Tillbringade julen i Singapore då Lena skulle vidare som navigatör på Silver Fern på årets Rolex Sydney – Hobart Yacht Race, hennes femte i ordningen. Kan konstatera att det ungefär var som att fira jul i Göteborg, dvs plusgrader och regn. Sedan ställde Swiss Air in mitt hemflyg och jag tappade även bort min plånbok, så det blev extra intressant.
Det blir väl några artiklar om Asiens Schweiz, Singapore, här på bloggen och många mycket intressanta observationer gjorda, bland annat om världsekonomin. Inget nytt kanske för de som är beresta, men värt att skriva om.
Singapore är mångkulturellt med fyra officiella språk, där engelska har företräde och all officiell skyltning och skrift är på engelska. Som sådant är 31% buddister, 19% kristna, 16% muslimer, nio procent taoister och fem procent hinduister, samt 20% ateister.
Man firar därmed helgdagarna nyår, kinesiska nyår, påsk, buddisterna Vesak, nationaldagen, hinduernas Deeavali, muslimska Hari Raja Puasa och Hari Raja Haji samt jul.
Julbelysning, julkläder, julsånger inklusive körer, julmusik, julmat och julkläder finns överallt och alla är glada, artiga och önskar god jul oavsett vad man har för religiös attributering.
Sedan är julgranarna mestadels av plast, även om det fanns äkta julgran att köpa för singaporiska priser, dvs om du måste fråga om priset har du inte råd. Detta är trots allt världens fjärde rikaste land per nominell BNP per capita och näst rikaste i köpkraftsjusterad BNP per capita (PPP). I det senare fallet hittas Europas motsvarighet Schweiz först på sjätte plats.
Tre procent av landets befolkning är av icke-asiatisk etnicitet och således hittas inte många med europeisk bakgrund här, inklusive turister. Men det är västerländska jultraditioner som gäller, kanske från populärkulturen, för att tilltala extremt få västerländska turister handlar det knappast om.
En stor del av resande västerlänningar är väl dessutom här på affärsresa, och priserna gör knappast att särskilt många europeer har råd. Men asiater har det. Asien är stort och med ekonomin finns det också topp en procent där. Mer om det senare.
Julaftons julbord avnjöts med en buffé med fri champagne och vin och bland annat skaldjur inklusive ostron och kungskrabba på Racine’s. Det fanns även asiatiska rätter för den som önskade, men t ex gravad och kallrökt lax, samt skinka och kalkon fanns på buffén.
Sedan skulle Lena vidare till RSHYR för att vara navigatör, där Silver Fern i skrivande stund ligger #4 i sin klass i regattan, som började som traditionen bjuder idag på annandagen lokal tid med den stora folkfesten i Sydney Harbour. Det är Lenas femte RSHYR (även om det bara står #3 på crewlistan på sajten, men beror nog på efternamnsbyte efter vi gifte oss).
I år har redan två dödsfall noterats dessvärre och supermaxin och mångfaldiga vinnaren Master Lock Comanche har brutit tävlingen och totalt har redan sju båtar brutit av 104. Comanche brukar slåss om att vara först över mållinjen, sk line honours. Även tidigare vinnaren Wild Oats (den lilla, inte supermaxin) har brutit med vad som verkar vara bruten mast på en och en halv meters höjd.
Tävlingen brukar anses vara en av de tuffaste pga vindförhållandena och vågorna i grunda Bass Strait och informella (eller formella?) mottot är to finish first, first you have to finish.
Och jag skulle flyga hem 00:05 lokal tid på juldagen och komma hem på juldagen svensk tid.
Så blev det inte. Swiss Air ställde efter två timmars försening in flyget tillbaka via tvillingen Zürich och sedan till Gardermoen där bilen stod, och det blev till att mitt i natten ta taxi till hotell i väntan på ombokning. Någonstans där tappade jag min plånbok och jag var således ensam kvar i Singapore utan mina kort.
Mina ordinarie kort bör tilläggas. Jag har som frekvent resenär alltid med mig extrakort om något sådant här skulle ske, även om dessa inte täcker in alla banker, och med onlinetransaktioner och Apple Pay så är det hanterbart även om borttappade kort förstås måste spärras omedelbart. Man kan iaf hos mina banker direkt beställa nytt kort och få det kortnumret för att kunna göra köp online, t ex hotellbokningar eller flygbiljetter, så nödboende och nödresor går att fixa även om man tappar bort korten.
Värre skulle det vara att tappa bort mobilen som behövs för att aktivera extrakorten eller föra över pengar till dem om större belopp skulle behövas, eller spärra gamla och få nya kortnummer.
Mer om det i en separat artikel. Mest grinig över att jag blev av med min Ridge, som till skillnad mot korten inte är gratis (nåja, kort ingår i bankernas årsavgifter och är alltså inte strikt formellt gratis, men nytt kort kostar iaf inget extra).
