Schaktmassor orsakade antagligen skredet vid E6 i Stenungssund, och frågan landar i om man deponerat mer schaktmassor än detaljplanen tillät. Indirekt kan det som allt som är fel i Västra Götaland skyllas på Västlänken, som gjort att det är brist på deponier för schaktmassor. Raset kan inte jämföras med E6 vid Småröd 2006, då praktiska och juridiska förhållanden är annorlunda och motorvägens miljötillstånd kan överklagas av miljöaktivister.
Bygget av Västlänken skapar enorma behov av schaktmassedeponier, och exempelvis har stora mängder lera och andra schaktmassor från krondiket i Göteborg deponerat längs E6 vid Kode på fler aplatser, men också i Härryda eller i min egen grannby. En grannfejd har uppstått i södra Härryda på grund av dumpade schaktmassor och den tillhörande trafiken. Trafikverket själva har sagt att man inte vet var schaktmassorna hammnar. Man bryr sig helt enkelt inte. Något får betalt för att ta hand om problemet och så kan Trafikverket två sina händer och skylla på eventuella mottagare om de gör fel eller saknar tillstånd.
Västlänken har beräknats till 33 stycken fyllda Gamla Ullevi som ska dumpas någonstans.
Miljardprojektet dränerar Västsveriges skattepengar, så att man t ex lägger ner akutsjukhuset i Lidköping är bara symptomatiskt på detta, liksom eventuella brister inom skola och omsorg i Göteborg. Krondiket framför allt.
Samtidigt innebär exploatering av mark att det skapas schaktmassor som behöver bort, likt vid industriområdet där gårdagens skred i Stenungsund inträffade. Hela 492 000 kubikmeter schaktmassor ska bort från bygget, varav en mindre del kan användas som fylle i anslutning till exploateringen. Exempelvis skulle 16 000 m3 deponeras på den aktuella platsen som nu utifrån foton ser ut att ha dragit igång skredet. Det torde landa på 40 000 ton givet en schablon om 2.5 ton per m3, vilket är förenklat utifrån vad jag som byggnadsingenjör lärde mig som tumregel för länge sedan.
Exploatören behöver nödvändigtvis inte gjort något fel, givet att man hållit sig till detta, men uppenbarligen har den geotekniska utredningen i så fall haft fel. En utredning kan nog komma fram till om man följt tillåten deponimängd, vilket i princip handlar om att med måttband (eller snarare mer avancerad teknisk utrustning idag) mäta upp deponin och använda grundskoleräknesättet multiplikation.
Kvicklera kan blixtsnabbt ändra konsistens och i princip bli flytande vätska var något man fick lära sig redan som gammal byggnadsingenjör. På den tiden (80-talet) var Tuveraset det som brukades tas upp som exempel, men t ex raset i Småröd under E6-bygget vid Munkedal är ett modernare exempel. Hela den dalgången vilar på kvicklera och en del av leran fick rejäl fart.
Där tog det två månader att få igång trafiken igen, men det var ett juridiskt specialfall.
Bland annat fanns det ett befintligt miljötillstånd för motorvägen enligt aktuell lagstiftning, det gick in under det pågående bygget och man hade redan arbetskraft och maskiner på plats, så det behövde inte göras någon upphandling, utan projektet blev bara lite dyrare inom de acceptabla marginalerna.
Vid Stenungsund gäller inte detta.
Till att börja med har inte motorvägen något miljötillstånd enligt dagens lagstiftning, utan byggdes fritt ur minnet någonstans runt 1990. Ett nytt miljötillstånd för att få bygga motorväg kommer garanterat överklagas av miljöaktivister. Tänk Rädda Våtmarkerna, men på en av Sveriges tyngst trafikerade vägar och i flera års tid.
Det finns inte heller något pågående projekt, så det måste upphandlas, vilket enbart det kan ta flera år om upphandlingar överklagas.
En ny projektering måste också tas fram, då det inte som i Småröd bara är att använda den man redan hade på bordet en gång till.
Och slutligen ska det trollas fram maskiner och personal. Man kanske kan ta dem från Västlänken, som ju ändå aldrig kommer bli klar … För övrigt ska rasmasskorna från skredet bort och … deponeras någonstans.
Infrastrukturprojekt är mer juridiskt komplicerade idag och det är inte bara att återställa. Utelämnar man upphandling öppnar man i princip (förenklat) för alla entreprenörer i EU att kräva skadestånd för att de inte fick genomföra arbetet.
Miljötillstånd, marktillstånd, miljökonsekvensbeskrivningar mm. Förekomsten av vattensalamandrar måste utredas. Listan kan göras lång.
Även att bygga en tillfällig avfart och sedan en tillfällig påfart lite längre upp görs inte juridiskt över en natt. Om inte annat ska det fram servitut för detta, då man till skillnad mot Småröd inte rör sig inom ett befintlig projekt.
Ser man på den enorma skadan, som alltså inte bara handlar om att E6 flyttade sig tiotals meter, så ska man tacka försynen att inte fler skadades och att ingen än så länge verkar dödats. För samtidigt måste området sökas igenom med hundar, så ingen människa ligger begravd där under.
Idag är det söndag och det är redan nu vid lunchtid köer i byn Ucklum med sina farthinder och rondeller på gamla E6. Vi får hur det ser ut i morgon med måndagsrusningen. E6 är avstängd från Stora Höga med gamla avfarten till Stenungsund och avfarten till gamla E6, och hela vägen upp till Ljungskile, en sträcka på över 20 km. För jobbpendlare är inte tåget ett alternativ, eftersom Bohusbanan är stängd för underhåll och reparationer fram till våren 2024, och de ersättningsbussar som går får nu köa med trafiken på gamla E6 över Ucklum.
Man ska inte heller glömma bort de som bor längs gamla E6, inklusive i Ucklum. Trafiken försvann för 30 år sedan. Det kommer inte vara trevligt att få den tillbaka och väldigt många som bor där har aldrig upplevt hur det var förr. Idag är det dessutom mer trafik än för 30 år sedan.
För mer förståelse kring kvickleran och hur lite som kan krävas rekommenderas denna gamla film från 1982 om det enorma kvickleraskredet i norska Rissa, som fångades på film. Den gången var det en bonde som grävde lite, och satte igång ett skred som tog med sig femton bondgårdar och en del villor. En person dödades.
Skredet i Rissa pågick i 45 minuter och 5 – 6 miljoner kubikmeter lera fick fart längs en sträcka av 1.5 km. På filmen kan man se hur leran i princip uppför sig som vatten.
