Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.
Börserna rusar i de asiatiska tidszonerna under torsdagsmorgonen. Kronan stärks men guldpriset slog ändå rekord i natt. Även USA-börserna slog nya rekord. En förmodligen avsiktligt grovt felaktig svensk översättning av EU:s artskyddsdirektiv stoppar svenskt skogsbruk till miljardvärden och Tidölaget gör ingenting åt det hela.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.54% för storbolagsindex OMXS30 och +0.38% för OMXSPI. Den svenska kronan stärks igen till 9:37 SEK för USD och 11:00 SEK för EUR.
Guldpriset noterade nytt rekord i natt med 3 894 USD per troy ounce eller 1 177:- SEK per gram.
Du kan nu testa ett bankfack hos Svensk Värdeförvaring gratis i tre månader via bloggen utan kostnad. Efter tre månader utgår betalning enligt ordinarie prislista om du inte väljer att avsluta tjänsten och en faktura kommer skickas ut 14 dagar innan testperioden är slut. Du kommer genomgå vanlig prövning enligt lagarna om penningtvätt och avtalsskrivande när du startar testabonnemanget, och även få uppleva de flerfaldiga lagren av säkerhet som gäller.
Vill du anmäla intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm kan du använda detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.
Goldman Sachs menar enligt Bloomberg att guldet kan fortsätta högre än deras tidigare prognos på grund av intresse från privata investerare. De menar att det finns “stor uppsiderisk” från deras prognos om 4000 USD per troy ounce i mitten av 2026 och 4 300 USD mot slutet av nästa år. 4 300 USD handlar alltså om ytterligare tio procent på dagens pris mätt i dollar, men frågan är om det i sin tur beror på en svagare dollar och om vi får ta del av det som svenskar.
Med hävstångsbeteende när alla rusar in i guldet kan metallen förstås stiga ytterligare i pris jämfört med en sådan prognos och därav “stor uppsiderisk”.
Vill man köpa investeringsguld i Sverige finns Liberty Silver, Tavex, klassiska Guldcentralen. Köp av fysisk investeringsmetall gör att man har ett skydd mot det finansiella systemet, men om man bara vill kortsiktigt spekulera i guld finns det olika ETF:er som SPDR Gold Shares (GLD) eller onlineguld som GoldMoney som är e form av hybrid. Det går också att köpa guld direkt i valv i t ex Schweiz om man har vägarna förbi. Alternativet guldbolagsaktier kan ha en hävstång på guldpriset, men hävstänger går som bekant åt två håll. På Stockholmsbörsen finns t ex Lundin Gold. Det finns även guldbolagsfonder, t ex BGF World Gold med +73.36% i år och de enda fonder som gått bättre än demokratifonden Finserve Global Securitys +67.50% är just guld- och silverfonder. Och någon ny fond som heter Avanza Disruptive Innovation med +70.44%. enligt Avanzas lista. Bäst i år har AuAG Silver Bullet A gått med +93.20%.
Vi bör snart gå in i den positiva halvan av Jim Rogers råvarucykel som återkommer efter ca 10 – 15 år sedan den tog slut sist pga underinvesteringar i råvaruutvinningen framdrivet av överinvesteringar under den positiva halvans 10 – 15 år och med det fallande priser. Den cykeln slutade runt 2015 sist. Om vi tittar åren 2000 – 2013 så gick guldet då från ca 80:- SEK per gram till ca 375:- SEK per gram. Själv ökade jag rejält 2004 – 2005 runt 100:- SEK per gram.
Nu säger inget att det blir så den här gången, men den gången fyrfaldigades alltså guldpriset för oss svenskar innan det föll tillbaka igen ner till ca 300:- SEK som lägst.
Detta är ingen köprekommendation. Särskilt fysiskt guld har höga transaktionskostnader och idag finns det som sagt gott om elektroniska alternativ för spekulanten, vilket också gör att man kan få ISK-beskattning istället för 30% kapitalintäkt. Man ska också komma ihåg att råvarumarknaderna är volatila likt aktiemarknaden. Att guld skulle vara tryggt mot problem med banksystemen tas ut av volatiliteten och som vi sett sedan finanskrisen krävs det extremt mycket för att sänka de globala finansiella systemen och den politiska viljan att hålla dem vid liv är obegränsad. Varken 9/11, finanskrisen, skuldkrisen, coronakrisen eller nu fullskaligt ockupationskrig i Europa knäckte finanssystemen.
Men ändå stiger guldet.
Mitt allmänna förslag som innehavare av guld sedan tidigt 1990-tal är att om man trots allt ska investera i guld är elektroniskt guld via ISK att föredra om man inte tror på civilisationens undergång. För bästa risksjusterad avkastning brukar 10 – 15% guld rekommenderas i en portfölj, inklusive i någon gammal rek från Handelsbanken som jag inte vet om den fortfarande gäller.
Man kan förstås ha enstaka guldtackor eller investeringsguldmynt för att det är coolt, men generellt är den elektroniska varianten att föredra. Köp, ta några foton och sälj igen till fördel för GLD i ISK när du tröttnat?
I USA steg börserna och noterar nya börsrekord. S&P-500 gick +0.34% och Nasdaq 100 +0.49%. Bäst inom FANANGST gick Tesla med +3.31%. Sämst gick NEtflix med -2.34% förmodligen på Trumpregimens utspel om att sätta tull på filmer. De amerikanska börserna skakade således med rätta av sig det årliga skådespeleet att stoppa de amerikanska statliga utgifterna pga att man drog över budget. Ingen tar det på allvar utom de drabbade anställda och de som behöver statliga tjänster, och alla vet att utgiftsstoppet bara är tillfälligt och en cirkus för media.
Tyvärr innebär uppgångarna att fascisten, putinisten, rövhatten, apertheidmannen, rasisten och arschlet Elon Musk dragit ifrån Larry Ellison rejält och närmar sig en förmögenhet på 500 miljarder dollar enligt Bloombergs miljardärindex (i dollar, en miljard i svenska kronor är ju inte att vara miljardär internationellt sett). Sverige har fem miljardärer på 500-listan: Stefan Persson. Martin Lorentzon, Antonia Axson Johnson, Carl Bennet och Daniel Ek, dvs en kombination av gamla och nya pengar.
Börserna rusar även i de asiatiska tidszonerna. I skrivande stund är ASX 200 +1.23%, Hang Seng +1.71%, KOSPI +2.76% och Straits Times +1.75%.
En förmodligen avsiktlig grov felöversättning av EU:S artskyddsidrektiv, rimligtvis utförd av någon infiltrerad aktivistisk tjänsteman stoppar svensk skogsavverkning, mångmiljardintäkter till vård, skola och omsorg och runt 140 000 jobb inom skogsbruk, skogsindustri och närliggande industrier och tjänster. Varje jobb i skogsnäringen skapar dessutom ytterligare två jobb runt och det handlar alltså om upp till 500 000 jobb varav en stor andel utanför städerna och som gör att hela landet kan leva.
Texten på engelska är ”…in so far as disturbance would be significant having regard to the objectives of this Directive” och på danska korrekt ”…i det omfång, en så dån forstyrrelse hår væsentlig betydning for formålet med dette direktiv” men significant har på svenska blivit “inte saknar betydelse” vilket är motsatsen och svensk text lyder ”…i den mån dessa störningar inte saknar betydelse för att uppnå syftet med detta direktiv” skriver Dagens Industri.
Tidölaget gör förstås inte ett skit utan har under tre års tid låtit detta vara. Effekten är att bara existensen av en fågel gör att skogsavverkningar stoppas med uteblivna miljardintäkter och krossade privatekonomier, förlorade jobb i glesbygd och på landsbygd, och minskad finansiering av vård, skola och omsorg som resultat.
Kommer översättaren ställas till svars, trots att översättningen inge kan bero på inkompetens utan måste vara avsiktligt grovt fel? Naturligtvis inte. Kommer detta ändras av Tidölaget? Naturligtvis inte. Och om det ändras så kommer socialisterna ändra tillbaka det efter valsegern om ett år – arbetslösa röstar på socialister, liksom de som inte får någon välfärd även om det är socialisternas fel. Därav skapade socialisterna enorma köer i vården i Region Stockholm genom att säga upp avtalen med privata vårdgivare, så man kan gå till val på att korta köerna. En i väntan på vård död person innebär trots allt en kortare kö.
Målet är att Sveriges ekonomi ska utplånas på oklara grunder. Vi som äger skog vet att det inte föreligger något hot mot biologisk mångfald, utan tvärt om är skogsavverkningar en garanti för mångfalden då gammelskog bara blir enfald istället för hyggenas enorma stärkning av mångfalden och förutsättning för många arters överlevnad. Inklusive älgen på fotona, som inte har någon mat att äta i en gammelskog.
SBAB och Booli rapporterar att bostadspriserna steg mer än normalt för säsongen i september. Det innebär att lägenheter i hela landet steg med +0.7% och villor med +0.1% för en sammanvägning om +0.3%. Bäst steg lägenheter i norra Sverige med +3.1% och i storstäderna gick Storstockholm +1.1%, Storgöteborg -1.2% och Stormalmö +0.9%.
Småhus cik +1.1% i Storstockholm, +1.0% i Storgöteborg och -2.1% i Stormalmö.
