Börserna faller i de asiatiska tidszonerna på tisdagsmorgonen. Kronan stärks rejält på en rusning till europeiska försvarsaktier efter drittsirkuset i Vita Huset och Saabaktien. USA ska införa jordbrukstullar, vilket kommer dra upp den amerikanska inflationen och slå stenhårt mot fattiga i USA. Felon Muskovitj ska sparkat de som kontrollerar molntjänstavtalet mellan EU och USA, vilket kan göra samtliga amerikanska bolags moln- och Internettjänster olagliga i EU, även om de har servrarna här vilket kan få katastrofala följder för hundratusentals europeiska bolag.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.74% för OMXS30 och +0.45% för OMXSPI. Steg gjorde även de europeiska börserna med CAC 40 på +1.09%, FTSE 100 +0.70%, DAX +2.64% och Euronext 100 +1.29%. Drivande var försvarsaktierna efter drittsirkuset i Vita Huset i fredags.
Den svenska kronan rusade också när pengar strömmade i till Sverige och Saab och dollarn föll till 10:53 SEK, eller svagaste nivån sedan i oktober, medan euron nu handlas i 11:04 SEK, vilket man får gå tillbaka till 2023 för att sett. Dock är det ett stödområde för euron runt elva kronor så vi får se om detta fortsätter eller om euron studsar upp igen.
Guldpriset backade på starkare krona till 978:- SEK per gram.
De europeiska försvarsaktierna tjurrusade efter att USA verkar övergivit Europa och Ukraina, medan de europeiska demokratierna uppger att de ska satsa massivt på försvaret.. Tittar man på de stora ofta nationella stoltheterna ser det ut som följer för gårdagen.
Leonardo +16.13%
Thales +16.04%
Kongsberg +15.33%
BAE +14.54%
Rheinmetall +13.71%
Saab +11.56%
Airbus +5.24%
Dassault +3.19%
Naturligtvis anser många bankers fondregler och de statliga pensionsfonderna att det är oetiskt med försvar av demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och internationell rätt, och sparare och pensionssparare (dvs vi alla via statlig pension) fortsätter gå miste om rusningarna i förvarsaktierna sedan Rysslands illegala invasion av Ukraina.
I skrivande stund är inte fondkursen i Finserve Global Security Fund uppdaterad sedan i fredags så utfallet i enda svenska försvarsfonden är okänt, men de största tre innehaven är Rheinmetall, Kongsberg och Leonardo, som alla toppar listan ovan. Dock har fonden även amerikanska försvarsaktier, som RTX (fd Raytheon), som visserligen steg igår med +0.63% men de amerikanska aktierna var ljumma.
I USA föll börserna hårt med -1.76% för S&P-500 och -2.20% för Nasdaq 100. Det ser ut som flykten av kapital från USA alltså fortsätter. Långa amerikanska räntor föll dock, så efterfrågan på amerikanska statsobligationer finns märkligt nog kvar. För stunden. Detta är inte en sprint, det är ett maraton.
Till börsrasen i USA kommer försvagningen av dollarn, så USA- och globalfonder går nog inget vidare, snällt sagt. Ni som likt bloggen avvecklat eller reducerat amerikanska innehav den senaste tiden har inte varit fel ute.
Bland techbroligarkernas FANANGST-aktier var det blodrött med Nvidias -8.69% i botten, följd av broligarken Bezos Amazon på -3.42% och sedan broligarken och Grima Ormstungas Tesla på -2.84%.
Borta i de asiatiska tidszonerna är det också rött över indexen bloggen bevakar. ASX 200 -0.58%, Hang Seng -0.46%, KOSPI +0.01%, Nikkei 225 -1.69% och Straits Times -0.39%.
Vita Huset meddelade igår att USA inför tullar på jordbruksprodukter, vilket kommer dra upp inflationen och göra maten dyrare för amerikaner, och då förstås särskilt fattiga eller lågavlönad arbetarklass som röstade på Trump i tron att miljardärsonen är en man av folket bara för att han uttrycker sig som ett lågstadiebarn.
Nu vill Trump att USA:s inhemska produktion ska öka vilket han också sade.
Jordbruk är en biologisk process som inte kan ändras av pengar. Det tar upp till minst tre år beroende på produkt att öka produktionen, och i vissa fall minskar produktionen först för att öka produktionen. De flesta grödor följer något som kallas årstiderna och kan bara planteras och skördas en gång om året, vilket gör att det tar upp till ett år att öka produktionen. Något USA importerar är t ex vin. Hur många år det tar att öka inhemsk produktion av vin från det att en vinranka planteras tills det är färdigjäst vin lämnas som en övning. Ledtråd: Det är inte tre år, det är mer.
Inom animalieproduktionen tar det också tid, för den är beroende av antalet könsmogna hondjur. Om man idag har en kviga (ko som ej fött kalv) som man tänkt slakta för kött och istället behåller som livdjur, så ska man först göra semin vilket kräver att det finns avelstjurar med ledig kapacitet, vilket kanske är det minsta problemet. Sedan tar det nio månader innan det blir en kalv, men under tiden har köttet från en hel vuxen kviga inte hamnat på slakteriet så produktionen går ner. Innan kalven blir fullvuxen tar det sedan åtminstone ett år, så i bästa fall ett år och nio månader tills produktionen är tillbaka på nivån den var innan och sedan blir det en cykel till, för totalt 12+12+9+9=42 månader eller över tre år innan produktionen av nötkött faktiskt ökar.
Det finns förstås en annan metod, nämligen att slakta ut livdjuren omgående så man får mer kött idag, men sedan blir det tomt i hyllorna när inga djur producerar nya djur längre.
Kort sagt kommer amerikanska matpriser anpassa sig till de höjda importpriserna och amerikansk matprisinflation och inflation totalt sticker iväg.
Dessutom ska USA utvisa alla gästarbetande migranter inom jordbruket och stoppa invandringen, så vem som ska jobba med det hårda och säsongsmässiga jordbruksarbetet är okänt. Elon Musk?
På tal om Elon Musk så har DOGE sparkat alla de som hade hand om översynen om molntjänstavtalet USA-EU som reglerar den personliga integriteten och att inte europeiska personuppgifter ska hamna i USA via Internetjättarnas molntjänster även om de körs i EU. Det kan göra att alla amerikanska Internettjänster förbjuds, även de som kör i t ex de gigantiska svenska serverhallarna. Det inkluderar Amazons alla molntjänster, Microsofts dito inklusive banala saker som OneDrive men också molnversioner av Office, Teslas molntjänster förstås, Googles alla tjänster, olika software-as-a-service som Salesforce mm.
Det finns försvisso ofta europeiska alternativ, men de kan inte hantera volymen plus att det kan ta månader eller år att flytta ett företags system till en ny molntjänst. Titta på de enorma serverhallarna som USA-bolagen driver. Alternativa serverhallar tar flera år att bygga.
Kostnaden i förlorade intäkter för de amerikanska bolagen är en sak, den stora kostnaden blir för EU-bolag som måste flytta till volymmässigt icke-existerande alternativ.
Detta kan bli ytterligare en drittsirkus, men här bör nog techbroligarkerna lyckas ta ett samtal med Elon Musk så den sparkade personalen som övervakar avtalet återanställs. Om de nu vill …
God morgon!
