Med de nya föreslagna så kallade 3:12-skattereglerna för småföretagare höjer det regerande Tidölaget skatten kraftigt för många småföretagare i vad som förmodligen är den största skattehöjningen på företagande sedan den stora skattereformen 1991. De drabbade är familjeföretag med flera delägare eller företag med flera partners, medan ensamföretagare som fd politiker som numera är PR-konsulter, politiker med vilande ensambolag under tiden i regering eller riksdag, eller ensamföretagare inom opinionsbildning som ledarsidekrönikörer och kultureliten lämnas skadelösa.
De så kallde 3:12-reglerna är till för att man som företagare inte ska kunna smita lönebeskattning genom att inte ta ut lön utan bara utdelning. De nuvarande reglerna är (något förenklat) att man får ta ut antingen 2.75 inkomstbasbelopp (förenklingsregeln) som utdelning, eller hälften av den så kallade lönesumman som utdelning (huvudregeln). Detta fördelas på delägare utifrån hur stor andel av bolaget man äger och beskattas till 20%, efter att bolagsskatt på 20.6% dragits från vinsten för att fastställa utdelningsutrymmet. Tar man ut mer utdelning än så beskattas den som inkomst av tjänst, vilket i praktiken blir någonstans på i snitt 53% med snittet på kommunalskatten om 33%.
Total skatt på vinsten blir antingen (1-1*(1-0.206)*(1-0.2))=36.5% eller om man tar ut över gränsen (11*(1-0.206)*(1-0.53))=62.7%.
Räkneexempel: Ett familjeföretag där man och hustru gemensamt driver en butik och har ett antal anställda med totala löneutbetalningar om 6 miljoner kronor om året får idag vardera ta ut 6/2=3 miljoner i utdelning och fördelat per person vid vardera 50% delägarskap blir det 1.5 miljoner och vardera part behöver betala 300 000:- SEK i skatt.
De nya 3:12-reglerna säljs in av Tidölaget som en förenkling som halverar arbetsbördan för företagarna, vilket bara är en förenkling om man är helt dum i huvudet, men innebär att för bolag med flera delägare höjs skatten.
De nya reglerna är att man får ta ut fyra inkomstbasbelopp plus hälften av lönesumman minus åtta inkomstbasbelopp per delägare. Som det ser ut nu är det dessa som Tidölaget slänger in i sin höstbudget.
Räkneexempel: Vi avrundar inkomstbasbeloppet till 80 000:- SEK för enkelhetens skull. Det gifta paret får nu ta ut vardera 320000/2=160000:- SEK plus (6000000/2/2)=1500000:- SEK minus 8*80000=640000:- SEK eller 160000+1500000-640000=1 020 000:- SEK med 20% skatt. Resterande 480 000:- beskattas nu med 53%. Total skatt blir alltså 0.2*1020000+480000*0.53=458 400:- SEK eller en ökad skatt med 158 400:- SEK eller en skattehöjning på 52.8%.
Och detta ska Tidölaget alltså köra ut till till årsskiftet och valåret 2026. Det är den största skattehöjningen för småföretagare sedan skattereformen 1991 och då särskilt företagare med anställda, vilket väl är det man vill se.
I lagrådsremissen står det följande:
“Ändringama i första stycket innebär att det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 procent av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger tta inkomstbasbelopp. Beräkningen kan ocksà uttryckas med formeln 0,5 x (löneunderlag x ägarandel – åtta IBB) Beloppet i parentesen kan inte vara negativt.”
Det bekräftar att åtta inkomstbasbelopp ska dras från varje delägares utdelningsutrymme. Inte från det totala utdelningsutrymmet.
Småföretagare bloggen har pratat med berättar att deras privatekonomi riskerar en hård smäll och att man t ex riskerar inte kunna betala på bostaden om man är småbarnsfamiljer med små marginaler – skattehöjningar på sexsiffriga belopp alternativt kraftigt sänkta utdelningar slår direkt mot privatekonomin i de fallen. En läsare pratar om att lägga ner det gemensamma konsultbolaget och att alla partners istället får starta egna helägda separata bolag, men det fungerar inte alls för bolag med anställda som inte är delägare, plus att det slår ut inarbetade varumärken, kundavtal, offentliga upphandlingar mm.