SBAB:s chefsekonom säger:
“Bostadspriserna hade en mer positiv utveckling i september än normalt. Man ska vara försiktig med att dra alltför långgående slutsatser från enskilda månadssiffror. Får vi se en starkare utveckling än normalt även nästa månad, kan det möjligen vara ett tecken på att framtidstron ökat lite hos bostadsköparna. Rimligen borde det också finnas ett visst uppdämt behov av att byta bostad efter en lång period av betydligt trögare omsättning än normalt, särskilt på lägenhetssidan.
[…]
Även om bostadspriserna över lag steg i september i Sverige som helhet är det en ganska splittrad prisbild med prisnedgångar på lägenheter i två regioner och för villor i tre regioner.”
Man behåller sin prognos om stillastående eller svagt stigande priser för helåret men kan revidera detta om priserna stiger mer än väntat även i oktober.
162 kommentarer
“inte saknar betydelse” är väl exakt samma sak som “significant” bara skrivet på otroligt krånglig och onödig myndighetssvenska?
Att något inte saknar betydelse innebär att det har betydelse.
”…i den mån dessa störningar inte saknar betydelse för att uppnå syftet med detta direktiv”
=
“…i den mån dessa störningar har betydelse för att uppnå syftet med detta direktiv”
Vilket är detsamma som:
”…in so far as disturbance would be significant having regard to the objectives of this Directive”
Sen har nog ganska många problem med att tolka meningen enligt dess faktiska inte saknade betydelse (heh) eftersom det är formulerat som en 9:e-klassare som vill nå ordgränsen i en uppsats.
Sen har nog ganska många problem med att tolka meningen enligt dess faktiska inte saknade betydelse (heh) eftersom det är formulerat som en 9:e-klassare som vill nå ordgränsen i en uppsats.
Signifikant betyder väsentlig betydelse.
Exakt. Synonymer till “signifikant” inkluderar betydande, betydelsefull, meningsfull, karakteristisk, tydlig och väsentlig. Ordet används ofta i statistik för att beskriva ett resultat som inte beror på slumpen, alltså statistiskt säkerställt.
Skillnaden är avgörande: I praktiken presumeras alla störningar vara förbjudna – om inte markägaren kan visa att de är helt betydelselösa. Det innebär en omvänd bevisbörda jämfört med övriga EU-länder.
Ska bli spännande att följa SCA’s 70 pågående mål i saken. Kanske t o m köper lite aktier igen, trevligt att vara medägare i Europas största privata skogsägare.
Nja… Man ska vara försiktig med signifikant i statistiska och vetenskapliga sammanhang. En (statistisk) signifikant skillnad betyder mycket riktigt att den med hög sannolikhet inte beror på slumpen, men inte att den är stor eller betydelsefull. En statistisk signifikant skillnad kan vara rent löjligt obetydlig i vissa fall.
Vi ska nog inte skylla på översättarkåren här. Texten har översatts och korrekturlästs, d.v.s. minst två översättare har haft texten på sitt bord. Om jag ska dra till med en gissning så har »inte saknar betydelse» infogats i efterhand. Som du påpekar är den gängse översättningen i juridiska kontexter »väsentligen/väsentligt/i väsentlig grad»
Är motsatser precis som bloggaren skrev. Betydande är motsatsen till obetydlig(=saknar betydelse)
Motsats är väl att ta i? Däremot är det en jävla nyansskillnad – i alla fall på svenska. Tyvärr är juridisk svenska ett eget språk, särskilt när det gäller nyanser (det räcker väl at vi vanliga människor försöker ordna Kan misstänkas/Skäligen misstänkt/sannolika skäl/tillräckliga skäl så ser nog juridiskt intresserade ner på oss på samma sätt som en MÖP ser på journalister som skriver översätter RPG till propellerdrivna granater (eller kanske en über MÖP som garvar åt vanliga MÖPAR som använder den Engelska översättningen av RPG :-)).
klassiska propellerdrivna granater:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bKGqvv/jag-hamnade-i-terroristernas-hogkvarter
https://www.cafe.se/vi-delar-ett-ansvar/
https://drugnews.se/2014/06/17/albanien-polisattack-mot-marijuanaodlare/
Eller var det Möprarna som inte förstod att journalisterna skrev om granatutrustade drönare redan då? Eller kanske om Torpeder?
Det är inte motsatser utan i princip samma sak, eftersom texten lyder “…inte saknar betydelse”.
(Sedan är det ju en annan sak att, som bloggarjäveln tydligen menar, kraften i uttrycket är rätt olika: “inte saknar betydelse” leder till att varenda miljöpåverkan som inte är helt betydelselös kan stjälpa en åtgärd; den gängse översättningen “väsentlig” leder till att bara, tja, väsentlig miljöpåverkan gör det.)
Det är lite för luddigt eftersom det blir tvetydig. Lite som diskussionen för några år sedan om skillnaden mellan att ett ryskt anfall är “osannolikt” och “inte kan uteslutas”. “Inte kan uteslutas” låter som att risken är högre för de flesta, men språkvetare var tämligen eniga om motsatsen.
Min spaning är annars att den engelska texten är väldigt märkligt skriven. Jag skriver och läser engelska på en, tja, rätt hög komplexitetsnivå varje dag, och den där meningen får hela mitt språksinne att skrika.
Håller med (skrev detta tidigare, men hann inte posta före dig):
“inte saknar betydelse” är ju vagt formulerat (medvetet eller omedvetet). Det finns ju då ett visst utrymme för tolkningar. Är ju väldigt otydligt och oprecist …
Det är inte helt ovanligt att texter från EU är medvetet tvetydiga, eftersom det är ända sättet att få tillräckligt många länder att enas om skrivelsen.
“Inte kan uteslutas” låter som att risken är högre för de flesta
Va, gör det?!? Inte för mig i alla fall. Om något kan uteslutas så är det ju omöjligt, det kommer inte att hända. “Osannolikt”, däremot, betyder bara att det troligen inte kommer att hända — men då finns det ju alltså ändå en viss risk att det kommer att hända.
Vilka är dessa “de flesta” som tolkar det tvärtom? Det skulle ju betyda att de flesta inte har en aning om… Typ någonting alls, vare sig språk eller logik på dagisnivå, och därför inte kan ha en susning om just någonting annat heller. (Nåja, det har man ju misstänkt länge redan…)
Duh, hoppade tydligen över lite i hastigheten där. Ungefär så här borde jag ha skrivit:
Om något kan uteslutas så är det ju omöjligt, det kommer absolut inte att hända. Så även om något inte kan uteslutas, kan sannolikheten (=risken) för att det händer ändå vara försvinnande låg — “riktigt pytteliten”. Är det bara “osannolikt”, däremot, betyder det bara att det troligen inte kommer att hända — men då finns det ju alltså ändå en viss risk att det kommer att hända. Och den risken kan visserligen vara ganska liten, men den behöver inte alls vara pytteliten. Så det är klart att “osannolikt” kan vara mycket större risk än “kan inte uteslutas”.
Det var ju i alla fall så regeringen och försvaret uppdaterade formuleringen angående “väpnad attack från Ryssland”. Och de menade att den ökade, inte minskade. Jämför om du vill med hur du använder “det är säkert så”. Betyder det att du vet till 100% eller att du killgissar? Språk är ett konsensus, inte alltid logik.
Jo, jag vet att språket förändras. Men varken “uteslutet” (och därmed “inte uteslutet”) eller “sannolikt” (och därmed “osannolikt”) har väl bytt betydelse de senaste årtiondena.
Signifikant är som Lars skriver synonym med betydande, problemet är att den officiella översättningen av lagen inte innehåller något inte utan är korrekt översatt. Jag skrev ett lite mer förklarande inlägg nedan 10:22.
Någon som läst hela? Brukar finnas förarbeten eller motsvarande som förklarar syftet med skrivelsen. Är sällan allt hänger på ett ord som inte förtydligas på annat ställe
Det är korrekt översatt, Lars har fel i det här.
Kan man se något om ifall texten revisionshanterats? Det vore i så fall inte första gången något ändras efter att fel uppmärksammas.
Senaste:
2. Medlemsstaterna skall i de särskilda bevarandeområdena vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med detta direktiv.
2013:
2. Medlemsstaterna skall i de särskilda bevarandeområdena vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med detta direktiv.
Skulle man i domstol kunna hänvisa till texten på annat språk eller i original (vilket språk det nu kan vara, men knappast längre engelska, det är väl inte EU-språk efter brexit?), i stället för den svenska? Har för mig att i EU ska alla språk likställas.
Det behöver man inte, översättningen är korrekt. Vet inte var Lars fått det här ifrån.
Känns lite Kafkaartat det här så innan jag blir för tvärsäker kanske jag borde fråga efter Lars källa, förvisso skall man inte kolla en bra historia men i alla fall…
Kan vara det här som är källan:
https://www.di.se/nyheter/oversattningsmiss-av-eu-direktiv-kan-ha-stoppat-skogsavverkning/
Ovanstående refereras i denna text:
https://timbro.se/smedjan/aganderatten-lost-in-translation/
Lagtexten på svenska finns här:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A31992L0043&qid=1759393276064
Artikel 6.2. Att det ställs krav på åtgärder är glasklart men jag hittar ingen felöversättning. Detta gäller områden, när det gäller rödlistade arter är kraven högre på skyddsåtgärder.
