Italien överger den europeiska bankunionen och räddar på egen hand två banker med totalt 5 miljarder euro, med reservation för ytterligare 12 miljarder euro. Totalt motsvarar detta 166 miljarder kronor.
Latest in euro
EU-kommissionen hävdar att läckorna som bland annat SVT publicerade inte alls satte 2025 som sista tidsgräns för alla länder inom EU (inklusive Sverige – endast Danmark och Storbritannien har undantag från att införa euron). Det finns inget fixt datum menar EU-kommissionen, som dock inte backar från uppgifterna om en EU-skatt ovanpå befintliga skatter.
EU-kommissionen har nu gett ännu ett årtal där alla EU-länder ska ha infört euron för att maximalt paja det egna landets ekonomi. År 2025 är det som gäller rapporterar SVT. Dessutom ska det införas en EU-skatt ovanpå densvenska skyhöga skatterna.
ECB har gått ut och varnat för att politikerna måste räkna med högre räntor framöver. Samtidigt höjer nu flera svenska banker återigen sina bolåneräntor eftersom marknadsräntorna på obligationsmarknaderna fortsätter stiga och gör upplåningen för finansieringen allt dyrare. Svenska marknadsräntor är dock inte stigande, så det måste handla om upplåning i utländsk valuta.
Åtminstone delvis ser nu Brexit ut att inte ha några effekter alls, likt mitt tankeexperiment tidigare i juni. Dagens Industri rapporterar att Brexit inte påverkat Eurozonens EU-länder alls.
 |
| Moln över London. |
Däremot verkar just Storbritannien själva drabbas av Brexit. Huruvida det beror på den egna inkompetenta hanteringen eller själva Brexitresultatet går förstås inte att avgöra.
Dock, än så länge visar sig alltså farhågorna med Brexit vara överdrivna, särskilt för andra länder än Storbritannien. Börserna har inte kraschat, EU:s ekonomi har inte stannat upp mer än tidigare och Harmageddon har inte infunnit sig.
Dagens Industri skriver angående nya siffror kring inköpschefsindex:
“Euroområdet uppvisade istället tydlig motståndskraft mot det brittiska utträdet. De preliminära siffrorna från Markit visar att inköpschefsindex för valutaunionen sjönk visserligen från 53,1 i juni till 52,9 i juli. Det är den lägsta nivån på 18 månader men ändå bättre än väntat.
”Trots stora fall i en rad indikatorer från finansmarknaderna är det övergripande beskedet att varken företagens eller konsumenternas förtroende tycka ha påverkats av resultatet av den brittiska folkomröstningen i någon högre utsträckning”, skriver analysfirman Oxford Economics.”
 |
| Dagschart FTSE-100. |
Bättre än väntat för Eurozonen alltså.
För Storbritannien ser det sämre ut och inköpschefsindex pekar istället på en krympande ekonomi enligt DI.
Det är naturligtvis för tidigt att säga något om de långsiktiga konsekvenserna. Även om det brittiska storbolagsbörsindexet FTSE-100 mest har internationella bolag, så är åtminstone index på årshögsta. Mer än man kan säga om Stockholmsbörsens OMXS30, som alltjämt kämpar sig kvar i zonen mellan 1300 och 1400.
Nästa steg är att den brittiska centralbanken sätter in massiva penningpolitiska stimulanser för den brittiska ekonomin och sedan får vi se hur stora skadorna av Brexit blir, annat än en svagare brittisk valuta och med det stärkt brittisk exportindustri.