Hem Etiketter Artiklar med etikett "bostadslån"
Etikett:

bostadslån

BostadEkonomiFörsvar

Positiv start på börsveckan i Asien – råvarumarknaderna lugnar ner sig, dollarn rasar – Svanenmärkning hindrar företag att leverera till försvarsupprustningen – styrräntan väntas sänkas på onsdag

BostadEkonomiEnergi

Blandade börser inleder veckan i Asien – Swedbank: 10% inflation i november, räntor höjs 1.50 procentenheter – Skånepriser för elen i Norrland

Latest in bostadslån

Uncategorized

Läsarna positiva till skuldkvottak – men hårdare än 600%

av Cornucopia?

Enligt gårdagens läsarundersökning är läsarna positiva till Finansinspektionens förslag om ett skuldkvottak. Dock vill läsarna ha ett hårdare tak än det tämligen menlösa 600%.

Skuldkvoten är skuld genom disponibel inkomst. Disponibel inkomst är inkomst efter skatt, plus bidrag, likt exempelvis barnbidraget, bostadsbidrag för barnfamiljer eller kommunalt bostadstillägg för pensionärer. Finansinspektionens förslag är ett skuldkvottak på 600%, dvs att man inte ska låna mer än sex gånger sin disponibla inkomst. Har man t ex 20 000:- SEK i månaden efter skatt, dvs en ganska normal bruttolön på ca 26 000:- SEK i månaden, får man därmed låna 20*12*6=1 440 kSEK.

Tre av tio läsare (specifikt 30.24% av 248 respondenter vid mätpunkten) är emot skuldkvottaket, medan resterande är positiva. 

Var ska ett skuldkovttak läggas? Medel 429%.

Medan Finansinpektionen alltså vill se 600% är dock bloggläsarna hårdare. Medlet bland de som vill se ett skuldkvottak landar på 428%.

Sedan kan man fundera på huruvida dessa önskade skuldtak råkar stämma överens med läsarnas personliga skuldkvot, vilket i så fall visar hur få som skulle drabbas av FI:s föreslagna 600%.

21 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Uncategorized

Mycket få berörs av skuldkvottaket

av Cornucopia?

Finansinspektionen föreslog förra veckan att ett skuldkvottak ska införas, utöver bolånetakets högsta 85% belåning av marknadsvärdet. Fast förslaget är populistiskt och berör väldigt få hushåll.

Skuldkvot är skuld dividerat med disponibel inkomst. Disponibel inkomst är lön eller bidrag efter skatt, och inkluderar t ex barnbidrag.

Sist Finansinspektionen rapporterade om hur skuldkvoterna var fördelade var för 2012. Då handlar det om nya lån, alltså skuldsättningsavtal som ingåtts under året. Det innefattar i praktiken de som bytt bostad, eller bytt bank, eller förhandlat om sina lån på annat vis och är en relativt god spegling av marknaden i stort. 

Hushållens skuldkvoter 2011 och 2012.

De extrema skuldkvoterna över 600% minskade som synes 2012 kontra 2011, medan de lägre skuldkvoterna under 450% ökade. 

Det finns få anledningar att tro på några drastiska förändringar sedan 2012, även om siffrorna förstås kan försämrats.

2012 hade 11% av nya bolån över 600% i belåningsgrad. Det handlar alltså om få som skulle drabbas, vilket också innebär att effekterna också är små.

Man kan förstås göra diverse räkneövningar på hur mycket olika grupper får låna. Studenter, i egenskap av personer utan inkomst, skulle inte få låna alls.

Samtidigt finns det en risk med införande av skuldkvottak, nämligen att individer springer och köper alldeles för dyrt innan skuldkvottaket införs, och sedan blir fastlåsta i sitt boende om de inte kan öka sin lön tillräckligt. En sådan köprusch riskerar därmed istället späda på bostadsbubblan, likt bolånetaket gjorde, och amorteringskraven ser ut att göra.

Som man ser i grafen ovan är skuldkvoten 600% ingen slump. Skulle Finansinspektionen lägga ett krav lägre skulle det faktiskt påverka bostadsmarknaden, bostadsbubblan och skuldbubblan.