Tycker mest det liknar desinformation från skogsindustrin. Vi vill hugga var fan vi vill och ni är dumma i huvudet och kan inte ens översätta typ…
Artskyddet som finns i 12.1b är mycket strängare:
”b) att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,”
Man har blandat ihop områdes- och artskydd, finns ingen felöversättning. DI och Timbro kanske gått kurs hos ryssen?
Vad gäller EU-rätt och dess implementering i nationell stats rätt är det lite annorlunda än med helt inhemska lagar. Det var länge sedan jag arbetade med renodlad EU-rätt så jag kan minnas detaljer fel men vill ändå påpeka att felöversättning visst har betydelse även om bestämmelsen har implementerats i den svenska lagstiftningen. Det är ganska ofta ändå som svenska domstolar arbetar med jämförelser av direktiv utformade i andra länders texter i deras lagstiftning. Stressat försök till lite närmare förklaring kommer här.
EU-rättsliga direktiv är minimikrav. Det lämnas åt medlemmarna att slutligt utforma den egna lagstiftningen så att den överensstämmer med direktivets minimum. Direktiven ska dock tolkas med fördragskonformitet, alltså o enlighet med fördragen, samt med angivna syften och skäl.
Med det sagt, det förekommer ibland olika översättningar i medlemmarnas direktivinförelsetexter. Om en medlem väljer att ha implementerat hårdare regler så är det ok under förutsättning att det inte påverkar gränsöverskridande samarbete negativt och inte strider mot fördragen. Man får vara taskig mot den egna befolkningen eller de egna företagen dock.
Blir det en tvist av något slag så behöver den lidande parten därför göra gällande att det påverkar konkurrenssituationen inom EU på något sätt, är något som är gränsöverskridande eller inte uppfyller kraven på fördragskonformitet. Eftersom det nu är fråga om tillämpning av ett EU- rättsligt direktiv är det en gränsöverskridande fråga. Dessutom lär det påverka företags ekonomi och därmed moms, arbetstillfällen, tjänster etc vilket har betydelse för den konkurrensutsatta marknaden i EU. EU-rättsliga tolkningsprinciper ska därför tillämpas även i svensk domstol när dessa frågor behandlas i en tvist.
Vid tvist vid en tolkning av direktiv ska hänsyn tas till innebörd, syfte och utformning exempelvis. Alltså inte enbart det som står svart på vitt. Visst är bokstavstrogen tolkning fortfarande av stor vikt men just vid skillnader mellan länders utformning läggs inte så mycket krut på den ordagranna textliga utformningen. Här får olika länders texter alltså betydelse. Man jämför texterna och bestämmer sedan vilken som bäst överensstämmer med originaldirektivets text, syfte och skäl. På det sättet blir man av med fultolkningar eller misstag.
Om Sverige ensamt har denna text så lär en domstol på den grunden alltså komma fram till att den svenska texten inte ska gälla eftersom alla andra länder har tolkat annorlunda . Andra grunder kan också komma i fråga. Exempelvis ska texten tolkas så att den överensstämmer med syftet och skälen och även om texten kan accepteras med semantiskt tolknkng får den inte tillämpas på sådant sätt att syfte och skäl inte uppfylls. En text kan också godkännas på en grund men kanske inte klara andra grunder och därmed får en klagande rätt.
Skriver på mobilen och är lite trött på allt backraderande/rättningar så hoppas detta duger som svar att det faktiskt är möjligt att använda sig av andra länders texter vid tillämpning av direktiv.
F.ö. 1. Sverige är rätt långsamt på att införa direktiv. Något vi ofta fått kritik för. Det har att göra med vår lagstiftningsprocess. Sverige har blivit bättre dock.
F.ö. 2. En del länder accepterar texter på originalspråk. Lätt att implementera då. I Sverige vill vi tydligrn inte ha det så. En förklaring är att all lagtext ska kunna läsas av de som kan svenska.
Biologisk mångfald, ekorrar i kombination med många trastar åt upp mina vindruvor (men lämnade rankorna). Saknar bloggarens redaktionsmedlemmar som kanske håller efter oönskade gäster men har istället en grävling som vänder på jorden i pallkragarna. Igelkottar finns ej på Orust?
Jodå det finns igelkottar på Orust, mest i Varekil enligt artportalen. Igelkottar finns rent allmänt numera mest i relativt tätbebyggda områden (typ villaområden), man spekulerar om att grävlingar driver på igelkottarnas urbanisering…
Samtidigt som jag läser din kommentar springer en av de fyrbenta familjemedlemmar in mitt i frukosten, stolt och högljud med en halvdöd mus i käften. Avlivning (av musen), vänlig utslängning av mångfalden och tillbaka till frukosten. Livet på landet är härligt.
Har även sett första igelkotten på många år, nu under sensommaren (Småland)
Sånt är ofta en orsak av brist på biologisk mångfald. Hade den biologiska och ekologiska mångfalden varit bättre bevarad hade trastar och ekorrar hittat mat i skogen och det hade dessutom antagligen funnits färre av dem eftersom det funnits mer rovfåglar.
Nja, som jag minns det från barndomen var snöskatorna rätt begivna på körsbärsträden även förr, men de löpte då en överhängande risk att istället för körsbär få smaka 4,5 mm blyrundkula.
Själv kör jag fonder som har fysiskt guld vilket gör att man till stor del slipper motpartsrisken. Derivat är ju bara backade av utgivaren och att jämföra med en bookmaker eller liknande.
Arbetlösa röstar på SD. Självskadebeteende, ja.
Själv har jag fördomen att arbetslösa mestadels ligger på sofflocket på valdagen. Om det däremot stämmer vet jag förstås inte.
Nu ska vi inte klaga på de arbetslösa. Dom skapar massor med arbetstillfällen när dom skickar in av arbetsförmedlingen påtvingade jobbansökningar för jobb dom inte har en chans att få.
Vad skulle alla rekryteringsföretag göra om dom inte hade alla dessa ansökningar jobba med.
Röstar de inte på V?
De röstar på Ulf för han har förklarat att jobbskatteavdraget kommer att sätta alla i arbete.
En intressant fråga är varför jobbskatteavdraget är så obegripligt när syftet faktiskt är att styra beteenden?
Ja jävlar vad vi skulle jobba om skatten på arbete var 0%, i alla fall dom som får lön.
Jag skulle absolut jobba mindre. Löneslaveri är överskattat. 0% på alla inkomster under 500k vore perfekt. Då skulle nog kunna ta bort massor av bidrag med.
Jag vet inte vad arbetslösa generellt röstar på, men något som däremot står bortom allt tvivel är ditt klassförakt, när du underförstått påstår att arbetslösa är för korkade för att förstå sitt eget bästa. Du måste vara socialist.
Dikade plantager av likåldriga träd av en art är INTE en skog lika lite som en rapsåker är en äng. Det är en plantage, en biologisk öken. Och hyggen förstör mycelet under jord som är jätteviktig. Och skogsbolagen har pissat på naturskyddslagstiftningen i alla år så detta lär de heller inte bry sig om. Vi är sämre än Brasilien på att skydda riktig SKOG. Bara 10% kvar. Och regeringen tänker försämra ytterligare. Verkar som om LW har kunskap (är indoktrinerad) bara i ena halvan av problematiken. Slå upp DNs föredömliga reportageserie om skogen för ett tiotal år sedan!
+1
Zarembas hårt vinklade partsinlaga från naturisarna är inte reportage.
+2
Dessutom återhämtar sig mycelet och blir större än någonsin på avverkningsresterna innan nästa slutavverkning om 70 – 100 år. Ren okunskap och populism att gnälla över kortsiktiga effekter.
Du äger skog och är inte oberoende part i målet. Och gör bloggarkarriär på tvärsäkra uttalanden. Vill bara uppmärksamma oinsatta läsare på att du kan ha helt eller delvis fel. En bra intro är skogsforskaren Suzanne Simards personligt skrivna “Finding the mother tree” om amerikanskt skogsbruk
Förhoppningsvis kan du åtminstone hålla med om att det finns bättre sätt att driva skogsbruk än kalhyggen. Det finns en oerhörd månghundraårig kulturell tröghet i svenskt skogsbruk, som påminner om den inom t.ex. fiskerinäringen.
Eh, amerikansk skogsindustri har inget med svensk att göra. Och nej, kalhyggen är utmärkt.
En fråga av uppriktig nyfikenhet. Jag kan inget om skogsbruk. Har bara sett de negativa konsekvenserna som t.ex. fult landskap, färre ugglor och andra fåglar och mindre svamp. Vad tror du om kompromissmetoden jag läste någon mening om i förbifarten: att kalhugga i strimmor och lämna träden på ömse sidor om strimmorna? Fördelar kunde vara naturlig återväxt utan att behöva sätta plantor, bibehållet mikroklimat (som kalhyggen förstör), bibehållet liv under jorden, lättare för djur att nå intilliggande skog, och mindre dystert och förstört landskap.
Mindre svamp? Att ditt svampställe försvinner betyder inte att det blir mindre svamp. Det kommer nya på andra platser.
Och som sagt – det finns inget att äta för djuren i skogen. Vi har inte giraffer i Sverige utan markbetande djur.
Concorta är väl amerikansk?
Den absoluta merparten av djuren i en skog är mikrofauna, alltså insekter. För dem finns inte speciellt mycket att äta i en granodling.
Nonsens att kalhyggen är utmärkt.
När träden sopas bort utsätts marken för en extrem stress som innebär en total omvandling av såväl fauna som flora. På vilket sätt skulle detta vara utmärkt?