Till slut blev det en ombokning via Thai Airways över BKK med kort transfer. Ärligt talat så visade sig Thai vara överlägsen nedresans Lufthansa på alla vis, även om detta var min första flygning med dem och första gången jag satt foten i Thailand, om än bara airside och under en timme. Typ dubbla utrummet i ekonomiklass hos Thais jämfört med Lufthansa, vilket ger lite effekter när man ska sitta tolv timmar ombord.
Nu är jag iaf hemma igen, och det kommer fler artiklar om Singapore framöver.
Julen i Singapore var i alla fall som i Göteborg. Plusgrader och regn. Förvisso inte nio plusgrader utan trettio, men ändå.
Och jetlag just nu.
46 kommentarer
Julbordet såg verkligen intressant ut, särskilt skaldjursdelen 🦀
Det var det. Ostronen var dock asiatiska (japanska arten?) från varmt vatten och därmed fetare, mycket större men mindre smakrika än europeiska.
I mälardalen kan Friibergs herrgårds julbord med skaldjur rekommenderas.
Även om fiskkusten antagligen fnyser åt all fisk i resten av landet.
Men prisvärt. Dock inte fri sprit men det brukar ju inte svenskar kunna hantera och restaurangerna gör ju ändå all vinst på alkoholen idag då maten generellt är en förlustaffär.
Singapore är ett lysande exempel på hur bra det kan bli med ett mångkulturellt samhälle. Trots sin lilla yta utan naturtillgångar är det så rikt. Sverige hade kunnat vara ett av världens rikaste länder om vi hade gjort det lika bra som Singapore.
Som med allt är det genomförandet som räknas, inte tanken. Det finns anledningar till att Singapore idag är världens näst rikaste land, och att Sveriges gått från världens rikaste på 60-talet till #18 idag. Vi har (nästan) gjort tvärt emot vad Singapore gjort, även om EU-medlemskapet var ett brott mot utvecklingen och ett steg i rätt riktning. För lite, för sent dock.
Det är rätt vanskligt att dra paralleller på det sättet.
Samhället är byggt på helt olika grunder, kulturen är annorlunda, statsapparaten är radikalt annorlunda, individens förhållande gentemot staten är annorlunda, historien är annorlunda, det geografiska läget är annorlunda, förhållandet till omkringliggande länder är annorlunda.
Hade Sverige gjort som Singapore hade vi aktivt plundrat omkringliggande länder på talanger (och i viss mån kapital), bara släppt in de vi trodde kunde gagna landet, haft en demokratisk enpartistat som bara tolererade en opposition så länge den inte var livskraftig, tillämpade mångkulturalism så länge den inte riskerade att påverka stabiliteten i landet osv.
Mvh född och uppvuxen i Singapore.
Typ.
Singapore är knappast ett mångkulturellt samhälle.
Eller hur man nu ser det?
Där är det nolltolerans på att man ska kunna ha fördelar på grund av sin religion.
Vare sig koranbännining eller efterföljande kravaller hade tolererats där.
Klotter bestraffas exempelvis med piskrapp.
Vid inflygningen blir man påmind om att narkotikasmuggling bestraffas med döden i det landet.
Inte ens Jimmie Åkesson vågar hylla Singapores hårda behandling.
2000 SGD (16000+ SEK) för att röka i parker. Såg någon bot om 4000 SGD för någon annan motsvarande grej, men minns inte vilken. Fuck around, find out.
Är tuggummi fortfarande förbjudet i Singapore?
Jag gissar att boten på 4000SGD gäller om man inte spolar efter sig på en offentlig toalett.
Det hade inte varit alltför otroligt i det landet.
Första gången jag var där, tidigt 90-tal var boten på 500SGD om man inte spolade efter sig samma som för nedskräpning för övrigt.
Disneyland with a death penalty som nån sa i en krönika. Coupland?
Men iaf. Vänner har pluggat och jobbat där och det är idel lovord hur fint det är att bo där om du tillhör eliten. Antagligen ett av de bättre länderna i världen om man har pengar. Ingen risk för utpressningar eller kidnappningar.
Å andra sidan får kan leva med att alla människor inte är lika värda. Ekonomisk apartheid. De flesta svenskar brukar inte trivas att leva i de miljöerna. Inte ens de rika.
Man kan konstatera att välståndet avtog linjärt ju längre bort från Marina Bay Sands man kom. Var lite skillnad på butikerna på shoppinggatan Orchard Road och Marina Bay Sands Shopping Centre.
Nog är det mångkulturellt. Men man har en helt annan syn på kulturer/individers förhållande gentemot staten.
Likväl hade vi drakdans på skolan, firade jul, bytte Hong baos med kompisar (om än inte med pengar) under kinesiska nyåret, firade halloween, hade buddhistiska och hinduiska ceremonier och tempel, samt muslimska böneutrop i nån av de mer perifera SBC-kanalerna, och nationalsången sjungs på malaysiska.
Det som inte tolereras är destabiliserande beteenden. Man är singaporean först och främst. Du är underställd staten. Skulle du envisas med att bråka med någon annan etnicitet eller religion kommer du väldigt snart upptäcka att dina fri- och rättigheter ligger förhandlingsbordet.
