Artikeln innehåller annonslänkar för Påmind.
Börserna i de asiatiska tidszonerna faller nu under torsdagsmorgonen och kronan försvagas. Nordea kallar svenskar med rörligt bolån för indoktrinerade och verkar vilja att kunderna ska binda räntan, vilket är ett tecken på att räntorna kommer falla framöver.
Stockholmsbörsen backade igen igår med -0.12% för storbolagsindexet OMXS30 och -0.43% för breda indexet OMXSPI.
Den svenska kronan försvagas igen och dollarn kostar 10:87 SEK medan euron går på 11:64 SEK. Guldpriset hittas på 809:- SEK per gram.
I USA var S&P-500 oförändrad på +0.02% medan tekniktunga NAsdaq 100 gick +0.32%. Inom FANANGST rasade Spotify -7.28% medan Tesla rusade +12.06% trots att man missade prognoserna, men marknaden slutar tydligen aldrig att tro att nästa bilmodell ska vara det som kan motivera bolagets aktiekurs, så den steg på beskedet om lågprismodeller med produktionsstart nästa år.
I de asiatiska tidszonerna är det nedåt som gäller under torsdagsmorgonen. Hang Seng är i skrivande stund oförändrad på +0.02%, liksom ASX 200 på -0.01%, men KOSPI faller -1.40%, Nikkei 225 rasar -2.00% och Straits Times går -0.26%.
I en artikel i DN uppges att 94% av alla nya bolån i mars togs till rörlig ränta men Nordea kallar kunderna för indoktrinerade som väljer rörlig ränta och säger att det minsann existerat tillfällen då man tjänat på att binda räntan.
Nordeas chefsekonom säger till DN:
“Media har ju nästan dumförklarat den som binder. Trots att det definitivt funnits tillfällen när det hade varit aktuellt att binda.”
Chefsekonomen påtalar att riksbanken bara har tre sänkningar i sin ponduspostulering över sitt eget beteeende. Historiskt sett har Riksbanken inte varit så bra på att lägga prognoser över hur de själva ska agera, den sk riksigelkotten.
Man kan konstatera att tillfällen existerat, men de har varit högst tillfälliga. Rörliga räntor har ett påslag som försäkringspremie från banken och indikerar alltså inte vad rörliga räntor kommer stå i längre fram enligt marknaden.
Tidigare, innan de snabba ränteuppgångarna efter 2022 har det existerat enstaka månader där man kunnat tjäna på att binda räntan och då bara om man valt exakt rätt tidsintervall, t ex tre år. Så visst har det existerat tillfällen. Men den som tror sig veta under vilka korta tidsperioder dessa uppstår kan väl söka jobb som chefsekonom på Nordea.
Binder man räntan upphör ju också alla möjligheter att förhandla med banken, såväl som det lite ovanligare att göra extra amorteringar.
Snarare kan man nog tolka Nordeas idiotförklarande av bankkunderna som att det är en bra idé att ha rörlig ränta just nu om banken tycker man ska binda. För bundna bankkunder är det ju svårt och dyrt att byta bank och Nordea känner väl inte att de har möjlighet att konkurrera.
Kom ihåg att för att bunden ränta ska vara lönsam måste man i snitt få lägre ränta än rörligt under hela bindningsperioden. Även den som tidigt 2022 band på fem år sitter alltså inte med facit än, även om det just nu ser bra ut. Sedan ponduspostulerar jag att vi inte kommer få tillbaka krisräntorna, och de som band 2020 – 2022 kommer ha gjort en bra affär. Men att binda nu, precis innan Riksbanken förväntas börja sänka är ju ett spektakulärt oväntat tips från Nordea.
Om vi antar att alla har rätt och att de fasta bolåneräntorna hos SBAB avspeglar rörlig räntas framtid, så ska Riksbanken enligt dem själva sänka tre gånger, dvs som lägst 0.75 procentenheter. Rörlig ränta går då hos SBAB från 4.52% till 3.77%. Då får man en bunden ränta hos SBAB på 3.70% eller lägre om man binder på fyra år eller längre. Då binder man sig samtidigt till en enskild bank för att på sin höjd få 0.07 procentenheter lägre ränta när Riksbanken sänkt klart och kan varken förhandla eller extraamaortera.