Sedan kan diskuteras nivåer. Ett hushåll med två vuxna i 35-årsåldern, med hyfsade jobb, bör ha 40 000:- SEK efter skatt i månaden. 600% gör att de kan låna 2.88 MSEK, när en medelvilla i Sverige kostar runt 2.50 MSEK. Taket skulle alltså inte utestänga en rätt normal banrfamilj från att köpa en villa, speciellt inte som man bara får låna 85%. 2.88 MSEK är 85% av 3.39 MSEK och gör att man kan köpa en villa i princip överallt utom i de dyrare delarna av våra storstäder, där den lite finare övre medelklassen, t ex anställda på Finansinspektionen, får vara ifred med hjälp av ett skuldkvottak.

Tycker du ett skuldkvottak är en bra idé, och i så fall på vilken nivå? Svara i enkäten till höger.

32 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Uncategorized

Läsarfrågan: Årslön på banken – amortera eller spara mer?

av Cornucopia?

Nedanstående är en läsarfråga om det högutbildade paret i 30-årsåldern med en årslön på banken ska fortsätta spara eller amortera på bostaden.

“Bor i en by med drygt 1000 invånare, ca 20 km (30min med buss) utanför en större svensk stad i ett relativt nytt hus från 2008. Det är ett klassiskt 1.5-plans svennebananhus på totalt lite drygt 200 m2 med fristående enkelgarage. Huset värms med värmepump och totala energiförbrukningen är runt 8500 kWh per år.

Min fru och jag köpte huset 2014 för 2.2 miljoner och lånade 75%, taxeringsvärde idag är ca 1.5 miljoner. Vårt totala bolån är idag 1.54 miljoner uppdelat på två lån.

Vi är båda ingenjörer i 30-årsåldern utan barn och får ut tillsammans ungefär 46 000 kr efter skatt i månaden, vårt tillgängliga (ej pensions) sparande (mestadels i aktier och fonder men även nischbankkonton) är ca 650 000 kr. Utöver bolån har vi bara CSN-lån.

Borde vi amortera ner till hälften av vad vi köpte huset för, för att klara av en krasch likt den på 90-talet eller bara öka vår månatliga amortering eller köra på som nu och “spara” mer på börsen? All synpunkter tages tacksamt emot!”

Det handlar alltså om huruvida man ska amortera ner dagens 1.54 MSEK i bostadslån till 1.1 MSEK, och på så vis klara halverade bostadspriser om vi får en upprepning av 90-taletskrisens boprisutveckling i det här läget.

Lägg till bildtext

De lyckliga tu har mer än en årslön på banken, som skulle landa på 46000*12=552 000:- SEK. Större buffert än så behöver man antagligen inte. Men visst, det kan inte skada. Tycker dock inte att läsaren är fel ute som överväger att göra något åt skuldsidan av balansräkningen istället.

En variant här är förstås att därmed amortera ner med 100 000:- SEK initialt och nöja sig med årslönen på banken, och i övrigt lägga om det regelbundna sparandet till att amortera. Kanske är sparandet idag 10 000:- SEK i månaden. Lägg det på amorteringar istället.

Min personliga tro (jag har alltid fel) är att uppsidan på börsen inte är värd risken. Visst, börsen kanske stiger 10-20-30% till, men sedan är det stopp och vi har en långvarig nedgång framför oss. De allra flesta kommer missa att gå ur. Parets problem handlar därmed mest om exitstrategier, även om man redan idag har en del banksparande hos nischbanker. Lyckas man gå likvid nära toppen och håller på årslönen för att gå in när blodet flyter på gatan har man mycket goda möjligheter att ha miljoner nästa högkonjunktur, dvs om säg åtta år.

Mitt förslag (som inte är en rekommendation) är amortera 100 000:- SEK, sluta spara och lägg allt sparande på amortering istället. Kraschen i bostadspriserna kanske ligger i 90-talsscenario enligt grafen ovan fortfarande två år bort och till dess hinner man vid ett månadssparande på 10 000:- SEK amortera ner ytterligare 240 000:- SEK.