Familjeföretag där man ofta har flera delägare, likt exempelparet i räkneexemplet, eller där generationsskifte skett och flera barn har ärvt och blivit delägare, drabbas hårt.
Att de nya 3:12-reglerna är så här bekräftas också av bloggen efter samtal med flera revisorfirmor.
De som inte drabbas är de som (likt bloggen) är ensamföretagare utan anställda och utan flera delägare. Där hittar man t ex fd politiker och fd myndighetschefer som driver PR-konsultbolag eller expertkonsultbolag, politiker som har ett vilande aktiebolag under den politiska karriären och nu kan dubbla hur mycket av gamla vinster de tar ut varje år utan att behöva ta ut lön, och de allra flesta inom kultur- och tyckareliten som brukar vara ensamföretagare, inklusive ledarskribenter. Dessa får rent av möjlighet till högre utdelning med låg beskattning om de inte tar ut så mycket lön idag, så protesterna från kultur- och tyckareliten lyser med sin frånvaro. Ett genidrag från Tidölaget att på så vis köpa tyckarelitens tystnad under förespeglingen av “förenkling” som i själva verket är en skattehöjning.
De som däremot inte bara använder aktiebolag för den egna frilandsverksamheten, utan bygger företag med anställda och partners eller famlijemedlemmar delaktiga straffas hårt av Tidölaget.
Förmodligen sitter vänsteroppositionen just nu och näsfnissar hejdlöst åt Tidölaget, som ett valår ska chockhöja beskattningen för svenska småföretagare. Givet att vänstern kan räkna – förmodligen är “formeln 0,5 x (löneunderlag x ägarandel – åtta IBB)” för svår även för dem. Det är ändå flera av grundskolans fyra räknesätt samtidigt, både muiltiplikation och subtraktion.
Det finns två förklaringar till skattechocken för småföretagarna – den ena är att Tidölaget avsiktligt höjer skatten för dessa. Det andra är att Tidölaget inklusive finansminister Elisabeth Svantesson (M) är inkompetenta och inte kan räkna.
Nu inväntar vi det skarpa lagförslaget i höstbudgeten, så får vi se om Tidölaget upptäckt vad de tar sig för mot företagarna ett valår. Formeln borde ändras till (fyra IBB + 0,5 x (löneunderlag – åtta IBB)) x ägarandel så blir det en förenkling men ingen försämring.
61 kommentarer
Ja, bra förslag
Jag kanske är dum, eller har läst slarvigt, men enligt bloggaren får alltså det gifta paret ta ut 1.020.000 med 20% skatt. Dvs en miljonlön med 20% skatt. Vad är problemet? På den stora verkstadsindustrin där jag arbetar är miljonlön, dvs 75-80 tusen i månaden, förbehållet sektionschefer och uppåt. Det är alltså avdelningschefer som drabbas.
Tjänar man en miljon bruttom per år är man ytterst välbeställd. Detta är kanske som jag spekulerade igår om en sossisk enpartiregering ett sosseri från M för att de skall bli sleeping partner efter nästa val tillsammans med SD.
Hur ett gift par med miljonlön vardera skall få ekonomiska problem även om de har tre barn övergår mitt förstånd men så är jag också bra vanlig plebej utan chefstitel.
Men rätta mig gärna om jag har fel.
Jag förstår inte riktigt varför en vanlig knegare eller någon med enskild firma ska betala dubbelt så hög andel av sin lön jämfört med exemplet. Men jag kanske missförstår också.
Enskild firma är ett dåligt val och ska bara användas när den är påtvingad som för jord- eller skogsägare eller för biblioteks- och ALIS-ersättningarna för författare, som inte går att ta till aktiebolag. Starta aktiebolag istället. Egna insatsen idag är kostnaden för en dator.
För övrigt – vanlig knegare?
Som du ser i artikeln betalar företagaren som lägst 36.5% i skatt.
För att betala lägre än 36.5% i skatt ska “den vanlige knegaren” enligt skattetabell 33 ha en lön under 91401:- SEK per månad.
Du föraktade och såg just ner på alla med under 91 401:- SEK i månadslön.
Knegare är väl vi alla som är löneslavar.
Än fast många tjänstemän tror att dom är företaget och inte betalda för att utföra arbete (kneg).
Det var ett exempel för att illustrera skattehöjningen. Jag har andra exempel där man t ex förlorar 10000:- SEK i månaden, vilket kan vara rätt hårt för en barnfamilj.
Skattehöjningen blir dessutom högre ju mindre man tjänar ner till en gräns. Ett exempel jag tog del av var 40% lägre inkomst.
I övrigt är poängen där vad du tycker att få din lön sänkt kraftigt och om du kan tänka dig att det existerar personer som t ex har en bostad som är dyrare än din och inte längre kan betala för den utan skulle tvingas flytta, vilket inte direkt är något man gör i en handvändning?
Det är naturligtvis tråkigt med stora inkomstbortfall men exemplet verkar inte värre än värnskatt och fastighetsskatt. Förlorar en person med miljonlön 10 papp netto i månaden borde detta gå att kompensera med att dra åt svångremmen, men om en låginkomsttagare som ärvt ett hus får några tusen i fastighetsskatt är det katastrof.
Det är alltså inte roligt med stor inkomsttapp, men skall vi rädda dem med högst inkomster måste vi rädda alla barnfamiljer med 35-40 tusen brutto per person i månadslön när fastighetsskatten och elsmockan slår till. Båda är lågoddsare från och med nästa höst.
Det handlar inte om personer med miljonlön. Vi (ett litet bolag med 3 personer, samtliga delägare) tar ut ca 54 000 kr i lön per månad och skatteeffekten för oss med de nya reglerna blir att vi förlorar tiotusentals kronor per år, kanske till och med hundratusentals på bolagsnivå beroende på hur bra eller dåligt det har gått för företaget det året.
Eller så ”räddar” vi dom som skapar arbeten åt andra. Som kanske kämpat ett helt liv för att bygga sitt företag.
36.5% i skatt på vinsten i ett bolag kräver att man har en månadslön på 91401:- SEK för att få samma höga skatt. Alla inkomsttagare under detta betalar lägre skattesats än företagaren. Det är inga jobbskatteavdrag på företagarens vinster.
Jag är en av de som påverkas kraftigt av det nya förslaget. Jag, tillsammans med två kollegor, driver ett medarbetarägt litet företag. Vi är tre personer, och vill inte bli fler än tre. De som kommer påverkas mest av det nya förslaget är sådana som oss; till synes vanliga personer som valt att gå vår egen väg och skapa våra egna arbeten snarare än gå till någon arbetsgivare.
Visst, som egenföretagare kan man generellt sett tjäna mer pengar jämfört med någon som är anställd. Det kommer också med ett signifikant större risktagande jämfört med att vara anställd. Om man själv eller en kollega gör ett misstag kan företaget hamna i rättstvist med stora miljonbelopp som ska betalas, blir man långtidssjuk tappar man sannolikt både inkomst och kunder, om man sänker tempot blir man omsprungen, för att ta några exempel. Att vara egenföretagare innebär helt enkelt en större risk för privatekonomin, inte bara företagets ekonomi.
I vårt fall innebär det att vi blir bestraffade för att vi är medarbetarägda. Hade vi haft exakt samma siffror i bolaget, men stått med en enskild ägare, hade det lågbeskattade utdelningsutrymmet varit _mycket_ högre. Totalt ca 900 tusen kr jämfört med 500 tusen kr som det nu kommer bli för oss. För samtliga av oss i bolaget innebär detta en stor påverkan på våra familjers privatekonomier.
Det kan låta knasigt med snyft-historier från någon som redan tjänar förhållandevis bra, men jag ser inte hur det är rättvist att man som enskild företagare, som i princip inte tar ut någon lön alls, ska kunna bli lägre beskattad än någon som jobbar hårt i sitt bolag med kanske runt 2-15 anställda. Det får också skatteeffekter för de som sitter i mycket stora bolag som delar ut miljontals kronor per år, där man med det nya förslaget i princip kan sitta som passiv ägare och bli beskattad ännu mindre. Jag ser inte rättvisan i det.
