En bidragande orsak till den svenska bostadsbubblans låga räntor är den billiga upplåningen, som det höga förtroendet för svensk ekonomi och att det är annorlunda nu och att det inte existerar en bostadsbubbla i Sverige. Det visar sig att enligt Wall Street Journal låg Sverige i toppklassen på utställandet av säkerställda obligationer (eng covered bonds) förra året. Inte relativt BNP, utan i absoluta mått.
 |
| WSJ:s data omräknat med
Riksbankens växelkurs på USDSEK för år 2013, dvs 6:51. |
I absoluta mått ställdes det ut mer säkerställda obligationer i Tyskland och Frankrike, men på tredje plats hittar vi lillepluttlandet Sverige.
Säkerställda obligationer innebär förenklat att obligationsägaren har företräde till en pantsatt tillgångsmassa när utställande bank går i konkurs. Specifika bostadslåns panter ligger i pant för dessa bolåneobligationer, där det rent av kan stå Sveriges Säkerställda Obligationer AB på den räntefakturorna istället för utfärdande bank. Obligationerna får därmed också en lägre riskvikt än vanliga osäkrade bolåneobligationer, vilket är fördelaktigt för kapitaltäckningsgrader för exempelvis Basel-reglerna.
Vad säger då detta oss? Det är egentligen bara ett exempel på hur pengar flödar in i den svenska bostadsbubblan och pressar ner räntorna. Flödet kan snabbt vända riktning om förtroendet för evigt stigande svenska bostadspriser rubbas och bankerna får problem med sin upplåning.
Framför allt kan man se siffrorna som ett mått på vilket oerhört förtroende den internationella obligationsmarknaden har för svenska bolånetorskars förmåga att betala sina bostadslån. Marknadsräntorna kan snabbt påverkas när det förtroendet rubbas.
Hos Schibsted/SvD menar för övrigt allas vår älskade Lars E O Svensson att Paul Krugman har fel. Det är visst annorlunda nu och Sverige är unikt och annorlunda och har inte någon bostadsbubbla! Så det så!
Wall Street Journals artikel handlar visserligen om Sydkorea, men det påtalas att de amerikanska hushållens skuldbubbla sprack när hushållens skulder nådde 90% av BNP. Svenska hushålls skulder ligger idag på drygt 86% av BNP, oräknat skulderna i bostadsrättsföreningarna. Bostadsrätter är ovanliga i många andra länder och där hamnar alltså ägarlägenheternas hela skulder på hushållen, medan de maskeras i Sverige.
8 kommentarer
Detta kanske kan kopplas till vårt handelsöverskott som tydligen inte bara innehåller bilbetalningar mm.
I SVD togs detta upp som Mechant gains? Vad jag förstår så är det pengar som aldrig korsar gränsen eller finns i Sverige.
Fö så är Lars E O Svensson inne på samma linje som jag(eller tvärt om?)
En bubbla bör ha volym och inte stöd av nybyggnationspriser. Jag tror att det är en zeppelinare med spant av stål(fylld med helium 😉 )
Varför är inte alla bolåneobligationer säkerställda? Vad är nackdelen?
"det rent av kan stå Sveriges Säkerställda Obligationer AB på den räntefakturorna istället för utfärdande bank"
Det står det isåfall bara om lånet är taget hos SBAB. Tror du missuppfattat lite vad gäller utgivandet av säkerställda obligationer. SBAB ger ut sina via dotterbolaget "Sveriges Säkerställda Obligationer AB", även kallat Swedish Covered Bond Corporation (SCBC). Övriga banker ger ut dem själva (ibland via dotterbolag), t.ex. Swedbank via Swedbank Hypotek AB.
Vid en eventuell konkurs då obligationernas säkerheter fördelades på innehavarna skulle det dock kunna bli någon annan som stod på räntefakturorna.
OM utländska investerare i svenska bostadsobligationer börjar sälja större mängder obligationer blir konsekvensen:
-gapet ökar mellan bolåneränta och reporänta
-SEK går ner i värde (investerare säljer SEK för EUR t.ex.)
-bostadspriserna sjunkar 30% i SEK och 40-50% i EUR
-även investerare av svenska aktier går ur eftersom värdet på deras aktier går ner i deras egen valuta
I värsta fall går Helikopter Ingves in och stödköper svenska bolåneobligationer, men jag tror han låter marknaden skapa lite kaos först så att folk lär sin läxa den hårda vägen.
Problemet med Krugman är att att inte satt sig in i vår bostadsmarkand. Han har inte visat att han har kunskap om hur stort nyproduktionsunderskottet är i framförallt i Stockholmsområdet. Han verkar ignorera att hushållens tillgångar exklusive bostäder ökat se http://www.scb.se/…/Hush%c3%a5llens_st%c3%a4llning_1980… dessutom, om någon bygger ett hus och lånar 85% och säljer det efter25-35 år, så kan inte köparen ta ett lån som är lika stort /litet,som fastighetens pantbrev och betala resten kontant, vilket verkar vara ekonomernas förväntningar. Hur ska annars en köpare bära sig åt utan att låna mer än den tidgare ägaren ?Ska man inte kunna göra en realvärdes vinst på bostadsföräljning? Det saknas kansek ett inflationsjusterad låneindex ? Så att bostadslånen år 1 ,motsvaras av 100% x inflation under perioden ?
http://www.scb.se/Statistik/FM/FM0105/2013K03/Hushållens_ställning_1980_2013kv3.pdf
http://www.scb.se
1980 var hushållens finansiella ställning, skulder minus tillgångar +74 115 Mkr Sparandet var 202 985 Mkr i kontanter,obligationeraktier och fonder, exklusive borätter och försäkringssparanade. Hushållenslåneskuld till bolåneinstitut var101 688. År 2000 kv.4 hade hushållen 1 666 451 Mkr kontanter,obligationer,aktier och fonder, exklusive borätter och försäkringssparanade och total skuldsättning(ALLA skulder) var på 1 140 179 Mkr, varav bolåneinstituten 614 117. I 3e kv 2013 så hade hushållen totalt 3637026 Mkr sparade i kontanter, obligationer,aktier och fonder, exklusive borätter och försäkringssparanade. Skulderna var totalt 3 079 589 Mkr, varav 1 794 060 Mkr till bostadsinstitut. Hur kan man påstå att svenska hushåll är överbelånade , när spartillgångarna överstiger skuldsidan ? Det var värre 1980 då man hade mindre sparkapital. Att man har en belåning som motsvarar 170% av disponibelinkomst, är väl för att ekonomerna ska hitta en vinkling som stödjer deras teorier. Som man frågar får man svar, brukar det heta.
http://www.svd.se/naringsliv/krugman-spar-en-ekonomisk-istid_8893430.svd?sidan=5
Det är väl ingen som säger att det inte finns pengar i Sverige. Det är bara inte BLT/subprimegänget som sitter på dem.
En av anledningarna till att Sydstaterna förlorade inbördeskriget var att Syd till början kunde finansiera kriget med säkerställda obligationer. Men i Syds fall handlade det inte om bostäder utan om bomull.Som garanterade Syds krigs upplåning, men när Nord i scen- satte sin blockad Förlorade obligationerna sitt värde för ingen kunde komma åt sin Bomull.