Mark som inte stressas kan producera mer. För varje generation kalhyggesbruk så utarmas marken alltmer, hur länge kan detta fortgå? När blir markerna så sköra att granbarkborren och andra skadedjur angriper träden? Hur bra växer ett träd som inte supportas av alla de olika arter av svamp som lever i en frisk mark? Osv.
Jag tror visst att du på sikt vill skapa en riktigt rejäl arbetslöshet inom sveriges skogsbruk pga din kalhyggesvurm.
Bara för att du tycker något är fult är det inte dåligt för den biologiska mångfalden.
@Note:
Svenska skogar är inte eviga sagoskogsmuséer á la John Bauer eller Elsa Beskow. De är virkesodlingar. Den praktiska skillnaden jämfört ett rapsfält är man inte sår och skördar samma år. Skörden sker efter 70 år, sisådär. Fortfarande jordbruk, bara en annan gröda.
Får nog hålla med AheadOfTimes helt fullständigt här. En del av grundproblematiken är att på tok för många kan inte skilja på en trädåker och en skog och när det gäller riktig urskog finns inte mycket kvar i Sverige, minns jag rätt så är det faktiskt färre än 10% kvar vilket är illa.
Är rätt noga med den skog jag har, det är inte mycket, men nån granåker eller kalhygge ska det aldrig bli av den (det är väl också i ärlighetens namn inte så stort att det är värt att göra något annat än att avverka för hand). Kan tycka att rimligt är väl att den som sitter på skog som innehåller många skyddsvärda arter i så fall bör kunna ersättas för att de låter bli att göra massavverkning och kalhyggen.
Notera nu att det finns många mindre skogsägare som vårdar sin skog noga och tyvärr är ofta de som gör det sämst också de största skogsägarna. För ta exempelvis svenska kyrkan som exempel, deras “skogsvård” är ofta i fotknölsnivå vilket är rätt bedrövligt.
Om man får ersättning för att inte avverka skogen försvinner fortfarande 500 000 jobb och vi får importera trä ifrån Ryssland istället till hus och möbler.
Med tanke på att 90% fortfarande är granåker och går utmärkt att avverka bäst man vill och när man känner för det så undrar jag lite över statistiken på hur 500 000 ska jobba inom 10% av skogen.
Den ekvationen borde nog även bloggaren vara överens om.
Naturskog är fint och jag har själv något av en romantisk föreställning om att den är lite helig. Men jag äger den inte själv och behöver inte förlora inkomst.
Googlade lite,
“Begreppet naturskog används ofta i olika former, till exempel som strikt skyddad natur (som i svenska naturreservat), men även som kartlagd naturtyp utan formellt skydd eller som okänd naturskog. Detta komplicerar direkta jämförelser med andra länder.
Av Sveriges 28 miljoner hektar skogsmark är cirka 2,2 miljoner hektar klassificerade som naturskog, varav 0,8 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Detta är ett betydande antal hektar, men det är en liten andel av Sveriges totala skogsmark.
Det finns en betydande mängd naturskog som ännu inte är kartlagd av myndigheterna, vilket innebär att den faktiska arealen naturskog i Sverige är större än den som rapporterats”.
Den skogen som finns i mitt hörn av Uppland känns inte som en plantage är skött efter dom lagar som kungar och regeringar skrivit.
Det som gör mig beklämd är ett besök i naturreservatet söder om Färnebofjärden den är lämnad att själv dö. Olämplig att gå in i när det blåser, risk att träd faller.
Det som kommer att bli intresant är att se hur skogen kommer att bli i Västmanlands branden dels det som planteras i jämförelse med naturreservatet Hälleskogsbrännan
Wikipedias definition stämmer ganska bra. https://sv.wikipedia.org/wiki/Urskog
Du har helt rätt i att man lämnar döda träd i en urskog, har att göra med att en hel del arter gynnas och trivs där då.
“Hyggenas enorma stärkning av mångfalden”
Dra på trissor, man lär sig något nytt varje dag. Jag som trodde att monokultur och t ex avsaknad av trä i olika stadier av nedbrytning var negativt för mångfald och ekosystemets resiliens.
Ämnet i stort är förstås komplext och olika intressen måste vägas emot varandra. Men skriva om det blir inget klatschigt blogginlägg.
Om man inte gör hyggen får man inte träd i nedbrytning.
Sådär skriver du bara för att du inte har varit i en skog eftersom det finns gott om död ved i en skog.
Om man gör hyggen får man inte heller träd i nedbrytning, eftersom de forslas bort som virke.
Dn har ju gått ut med att vad gäller miljön så idkar de “aktivistjournalism” då de tycker det är HEMSKT OCH SKANDAL att PLANETEN GÅR UNDER
Så de är faktiskt helt ärliga med att all deras rapportering om miljö, klimat och väder är hårdvinklad.
Bloggaren skrev inget om elpriset idag, men jag råkade se en “intressant” sak när jag kollade på Nordpool.
Vid 19-tiden ikväll (då toppförbrukningen kommer) så ligger dagshögsta för SE4 på 2:50kr/kWh medan SE1 har dagslägsta -1kr/kWh. Märkligt att elen blir billigast i SE1 när den borde vara som dyrast?
https://data.nordpoolgroup.com/auction/day-ahead/prices?deliveryDate=latest¤cy=SEK&aggregation=DeliveryPeriod&deliveryAreas=SE1,SE4
Klockan 19 tänder man grillen och braskaminen i SE1 så energiförbrukningen är minimal.
“Därav skapade socialisterna enorma köer i vården i Region Stockholm genom att säga upp avtalen med privata vårdgivare, så man kan gå till val på att korta köerna. En i väntan på vård död person innebär trots allt en kortare kö.
Målet är att Sveriges ekonomi ska utplånas på oklara grunder.”
Gick det fort och agiterat där? Eller… har du glömt Hanlons rakkniv och tror dig själv?
Målet hänvisar tillbaka till att utplåna 500 000 jobb skapat av skogsnäringarna.
Eller förstöra markerna så fullständingt att uttaget av virke minskar vilket skapar ännu fler arbetslösa.
Nej. Aldrig förr har så många haft jobb som nu, trots att vi “förstör markerna”.
Om man skall jämföra lite så ger oss oljan ett enormt välstånd och det där med klimat är ju bara hysteri från ett gäng vetenskapsförnekare.
Östra halvan av ön Orust är inte detaljplanerad i lika hög grad som den västra. Mycket bland- och gammalskog. När jag vallade min mormor i hennes gamla hemtrakter kände hon inte igen sig. När hon växte upp var alla berg kala och åkrarna noga uppodlade. Idag har det mesta växt igen, och vi gallrar skogen för hushållsved och utvalda berg för sjöutsikt. Mycket räv finns det, och även större rovdjur som lodjur varför vi numera saknar katten🐈⬛
Hagadösen då och nu. (Ursäkta länkar till X.)
https://x.com/GimleK/status/1963508181709017358
https://x.com/HrBorjesson/status/1963519490001453186
Har sett samma mönster på gamla bilder jag kollat (alltså där jag vet hur det ser ut i dag). Förmodligen finns det ett urvalsfel (man fotograferade inte ointressant skog) men runt städer, jordbruksmark, kring gruvor och runt järnbruken verkar vuxen skog ha varit sällsynt. Naturligtvis var det lite extra extremt under 1800-talets befolkningsexplosion när fotografier blev vanligare, men även tidigare verkar i alla fall gruvdistrikten ha haft väldigt svårt att få tag på timmer och ved.
De flesta fattar nog inte att i början av 1800-talet var hela Småland bara ljunghedar. All skog där har sedan dess planterats. Ska vi återgå till ursprunglig natur ska all skogen ner.
Ljunghedarna var ett kulturlandskap, inte en naturbiotop. Stor skillnad.
Det artrikaste landskapet är kulturlandskapet som miljönissarna vill utplåna genom att förbjuda betesdjur, riva dammar och låta åkrar växa igen.
Nej, det artrikaste landskapet, i alla fall på land och hos oss, är naturskogen. Den har dammar (bäver) betesdjur (klövdjur) och öppna ytor (brand, myr etc). Där finns arter som inte existerar i av människan skapat landskap.
Håll dig till att fortsätta med att tycka om människor och överlämna det där med biologisk mångfald och dess betydelse för oss till de som kan saken, de har många års universitetsstudier och ett passionerat intresse som backar upp det hela. De är varken halmgubbar eller obskyra miljömuppar utan strikt rationella. Jag känner flera.
Om jag inte minns fel så är du ingenjör, inte biolog. Passion för konstruktion liksom biologen har passion för djur och natur. Tur att biologer inte ritar broar eller datorer. Rikedom skapas genom att vi har olika kompetenser, inte genom att vi tror oss veta om det vi inte vet.
Bäver??? Enda gången jag ser dom har jag en 4A som skymmer bilden…
Det är inte första gången Sverige tolkar EU-direktiv till nackdel för svenska medborgare, vi jägare och sportskyttar är numera luttrade över den svenska “guldpläteringen”.
Alla ni som har förutspått Musks konkurs, när inträffar den?
Om två veckor!
😀👍🏻
Musk kommer självklart aldrig konkursa. Däremot finns det en rätt stor mängd entusiastiska ”retailinvesterare” som är säkra på att han kommer att frälsa dem ekonomiskt.