Om man som anställd klagar på att egenföretagare tjänar för bra, då har man inte prövat på att bygga ett bolag, med alla de risker och det hårda arbete som det innebär. Jag har både haft karriär som anställd och nu som egenföretagare och även om man som anställd också kan jobba hårt så innebär egenföretagande en helt annan risk. Jag tycker det är _fullt_ rimligt att man ska premieras för att man skapar arbetstillfällen för andra som inte vill ta den risken, eller inte vill lägga in den arbetsinsatsen som krävs för att bygga egna bolag. Och ska man nu beskatta egenföretagare hårdare, då får man åtminstone göra det rättvist. Det nya förslaget är i grund och botten inte det.
Du missar att företagare är finare människor än oss vanliga löntagare och därför ska de betala en lägre skattesats.
Den lägsta skatten för företagaren är 36.5%. För att betala det på en månadslön ska du ha 91401:- SEK i månadslön enligt skattetabell 33. Alla med lägre lön än det betalar lägre skatt än företagaren. Är man alltså bara en “vanlig löntagare” om man har en lön över 91 401:- SEK per månad enligt dig eller vet du inte vad du pratar om i ditt förakt mot företagare?
Förakt?
Det är samma skattesatser för alla på tjänsteinkomster.
Men företagare har en gyllende regel att de ska få ta ut dela av sina inkomster som låg beskattade kapitalskatter istället för tjänsteinkomster som vanliga löntagare.
Ps, företaget som jag jobbar för betalar också bolagsskatt men den skattesatsen räknar iaf jag inte in i min skattesats.
Nä, men du är inte heller företagaren utan du är en arbetstagare, dvs en kostnad före ägaren får sin lön, vinsten.
Förhoppningsvis plockar även ägaren ut lön.
Tja, är du “löneslav” är din risk begränsad till att du blir avskedad eller att din arbetsgivare missköter löneutbetalningen. Att driva AB kan däremot vara en stora jävla stressfaktor under vissa omständigheter, typiskt sett någon typ av skuldsättning/finansiella åtaganden (vilket även framtida löneutbetalningar till anställda innebär). Ingen rationell skulle välja att driva AB utan någon uppsida.
Sedan kan såklart risken med att äga AB variera. Äger du långsiktig aktieägare i storbolag på börsen är risken nära noll, men då beskrivs du ju mer korrekt som investerare snarare än företagare. Ironiskt nog är beskattningen då långt mer gynnsam trots att risken är markant lägre.
“Äger” menade såklart är, synd det inte går att korrigera.
M = Sossar med en blå flagga. Absolut INGEN skillnad, bara färgen på flaggan.
Fast M sa ju för två decennier sedan att de är “Det nya arbetarpartiet”, d.v.s. sossar, så allt är i sin ordning.
Tror att de är inkompetenta och tror att det är ett bra förslag.
Men någon höjning av skatten blir det inte, det blir mindre skattepengar in eftersom man kommer behålla mer pengar i bolaget, vilket är motsatt vad man vill åstadkomma.
Förenklat är ägares syfte med att starta och driva aktiebolag att tjäna pengar. Det är den grundläggande drivkraften. Det är dock som alla också vet förenat med risk att starta och driva bolag. Riskaptiten är direkt kopplad till hur stor din ekonomiska uppsida kan bli. Det är ingen slump att staten infört 3:12 som möjliggör för ägarna av småbolag att tillgodogöra sig vinsterna i bolaget de startat. Statens incitament är naturligtvis att fler arbetstillfällen skapas, vilket också sker. Jag vet inte hur många svenskar som arbetar i småbolag men tror att andelen är långt från obetydlig. I slutändan är utformningen av regler för hur vinst från aktiebolag får tas ut helt avgörande för skapande av arbetstillfällen. Givet tiderna vi lever i väljer jag därför att tro att det är bloggarens alternativ om inkompetens som är boven i dramat.
Det enda syftet med 3:12 är väl att hindra småföretagare att ta ut överskott i verksamheten som utdelning istället för lön eftersom skatten är mycket högre på lön än kapitalinkomster i det socialistiska Oceanien? 🤔
Själv brukar jag fuska genom att göra djärva investeringar (jag arbetar (nåja – är verksam) inom ett område som jag tycker är rätt kul) som i efterhand visar sig vara fullständigt misslyckade. Om än helt i linje med verksamhetens syfte.
