penningmängd

Mycket tack vare Internet så är faktiskt pengar värda mer på banken än som kontanter i plånboken. Det är därför orealistiskt att vi får se några kontanta uttagsanstormningar (eng bank run) mot svenska banker, och elektroniska överflyttningar till t ex Riksgälden kan alltid hanteras via inlåning från Riksbanken.

För att först få bort allt tjat om begreppet pengar, så är definitionen av pengar något som kan användas som ett universellt medium för transaktioner – något man kan handla för – samt något som bevarar ett värde. Detta uppfyller “pengar” på banken. I vissa fall så är det rent av enda sättet man kan utföra vissa transaktioner, t ex betala skatt – Skatteverket accepterar inte kontanter. “Pengar” på banken räknas också till den sk penningmängden. Men rent strikt är det inte pengar du har på banken. Det du har på ditt svenska bankkonto är en tillgång i en balansräkning och en fordran du har på banken, bokförd i svenska kronor. Det du har på kontot heter som bekant balans, inte pengar, men enheten är kronor.

Så, nu kan vi släppa detta. Nedan kommer jag för enkelhetens skull kalla balansen på ditt bankkonto för pengar, då det är ett begrepp som alla utom penningssystemshaverister kan förstå. Balansen på kontot uppfyller också funktionen medium för transaktioner och bevarande av värde (kortsiktigt iaf – och lika mycket som kontanter) vilket per definition är samma sak som pengar.

Man bör sätta en andel av sina tillgångar i ädelmetaller, både som hedge mot övriga marknader, men också som försäkringskostnad mot omfattande finansiell kollaps. Ur neosurvialistperspektiv bör alla även ha en liten buffert med kontanter. Detta för att kunna hantera en del utgifter när (inte om) betalningssystem tillfälligt havererar, eller vid omfattande strömavbrott mfl liknande händelser som gör att elektroniska transaktioner omöjliggörs. Det handlar samtidigt inte om att man ska ha 1000-tals kronor liggande i hemmet – man ska aldrig ha pengar eller ädelmetaller liggande hemma – utan om enklare summor du bär med dig i plånboken. Kanske en 500-lapp eller motsvarande.

Pengar är dock mest värda när du har dem som en balans hos banken.

Nu lär bank- och penningsystemhaveristerna kräkas över ovanstående mening, men det gör den inte mindre korrekt.

Detta är inte på grund av den obefintliga räntan, utan för att det helt enkelt är billigare att utföra transaktioner och handla saker elektroniskt för dig som kund. Det är rent av så mycket billigare att man som bankkund är beredd att betala för detta, i form av bland annat kortavgifter, telefonbankavgifter och Internetbankavgifter.

Att betala en enda post- eller bankgiroräkning kontant i kassan på en bank kostar idag 50 – 150:- SEK (Swedbank Sjuhärad). Ett normalt barnfamiljhushåll kan ha säg 8 – 10 räkningar att betala i månaden. Att betala dessa kontant i kassan skulle kunna kosta 400:- till 1500:- i månaden, mot 13:- SEK per månad via Internet (Swedbank Sjuhärad 40:- per kvartal). För att betala räkningar är pengar som balans på bankkontot värda mer än kontanter.

Har man pengar som balans på t ex ICA-kort eller bensinkort så får man procent i återbäring. Det går förstås också att ha negativ balans i form av att handla på kredit räntefritt på motsvarande kort, så länge man betalar den negativa balansen i tid, och ändå få bonus. Men då är man tillbaka med att det är en räkning som ska betalas och med det kommer kostnader om den ska betalas kontant.

Även på ICA och på bensinmacken är alltså pengar som elektronisk balans hos banken värt mer än kontanter.

Sedan har vi shopping på Internet. För att ta ett exempel så kostar Midvintermörker runt 79:- i butik (fast 59:- hos SF-Bokhandeln både i butik och online), men går att köpa för 39:- online hos CDON eller Bokia eller 42:- hos Adlibris. Även om man betalar 19:- i frakt hos CDON (Bokia fraktfritt om man hämtar ut i en butik där samma bok kostar 79:-), så sparar man alltså  21:- SEK eller 26%. Köper man fraktfritt sparar man nästan exakt 50%. Köpkraften för pengar som elektronisk balans på ditt bankkonto är här dubbelt så stor och pengarna är därmed värda dubbelt så mycket på banken som kontant i din plånbok.

Visst kan man handla mot postförskott hos t ex Adlibris, så man kan betala kontant, men det kostar 40:- SEK och då blir boken helt plötsligt dyrare, 82:- SEK, än att köpa den kontant i butik direkt.

Den här kostnadens andel blir förstås relativt mindre ju större belopp man handlar för, men man kommer inte ifrån att det är billigare att handla online än i butik för många varusegment. Motsvarande gäller även att handla t ex film eller musik online, liksom en lång rad andra produkter. En del produkter finns rent av bara att köpa online för de flesta av oss och att då ta leverans mot postförskott så att man kan betala kontant blir alltid dyrare.

Sammantaget gör detta att kontanta uttagsanstormningar är mindre sannolika idag än någonsin tidigare. Speciellt som många lever hand ur mun och konsumerar upp allt de tjänar ganska omgående. De som inte har någon buffert på banken kommer inte heller drabbas speciellt hårt direkt (men väl indirekt) vid en finansiell kollaps – drabbar ingen fattig. Dessutom har vi en insättningsgaranti som skyddar de lite rikare, även om värdet på den insättningsgarantin rasar i samma takt som euron.

Elektroniska uttagsanstormningar där man flyttar sina balanser från bank A till bank B eller Riksgälden kan inte knäcka banksystemet omedelbart, då dessa alltid kan hanteras via akut inlåning från en centralbank, i Sveriges fall Riksbanken. Enda sättet att verkligen knäcka en bank är kontanta uttagsanstormningar. Men med allt färre kontantkassor så är det inte heller möjligt att genomföra rent logistiskt.

Naturligtvis är detta ett helt medvetet agerande från bankerna, där man tvingar bort kunder från dyr kontanthantering. Samtidigt är det inte bankernas förtjänst att vi har onlinehandel idag, även om den inte hade existerat utan våra elektroniska betalningsströmmar.

Verkligheten är iaf att pengar är mer värda på banken och kommer så förbli under överskådlig framtid. Av ideologiska skäl kan man förstås ta ut sina lön kontant omgående ändå, men det minskar din köpkraft rejält. Vilket förstås innebär att du gör en god gärning för miljön genom att minska din fysiska konsumtion om du tar ut dina pengar som kontanter.

Det finns ett undantag där kontanter kan vara mer värda, och det är i den svarta ekonomin. Åtminstone om köpet av svarta tjänster skulle vara billigare. Samtidigt kan du inte betala dina räkningar för infrastruktur och samhällstjänster (el, tele, vatten, avlopp, mm) svart och när man köper något svart avsäger man sig också sin konsumentmakt i form av garantier mm. Man får så att säga vad man inte betalar för. Ur detta senare perspektiv kan man också förstå myndigheternas motvilja mot kontanter. Utan kontanter omöjliggörs den svarta marknaden, då elektroniska transaktioner enkelt går att avslöja.