Jag bistod i dagarna en familjemedlem med att ta ner två svåra björkar på en villatomt i ett villaområde. Den ena fällningen var väl ganska rutinmässig, även om det kunde blivit illa om björken gått fel. Den andra var nog överkurs. Ståendes tätt intill både friggebod och grannens garage, med diverse staket och prydnadsbuskar som gjorde att trädet bara kunde fällas i exakt en riktning. Och det var inte riktningen som trädet lutade mot heller, dvs grannens garage.
Latest in skogsbruk
Det finns en naiv tro på att man kan göra förändringar i vår livsmiljö eller våra livsförutsättningar, utan att detta skall behöva förändra vår livsstil. För att slippa ändra sin livsstil pga klimatförändringar så räcker det att köpa lite avlatsbrev med utsläppsrätter. För att hantera det allt akutare peak oil är det bara att köpa en etanolbil.
Detta är förstås helt fel. Det finns inga enkla lösningar på komplicerade problem, och det kan inte bli förändringar i en ände utan att det får konsekvenser i den andra ändan.
Sverige är i många avseenden likt de flesta länder unikt. Bland utmärkande drag i jämförelse med många andra europeiska länder så är vi ett glesbefolkat land med mycket natur. Med det har vi fantastiska möjligheter att bygga en hållbarare framtid baserat på naturens flöden, istället för fossila lager. Biobränslen ur skog och jordbruk, vattenkraft ur sjöar och vattendrag och vindkraft från luftens rörelser.
Men det finns andra punkter som gör Sverige ganska unikt, och det är hur vår glesa befolkning är utspridd. Det här har skett främst under 1900-talet, och är ett utfall av den fossila oljeparantesen med billiga transporter och energi från fossila lager istället för från naturens soldrivna flöden.
Jag har tidigare varit inne på assymetriska branscher, där det kan finnas en enorm uppsida på intjäningssidan. Som motsats så finns det branscher där det egentligen bara finns en nedsida och man inte kan drabbas av extrema intjäningsuppgångar. Skogsägande är ett sådant exempel där man inte kan tjäna de stora pengarna. Eventuella prisökningar på råvaran tas ut av ökade priser för entreprenörer och utrustning osv. Nedsidan blir istället att vid fallande råvarupriser försvinner snabbt all lönsamhet.
Andra exempel är konsultbranschen, där man visserligen kan expandera med fler konsulter, men det ger också större kostnader.
Istället hittar vi assymetriska branscher inom områden där man kan skala upp utan att öka kostnaderna. Dit hör musik, film, litteratur och programvara, inklusive dataspel. De flesta lyckas förstås alrig en skrapa ihop en normal månadslön, och hamnar förr eller senare på de tysta vittnenas kyrkogård.
Men ibland går det vägen.
DN uppmärksammar nu den svenske 31-åringen Markus Perssons spel Minecraft, som även IDG skrivit om tidigare.
När IDG skrev om spelet hade Markus sålt 160 000 exemplar a ca 100:-, och dragit in 16 miljoner kronor på ett år. Ganska exakt två månader senare är försäljningen uppe i 450 000 exemplar och intjäningen är 45 miljoner. Allt Markus investerat är lite av sin tid. Sett till den korta försäljnignstiden så är Markus Persson en större exportprodukt än t ex Stieg Larssons bokförsäljning.
Och antagligen fortsätter succén med detta enkla men beroendeframkallande spel, som man kan testa direkt online. En liten tutorial av betalversionen nedan.
Spelet går i all sin enkelhet ut på att bygga olika konstruktioner för att klara sig mot de monster som dyker upp om natten. Man kan bygga borgar, bunkrar, gruvgångar etc. Egentligen precis vad som helst. Dämma upp vatten eller lava, för att vid kritiska ögonblick förstöra fördämningarna och dränka alla jättar eller zombies som är ute efter dig osv. Tusentals videos på användarnas kreationer finns att se på Youtube.
I grunden handlar det om en beroendeframkallande spelidé där spelaren investerar sin egen tid i att skapa något. Och det har betalat sig fantastiskt bra.
Och när fansen av spelet gör videos som nedanstående finns det inte så mycket mer att tillägga. Spoof på Discovery Channel-reklam.
Sedan finns det de som t ex bygger en replika av svenska Riksdagshuset, block för block…
Vore kul att släppa loss zombiesarna där.
Ett stort grattis till Markus, som visat att det inte är den toppmoderna grafiken, utan det är spelidén som gäller.
En sådan här succé kan bara beskrivas som en positiv svart svan.
Med anledning av tidigare artiklar om skogsmaskiner, så kan man ju krasst konstatera att allting drivs på fossila bränslen. Skogsnäringen går i taket över t ex socialisternas förslag till kilometerskatt på tunga transporter och höjd skatt på fossila bränslen, även om detta bara innebär några procents ökade kostnader. Tydligen är skogsnäringen så hårt pressad att de inte klarar av dessa höjningar, och helt enkelt kommer gå i massiv konkurs när oljepriset stiger i spåren av peak oil. Detta trots att det för Sveriges del sägs vara skogen som är vår räddning och skall stå för vår framtida energi.
Nu gnäller förstås industrin alltid, och kommer i verkligheten bara skicka vidare notan till kunderna och allt kommer fortsätta som förr. Däremot försämras förstås Sveriges internationella konkurrenskraft vid svenska skattehöjningar, medan peak oils oljepriser slår lika hårt mot alla.
Elbilar hypas numera som framtiden, men fungerar elfordon i jord- och skogsbruket? Svaret är kanske överraskande, ja, det gör det. Rent av bättre än på våra landsvägar. Än så länge inte för alla sysslor, men för vissa sysslor inom speciellt det småskaliga jord- och skogsbruket finns det faktiskt idag lösningar som tankas från ett vanligt eluttag.
