Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Efter en negativ börsvecka inleds handeln blandat på de asiatiska börserna och dollarn har stärkts över helgen, vilket drar upp guldpriset till rekordnära nivåer. Såväl konsumtion som produktion och orderingångar för industrin minskade i mars rapporterar SCB, så kanske börjar till slut Riksbankens önskade krossande effekter på svensk ekonomi äntligen ge sig till känna, men så sägs det ju ta 12 – 18 månader innan ränteändringar får en effekt, den sk för mycket och för sent-effekten.
Börsveckan som gick innebar att OMXS30 gick -0.20% efter en positiv fredag på +0.27%. För OMXSPI var utvecklingen -0.85% efter oförändrade -0.02% i fredags. Sedan i fredags morse har framför allt dollarn stärkts och kostar nu 10:37 SEK efter en snabb uppgång från stödnivån 10:20 SEK. Verkar vara svårt att få ner dollarn under den nivån och växelkursen har vänt där tre gånger det senaste halvåret.
Starkare dollar ger högre guldpris och den gula metallen handlas därför i 672:- SEK per gram just nu. Euron är stabil på 11:27 SEK.
I USA steg framför allt de långa räntorna i fredags och på veckan gick S&P-500 -0.29% och Nasdaq 100 +0.61%. Starkare dollar drar förstås upp detta lite ytterligare för oss svenskar som lever och skattar i svenska kronor.
I de asiatiska tidszonerna inleds nu börsveckan blandat.
Börsen i Australien är oförändrad och ASX 200 går +0.04%. I Hong Kong går Hang Seng +0.28%, medan KOSPI går -0.28% i Sydkorea, Nikkei 225 +0.64% i Japan och Straits Times -0.12% i Singapore.
Mina Lysaportföljer gick +0.49% på veckan, vilket väl får sägas vara okej efter omständigheterna och visar på hur en diversifierad portfölj med mestadels utländska innehav gick under veckan.
SCB rapporerar minskad som nyckelord för förra veckan.
Hushållskonsumtionen minskade 1.1% i mars, säsongseffektrensat jämfört med februari och sedan mars 2022 är konsumtionen ner 4.0% i kalenderkorrigerade siffror och fasta priser. Första kvartalet minskade hushållens konsumtion med 1.8% i fasta priser och kalenderkorrigerat.
Industrins orderingång minskade säsongsrensat med 1.0% i mars jämfört med februari och jämfört med föregående år minskade ordrarna med 9.3%. Inhemska order minskade på ett år med 2.4% och utländska 14.3%. Det senare visar på att det inte är Riksbankens räntehöjningar som uppnår dessa av Riksbanken önskade minskade och inflationsdämpande orderingångar.
Näringslivets produktion minskade 1.1% i mars jämfört med februari, men ökade faktiskt med 0.6% kalenderkorrigerat jämfört med för ett år sedan. Det verkar vara tjänstesektorns produktionsvärde som drar upp det hela, men också byggsektorns produktionsvärde, som ökade med 1.2%. Verkar inte som räntan egentligen slagit mot bygg.
Det spretar dock. Maskinindustrin ökade i fasta priser med 15.6% på ett år medan massa- och pappersindustrin minskade med 11.4%. Detta inkluderar förstås förpackningar och kan säga en hel del om det allmänna läget.
Kanske börjar Riksbanken äntligen se sina önskade effekter med ett krossande av ekonomin för att bekämpa det enda som spelar roll i dessa speciella människors värld: inflationen. Dock är det ju så att det tydligen tar 12 – 18 månader innan räntehöjningar eller räntesänkningar ger effekt, vilket leder till devisen för mycket för sent, eftersom Riksbanken alltid fortsätter sänka eller höja långt efter att man med fördröjning egentligen uppnådde önskade effekter. Och resultatet blir då att man kör sönder ekonomin åt endera hållet eftersom man agerar för mycket och slutar för sent.
Men om man jobbar på Riksbanken så ser det alltså glädjande ut enligt ovan. Kanske blir sommaren 2023 tidpunkten när svenska folket samlas i ett glädjefirande av att Riksbanken äntligen krossat ekonomin?
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
