Igår levererades äntligen lite seriös kritik av Hans Roslings rosiga världsbild, som hyllas okritiskt eftersom den säger det folk vill höra, men beskriver inte verkligheten korrekt. En serie namnkunniga herrar, med bland annat Anders Wijkman, bemöter nu Roslings ohållbara och förenklat populistiska utspel i en debattartikel hos Schibsted/SvD.
Problemet med Roslings världsbild är att han helt ignorerar hållbarhetsaspekten och resursbegränsningar. Det är som att hylla en cancersvults för att den växer och ignorera att den dödar värden och i förlängningen sig själv.
Hela välståndstillväxten och befolkningstillväxten bygger på ändliga fossila bränslen och andra ändliga resurser. Att den alls är möjlig är bara ett utfall av den fossila parantesen i människans historia.
Debattörerna skriver:
“Mycket utrymme har givits åt Roslings positiva budskap som liksom snuttefiltar befriar politiker och opinion från att tackla den svåra men i alla bemärkelser livsavgörande frågan om världens – i synnerhet Afrikas – befolkningsutveckling. Vi vill inte förringa Roslings insatser inom den internationella hälsovården. Vi vänder oss däremot mot hans tendens att bagatellisera befolkningsutvecklingen, inte minst i förhållande till tillgången på odlingsmark, vatten och energi.“
I verkligheten minskar mängden jordbruksmark, som ska föda befolkningstillväxten. Öknarna breder ut sig, samtidigt som produktivitetsökningarna i jordbruket är alldeles för små.
“Allra mest fel har Rosling i att vår planet kan försörja 10 miljarder människor med rimlig välfärd. – Glömmer han att världens åkerarealer krymper, att arealavkastningen bara ökar marginellt, att haven är nästintill utfiskade, att torrbältena breder ut sig, att havsytan kommer att stiga över högproducerande jordbruksområden, att Asiens vattenkälla – Himalayas glaciärer – minskar, att befolkningsökningen exploderar i icke hållbara storstäder, och så vidare? Listan på utmaningar är stor. Alla dessa hot har en större möjlighet att mötas om vi lyckas plana ut befolkningsökningen på ett tidigare stadium och en lägre nivå.”
Debattörerna går inte in på det i detalj, men välståndsökningar och befolkningstillväxt innebär obönhörligen ökad förbrukning av energi. Och förbrukningen av fossila bränslen, med ökande utsläpp av CO2 som resultet, fortsätter att öka i takt med befolknings- och välståndstillväxten.
För den som saknar kunskap kring detta så är fossila bränslen ändliga, men driver hela vårt globala samhälle idag. Utvinningen av dessa för mänskligheten avgörande energikällor kommer minska framöver i spåren av peak oil (ungefär nu), peak coal (inom 10 år) och peak gas (inom 20 år), och är helt avgörande för jordbruk och välstånd.
År 2014 var 88% av mänsklighetens energiförbrukning fossila energikällor och BP, som helt ignorerar peak-problematiken i sin tekniknaivism anger att 2030 kommer fortfarande 81% av energiförbrukningen vara fossil, samtidigt som den ökar nominellt mot idag. Detta betyder ännu högre CO2-utsläpp och fortsatta klimatförändringar.
Rosling kan förstås låtsas om att det inte finns några hotfulla klimatförändringar och låtsas att fossila bränslen inte kommer sina. Men verkligheten är tvärt om att befolkningstillväxten kommer slå i taket resursmässigt.
Frågan landar i om vi vill ha 7 miljarder lidande eller 10 miljarder lidande när vi slår i resurstaket?
Dessutom befinner vi oss i det ekologiska begreppet overshoot, där vi långsiktigt, rent av permanent, på grund av för hög befolkning, minskar jordklotets långsiktiga bärkraft, bland annat genom ökenutbredning, utfiskning etc.
Man kan förstås välja att stoppa huvudet i sanden och lyssna på Rosling. Men det hela kommer ta ända i förskräckelse, och vi ser redan de första begynnande stegen då den “underbara” arabiska våren kan spåras tillbaka till höga priser på livsmedel. Skenande befolkning kommer leda till fler och fler kriser framöver när de fattigaste inte har råd med mat. Då har vi ändå bara sett början på den CO2-drivna klimatproblematiken. Men visst, så länge det fortfarande rinner vatten från Himalaya klarar sig Asien, men en dag kommer glaciärerna ha smält och det lagret av vatten är då slut. Ur mänskligt perspektiv antagligen för alltid.
Man ska också komma ihåg att ökat välstånd per definition är samma sak som ökad energiförbrukning, åtminstone i U-länderna. Och den energiförbrukningen är fossil.
Sedan kan man bygga lite med legobitar och ägna sig åt populistiska floskler. Det är underhållande, men hör hemma just i underhållningsbranschen.