Först lite grundläggande tankar. Ett medelstort svenskt jord- eller skogsbruk är idag på kanske 100 hektar. Om vi antar att det rör sig om ett långsmalt skifte, med en bredd på 400 meter, så är det alltså 2500 meter från ena ändan till den andra. Om gårdscentrum olyckligtvis är placerat i ena änden, så är den maximala körsträckan från eluttaget och tillbaka igen ungefär 5 km. Och detta i låga hastigheter om 2-30 km/h som alltså kräver betydligt mindre än de hastigheter vi vill ha på våra landsvägar.
Har man ett mer optimalt skifte på 100 hektar i en kvadrat om 1000x1000m och gårdscentrum mitt i, blir den längsta körsträckan drygt 1400 meter från gårdcentrum till ett hörn och tillbaka, förutsatt en rak linje.
Samtidigt kan man t ex äta lunch hemma, och ladda under tiden, eller för den delen utföra en hel del sysslor väl tillbaka på gården, under tiden vilken man laddar. Och många sysslor innebär kortare körsträckor, speciellt som man försöker koncentrera intensivt brukande nära gården, och extensivt skogsbruk längre bort. Den som odlar grönsaker behöver inga stora körsträckor.
För tyngre sysslor inomgårds finns det redan idag elektriska frontlastare eller hjullastare, egentligen avsedda för industrier, men dessa skulle på ett större jordbruk kunna hantera allt tyngre arbete inomgårds, inklusive transporter av ensilagebalar etc.
Men vad hittar vi för det småskaliga jord- och skogsbruket på elfronten? Inte mycket i Sverige, men i innovationernas hemland USA så sitter man inte med armarna i kors.
Det existerar nämligen en uppsjö av elektriska fyrhjulingar, ATV:s.
Barefoot Motors EQO, räckvidd upp till ca 40 km. Fyrhjulsdrift. Lastkapacitet 225kg, släpkapacitet 675kg.
Eco Electric E-Force ATV, räckvidd okänd. Tvåhjulsdrift. Lastkapacitet 75kg, släpkapacitet 450kg. Pris i EU 6710 EUR ex moms.
ZAP Dude Electric ATV, räckvidd upp till ca 40km. Lastkapacitet 45kg, släp mindre än 300kg. Pris i USA 5495 USD.
Polaris Ranger EV, räckvid upp till 80 km. Fyrhjulsdrift. Lastkapacitet 453kg, släpkapacitet 567kg. Pris i Sverige ca 156 000 inklusive moms.
Japp, självaste Polaris har alltså nyligen släppt en helt elektrisk modell av sitt flaggskepp Ranger. Den eller Barefoot Motors EQO verkar ha kapacitet som faktiskt går att använda till något, medan de två modellerna i mitten mer ter sig som leksaker, även om de kan fungera under ordnade förhållanden, t ex för grönsaksodlaren, men knappast i skogen.
Vad gäller släp i skogen, så räkna med 200kg för en timmerstock med diameter 30cm och längd 42dm. Själva skogsvagnen får man nog räkna med åtminstone 150kg inklusive kran. EQO och Ranger EV klarar alltså av 2-3 timmerstockar, och betydligt fler klenare massaved- eller brännvedstockar. Dessutom orkar de med diverse småssysslor. Köra vatten till djur. Köra hö, inklusive en hel släpkärra med höbalar. Dagliga transporter inom grönsaksodling. Plantutkörning i skogen. Köra ris. Kortare släptransporter inomgårds. Harvning av grusvägar och paddockar inom hästnäringen. Och antagligen även småskalig plogning och harvning av mindre åkrar med sedvanlig fyrhjulingsutrustning.
Videon ovan innefattar förstås ingen seriös körning med släp, och man kör på typiskt amerikanska nöjesspår, men är åtminstone en seriös jämförelse mot en traditionell fossil Ranger.
Här lunnas det stockar med en EQO från Barefoot motors. Visar iaf att den orkar dra stockar utan vagn, vilket är tyngre.
Nu fnyser förstås fossilgänget, så här följer en dragkamp mellan en Yamaha Grizzly 600 och en elektrisk fyrhjuling. Den elektriska dominerar.
Utan att gå in på de flaskhalsar som finns kring batterier, så visar det här åtminstone att det existerar lösningar för vissa behov inom jord- och skogsbruk. Skall man idag köpa en Polaris Ranger så ser jag få anledningar att inte välja Ranger EV iaf annat än vikten och medföljande marktryck. En EV väger ca 300 kg mer än en Ranger 400 pga batterierna.
Men det är långt kvar till att se riktiga traktorer och tyngre skogsmaskiner som går på el, även om det finns dieselhybrider som sparar en del bränsle. Återstår att se när något annat än Ranger EV faktiskt börjar säljas i Sverige. Ser fram mot EQO någon gång i framtiden.
I den bästa av världar börjar kanske svenska tillverkare av små skogsmaskiner att tänka i de här banorna och plocka bort motorn och stoppa in batterier istället. Men det vore den bästa av världar, och i den världen lever vi inte. Om det inte låter och inte luktar så är det inte aktuellt.
Och ja, kör man slut på elen får man väl byta batteri eller ha ett litet elverk att ladda upp tillräckligt med för att komma hem igen. Fattig mans hybrid.
Vare sig jag eller någon till mig närstående har fått någon som helst ersättning för att skriva det här inlägget.
Tillägg: Vill det sig riktigt väl så felformulerar alliansen sin lag om 40 000 till extrema miljöbilar, så en Polaris Ranger EV kan köpas som elbil för 110 000:- ink moms. Ja, tack.