De av dessa som har belånat sina Teslaktier, har väl god sannolikhet för konkurs för eller senare.
Gissar att Tesla aktiekurs mest hålls uppe av retail som Musk entusiasmerar + indexliknande fonder som bara leker följa John.
Jag tillhör dem som tycker det är lite spännande att ha en egen guldtacka, så jag ägde en sådan under ett antal år. Men, så som bloggaren påpekar, guldhandlaren tar en god mellanskillnad; typiskt får man räkna med att man får tillbaka 93%-95% av sin insats om man köper och säljer sin tacka vid två tillfällen då världsmarknadspriset är identiskt.
Rättelse: Världsmarknadspriset är i USD, så använder du de ovan nämnda svenska guldhandlarna så är det priset SEK/gram som gäller över lag, tror jag.
Jag roade mig med att jämföra guldets (SEK per gram) prisutveckling med Stockholmsbörsens index OMXSPI sedan 1995. En tusenlapp lagd på guld 1995 har idag blivit ca 11 500 kr. En tusenlapp lagd på någon indexföljande fond eller aktiekorg hade idag blivit till knappt 10 000 kr.
En guldinvestering 1995 har alltså ökat mer i värde än indexpapper till idag.
Stockholmsbörsen har avkastat 2793% sedan 1995 vilket innebär att den svenska börsen har gått väsentligt bättre än guld.
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/marknadsindex/six-index/sixrx/?startDate=1995-01-01&endDate=2025-10-01
Rätt intressant att jämföra “Stock price index” och “Stock return index” på några års sikt (ok, rätt många år…):
https://www.ifn.se/media/icva5u1j/reprint2014-32.pdf#page=27
Återinvesterad utdelning/vinst skall inte underskattas.
Om de åkrar som fortfarande brukas:
”Årets skörd är större än genomsnittet och de stora skördevolymerna har möjliggjort ett bättre kapacitetsutnyttjande inom division Lantbruk, vilket förbättrat divisionens resultat efter två utmanande skördeår”, säger Magnus Kagevik, Lantmännens vd.
– Reportern: Rekordstor skörd, och allt bärgat på rekordtid, nu är ni väl ändå nöjda?
-Lantmännens vd: Nja, det tär ju på jorden!
När man frågar en företagare så lider de alltid.
Hahaha. Ja det är en klassiker
Fast lyssnar man på de vettiga bönderna runt mig är de faktiskt rätt nöjda med året som gått.
Bra att man inför Lex Miljöpartiet.
Det är uppenbart att vi behöver skydda strategisk industri och infrastruktur mot foliehatt/elallergikerna/putinisterna.
S kommer vilja ha makten till varje pris. Även om det innebär att vi förbjuder kärnkraft, motorvägar och cement.
Därmed är det viktiskt att lägga in toxiska klausuler i kontrakt och överenskommelser så att inte Miljöputinisterna kan sabotera för de 95% som inte gillar dem.
Det finns säkert köpta putinister i miljöpartiet. Och i alla andra partier, men helt säkert, och påvisat, flest i SD så är man mån om Sveriges säkerhet vet man var man inte ska rösta.
Vill bara påpeka att du ligger lite efter forskningen när du hänvisar till elallergiker som foliehattar. Det är en verklig accepterad disgnos. 70% av oberoende studier visar på negativa biologiska effekter av mobilstrålning, och har kartlagt en del av de cellulära mekanismerna (lustigt nog är det bara 30% av studierna finasierade av telecom-industrin som kommer fram till samma sak). Senaste är polsk forskning som visar hur bin skadas och dör av mobilstrålning. Fast vi klarar oss väl fint utan insekter enligt SD. Det är bara bra om vi kan göra oss av med så många obehagliga kryp som möjligt, det är ju deras affärsidé att skylla alla systemiska problem på individer, organisationer och konspirationer. Trump har ju till och med förbjudit all forskning som innehåller ordet systemic.
Tips på egen forskning för de som avfärdar detta: ha mobilen i byxfickan dagen lång och utforska om det påverkar din fertilitet. Om nej har du vunnit, om ja har mänskligheten vunnit.
P.S. Jag önskar att det fanns ett realistiskt miljöparti att rösta på som värnar mer om t.ex. skör svensk kulur baserad på samarbete, god vilja och ärlighet.
Allt dör och för att citera “Steffe” om du håller i och håller ut så även du, oftast när du minst vill det, i övervägande majoriteten av fallen ensam och många gånger under stor smärta och elände. Sen är det slut, bara mörker…
“Vill bara påpeka att du ligger lite efter forskningen när du hänvisar till elallergiker som foliehattar. Det är en verklig accepterad disgnos. 70% av oberoende studier visar på negativa biologiska effekter av mobilstrålning, och har kartlagt en del av de cellulära mekanismerna (lustigt nog är det bara 30% av studierna finasierade av telecom-industrin som kommer fram till samma sak).”
Men nu handlade inte “elallergi” om mobiltelefoni, utan om kraftledningar.
Att som stat ge sig in i avtal med stora företag över många år är som att bakbinda sin egen arm.
Det kommer bara slå tillbaks på partierna i tidölaget om 10, 20 år när verkligheten/marknaden/världen ser helt annorlunda ut, men kontrakt ska följas.
Ens politiska motståndare kommer hitta andra vägar för att nå framgång.
Lex Miljöpartiet lär bli ett väldigt dyrt retoriskt grepp.
Gör väl inget om det inte fattas en negation.
Man ska aldrig vara rädd för att inte göra fel misstag. I onödan.
För övrigt hade vi hembesök igår av Bambi med moder. Åt upp kärleksörten och smulgubbsblommen. Detaljplanerat område.
Kan man försåtsminera genom att plantera lite stormhatt i rabatten?
Skogsindustrin har ekonomiska muskler att driva ärendet inför domstol och kan förhoppningsvis få siog några miljarder i skadestånd.
Blir lite förvirrad nu, när jag tittar i den officiella texten så står det:
31992L0043 Artikel 6:2 om ni vill söka själva i EURlex
”2. Medlemsstaterna skall i de särskilda bevarandeområdena vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med detta direktiv.”
Ledsen att skjuta din nyhet i sank Lars men det verkar skett en sammanblandning av områdes- och artskydd. När det gäller artskydd (12.1b) är tröskeln väldigt låg men där pratar man inte om signifikans utan det är tydligen något som uppstått genom praxis i domstolen.
Texten du refererar till är alltså korrekt översatt, signifikant blir betydande.
Såg på ett par års gammal video från en investerare i USA och hans rekommendation för riskspridning var
20% guld
5% crypto
5% räntefond
30% aktier
30% fastighet (ej egen bostad
10% lekhink
Tror extern fastighet är mer gynnsamt i USA på grund av avdragen på det i jämförelse med aktier så kanske tar det med en smula salt men om man istället satt 60% index/diversifierade storbolag så hade den nog varit riktigt bra för Sverige.
Han sa också att statistiskt sett så tjänar de som går in i marknaden på en gång mer cirka 60% av gångerna än de som går in gradvis eller väntar på en krasch.
“familjekontoren” verkar många gånger förorda 25% vardera i Aktier, obligationer, guld, kontanter.
https://www.economist.com/finance-and-economics/2025/10/01/the-eccentric-investment-strategy-that-beats-the-rest
Betalvägg på The Economist. Arkivkopia: The eccentric investment strategy that beats the rest (www . economist . com @ archive . is)
En enkel lösning vore ju att aktivistens felöversättning bara gäller för skog, och att det som är trädplantager lyder under jordbrukslagstiftning.
Vi har enorma problem med mundighetsaktivism. Personer som är aktiva inom olika miljöföreningar är också tjänstemän i kommunerna med ansvar för miljöfrågor mm. Skatteverket följer inte domstolsbeslut, domstolar hittar argument så som att det är klimatkris och då får man stoppa trafiken mm. Det är också i princip omöjligt att hitta ansvariga tjänstemän.
Väldigt problematiskt när myndigheter (vidare har vi på tok för många myndigheter med typ 350 vs finlands ca 50) har en politisk agenda.
Det finns av naturliga skäl många synpunkter hur vi ska/bör sköta skogen. Jag menar att det är logiskt att likställa produktionsskogen med bondens åkermark. Skogsägaran gör en (livslång) investering i form av plantering och skötsel av skogen, på samma sätt som bonden väljer gröda och skötsel för åkermarken. Det är självklart att man väljer det trädslaget som man menar ger bäst avkastning. Det är ofta gran, även om man räknar bort förväntade förluster i form av barkborre, storm och torka. Om nu någon annan vill bestämma vilket trädslag som ska planteras eller hur det ska skötas och avverkas, då måste “någon” kompensera skogsägaren ekonomiskt. På samma sätt som bonden kan få EU-stöd för att ha åkermark i träde t.ex. Vem ska betala för detta ?
Ovan gäller produktionsskogen. Det finns ju mycket skog som inte är produktionsskog, och det finns skogsägare som inte är ekonomiskt beroende av skogen. Där är det ju enklare att eksperimentera med olika skötselsmetoder och val av trädslag. Men det blir tyvärr ofta så i debatten att det känns som att det är OK att bara peka och styra hur någon annans skog ska skötas utan att diskutera den ekonomiska kompensationen, det blir lite fel där, tycker jag.