Förenklingsbubblare: Platt skatt. Samma för alla. Oavsett inkomstnivå eller inkomstslag. Inget golv, inga tak. Önskas progressivitet: höj grundavdraget. Men se då för fan till att alla har samma grundavdrag. Det är en progressivt i sig.
Fördel: väldigt enkelt. Svårt att göra fel. Svårt att trixa. De som tjänar mer betalar mer i skatt. Det lönar sig alltid på marginalen att jobba/tjäna mer utan tröskeleffekter. Skatteverket kan halvera personalstyrkan som istället kan jobba med något värdeadderande.
Ja, samma för alla. Avskaffa alla skatter utom moms.
3:12 har väl ansetts vara för generöst både till vänster som höger. Moderaterna tillsatte förra utredningen som sedan Socialdemokraterna sänkte genom att tillföra extra direktiv (varvid M så att de alltid varit emot sitt egna förslag enligt de politiska lagarna för att plocka poäng). Så inget konstigt att de föreslår dylika förändringar.
Jag får väl vara glad att jag klarar mig i skattefrälset ett tag till. 🙂
Konstprojektet Tidö kommer ställas ut på Moderna museet hösten 2026.
Ryktas om att Anna Odell ligger bakom.
Lite överspelat nämna en konstnär som bara kan göra “konst” om sig själv…
Njae, tror du inte räknat helt rätt Lars.
När jag tittar på ditt inlägg ser jag jag direkt några felaktigheter som jag tyckte det vore bra att uppmärksamma då de helt ändrar dina slutsatser.
– Avdraget är innan 50 % beräkningen, inte efter. Du hade formeln (4 IBB + 50%Löner) – 8 IBB men egentligen är det 0,5 × (Löner – 8 IBB)
– I exemplet med två delägare som är makar ska löneavdraget på 8 IBB endast göras en gång, inte per person.
Med korrekta siffror blir gränsbeloppet oförändrat i exemplet (1,5 mkr per person), och någon “kraftig skattehöjning” uppstår alltså inte i det fallet.
Hälsningar
Nej, jag citerar exakt vad som står i lagrådsremissen. Du hittar på en formel som inte står där.
Nej, remissen säger tydligt (som du själv citerar) att lönebaserat utrymme beräknas som (1/2)*(löneunderlag*andel – 8IBB). I ditt räkneexempel har du istället använt formeln (1/2)*(löneunderlag*andel) – 8IBB.
För ej makar och två delägare á 50% andel vardera blir ökningen (om det fortfarande ska delas ut 1.5MSEK till varje delägare) knappt 18% istället för knappt 53%. Förvisso en tydlig ökning, men inte i närheten av 53%.
Som sagts ovan så blir ökningen 0% om delägarna i exemplet är gifta, då formeln för lönebaserat utrymme istället är (1/2)*(löneunderlag*(1)-8IBB)/2, d.v.s. faktorn 8*IBB/4 tar ut det nya tillägget på 4*IBB/2.
Är de däremot fyra, ogifta (…) delägare blir ökningen i total skatt närmare 50% jmf. tidigare, om det ska delas ut 750KSEK per delägare totalt (innan skatt, d.v.s. 3 miljoner totalt såsom i tidigare exempel). Om jag räknat rätt, d.v.s.
De två butiksägarna kommer sannolikt skifta runt ägandet till varsitt holdingbolag, eller har jag otur när jag tänker?
Då får man ju inte räkna med halva lönesumman, eftersom de anställda inte flyttas till holdingbolagen?
Min revisor rekommenderar alla delägare i fåmansbolaget att starta ett eget AB till vilket utdelningen kan betalas ut. Då blir varje delägare enmansföretagare och opåverkad av denna reform sånär som mer pengar till revisorn när det blev en hel hög nya AB att granska….
Dessvärre blir man inte opåverkad, även om det går att minska de negativa effekterna genom att lägga in sitt aktieägande i ett holdingbolag. Löneunderlaget går inte att lyfta upp till sitt egna AB (ett holdingbolag). Då är man begränsad till grundbeloppet/schablonbeloppet i holdingbolaget.