Men att förutse framtiden är svårt, och särskilt då att förutse framtiden fyra år eller längre. För det måste man jobba på bank.
Siffrorna hos SBAB avser bostad för 4 MSEK och 60% belåning.
Vill du enkelt få erbjudanden om lägre ränta kan du med BankID och några klick ansluta dig till Påmind (annonslänk), som med ytterligare några klick kan ta fram erbjudanden om bättre bolåneränta.
58 kommentarer
Skrattar varje månad när halva bostadslånet betalas till 1,27%. Band det på 5år i början av 2020. Så knappt ett år kvar av ett väldigt lyckat beslut.
Snyggt.
Sweet.
Samma här, 1.30 2021-2026, bara flax inga skills.
Jag lyckades med konststycket att låsa till 0,93% men planerade att bygga nytt. Nöjde mig därför med endast 3 år. I backspegeln mycket tråkigt.
Tittar på min 1.18 som går ut i augusti. Och i sommar går mitt bundna elavtal ut till 33 öre. Ej min förtjänst. Min bättre hälft som sköter den delen av ekomomin.
Bra hälft.
Vi har kvar tre mindre lån till drygt 1% ränta (två av dem har fast ränta till 2026 och ett till 5% rörlig ränta, 20% belåningsgrad och fastighetens värde 5 MSEK).
På 90-talet blev vi kallade till ett informationsmöte på Nordbanken, där en ung kvinna med extremt höga stilettklackar rekommenderade oss att binda lånet på 720 tkr till 16% ränta. Jag frågade om någon kund accepterade denna vansinniga rekommendation, som hon menade var jättebra, eftersom man då visste exakt hur mycket pengar som man skulle betala varje månad under ett par år framåt, pga att förutsägbarheten var viktigare än priset. Hon svarade att det visst fanns kunder som gjorde det. Vi nobbade erbjudandet såklart.
Skumt när banker kallar låntagare till möte på det sättet, de eftersträvar extra stora vinster under svåra tider.
Det beror på att bankerna finansierar bolånen med säkerställda obligationer så i ditt fall kanske de gett ut en obligation runt 10 % . Sedan handlar det bara att binda upp så många som möjligt till så hög ränta som möjligt. Affären är bombsäker för banken och helt frikopplad från reporäntan så länge obligationen är säkrad.
Ja, så cyniskt är det: “det handlar bara om att binda upp så många som möjligt till så hög ränta som möjligt”.
Cyniskt, eller bara standard kapitalism.
2019 band jag vårt huslån i sju år på 1.29 %. Än så länge har det varit ganska bra.
Själv så hade jag motsatt timing, min bindningstid löpte ut i april 2023, sådär lagom så att jag fick vara med på ränteresan uppåt
Det är ju den andra faran med att låsa – man låser för tidigt vilket jag gjorde och förstod till min förskräckelse att jag skulle komma ut i rörligt exakt när allt låg som högst.
Sen sålde vi och flyttade från stockholm men det var en nyttig läxa för mig.
Är det nu man ska vara glad över att inte ha haft råd att skaffa bostadslån?
Det är oftast, för dom flesta, dyrare att hyra än att betala dagens räntor. Så även idag tjänar man på att köpa, generellt.
Inflationen är “fortsatt hög” men har pekat spikrakt neråt sedan toppen. Det är inte omöjligt att den varaktigt hamnar under 2%. Och vad gör Riksbanken då?
Jag ser det inte som omöjligt att nollräntor kommer tillbaka. Riksbanken har bara ett vapen hur trubbigt det än är.
Givet tillräckligt lång tid är det mesta möjligt. Frågan är väl mest om du får uppleva det.
Om inflationen fortsätter att sjunka lika fort som den gjort hittills kan det ske redan i sommar.
Jag tror att riksbanken insett att de får arbeta med andra verktyg än räntan. De har också obligationer att jobba med.
Sedan är det viktigt att det inte går att linjärt extrapolera var inflationen kommer ligga om 6 månader. Det är inte så den jobbar. Bara för att inflationen fallit i några månader betyder inte att den kommer fortsätta göra det.
Historiskt sätt har Riksbanken alltid sänkt räntan för att få upp inflationen. Befinner vi oss dessutom i lågkonjunktur ökar sannolikheten ytterligare.