Jag tror visst att Bloggaren är lite ironisk när han påstår att kalhygge är bra för den biologiska mångfalden. Eller så är det avigsidan av att han är en person som tycker om människor och lägger all sin energi på det och då förstås är totalt kokko inom andra områden.
En granskog har en cykel på 450 år i vilken det förstås ingår brand. Många arter uppträder inte förrän långt efter de 60-80 år som en svensk granåker får stå. Det finns spaltmil att skriva om detta, men först, se för sjutton till att se skillnad på skog och granåker. En granodling är en monokultur på samma sätt som vilken gurkodling som helst. Hur många kallar en gurkodling för en blomsteräng?
För att inte tappa artrikedom har det ansetts att vi behöver ha 10-20% skog, resten kan vara granåker. Men nu på senare tid så finns det insatta som anser att vi kan skapa ett skogsbruk som klarar mångfalden, dvs äta kakan och ändå ha den kvar. Kakan blir förstås något mindre, men med den mindre kakan finns fördelar som på sikt kan skapa en större kaka. En artrik skog är robust, den klarar extremsituationer på ett helt annat sätt än vad en granåker gör och den låter sig inte stressas lika lätt av klimatförändringar.
Människan är inget annat än en simpel toppredator. Ett vilkor för att en toppredator inte skall slås ut är att det finns en rik och levande natur med gott om andra arter.
Dessutom, de arter som vi har runt omkring oss har krävt miljarder år för att bli vad de är idag. Vad har vi för rätt att slå ut dem under en tid som inte ens är en sekund jämfört med det biologiska livet på vår planet? Tvärtom är det vårt ansvar som högstående art att förvalta vår fantastiska artbank, inte minst för vår egen överlevnad.
Med tanke på fertiliteten hos oss så ser det ganska mörkt ut då fertiliteten inte bara är ett mått på förmågan att producera barn. Visst kopuleras det mindre, men det är även så att kvinnans kopiatorsystem liksom mannens triggervätska inte alls är vad de har varit. Detta trots vår förnämliga sjukvård, fina bostäder och möjlighet att äta otroligt näringsrik och varierad mat.
Eftersom vi bor i inlandsisens land så tycker jag att vi skall vara nationalistiska och bara ta hänsyn till de sista 12 000 åren 🙂
Men visst tusan har vi råd att försöka maximera antalet livsmiljöer i landet. Inklusive lite äldre kulturlandskap (typ ljunghedarna som nämns ovan). Om inget annat så får man se det egoistiskt: Förr eller senare visar det sig att bredbandade hornnyckelpigor är det enda som hjälper mot invasionen av muterade ryska vetebladlöss-typ.
Det gäller även skogsodlingarna där man av ren självbevarelsedrift borde ha olika sorters träd så att vi inte slår ut hela beståndet när gran-covid slår till.
Och låta en hel del av skogsdikningarna dö sotdöden (dåligt underhåll + bävrar borde fixa det). Sumpskog gör ingen människa glad – utom skogsägaren när torkan eller skogsbranden slår till.
Om människan nu bara är en simpel toppredator så är vi knappast högtstående utan har all rätt att ta för oss likt andra dylika. Den här stenåldersromantiska “Moder Jord-“hallelujagrönavågen är ren flagellantism.
Tänker skarven på att den tar livet av alla träd där den häckar? Om vi tänker på mångfalden kanske vi skulle se till att exempelvis gå hårt åt predatorer likt skarvarna, för trädens skull? Och mot sälarna och spiggen för torskens i Östersjön skull? Sedan kan vi dunka varandra i ryggen och skryta för oss själva om hur snälla vi är mot Moder Jord. Fast om det skulle vara rättesnöret kanske vi även borde ägna lika mycket tanke åt att bevara vår egen livsmiljö och utbredning. Tuff skit.
Skyddsjakt behövs, men det beror på att vi har stökat om i naturens predationsmönster.
Fö så finns det en insektfauna som gynnas av döda träd, liksom det finns arter som gynnas, pga gödsel, när skarvarna har flyttat. Så vi behöver inte jaga skarv för att värna träd, däremot för att naturens beskattning av skarv idag är undermålig.
Skandlen om avsiktlig felöversättning skymmer huvudproblemet. EUs detaljregleringsmani- och -mandat på allt fler områden.
När vi folkomröstade gällde något som hette subsidiaritet, att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Den principen var man slängt ut. Mite kohandel i Bryssel bara och vi blir tvugna att lagstifta, och sedan km aktvisterna i myndigheterna och media vinkla formuleringarna utan att 349 välförsörjda politiker orkar sätta sig in i ärendena
Fast som sagt var på flera ställen nu, det finns ingen felöversättning!
Skriva i telefon suger, Disqus suger. Editera Disqus i telefon suger i kvadrat
Jag arbetar själv med artskydd och då på uppdrag av markägare och exploatörer och jag kan tyvärr konstatera att du gått på en sk. påverkansoperation (för att travestera den utmärkta Ukrainabloggen som jag dagligen följer). Det du lyfter är en partsinlaga från skogsindustrin som har snappats upp av media men som inte har så mycket med verkligheten att göra. Både miljörörelsen och skogsindustrin är “skyttegravslikt” djupt oense om hur skogen i Sverige ska skötas och ägnar sig båda avsiktligt åt att flytta fokus från sakfrågor och hur lagstiftningen de facto tillämpas. Det är olyckligt men fullständigt mänskligt att du går på sådana partsinlagor då det är svårt för dig och gemene man att ha koll på allt i samhället. Det som händer i detta fall är att du själv medverkar till sådant som jag vet att du ogillar när det kommer till Ukraina, dvs att bli en megafon för desinformation. EU:s naturskydd består av två lagstiftningar och det är fågeldirektivet (gäller fåglar) och art- och habitatdirektivet (gäller alla andra arter). Fågeldirektivet är det som beskrivs i artikeln och är också äldst, från början av 80-talet. Det innehåller omodernare och vagare formuleringar än det nyare art- och habitatdirektivet. Trots att det finns olikheter i skrivningar mellan direktiven så har EU-domstolen i flera domar slagit fast att arter ska bedömas på ett likartat sätt och det är att vilda djur och växter ska ha gynnsam bevarandestatus inom EU, dvs de ska kunna leva kvar långsiktigt inom sitt naturliga utbredningsområde. Uttrycken “inte saknar betydelse” och “significant” fungerar i det här sammanhanget som ett slagträ i debatten men är irrelevant när det kommer till praktiken. Det som i praktiken bedöms är om en exploatering eller avverkning kan medföra att exempelvis fågelart riskerar att dö ut i en del av sitt naturliga utbredningsområde, även kallat lokalt utdöende. Anledningen till att artskyddet för fåglar lyfts nu är att vi i Sverige ganska nyligen (oktober 2022) fick en ny lagstiftning när det gäller artskydd och fåglar och den syftade till att sänka den svenska ribban till lägsta nivån för EU. När Sverige får en ny lagstiftning kommer den givetvis att prövas av både industri och miljöorganisationer men direktiven den vilar på har varit i funktion under många år och är fylld av prejudikat. Att vi i Sverige haft en strängare lagstiftning tidigare och nu tillämpar EU:s rakt av innebär bara att vi nu får förhålla oss till det som gällt inom EU under lång tid. Utan att vara insatt i exemplet i den ena artikeln som Lars länkar till så är det min kvalificerade gissning att det varken handlar om att ett enskilt exemplar av en hackspett omöjliggör skogsbruk eller att Sverige översatt fågeldirektivet felaktigt. Istället handlar det om att det är en hackspettsart med en så liten population och med så få kvarvarande livsmiljöer att den riskerar att försvinna från en del av sitt utbredningsområde. I ett sådant fall är det inte tillåtet att ytterligare försämra tillståndet för arten. Det kan vara viktigt att i sammanhanget påpeka att artskyddet inte gäller för vilken fågel som helst utan bara fåglar som är rödlistade, särskilt utpekade av EU eller som minskat med minst 50% sedan 1980. Dessutom gäller förbudet, som redan påpekats ovan, endast under förutsättningen att det finns en risk för lokalt utdöende för att arten. De flesta arter som faller under artskyddet riskerar inte lokala utdöenden och är därmed inte fridlysta vid exempelvis avverkning av en häckningsplats. Det som dock aldrig är tillåtet är att döda fåglar genom att avverka ett träd under pågående häckning men det är en annan sak och kan lätt undvikas genom att avverka utanför häckningssäsong. Jag hoppas att detta kan nyansera och förklara en del i en infekterad debatt där båda parter använder sig av vilseledande manövrar.
Halmgubbe. Jag har ägt skog i över 20 år. Jag sitter inte och killgissar på Internet och är inte heller som dig avlönad för att förstöra för skogsägare.
Min egna skog är för övrigt ett under av biologisk mångfald, och jag misstänker att det blir svårt att avverka den, men kör man under en hektar i taget så behövs ju itne tillstånd. Eller var nu gränsen är, vilket jag kollar upp när det är aktuellt.
Vi har för övrigt massor med ovanliga arter av både växter och djur på vår mark, tack vare hur vi har brukat och vårdat den. Ytterligare anledning till att naturisarna kommer förbjuda avverkning.
När jag kollar lagtexterna så måste jag hålla med Badelunda, det finns ingen felöversättning. Håller också med om att detta känns som desinformation. Vad är din källa Lars?
Det är intressant här i skogen runt hörnet.