Entreprenörskapet i Sverige kommer “nå nya höjder” i höst när 10-tusentals egenföretagare startar egna AB:s. “Enklare och bättre”, enligt förslaget.
Utdelningen till holdingbolag beskattas väl inte alls? Så i det steget finns inga begränsningar i utdelningens storlek. Däremot blir det ju skatt när holdingbolagsågaren vill ta ut kapitalet från holdingbolaget, då är man begränsad till schablonbelopp. Man kan ju sätta holdingbolaget i träda och vänta fyra år och sedan plocka ut hela slanten till 25% skatt.
Det behövs ingen revisor i dessa holdingbolag:
En revisor behövs främst för aktiebolag som uppfyller minst två av följande tre kriterier under två på varandra följande räkenskapsår: över 3 miljoner kr i nettoomsättning, över 1,5 miljoner kr i balansomslutning eller fler än 3 anställda i genomsnitt.
Ja, jo, jag vet. Roligare att raljera över den ökade byråkratin som faktiskt blir av detta.
Hmmm, LW redovisar ibland vad redaktionsmedlemmarna kostar. Eftersom de utför tjänster som är avgörande för det inkomstbringande arbetet (värma tangentbord t.ex) så borde de ses som anställda med lön (natura) . Alltså borde herr bloggare beskattas som få-däggdjursbilag.
Har vi en skandal på gång.?🙀
Snart kommer en speciell kattmat-skatt när regeringen insett djurens nytta på redaktionen.
Emittera C aktier och sälj till en kapitalförsäkring för onoterade aktier och betala 0kr i skatt (men ganska hög förvaltningsavgift).
Då slipper ni skatt på utdelning.
Hm. Hur gör man då om man vill ha loss pengarna?
Utdelningen eller kapitalet? Utdelningen är det bara ta ut. Man schablonbeskattas ju för det. Kapitalet är det bara föra över tillbaka till sig själv.
Brasklapp. Det är 5 år sedan jag stängde alla mina sådana förehavanden och vet att Skatteverket ville ha till regeländringar då. Har inte läst om någon ändring än men har inte heller följt nyheter kring detta.
Tyvärr enormt mycket extrakostnader med att hålla onoterat i KF. Inte värt det.
Det är ju värderingen som är kostsam och krånglig ofta, eller till och med omöjlig till den grad att ingen kommer vilja acceptera det. Men det finns ju förutsättningar som gör så att värdering är enklare/billigare/säkrare.
Tyvärr enormt mycket extrakostnader med att hålla onoterat i KF. Inte värt det.
Mina föräldrar har berättat om en god vän till dem som klippte banden till Sverige, och flyttade med sin familj till Danmark. Han sålde sitt bolag efter flytten. Sedan flyttade familjen tillbaka till Sverige igen. Jag är ingen expert, och detta är flera decennier bakåt i tiden, men det ska ha varit en sorts skatteplanering som jag tror involverade 3:12-reglerna. Någon mera kunnig kanske kan förklara?
Förmodligen för att sälja bolaget skattande i Sverige innebär att försäljningen ska skattas som inkomst av tjänst. Antagligen inte så i Danmark.
Riskerade inte Heavyarts föräldrars gode vän att generalklausulen mot skatteflykt slog till när han flyttade tillbaka till Sverige?
Holdingbolag som årets julklapp?
Jag har ett annat perspektiv. Jag behöver ta ut lön över brytpunkten dessutom som expertkonsult är ingående moms ringa. Så fakturerade 100.000 ink moms (moms är en skatt) blir det ca 20.000 kr i handen. Så förutom att hantera sin egen försäljnig, semesterlön, sjuklön, pension och bokföringskostnader så ser jag inte riktigt hur det är “lukrativt” med nuvarande regler.
En aspekt som inte har nämnts är det där om en delägare äger andelar i andra bolag:
Från pwc-blogg:
Nytt grundbelopp: De nuvarande förenklings- och huvudreglerna för att räkna ut det lågbeskattade gränsbeloppet föreslås ersättas av en gemensam regel som ska gälla för alla delägare. Ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2025) ska fördelas på företagets andelar. Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel.
Den spontana känslan är att de har formulerat sig fel och att tanken är att en delägares lön ska räknas bort från löneunderlaget. Alltså att formeln sför utdelningsutrymme ska vara: 4pbp / antalägare + (löner – 8pbp) / 2 * ägarandel
Så du har nog fel här Lars. Det är inte så att de inte kan räkna. Det är skriva de inte kan 😀
Kanske bäst att skicka hela gänget till SFI.
Det är i alla fall det som KPMG kommer fram till:
https://kpmg.com/se/en/insights/newsletters/taxnews/2025/lagradsremiss-om-nya-3-12-regler.html
Spelar ingen roll. Skatteverket kommer göra exakt som det är skrivet.
Hej Lars,
Vet inte riktigt vart du läser det där.
Men SKV kommer att läsa den faktiska lagtexten och om du läser lagtexten är det som flera påpekat 4pbp / andelaktier +[(löner – 8pbp) / 2 * ägarandel]. Läs framförallt 11§ och 16§ i kombination.
Men slutsatserna du drar kring försämring för delägare i fåmansbolag där man äger gemensamt är fortsatt sanna. Men man kan som mest få en försämring med ca 300 000 i utrymme per delägare. Detta eftersom de 4 IBB i “kompensation” fördelas på alla aktier, medans avdraget på lönesumman görs per delägare.
Problemet som jag stött på när man förklarar förändringarna är att många har svårt att hålla isär begreppen lönesumma och gränsbelopp. Detta för att man tidigare slarvigt använt dem som synonymer, men i lagtexten är lönesumman en del av gränsbeloppet.
Hej Lars,
Just ditt exempel med makar är dock undantagna, där ett avdrag fördelas på makarna. Läs 57 kap 16§ 2 st i förslaget. Så om det är just två makar (vid årets ingång) kommer de inte påverkas alls av förslaget.
Men om det är mor och dotter eller två bröder som driver ett bolag ihop (50/50) kommer de får 2 x 8IBB i avdrag och bara totalt 4 IBB i tillägg (2IBB per person). De kommer då alltså tappa totalt ca 300 000 i utrymme totalt.
Om det är 10 kollegor som driver ett bolag ihop kommer de få en kraftig försämring i form av närmare 300 000 per person sämre utrymme. Om de inte har flertalet anställda kommer det då vara bättre att äga genom var sitt bolag.
Formeln som används för att beräkna det lönebaserade utrymmet är som du själv skriver “0,5 x (löneunderlag x ägarandel – åtta IBB)”. Till detta tillkommer alltså grundbeloppet på 4 IBB. Det gör att det totala utdelningsbeloppet därmed alltid är minst samma som 0,5 x lönunderlag x ägarandel som var den gamla löneregeln.
Istället för schablonbelopp ELLER löneregeln gäller framöver grundbelopp PLUS lönebaserat utrymme.
Den stora praktiska skillnaden är att grundbeloppet höjs till 4 IBB. M.a.o. är det en skattesänkning för många bolag, men aldrig en skattehöjning.
Hej Mcnaldo,
Det stämmer om man äger 100% av ett bolag, men om man äger 50% får man bara 2 IBB i grundbelopp. Och äger man 10% så får man bara 0,4 IBB i grundbelopp. Men man får alltid 8 IBB i avdrag på lönesumman oavsett hur mycket/lite man äger.
Så om du har löneunderlag och inte äger 100% så kommer det vara en viss försämring.
Tack Nicklas,
Ser nu att det är jag som missuppfattat den detaljen. Ologiskt att delar av reglerna är kopplade till bolaget som helhet medan andra delar är kopplade till individerna. Jag förstår att de försöker undvika att reglerna missbrukas, men som förslaget är skrivet nu, blir det en nackdel att äga bolag gemensamt. Vill man undvika att bolag sprider ägandet?
Hej Mcnaldo,
Det stämmer om man äger 100% av ett bolag, men om man äger 50% får man bara 2 IBB i grundbelopp. Och äger man 10% så får man bara 0,4 IBB i grundbelopp. Men man får alltid 8 IBB i avdrag på lönesumman oavsett hur mycket/lite man äger.
Så om du har löneunderlag och inte äger 100% så kommer det vara en viss försämring.