Sen ska man naturligtvis vara försiktig med att extrapolera men det finns i dagsläget inget annat än estoriska resonemang som talar för att inflationen plötsligt skulle vända upp eller plana ut.
Lika rimligt att den inte går ner under 2%. I USA att man nu ser en tendens att nedgången börjar plana ut kring dryga 3%.
USA befinner sig i högkonjunktur och har dessutom haft en kraftig löneinflation. Vet inte vilka jämförelser man kan göra.
Tror faktiskt inte att vi kommer tillbaka dit, västvärlden har sedan 90-talet levt med en låg inflation, i mångt och mycket drivet av att det varit så fruktansvärt billigt att tillverka saker i kina. Men kina är inte längre samma lågkostnadsland som det varit innan, och när de själva nu fått ganska omfattande problem i sin ekonomi (fastighetsbubbla) så smittar det av sig till andra delar också.
Finns ju fler länder än Kina. Länderna där man tillverka billiga saker är inte riktigt slut om man säger så.
Flytten ifrån Kina började för längesedan.
Jomen tack, dock ska man också kunna ha produktion där dvs. det ska finnas hamnar för export, “utbildad” arbetskraft, det ska vara så stabilt politiskt klimat som det går att få, mm, mm, mm. Listan blir rätt snabbt kort…
Sen förstår jag att alla vill att detta snabbt ska springa över och det är back to good old 1,2% men jag tror sannolikheten för det är noll. Ta USA, där växer BNP just nu (och de senaste kvartalen) med ca 4% i årstakt. Börsen slår rekord och vinsterna ser helt ok till riktigt bra ut! Kommer då Fed sänka räntan, vi får väl se! Kommer RB sänka och riskera kronan om inte Fed sänker (vem vet) och vad ska ECB göra med ett Tyskland som på sikt är rejält på dekis och till det Spanien, Grekland, Italien, m.fl…
Spännande tider!
Bara att följa med på ett fraktfartyg, en av många rutter. Bl a passeras ett land med 1,8 miljarder invånare. Kapacitetsutnyttjande är kanske inte helt optimalt där så att säga. Sen en massa andra länder för den rutten. Alla att andra rutter, vi bra pratar såklart över lite tid här. Inte nuläge. Vi pratade inte andra derivata kanske, utan derivata d v s att kunna exportera inflation.
Indien (som jag gissar du refererar till) har 13 s.k. major ports medans Kina har 34. Det är bara början, Indien kan aldrig ta Kinas roll. USA kommer lösa detta med Mexico sannolikt men övriga får nog tänka ett varv till.
Tänkte inte binärt. (34) 1->0. Men jag orkar inte utveckla mer än så. Vad man dock kan konstatera, är att över tid, får denna invasiva art anpassa sig. Om vi kan skicka iväg Elon till Mars, så kan han checka atomsfären och skorpan där. Kanske han kan väcka liv i kärnan också.
Staten d.v.s. både RB och regering har många vapen tillsammans. Regeringen kan välja att göra satsningar, förändrad beskattning osv som stimulerar ekonomin på olika sätt så även om RB väljer att inte sänka räntan kan politikerna ändå stimulerar ekonomin.
Varför skulle Riksbanken inte “vilja” sänka räntan? Hela grundsatsen i deras uppdrag är att reglera mot den naturliga räntan då inflationen varken stiger eller sjunker.
Är inflationen för hög höjer man räntan. Fortsätter den att vara hög höjer man mer. Och är den för låg sänker man räntan. Och fortsätter den att vara för låg sänker man mer.
Flera kommentatorer, och även bloggaren själv, verkar sitta på någon esoterisk kunskap när man antyder att nollräntor aldrig kommer igen i närtid. Jag är inte lika övertygad.
Jotack, sambons bolån är hos Nordea och de är snabba på att sko sig. Nästan pinsamt vad de ger för skambud till sina trogna helkunder.
Näe, var aldrig trogen en bank. Byt och jämför, det är tusenlappar att tjäna på minuters arbete.
Byta brukar väl oftast inte behövas men däremot att förhandla om ränterabatten årsvis!