Sedan är det inte helt ovanligt att en man och en kvinna i 30-årsåldern rekombinerar sina gener, speciellt om villan redan är på plats. Att ha amorterat ner en del till dess minskar månadskostnaderna under de år av minskade inkomster en DNA-rekombination (eller 2+) innebär.

Men vad säger läsekretsen? Hur skulle du göra?

55 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Uncategorized

BLT litar främst på Din Vän Banken

av Cornucopia?

SBAB fortsätter spotta ur sig undersökningar och den senaste visar att banken är den populäraste rådgivaren vid bostadsköp. Skuldknarkaren frågar langaren om råd.

60% sägs lita i huvudsak eller helt på banken.

“I år visar SBAB:s undersökning att den part som människor litar allra mest på i samband med bostadsköpet, är banken. Drygt sex av tio litar i huvudsak eller helt på banken.”

Banken erhåller större förtroende än alla andra parter, inklusive anhöriga. Till och med besiktningsmannen åtnjuter mindre förtroende än banken. Fler rådfrågar banken än en partner, vilket iofs kan bero på att en del är singlar.

Inte konstigt att det går som det går med bostadsbubblan och hushållens skuldbubbla.

Man bör komma ihåg att banken inte är din vän, utan din leverantör som ser dig som en kassako att tjäna maximalt med pengar på.



1170 personer i åldern 20 – 80 år, med eller som tidigare haft bolån, har svarat på SBAB:s enkät.

17 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Uncategorized

SBAB höjer räntorna på bolån

av Cornucopia?

SBAB höjer listräntorna på samtliga sina löptider för bolån, inklusive rörlig 3-månadersränta. Höjningarna är generellt +0.10 procentenheter utom för 3- och 4-åriga lån som höjs 0.05 procentenheter.

SBAB:s VD Danielsson säger att upplåningskostnaderna ökat vilket föranleder höjningen.

“Det kan vara så att vi har sett botten för bolåneräntorna. Stigande upplåningskostnader och ökande framtida kapitalkrav sätter press uppåt på bolåneräntorna.”

Samtidigt är det nog snarare kapitalkraven som ligger bakom här. Varken 2- eller 5-åriga bolåneobligationer har ökat i ränta den senaste månaden, snarare tvärt om. Däremot kan kortsiktig inlåning vara dyr med negativ ränta för det man deponerar över natten hos Riksbanken och ökad inlåning kan därmed höja SBAB:s kostnader, vilket man tar ut i räntan.

Räntor på bolåneobligationer senaste månaden. Finns inga ökade upplåningskostnader som motiverar en höjning på 0.05 – 0.10 procentenheter av de längre bolåneräntorna.

Men kapitalkraven är nog den bästa förklaringen. Bankerna måste som bekant hålla eget kapital (=skulder till aktieägarna) som säkerhet för att få låna ut något. Marknadsräntorna förklarar åtminstone inte åtgärden, men är förstås en bra ursäkt att slänga sig med.

I ett annat pressmeddelande meddelar SBAB att 86% av svenskarna inte känner någon oro över sin egen boendesituation. Oron är störst bland 20 – 29-åringar, där 28% är oroliga, medan endast 3% i den äldsta gruppen oroar sig. Däremot oroar man sig över andras boendesituation. Alltid någon annan som har problem alltså.

0.10 procentenheters höjning av räntan kan låta lite, men har man SBAB:s listränta ökade räntekostnaden nu med 6.28%, från 1.59% till 1.69%. Riksgäldens chef Lindblad förtydligar i ett uttalande hos Bonnier/DI att det är hushållens eget ansvar att se till att klara betydligt högre räntor.

”En fördubbling av räntan – från till exempel 2 till 4 procent – skulle klippa ungefär 5 procent av disponibelinkomsten. […] [D]et är hushållens ansvar att informera sig om detta, att göra känslighetskalkyler när man behöver fatta sådana här stora investeringsbeslut.”

Så var det med den saken.

8 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar