Jag ska nu testa att publicera en konjunkturbarometer, som helt anekdotiskt är baserad på min egenföretagsinterna konjunkturmätning. Den visar på att ekonomin är på väg upp, även om det förstås är väldigt anekdotbaserat och som alltid finns möjliga fel, in klusive att det historiska datat bara bygger från februari 2022 och framåt som dominerats av låg konjunktur, och ännu inte en hel konjunkturcykel på 8 – 10 år. Den bör dock vara indikativ.

Alla småföretagare och egenföretagare tittar förstås internt på hur det går och lägger olika prognoser, likt även större företag gör. För bloggen handlar det om reklamintäkter, vilket jag efter att ha bloggat i snart 17 år kan konstatera följer konjunkturen, men också årstiderna. När det är dåliga tider drar företagen ner på reklamen och när det blir bättre tider satsar de mer på reklam, och i slutändan återspeglar detta sig på reklamintäkterna.
Det finns också ett tydligt årstidsmönster där juli, januari och mars månad är de sämsta månaderna. Juli är sämst på grund av semester och att många reklamkampanjer inte körs i semestertide. Januari är sämst pga att nya reklambudgetar för det nya året ännu inte klubbats och konsumenterna inte har pengar efter att ha förköpt sig under jul. Även företagsinriktad reklam har dålig effekt i januari, då investeringsbudgetarna inte heller klubbats. Samtidigt innebär ju januari och juli möjligheter att tränga genom bruset med effektiva kampanjer, vilket vi t ex nu såg i USA med fascistjeansen.
Jag har aldrig riktigt greppat varför mars månad är så dålig, men det är konsekvent.
Även bloggtrafiken har ett säsongsmönster där den ökar under hösten i takt med att mörkret faller och minskar under våren för att också vara som lägst i juli, eftersom jobbsurfandet uteblir. På samma vis finns det en veckodagseffekt där bloggtrafiken går ner från fredag lunch och först börjar återhämta sig söndag eftermiddag.
För att mäta reklamkonjunkturen måste man alltså justera för trafiken och förvandla intäkter till branschbegreppet CPM – cost per mille, alltså intäkt per tusen sidvisningar. Sedan måste detta justeras för vad som är normalt för månaden.
Mitt andra större försörjningsben är bokförsäljningen, men med 14 år av publicerade böcker har jag inte sett någon konjunktureffekt alls. Bokförsäljningen verkar tugga på oavsett konjunktur och är därmed ointressant att titta på ur konjunkturperspektiv. Där har jag dock genom åren tagit fram en metod som ger mig framåtblickande prognoser för årets totala försäljning, som de senaste sex åren gett mindre fel än 5%, vilket får sägas vara vara god precision i prognoserna.
Metod
Jag bytte plattform första februari 2022 och har inte längre tillgång till den gamla statistiken, även om jag kanske kan rota fram den, så barometern baserar sig på datat från februari 2022 och framåt.
Utifrån detta tas en medel-CPM fram per månad, och normeras till 100. Sedan tas respektive månad och divideras med detta och sedan subtraheras hundra. Kvar blir en siffra, t ex 32, som alltså visar att intäkterna i exempelvis juli månad var 32% högre CPM än normalt.
De redovisade siffrorna är avrundade till heltal, men man kan i grafen se att grafen ritas upp decimalt där olika staplar med samma värde kan vara olika stora. Har man de exakta siffrorna per månad blir förstås medlet noll.
Diskussion
Jag har provat att göra ett tremånaders glidande medelvärde för att jämna ut anomalier enskilda månader när någon stor reklamkund kört en kampanj, men det som gett bäst resultat är att jämna ut på tolv månader och då ser man tydliga svängningar enligt den inledande grafen.
Det här innebär för övrigt att varje ny mätpunkt kommer förändra indexet bakåt i tiden, då den påverkar medlet för 1/12 av månaderna och med MA12 som grund därmed samtliga punkter i konjunkturbarometern. Barometern kommer alltså bli mer tillförlitlig med tiden, och värdena minskas.
MA3 behåller jag för eget internt bruk, likt jag kan titta på enskilda månader.
Indexets nuvarande utseende bör pressas tillbaka när vi kommer in i högkonjunktur och juli månads +6 i index kanske kommer vara -2 när vi gått igenom en hel konjunkturcykel som hypotetiskt exempel.
Man skulle kunna tänka sig att BNP-justera eller inflationsjustera givet att man skulle kunna tänka sig att priserna på reklam generellt stiger över tiden, men jag har inte sett sådana effekter kopplat till inflationen. Nätreklam på websajter är inte direkt på tillväxt, då sociala medier som Facebook, Instagram, Tiktok etc suger upp allt mer av intäkterna, men det beror också på målgrupp och vad man gör reklam för.
Indexet gör förstås inte anspråk på att korrekt mäta hela ekonomin, men man kan anta att det är indikativt, då företags vilja att göra reklam enligt mina 17 år av erfarenhet som sagt följer konjunkturen (men också årstiderna, för vilket justeras både på månadsbasis och med tolv månaders glidande medelvärde).
Indexet saknar framåtblickande enkätfrågor, vilket man hittar i t ex Konjunkturinstitutets barometerindikator som i sina enkäter frågar både vad företag och hushåll upplever i dagsläget, samt vad de tror om 12 månader framåt. Cornubarometern är i kontrast eftersläpande.
Aktuella slutsatser för indexet
Som man ser på indexet har det hängt runt nollan över det amerikanska presidentvalet och sedan Trumps tillträde och första månader, medan marknaderna och ekonomin försökt fatta vad som pågår i drittsirkuset i USA, men det har till slut vägt över. Eftersom det handlar om tolv månaders glidande medelvärden så inser man att (förenklat) så har de sex senaste månaderna nu varit bättre än de sex föregående månaderna. Så egentligen började det se bättre ut efter Trumps tillträde om man tittar på månadsbasis. Samtidigt är politikers effekt och påverkan på den globala ekonomin och även den nationella oftast kraftigt överdriven av politkerna själva för att de ska kunna ta åt sig äran (eller skylla på sina politiska motståndare). Konjunkturcykeln är en så stark naturlig funktion i ekonomin att inte ens Trump i längden kan paja den och uppgången ska därmed inte heller anses vara hans förtjänst. Ekonomin stiger trots politikerna, inte tack vare.
Oavsett, konjunkturen befinner sig i återhämtning, men vi är inte i högkonjunktur än.
Exakt hur högkonjunktur ska definieras i barometern, t ex “över +10” kan vi nog först se på indexet när det körts i en hel konjunkturcykel om 8 – 10 år, dvs framåt 2030. Om jag inte gräver fram gammal data. Så länge är det indikativt för aktuell riktning. Man kan förstås normera om indexet för att ge just en +10-nivå när man har en hel konjunkturcykel.
Så länge pekar indexet indikativt ut en riktning, och den är återhämtning.