Det är ju också en kostnad då de tar av ens tid, arbetstid eller fritid. Det motsvarar lite punkter bara det.
Nordea är rent utav hemska, inte minst gällande bolån! Vet av egen erfarenhet. Väldigt nära bedrägeri, så jag stack när jag kunde. Var otroligt bra både för plånboken och själen.
Bankerna skiter fullständigt i hur länge du varit kund. De ser bara hur mycket pengar du generat för dem på senare tid.
Mina föräldrar hade varit trogna kunder hos en bank i säkert 50 år, men när de behövde låna tillfälligt för att flytta från hus till lägenhet så var det blankt nej. Nästa bank tog emot dem med öppna armar – nya livegna är ju alltid smarrigt!
Gamla mamma, vila i frid, betalade extra för att få etiketten “Guldkund”. För banken hade ju alltid varit vänliga och hjälpsamma. Guld för banken i alla fall.
När lånet skulle bindas om några år innan hon dog fick jag (mest tur) ned räntan, gjorde om det till amorteringsfritt och la på lite på lånet för att mamma skulle få guldkant sin sista tid. Hon kunde inte förstå hur hon både kunde få lägre månadskostnad och en slant att köpa lite nytt för. Så hade banken aldrig föreslagit att hon skulle göra.
Håller med, bankernas offentliga kommunikation är som Rysslands uttalande. Verkligheten är tvärtom
.
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.
Höga elpriser idag under de små förbrukningatopparna morgon och kväll. En ökad förbrukning om ca 20-25% ger prishöjningar på 200-300%.
Hur det skall fungera med SvMPC vindkraftsystem i framtiden lämnar får någon annan räkna ut, när Sveriges elförbrukning är dubbelt så stor som idag och hela EU skriker efter skandinavisk reglerkraft.
Såtillvida man inte acceptetar rysk gas i gasturbinerna.
Sverige har just nu tagit en kort time-out från den internationella tävlingen i nationellt självskadebeteende, men oroa dig inte; vi är snart uppe på banan och tävlar igen, kanske redan 2026, och då kommer alla dina frågor om rödgröna vindkraftsystem att besvaras.
Det finns fortfarande sex reaktorer kvar att förtidsavveckla, de är inte färdiga ännu.
Precis. Vi kan inte låta tyskarna vinna tävlingen så enkelt.
Ja, när har banken någonsin prioriterad kundens ekonomi framför maxad egenintresse?
Det är väl det som är hela grundtanken i vårt kapitalistiska system. Otroligt hur stor del av befolkningen som fortfarande ser banken som sin ekonomirådgivare.
Japp. Rådet är att göra tvärtemot vad bankerna rekommenderar.
Våra elräkningar (både förbrukning och nät) var svindyra under vintern och våren.
Sarkasm av finaste märke. Tack för en god start på dagen!
Exakt så. Näsfnissat mig genom texten. Utmärkt komplement till kaffet.
För någon månad sedan var det rätt attraktivt att binda på 2 år hos SBAB. Ränteskillnaden var väldigt stor nämligen.
När jag kollade där på mitt boende så fick jag en 2-årsränta på 3,8% samtidigt som 3-månaders låg på 4,7%. Rörliga räntan behöver då komma ner på under 3% inom ca ett år för att det ens ska gå jämnt upp, och det är väl tveksamt om det gör det ens på 2 års sikt. Skrev en kommentar om det här på bloggen om det då vill jag minnas.
Nu har dock 2-åringen höjts något samtidigt som 3-månaders gått ner, skillnaden är bara 0,46% så det fönstret har nog stängts. Nordea är således lite sent ute i sin rekommendation, föga förvånande.
3,8% låter okej, färdigprutat SBAB grönt rörligt enligt exempel ligger idag på 4,42%. Så i Juni är den väl på 4,25% och September 4,1% osv. En försäkring kostar pengar. Men kan säkert kännas skönt. Den kommer med två risker;
1) Rörligt hade nog varit mer lönsamt
2) När 2 år har gått, ja då vet vi inte vad räntan ligger på då och du är fast till dess.
Nordea är som bloggen menade/jag tolkade ett vinstdrivande företag.
Finns det någon samhällsekonomisk fördel i att folk har bundna respektive rörliga räntor?
