Börsuppgångarna fortsätter i de asiatiska tidszonerna och i USA slog tekniktunga Nasdaq 100 börsrekord oräknat försvagningen av dollarn. Svenska regeringen sänker BNP-prognosen för 2025 med en halvering sedan i majprognosen och ännu mer sedan vårpropositionen där en betydligt kraftigare prognos låg till grund för statens ekonomi och reformutrymme.
Stockholmsbörsen steg igår med +1.17% för OMXS30 och +1.13% för OMXSPI. Den svenska kronan stärks till 9:52 SEK för USD och 11:06 SEK för euron, men guldpriset backar till 1 018:- SEK per gram.
I USA slog Nasdaq 100 börsrekord efter en uppgång på +1.53% men S&P-500 är fortfarande lite under tidigare rekord trots en stigning på +1.11%. Som svensk är dock dollarn ner över 13% i år så det är ingalunda rekord för USA-indexfonder eller så kallade världsfonder, som mestadels betyder amerikanska aktier.
Bland techbroligarkernas FANANGST-aktier gick Tesla sämst med -2.35%, men är inte längre sämst i klassen i år efter bubbeluppgången på lanseringen av den passagerarsäteskörda nazitaxin i helgen utan har bara rasat -15.69% i år i jämförelse med AI-floppande Apples -19.82%. Bäst inom FANANGST var årets vinnare Spotify som steg +2.57% och nu gått +67.62% i år.
Borta i de asiatiska tidszonerna fortsätter uppgångarna. ASX 200 går +0.06%, Hang Seng +0.77%, Nikkei +0.18%, Straits Times går +0.47% medan KOSPI går mot strömmen och backar -0.14%.
Svenska regeringen halverar BNP-prognosen för tillväxten i år sedan prognosen i maj och med nästan 60% sedan vårpropositionen där tidigare mer än dubbelt så höga prognos låg till grund för de ekonomiska bedömningarna av reformutrymme i svensk ekonomi.
Orsaken anges vara USA:s tullkrig.
Prognosen för 2025 var i vårpropositionen högkonjunktur och en tillväxt på 2.1%, som sedan sänktes till lågkonjunktur och 1.8% i maj, och nu halveras till 0.9%. För 2026 höjer man dock prognosen till 2.6% från sänkningen till 2.3% i maj, men den är fortfarande längre än vårpropositionens 2.8%. Det är dock viktigt att visa på stark BNP-tillväxt i prognoserna för år 2026, då planen för en valseger nästa år bygger på att man kan fläska på maximalt i höstbudgeten för att köpa olika väljargrupper som varit missnöjda med regeringen under mandatperioden.
Prognoser för inflation och ränta är dock ner, men det ser inte ut som att regeringen väntar sig ytterligare räntesänkningar från Riksbanken i år eller nästa år.
24 kommentarer
Först! Då tar jag mitt ansvar för att stimulera ekonomin med en köplunch. 🙂
Lite tidigt för lunch kanske.
Second breakfast kanske?
Jag spådde att vi skulle kunna se svaga tendenser till en begynnande högkonjunktur efter sommarmånaderna in mot hösten, men troligen så får jag göra som alla andra (revidera).
En prognos är en prognos. Den kommer alltid behöva revideras.
Jo, allt är i rörelse och förändring. Fascinerande att de presenterar så exakta siffror (som sedan visar sig ligga långt från verkligheten).
Bollen ligger hos Riksbanken.
Jag tror knappast att man ska/bör räkna med att de kommer och räddar en genom stora sänkningar. Jag skulle inte lita på det. De går oftast försiktigt fram (åtminstone numera).
Bollen ligger hos regeringen. De har alla möjligheter att stimulera efterfrågan i ekonomin genom att göra satsningar. Försvaret är ett bra första steg, men det finns mycket annat som de kan satsa på: VA-nät, energiifrastruktur, bostäder, etc, etc. Men jag vet att det är att hoppas på för mycket. Nästa regering kan nog vara mer benägen att investera.
Enig. Det är ju de två. Riksbanken och regeringen. Mycket ansvar ligger ju också på vad regeringar gör för att stimulera ekonomin. Riksbanken kan ju inte ensamt sköta den saken. Det är regeringar som har största det manöverutrymmet, som jag ser det. Riksbanken är relativt begränsad.
*det största
Är inte risken att vi får ett liknande scenario som 201x – 2020?
Relativt låg bnp-tillväxt som riksbanken försöker stimulera med låga räntor men bnp rör sig knappt men tillgångar skjuter i höjden.
Personligen tror jag inte det. De har lärt sig. Men en bit på den vägen är inte omöjligt. Men de vill se effekt, och om den uteblir så drar de öronen åt sig.
Sliter stadigt sönder boxers på jobbet och prövade bambuboxers för första gången för en månad sen och bytt permanent nu, känns som mikrofiber utan de negativa egenskaperna av det.
Tänkte gå tillbaka och pröva bambusockorna som annonserades här men tyvärr är de bara storlek 40-45, får leta vidare men definitivt intressant.
Vad jobbar du med då?
Har fysiskt jobb med arbetsbyxor som jag går uppemot 14k steg per dag i där det oftast är lite friktion mellan dem och mina boxers så bomull slits ut efter ett tag eller blir frasigt. Plastboxers är osköna och med mikrofiber absorberar huden mikroplaster och ökar halterna av det du har i kroppen.
Kan passa på att coina en ny term här medans jag ändå raljerar, bambufrälst.
Tack för tipset
Vad är det du kommenterar i artikeln då?
Generellt om man sliter sönder kläder snabbt så brukar det bara att man inte anpassat storleken efter kroppsform 😀
Om du vill prata om kläder när det inte är en artikel om detta kan jag rekommendera familjeliv 😉
Har du en en länk till strumporna?
Älskar mina Nortbborn bambukallingar och skulle gärna pröva bambustrupor.
Här är annonslänken Lars postade men tror den har utgått https://at.timarco.com/t/t?a=480946327&as=1694462054&t=2&tk=1
Tror det var dessa det var tal om https://www.timarco.com/se/strumpor/strumpor/5-pack-rester%C3%B6ds-bamboo-socks?colid=940&shId=6440840&spId=1239762&srId=6013
Inte prövat dem som sagt men imponerad över mina bambuboxers så får hitta ett alternativ. Var storlek 40-45 och har 46 så av erfarenhet blir strumporna lite för tighta då.
Tackar.
https://www.dn.se/ekonomi/ny-rapport-butikerna-hojde-matpriser-mer-an-motiverat/
Appropå matpriser och inflation så verkar det ju faktiskt vara bevisat att det var omotiverat höga prishöjningar som skedde från matbutiker. Med Ica i spetsen.
Så konstigt nog så var de inte alls så oskyldiga som de högljutt hävdade.
Utvalda citat:
“Enligt Fredenberg vet man med säkerhet att priserna på basvarorna smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd höjdes mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen medförde.”
“Grossistledet: Ica Sverige 4 procent, Dagab (Axfood) 1-2 procent, Lidl (integrerat grossistled) 0, Coop Sverige 0.”
Här ser man att utöver marginalerna i butik så har ju ica en ytterligare marginal som man slår på via sin gemensamt ägda grossistverksamhet och är alltså ytterligare marginal man tagit mot kunderna.
I morgon kommer en rant om hur synd det “faktiskt” är om Ica-handlarna, som nästan går på knäna för att kunna erbjuda folket livsmedel.