1. Jag som nyinflyttad var efter 2 år den som hittade bäst i skogen.
2. Skogen är i stort sett däd under de massiva barrträden. Den konstanta skugga i monotoperna i den sk “gammelskogen” är knappast gynnsamm för mycket liv
3. Avverkade områden är “tråkiga” i ett par år. Sen innehåller de många gånger så mycket liv som den sk gammelskogen. Det är i de avverkade områdena man hör djur. I “gammelskogen” är det så tyst då få djur är i det kompakta mörkret.
“Gammelskogen” är ju i det här fallet också en planterad monotop som väntar på avverkning. En naturlig skog är blandad i ålder och arter eftersom bara mindre delar av den fälls åt gången. Då blir det ju bättre med avverkning eftersom skogen då kan föryngras. Däremot så är det så klart gynnsammare för alla arter att etablera områden med träd av blandade åldrar som kan avverkas i sekvens istället för i kalhyggen.
Som Shen skriver, gammelskogen du beskriver är bara en odling i sin slutfas. Det är detta som är så tragiskt, att det finns så många som inte ser skillnad på en skog och ett plantage.
fast “odligen” i detta fall innehåller ju individer som är över 100 år gamla.
Det är samma som att “invasiva” arter många gånger naturligt har rört sig över landsgränser.
Miljöisarna skriker om att så fort nått inte är precis som de vill ha det så är alla andra “tragiska”. Men naturen är inte statiskt heller.
Jag vet inte vad du menar med halmgubbe men som det framgår av mitt inlägg är jag verkligen inte avlönad för att förstöra för skogsägare, tvärtom. Däremot är jag insatt i praktiken och tillämpningen av artskydd och ser när man både från miljörörelsen och skogsindustrin använder sig av påståenden som inte hör hemma i verkligheten. Eftersom jag beundrar det du gör med Ukrainabloggen och ditt engagemang för Ukraina ville jag i all välmening upplysa om att frågan om översättningen av fågeldirektivet är en ickefråga. Jag har för övrigt inga synpunkter på hur du bedriver ditt skogsbruk men det jag vet av egen erfarenhet är att det finns oerhört många skogsägare som har förmågan att både bedriva ett skogsbruk och samtidigt ha artrika skogsmiljöer. Det behöver inte finnas någon motsättning i det och du kanske också är ett bevis på det. Därför tycker jag att det är olyckligt när det förs fram närmast mytiska påståenden från både miljörörelse och skogsindustri.
Kan bara hålla med, det här är en sorgens dag här på bloggen.
Det tog mig typ 3 minuter att kolla att felöversättningen inte existerar.
Jag vet inte vad du menar med halmgubbe men som det framgår av mitt inlägg är jag verkligen inte avlönad för att förstöra för skogsägare, tvärtom. Däremot är jag insatt i praktiken och tillämpningen av artskydd och ser när man både från miljörörelsen och skogsindustrin använder sig av påståenden som inte hör hemma i verkligheten. Eftersom jag beundrar det du gör med Ukrainabloggen och ditt engagemang för Ukraina ville jag i all välmening upplysa om att frågan om översättningen av fågeldirektivet är en ickefråga. Jag har för övrigt inga synpunkter på hur du bedriver ditt skogsbruk men det jag vet av egen erfarenhet är att det finns oerhört många skogsägare som har förmågan att både bedriva ett skogsbruk och samtidigt ha artrika skogsmiljöer. Det behöver inte finnas någon motsättning i det och du kanske också är ett bevis på det. Därför tycker jag att det är olyckligt när det förs fram närmast mytiska påståenden från både miljörörelse och skogsindustri.
Fan, här har man suttit i en förhandling hela dagen och missat allt roligt!
Jag vill ta tillfället i akt och rikta mina varmaste gratulationer till bloggaren som idag verkligen lyckats röra upp känslorna hos en av Enade Rysslands lokalavdelningar i Sverige, MP, så till den grad att dom verkligen gått man ur huse och slagit på varenda överväxel för att övertyga läsarna om hur korkad du är!
Det slutliga tecknet på att man gjort något som var rätt är när motståndarsidan går fullständigt bananas. För vad det är värt (och jag travesterar på DJT) – STORT GRATTIS LARS!!!
Vadå MP? Varje läskunnig människa kan läsa lagtexterna på engelska och svenska och konstatera att det inte förekommer någon felöversättning. Det är verkligen inte miljöfrågorna jag reagerar på utan att någon far med osanning som sedan sprids här, framgår ganska klart att Lars gått på en blåsning här.
Kan bara instämma med Stig. Varför skulle de som vill ha skog notoriskt förespråka MP?
Vad ger mest pengar om 100 år? Skog eller plantage? Det handlar om rationalitet och ansvar.
Och skulle man vilja vara lite miljömedveten så är ju en stilla undran hur hållbart det är att låta Ikea fälla 150 år gamla träd för att göra möbler som håller i 15.
Är det någon som har läst bloggarens länkar idag ?
https://www.di.se/nyheter/oversattningsmiss-av-eu-direktiv-kan-ha-stoppat-skogsavverkning/
https://www.tn.se/hallbarhet/44809/panik-bland-skogsforetag-efter-oversattningsmiss-nu-rasar-allt/
Kan också rekommendera Peter Wennblads ledare i Svd idagv som har läst ledaren av Marin Runström i Barometern förra veckan 🙂
Ursäkta: Martin Tunström
Läsa DI är ungefär som att läsa Aftonbladet. Du får med andra ord räkna med att bli blåst om du tror på innehållet.
Det är tråkigt att finansmedia i Sverige är så fruktansvärt under isen.
Det är nästan så man undrar om de är nyttiga idioter.
Vi är verkligen eniga där.
EFN/Breakit/Realtid är minst lika bra eller bättre än DI.
Som i många fall bara är en klubb för inbördes beundran. Skulle en journalist på DI vara kritisk blir det dålig stämning på Sturehof.
För några år sedan skrev Wennblad en ledare där han hävdade att kärnkraft var det snabbaste och billigaste sättet att bygga ny kraft. Ledaren frontades av en bild på Okilotto, eller vad det där finska verket heter, som vid tidpunken endast var ca 11 år försenat och drabbats av skenande kostnader. Wennblad har med andra ord ingen koll.
Oliluoto. Halmskär, i min direktöversättning till svenska: olki = halm, hö (-strå); luoto = skär, grynna, holme. (Gissningsvis en holme som i tiden mest använts till slåtter?)
“significant” kan betyda allt från “stor betydelse” (särskilt i vardagsspråk) till “mätbar betydelse” (särskilt i vetenskaplig text). Kolla upp i en ordbok! Var framgår det vad som avses i orginaltexten här?
Jag har inte koll på lagstiftningen ifråga, men i vetenskaplig text så förtydligar man ibland med “statistically significant”, men oftast så är betydelsefull en rimlig översättning. Är det inte statistiskt signifikant så är det närmast per definition utan någon som helst betydelse i vetenskapliga sammanhang.
Man ska vara försiktig med tolkningar av vetenskaplig text dock, det är i praktiken främst det som står i resultatdelarna av en artikel som är strikt, i t.ex. inledningen så kan det vara ganska lösa kopplingar till verkligheten och tidigare vetenskap om det hjälper till att motivera arbetet som redovisas. Speciellt så ignoreras ofta arbete från andra forskningsfält och discipliner om det motiverar mer forskningspengar till området, det är en cyniska verkligheten.
Det skiljer samtidigt mycket mellan både forskningsfält och de publicerande tidsskrifterna, en del är väldigt strikta och en del släpper igenom nästan vad skit som helst.
Det gamlingar och språknördar missar är att ords faktiska betydelse kan ändras med tiden. Det gör att ordböcker kan innehålla den föråldrade versionen.
SAOL brukar dock vara rätt uppdaterad kring vilket bruk som är det relevanta (nätversionen)
Ni som skriver att det går finfint att köra med kalhyggen är ungefär lika faktaresistenta som random klimatförnekare.
Co2 är bara bra, det är livets gas.
Kalhugga är en bra metod, det skapar artrikedom.
Dessa två påståenden är identiska, de handlar bara om två olika saker.
Får jag lite försynt fråga er artförnekare/helrakningsfantaster på forumet: Hur ser er skolning i biologi ut?
Examen från högskola?
Kurser under helger i många år pga personligt intresse?
Något annat sätt att förkovra sig i ämnet?
Eller handlar det bara om killgissningar?
Man kan tycka att knyppling är det enda och sanna sättet att tillverka kläder på om ens hela liv gått till att studera knyppling på universitet etc.
Som att begränsa sig till att studera en enda art om det skall översättas till biologi. Händer inte, en biolog har fått studera helhetssyn pga att det inte finns en enda art som kan leva utan ett komplext ekosystem. Kom med något bättre.
Framför allt är det enbart de som studerat kläder på universitet som skall få ha åsikter om vilka kläder vi skall använda.
Vi undermänniskor som lever våra liv i skogen och som tycker om produktionsskogar eftersom de är tillgängliga och älskar kalhyggen eftersom de släpper in ljus i våra liv vet inte vårt eget bästa. Vi ska bo i en mörk naturskog där träden ligger som plockepinn och barkborren svärmar i skymningen.
Och varför är det så fult att bruka marken? Är det fel av danskarna att odla sina åkrar? Varför är veteåker bättre än granåker (varför man nu skulle kalla en skog för en åker, men det är säkert ett retoriskt knep av miljömupparna)?