Privatekonomiskt har jag alltid förlorat på att binda… men det handlar ju en del om timing och tur/otur. Hade jag bundit innan det gick upp så hade det såklart varit annorlunda
Samhällsekonomiskt är väl den största skillnaden att ju fler som har bundet desto långsammare reagerar hushållens konsumtion på ränteändringar. Om det är bra eller dåligt beror väl på sammanhanget.
Man kan alltid ha en “privat” kalkylränta och sätta av skillnaden mellan låneräntan i lämplig sparform. Skulle det smälla till så har man en buffert att ta av annars kan man göra något skoj för pengarna än att det blir vinst för en bankir.
Bra idé. Fungerar också för lite äldre bilar. Ta bara den obligatoriska trafikförsäkringen och spara skillnaden mellan kostnaden för helförsäkring (eller halvförsäkring) och trafikförsäkringen på ett räntebärande konto, om du är olycksobenägen och har goda nerver.
Vi kör bundet på i princip allt som går att binda. Har vi genom åren betalat aningen mer än vi hade gjort på rörligt? Antagligen. Men sinnesron det ger och att sova gott om natten med kontroll över vad saker kommer kosta imorgon, nästa vecka och nästa månad har ett högt värde i min personliga bokföring.
SBAB har ju rätt attraktiva rörliga räntor. Vi som valt att bo energisnålt har ju även 10p extra i rabatt (“Pengarna finansieras upp via så kallade gröna obligationer.”)
Nu tror jag såklart inte på bara tre sänkningar, mer sannolikt med fyra. Eller kanske fem sänkningar.
Hela räntesänkningen kommer såklart inte med. Med säg 80p ytterligare på det rörliga lånet så, 3,62%.
Nu när prisstatistiken släpar, så får man läsa lite mellan raderna. Priserna rusar såklart, och den största amorteringen fixade inflation, så. när tillgångsslaget snart är högre än på toppen. Så sjunker belåningsgraden, och banken är åter din vän. Och brevlådan blir åter igen fullt av mäklare som bjuder på presentkort för en gratis muntlig värdering.
Varför inte testa bankernas favorit, en del rörlig, några delar bundet på olika antal år.
Då får man förmånen att inte kunna förhandla ner det rörliga, och samtidigt betala premie på de bundna.
’Det är bra att bankerna gör vinst.’
SBAB:s ledning har förklarat att de kunde pressa räntorna mer, men avstår hänsynsfullt eftersom ’andra banker skulle nog inte gilla det’.
Precis räntenettot ska med för alla. SBAB får väl inte ens ge ut BankID?
…På den tiden räntorna var låga, innan covid och ryzzlands utökade angreppskrig på Ukraina skrev tidningarna varnande artiklar, citerande bankernas olika chefsekonomer att “BIND RÄNTAN NU!” Varje gång löpsedlarnas hela yta bestod av dessa texter i fet font lät jag bli binda några bostadslån och låg kvar rörligt
Det skall erkännas att jag kände mig osäker om det vettiga med det men erfarenheten från tidigare sk—nack från bankekonomerna samt hur den svenska ekonomin utvcecklats låg kvar i minnet. Då var det iofs andra tider och tidigare ränteprognoser hade kommit på skam. Jag förstår de som vill kunna sova. Det är endast i efterhand som man vet vilket som var det rätta.
På den tiden “Kundkraft” fanns, ett företag som gruppförhandlade för anslutna privatkonsumenter lyckades jag alltid få hyfsat bra bundna 1-års elavtal. Kundkraft tjänade nog också en slant. När den svenska energiförsörjningens brister blev uppenbara efter att Sverige stängt fullt fungerande reaktorer och systemet började rasa ihop på allvar och priserna rusade avrådde Kundkraft från att teckna bundna avtal.
Det billigaste man kunde förslå var runt 1kr/kWh men man avrådde och motiverade detta med att “Det är troligt att priserna går ner under hösten”. Jag avstod då från att nypa det avtalet. Det var dumt. Mycket dumt. Skulle ha gått i motsatt riktning. Tidigare avtal var 30, 37 och 50 öre/kWh. 1 krona ansåg jag vara väl högt och trodde på Kundkrafts prognos.
Den prognosen var åt h-e och Kundkraft lades senare ner.