl hoppas att alla seriösa skolor kalibrerar sig själva med simulerade nationella prov.
Det borde också införas en möjlighet att ta nationella prov individuellt för de som har höga snitt men straffas ut pga skolans glädjebetyg.
Jag verkar vara en av få som tycker att nuvarande system är ganska bra. Det kunde möjligen vara lite tydligare och enklare, men på det stora hela upplever jag att det funkar mycket bättre än tidigare varianter. Synd att man skrotar det. Det optimala vore nog centraliserade prov (studentexamen) eller antagningsprov till universitet/högskola.
Exakt. Låt varje universitet ta in sökande enligt vilka grunder dom vill. Betygen på gymnasiet kan vara kvar men för att hjälpa föräldrar och barn (/unga vuxna) att se hur studierna går.
Ett stort problem verkar vara att ambitionerna krockar med verkligheten. Alla ska ha godkänt och alla ska lära sig något och alla ska få utmanas på sin egen nivå och, ja, helst ska alla gå i en och samma klass. Likvärdig utbildning, likvärdiga resultat. Och en skola i världsklass. Både privat och offentlig samtidigt. Det enda som är konstant är behovet av att både äta kakan och ha den kvar.
När det inte fungerar så leder det till reform på reform på reform. Som hunden som jagar sin svans. Fast hunden begriper nog att det bara är på skoj.
Så länge även ‘toppstudenten’ får hjälp och utmaning får se göra nästan vad de vill 🙂 Vi har alltid varit, och är, rädda för duktiga elever rent generellt. För mig är det inte stigmatisering att skilja duktiga och andra studenter inom även t ex matematik, språk eller teknik likväl som att alla i gymnasieålser inte platsar i A-laget i fotboll.
Skolans och samhällets stora och kontinuerliga problem är hur den ska hantera elever med svag teoretisk begåvning. Svaga elever slås ut, men ändå måste vi ge dem bekräftelse och existensberättigande, på något vis.
Skolan är usel på att ta hand om de minsta av våra bröder.
Det jag reagerar mest på är de många betygen, förstå hur otroligt mycket tid en lärare kommer få lägga på att förklara skillnaden mellan 7 och 8 etc..
Minns på KTH när man gick över från rimliga 3-5 till A-F, otroligt små intervall mellan betygen.. här blir det än mer och för yngre barn i ämnen där t.ex. muntliga presentationer ska betygsättas
Skalan 1-10 är den som Finland hade i slutet av 1800-talet. Under början av 1900-talet modifierades den till 3-10 där 3 och 4 var underkända vitsord. Sedan drygt 50 år sedan är skalan 4-10 där 4 är underkänt.
Varför inte bara kopiera systemet från den forna östra rikshalvan? Då kan man även införa studentexamen, en tradition och nationell institution sedan 1852. Studentexamen är bromsen som gör förfallet i den finska skolan långsammare.
Föräldragenerations bokstavsbetyg
1-5
Bokstavskombinationer som MVG.
Meritvärde.
Nu 1-10 med beskriven justering som bara friskolelobbyn kommer orka sig på att utnyttja.
1-10 känns gjort, satsa på betyg med Windings. Ingen förstår något alls.
Kanske skulle införa den lättbegripliga danska sjugradiga skalan (syvtrinsskalaen):
12: Utmärkt och framstående prestation.
10: Förträfflig och mycket bra prestation.
7: God prestation.
4: Jämn och acceptabel prestation.
02: Tillräcklig prestation (precis godkänd).
00: Otillräcklig prestation (underkänd).
-3: Dålig prestation (underkänd).
Så var det för mig, fast A-C, fr o m andra klass, i Göteborg på 50-60 talen. Dessutom framgick av betyget hur många som fick vilket betyg.
Jaha, så man ska ändra betygssystemet igen kommer vi få bättre elever då eller hade det kanske varit bättre att satsa pengarna på någon annan del i skolan?
Eller kanske något annat utanför skolan om man nu inte kan hitta något i skolan att förbättra.
Det handlar väl om att få upp kunskapsnivån i klasserna, och den kunskapen är inte alltid så lätt att mäta och definitivt inte genom att ändra i mätskalor. Det här har man ju försökt om och om och om igen.
Om barnen väger för mycket då kan vi ju ändra i viktskalan på vågen så att det inte mäts till kilo längre eller att man inför bokstavssystem blir de där kilostrecken, i politikens värld, kanske det skulle bli bättre.
Jag skulle vilja införa betygssystemet på andra delar i samhället. Körkort tex. En 1 i betyg, stanna kvar på trehjulingen. Betyg 7 eller högre, du får lov att köra i Stockholm med en gps karta. 10 i betyg, du får lov att köra rattfull.
Ja, eller varför inte på våra politiker vi underkänt betyg så får de inte fortsätta
Ja, det är ju nackdelen när nomineringen sker av partierna själva. Många har glömt namnet på politikern som inte skötte sig. Men med intern makt kan man fortsätta…
Vad hände med teorin att det är främst akademiska och socioekonomiskt starka föräldrar som sätter sina barn i friskolor? Alltså att barnen presterar bra pga arv/miljö, kan få hjälp av föräldrar med akademisk bakgrund osv? Samt att barn från mer problematiska områden inte kan komma in då det ofta är kötid från födseln och deras föräldrar inte känner till detta/inte tagit tag i det/kom senare till landet?
Rättvist? Nej, men betyg kan vara höga pga individers prestationer, alltså lite politiskt obekvämt.
Lite kul att GP varit på en tuff skola i Storbritannien.
https://www.gp.se/nyheter/varlden/har-ska-eleverna-titta-pa-lararen-annars-far-de-kvarsittning.c52cb61b-0000-4fab-9e8b-b9d909284f11
“Raka led. Tysta korridorer och alltid fullt fokus på läraren. Annars blir det kvarsittning.
Michaela Community School är Storbritanniens striktaste skola och kallas av vissa ett fångläger. Men den är också skolan med bäst resultat.
År efter år lyckas lågpresterande elever från fattiga familjer gå ut med toppbetyg.
Nu vill statsminister Ulf Kristersson ta metoden till Sverige.”
Skolbetyg mäter hur väl någon tillgodogör sig och förstår det som lärs ut i skolan. De säger ingenting om vad du är för människa. Jag har i bekantskapskretsen en kamrat som gått i särskola och en mer omtänksam och fantastisk människa finns inte.