De internationella varningarna kring den svenska bostadsbubblan och hushållens tillhörande skuldbubbla fortsätter, och ignoreras förstås av sittande regering, precis som den ignorerades av den förra. Nu varnar dels Barclays och dels OECD för den svenska bostadsbubblan.
Financial Times ger sig mot eget erkänt bättre vetande in på att förutspå 2017. Vilket är intressant, oavsett hur mycket eller lite av prognoserna och gissningarna, för det är vad det handlar om, om än kvalificerade, faktiskt faller in.1. Nu har du chansen att visa hur bra du är på att förutspå framtiden.
Riksbanken överväger att skapa vad som enklast kan sägas vara en Swish-konkurrent. I praktiken innebär det antagligen att de så efterfrågade privata riksbankskontona införs där man kan deponera pengar hos den helt riskfria Riksbanken som privatperson istället för en riskfylld bank. Dock utan ränta, eftersom detta ska motsvara “kontanter”.
Nordeagate kan ses som positiv, då det kan ses som indikativt på hur mycket skattebetalarna kommer få betala när den svenska finanskrisen drar igång i den spruckna bostadsbubblans och kollapsade svenska ekonomins spår framöver. Vi pratar om åtminstone 80 miljarder kronor per storbank i skattefinansierat kapitaltillskott.
 |
| Skattebetalarna är bankernas egen bankomat. Behöver man pengar är det bara att ta ut. |
Nu handlar Nordeas potentiellt 80 miljarder kronor om riskbaserat eget kapital, som i teorin ska täcka upp de sannolika kreditförlusterna hos företagskunderna. Givet att dessa ekonomiska modeller är korrekta (ja, jag vet, jag är på skämthumör idag) så bör alltså Nordea göra kreditförluster på 80 miljarder.
Man kan vänta sig att övriga svenska storbanker gör det samma.
Sedan har tydligen Nordea med svenska myndigheters inrådan flyttat hem utländsk utlåning till Sverige, så svenska skattebetalare ska rädda Nordea när utländska företag i andra länder går i konkurs.
Vi ska alltså även betala för att rädda bankens förluster utomlands. Man får ju tänka på att det är bra för Sverige att det finns företag utomlands.
Nu finns det förstås även privatsidan, men erfarenheten från 90-talskrisen är att det blir mycket små kreditförluster bland hushållen. Hushållen kan trots allt inte gå i konkurs utan skulderna är personliga och för alltid. Det är bara för banken att vägra bevilja skuldsanering och låta obetalda räntor ticka på med ränta på ränta, så blir det rent av bokföringsmässigt en vinst. Att hushållet sedan i åratal, rent av för alltid kommer ha en krossad ekonomi och betala allt de har till banken är ju inte bankens problem. Så länge det inte blir några kreditförluster som ska bokföras.
SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken kan väl schablonmässigt sägas behöva 4*80=320 GSEK.
Nu är det inte säkert att bankerna ska räddas via skattebetalarnas skattepengar. Alternativet är bail ins, som gäller allasystemkritiska banker, vilket numera inkluderar de fyra ovan plus Danske Bank. Då ska fortfarande 320 GSEK (plus Danske) tas från skattebetalarna, men bara skattebetalare som har pengar på konto hos dessa banker.
Vi pratar om cirka 10% av BNP.
Detta handlar bara om primärinsättningar i bankerna via nyemissioner. Därtill ska förstås skattebetalarna betala för alla arbetslösa, sjukskrivna utbrända, försörjningsstöd (“socialbidrag”) etc i den kommande finanskrisens spår. Plus i form av arbetslöshet, kraschade bostadspriser mm.
Vad den faktiska notan slutligen landar på när 15 års skuldfest ska betalas återstår att se. 1000 miljarder fördelat över några år?
Som just återvänd från Island kan jag åtminstone rapportera att Island, med plats 13 på Human Development Index återhämtat sig utmärkt från sin finanskris. Trots allt har de en egen valuta och ett säreget och unikt land där den försvagade valutan fått turistindustrin att blomstra. Fast jag vill inte veta vad det kostade innan valutan kraschade, för Island är inte billigt – ett 2- eller 3-stjärnigt sunkigt hotell på vischan i den isländska outbacken kostar som ett 4- eller 5-stjärnigt hotell runt Centralstationen i Stockholm.
Sverige ligger på plats 14 i HDI, dvs är ett sämre land att leva i på Island. Men med Maslovs nya behovstrappa – laddning, Internet, mat etc, så är min slutsats att när HDI inkluderar Internet så bör Sverige gå förbi Island, då mobiltäckningen minst sagt lämnar en del att önska. Fick till och med GPRS med en prick vid ett tillfälle. Visste inte ens att ren GPRS fortfarande existerade i sinnevärlden, utan att E(dge) var den sämsta uppkopplingen som erbjöds. Dock, GPRS är bättre än normaltillståndet ingen täckning alls när man uppe i molnen navigerar en grusväg över ett bergspass på Islands största väg, väg 1, som alltså trots #13 HDI sträckvis är grus. Komplett med lösgående får.
Så med egen valuta och en stark exportindustri kommer säkerligen den svenska ekonomin återigen resa sig, men med lite andra ägare av bankerna.
Men tills dess – var beredd att stoppa in 320 miljarder kronor i de svenska storbankerna. Kom dock ihåg att detta bara är för att täcka upp riskjusterade sannolika kreditförluster. I verkligheten behövs ytterligare tillskott för att bygga upp nytt eget kapital i bankerna och inte bara för att täcka teoretiska kreditförluster.
Schibsted/SvD Näringsliv skriver att Nordea behöver tillföras 50 – 80 miljarder kronor via en nyemission efter att ha fuskat med sina riskvikter för företagslån. Föga överraskande förnekar nu Finansinspektionen (FI) att det kommer behövas så mycket tillskott, även om man bekräftar själva fusket.
 |
| Av någon anledning har jag inget på Nordea i min bildbank. |
Förnekelsen hittas nedan:
“FI har i stabilitetsrapporten den 26 maj 2016 bedömt att Nordea liksom de andra storbankerna uppfyller de nuvarande kapitalkraven med marginal. FI utvärderar för närvarande storbankernas interna modeller och för en dialog med dessa om bland annat riskvikter för företagsutlåning. FI har tidigare bedömt att utvärderingen kommer att leda till höjda kapitalkrav (se promemorian ”FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar” per den 24 maj). För Nordeas del kommer så vitt nu kan bedömas behovet av ytterligare kapital att vara väsentligt lägre än vad som anges i artikeln.“
Bankerna behöver uppfylla det sk kapitaltäckningsgraden beroende på riskvikter de satt på sina lån. Enligt de nivåerna uppfyller Nordea alltså “nuvarande kapitalkraven med marginal”.
Problemet är dock att Nordea fejkat riskvikterna för sina företagslån, för att slippa mer kapital och kunna låna ut mer än Sveriges samlade BNP.
FI bekräftar att Nordea fejkat riskvikterna, i formuleringen “utvärderingen kommer leda till höjda kapitalkrav”. Dock måste man låta Nordea komma undan med en liten örfil. Att ta in 50 – 80 miljarder kronor via nyemission går nämligen inte för sig, utan istället kommer FI se genom fingrarna med riskvikterna. De är trots allt subjektiva.
Så får vi väl se hur bra de där riskvikterna var när Sveriges ekonomi kraschar framöver och Nordea får problem med sina företagslån..