Att överlämna en intakt artbank till nästa generation har inget med klädval att göra. Kom med något bättre och låt bli att spela undermänniska.
Natur i balans håller sina arter i balans. Finns ingen anledning till att oroa sig över varken barkborrar eller mörker i en natur som är i balans.
Kalla det monokultur istället för åker eller produktionsskog om det känns bättre.
Ingenstans har jag påstått att det är fult att bruka marken.
Varför ska jag säga monokultur när jag kan säga skog eller åker som är en bättre beskrivning av vad det handlar om? Är det sånt man lär sig på universitetet?
Arter kommer och arter går. Man kan inte spara på allt. För några hundra år sedan var det dessutom nästan ingen skog kvar här i trakten – men den har märkligt nog återhämtat sig tack vare generationer av skogsbruk.
Äger du själv skog?
Jag har vänner som äger skog och dammar (äger själv en) och tydligen så killgissar vi hela tiden när vi sköter vår egendom. Kan säga att vi är inte alls negativa till naturvård. Lite besvärligt med myndighetspersoner som ska dra sina egna agendor hela tiden och tolka på ett ibland regelvidrigt sätt.
Men svar (lite försynt) på NOTE. Jag har utbildning i biologi, men då hette det inte högskola. Jag har inte några kurser från någon helg. Jag är intresserad av mina ägor och arbetar oftast helger. Men när jag läser vad NOTE skriver så klassar jag in i killgissargänget. En skara människor som inte tycker som NOTE.
Det gläder mig och jag blir glad när jag läser vad Lars W tycker om skogsbruk. I grundlagen ska vi ha rätt till vår egendom, men berövas den mer och mer.
NOTE känner nog inte ens till den nu vilande paragraf 5:3 i skogsvårdslagen.
Alltså den med hot om vite om man inte anlade produktiv skog.
Så frågan är om det verkligen är skogsägarnas fel att vi har den skog som vi har nu?
Staten har haft synpunkter på plantage som ger god avkastning pga en tidigare situation med mer eller mindre värdelös skog. Inget fel i det, men idag ser vi att den summerade skogspolitiken inte var så lyckad pga den enorma utarmning av arter som pågår. Hur många kalhyggescykler går att genomföra? För varje kalhuggning som sker utarmas marken, till slut finns inget kvar, bara granplantorna och lite ris. Hur motståndskraftig är en sådan skog mot angrepp och klimatförändringar? Vad händer när det börjar att brinna i en monokultur?
Vill vi ha ett långsiktigt skogsbruk så måste vi acceptera att en skog är ett komplext ekosystem och behandla skogen därefter. Om inte så kommer skogsbruket att utarmas. Inte idag, kanske inte ens i morgon, men garanterat i övermorgon.
Man äger förstås sin mark, men man äger inte artbanken som huserar där. På samma sätt äger man sin kropp, men man äger inte sina gener. Generna förvaltar man till nästa generation.
Förstås så skapar det där en konflikt. Trots allt så vill jag tro att vi för samhället framåt genom naturvetenskap, dvs kloka krafter adderas för att lösa problemet.
Men snälla nån.
I praktiken alla träd förutom gran och bok gynnas enbart av öppna solbelysta ytor.
De är så kallade pionjärträd.
Vill du undvika att utarma skogsmarker måste det till en form av “växelbruk” av olika trädslag.
Jag kan lova dig att det då krävs det att man kalaverkar gran för att etablera andra trädslag.
Jag ska försöka förklara på ett sätt, ett mer lekmannamässigt sätt.
Vilka andra trädslag kan man plantera i en uppvuxen granskog som kan ersätta granen?
Inga alls vill jag påstå utan att först avverka all gran.
Av egen erfarenhet vet jag att det krävs en enorm kunskap, tålamod och mycket arbete för att få till en skog med stor artrikedom.
Ett arbete som sträcker sig över flera generationer.
Men det är ju klart, betesdjur och ett bra “skogsöga” kommer man en bra bit på vägen.
För övrigt märker jag att dina kunskaper om skog är lite väl mycket reduktionistiska.
Inte ens Naturskyddsföreningen klarade att sköta sin skog på fastighet Stubbhult 1.15.
Där har de kalaverkar ytor och planterat gran på typisk tallmark.
Vad tror du deras ursäkt var?
Jo, de måste få ekonomi i sitt skogsbruk.
Jag känner flera som verkligen har haft goda intentioner med att driva ett hyggesfritt skogsbruk.
Men de har fått ge upp de drömmarna.
Visst, under vissa förutsättningar är hyggesfritt att föredra.
Jag har själv sådarna ytor.
Det kan vara speciella markförhållanden.
Eller så kan det vara för specialvirke eller ren produktion för självhushåll av ved.
Men visst, jag kan tänka mig en “naturskog” men då ska det vara en skog som främst ska bestå av ädellöv.
Syftet med avverkningarna är nog att få pengar till kampen mot avverkningar så då är det OK.
En fråga.
Vad räknas egentligen som ett kalhygge.
Avverkar man alla träd på en yta som understiger 40 000 m2 i Tyskland så räknas det inte som ett kalhygge.
Däremot räknas det som ett kalhygge om man avverkar på en yta som överstiger 5 000 m2 här i Sverige.
Så snälla definiera först var gränsen egentligen går för ett kalhygge.
Enligt Tyskarnas definition av kalhygge har vi knappt några kalhyggen alls här i Sverige.
För att röra till det ännu mer så definierar EU skog såhär:
“Mark som är större än 0,5 ha.
Träden ska vara minst fem meter höga eller kunna bli det på platsen.
Träden ska kunna täcka mer än 10% av marken med sina kronor.”
Om man klarar att bevara en 10% krontäckning då har man rimligen fortfarande kvar en skog.
Och med det inte gjort en kalaverkning?
Dessutom verkar skogsdebatten här i Sverige ha fastnat i ett gammalt 1900 tals tänk.
Få här verkar känna till boken Grazing ecology and forest history som Franciscus W. M Vera publicerade för över 20 år sedan nere på kontinenten.
Den boken är mer eller mindre obligatorisk studielitteratur för högre utbildningar som har med skog att göra i övriga Europa.
Men visst fortsätt ni diskutera kalyggernas vara eller inte i eran bubbla som luktar 1900 tal.
Men ni som tycker att en skog kan vara så mycket mer än antingen en gammal mossbelupen granskog eller en produktiv granåker är välkommna att komma in i 2000 talets skogsdebatt.
Men då efter ni har läst på lite.
En hint, googla: New forest National park.
För övrigt var det inte så länge sedan som Naturskyddsföreningen indirekt ville att vi här i landet skulle avverka mer än två miljoner hektar skog för att låta ytterligare en sådär en halv miljon kor beta där.
Ett sätt att definiera kalhygge skulle kunna vara att det är ett hygge som är så stort att 100% av de arter som fanns i skogen innan hygget inte kommer att återetableras. Men arean kommer förstås att variera med förutsättningarna.
Är det din definition på hygge lär det inte blir så mycket mer träd än gran så fort den har fått fäste på en yta.
Ett hygge är en form av störning.
Likt skogsbrand.
Granen är en av de få träd som gynnas av en kontinuitet av träd.
En typisk “sparbanksek” är chanslös så fort en handfull granar har etablerat sig i anslutning till ekens krona.
En sådan ek har enbart några decennier kvar att att leva.
Det är inte kalhyggena i sig som är problemet.
Problemet är att alltför många åter väljer att plantera gran efter en kalaverkning.
Problem nummer två är att många har alltför bråttom med att avveckla lövskärmen i sina skogar.
Men framför alla andra fel skogsägare gör är att de inte låter betesdjur hålla efter slyuppslaget mellan huvudstammarna.
Men jag fattar egentligen inte varför jag ens orkar argumentera mot en som du som inte har läst Grazing ecology and forest history av Vera.
Så sent som i helgen var jag inbjuden av länsstyrelsen i Halland för att prata om hur man kan kombinera höga naturvärden i produktionsskog med andra skogsägare.
Vad gjorde du i helgen?
Vet du inte vem jag är kan du läsa om mig i nästa nummer av skogseko.
Där jag pratar om just detta.
Jag förutsätter att du får tidningen skogseko?
Den får ju alla skogsägare.
Du är väl skogsägare?
“Skulle kunna vara” är inte samma sak som “min definition”.
Knappast relevant för diskussionen vad jag pysslade med i helgen.
Du kan uppenbarligen en hel del om detta, men värdet av det faller pladask när du uttrycker dig som du gör. Om du håller dig till saken så har jag ett stort intresse av att lyssna på dig, även om jag känner till mycket av det du nämner.
Vad jag försöker säga på ett brutalt sätt är att hyggesfritt skogsbruk gynnar i praktiken enbart gran och missgynnar alla andra trädslag.
För att få ett bestånd av andra trädslag krävs det mänsklig påverkan.
Det har det gjort ända sedan uroxe, vildhäst och mammutar försvann.
Att förespråka hyggesfritt är enbart slöseri på utandningsluft eller, i detta fallet, bandbredd.
Så länge målet är höga naturvärden i en skog.
Om du nu är så intresserad av diskutera detta ämne
Så finns boken som nedladdningar PDF.
Jag lovar dig att du kommer bli vanligt bemött av mig efter det att du läst åtminstone några kapitel ur boken.