Se det som ett (lite) mer tolerant och (lite) mer demokratiskt Kina. 80% Kina och 20% USA/väst är hur jag brukade förklara det.
Freedom House ger Singapore 48/100 i demokrati- och frihetsbetyg. Sverige har nedgraderats till 99/100 pga medias fokusering på gängskjutningar och det därmed internationellt upplevda massiva skjutvapenvåldet i Sverige. Därmed har endast Finland 100/100 för där är mordfrekvensen högre, men man använder kniv istället.
Kina har 9/100 och en rejäl skillnad mot Singapore. Taiwan har 94/100. Iran 11/100 och bättre än Kina.
Ryssland har 13/100.
Stämmer väl rätt bra med vad jag lyfter fram.
Ja, man får 1/4 eller 2/4 på det mesta. Bara på individens frihet man når 3/4. Inga nollor, men inte heller några fyror.
Åkessonarna brukar väl uppmuntra till segregering och ökade konflikter mot minoriter och skulle för sådan hetsretorik väl skaka galler i Singapore, så nä, de ställer nog inte upp på det systemet.
Takbaren på Singapores flygplats var eller är, det var några år sedan sist, väl värt ett besök.
Hann ni med Sentosa?
Det ska finnas ett foodcenter till vänster om bron på vägen ut till Sentosa.
Där har jag många trevliga minnen.
Vår familjetradition påbjuder att vi aldrig sover mer än två nätter på en destination. Nu blev det tre pga inställt flyg, men jag var ensam tredje natten.
Något raljant, men nej, vi hann inte med så mycket. Vi jobbade också så det blev rätt många timmar på hotellet.
Fy baljan brännflyg.😭👎
Men sen tog Lena båten. Det var väl bra?
Newton Circus har en food court som vi brukade äta på med jämna mellanrum. Står kvar än idag 30 år senare så jag antar att maten fortfarande är bra. =)
Newton har byggts om och moderniserats för länge sen och tyvärr tappat all sin charm tycker jag. Fast nu börjar väl nästan nya Newton bli lite gammalt och slitet med singaporeanskt mått så det kanske börjar bli bra igen.
Kan varmt rekommendera denna (jag har den äldre varianten som inte kan laddas) https://rollingsquare.com/products/aircard-pro-android-apple-bluetooth-tracker
Finns Airtag.
Tror Tegelstein menar att man ska ha den i plånboken, iom kortformatet.
Lär tyvärr inte funka i en ridge, den har ju RFID-blockering. Då får man satsa på Ridge Airtag Cash Strap istället (fast det sabbar ju det smidiga formatet..)
När jag reste som en tok innan pandemin (+200k miles/år) hade jag alltid kort på tre ställen – plånboken, datorväskan samt i resväskan/ryggan. Hände mer än en gång att det behövdes.
Fullt rimligt. Går ju numera dessutom att få gratiskort via nybankerna att ha i nödfall.
Kompis flög med Swiss i Asien i helgen och blev strandad i Shanghai.
Fick dock femstjärnigt hotell där de fick trerätters julaftonsmiddag. Snyggt hanterat. Men Luftwaffe et al har problem med en otroligt sliten flotta och flygplansbrist.
Flygit 6 ggr med dem i år och inget plan var nyare än 16 år….
Samtidigt flyger SAS runt med nya fräscha plan. Bekostade av en konkurs
Äger SAS ens sina plan?
Iaf Lufthansa hade väl typ 10 cm kortare mellan raderna, så det gick inte ens att jobba med dator, och hade knött in 10 platser i bredd där det skulle vara 9.
Ahh 3-4-3
Cattle class som egentligen är utvecklatt för asiatiska kroppshyddor och inte feta västlänningar.
Nej SAS löste väl problemet med sin gamla flotta med attleasa in nya. Vilket blev sannslöst dyrt.
Men likt SAAB automotive. Har man aldrig gått med vinst så.
SAS ändå väsentligt bättre produkt än luftwaffe. Men perifert bolag med litet befolkningsunderlag
Jultraditionerna i Singapore är väl egentligen inte så konstiga. Det var en brittisk koloni länge och kulturen, skolsystemet och rättsväsendet är på sätt och vis kvar i det brittiska imperiets glansdagar under mellankrigstiden. Hur glansigt detta sen var i realiteten kan man ju diskutera.
Under 80-90-talet när man var liten parvel var nära nog alla barnprogram amerikanska. Så västerländska (amerikanska) kulturella uttryck sågs, precis som i Sverige, som tuffa och eftersträvansvärda. Det är inte helt ovanligt att man firar exvis halloween.
Var på jobbresa i Singapura på 90-talet, stelt och sterilt i centrum men djurparken och den lilla djungeln runt den var fantastisk även kvarteren med gamla hus från kolonialtiden där indierna bodde var spännande. Fantastisk mat, men klimatet är jobbigt, inte lika svettigt som Djakarta och Bankok där kombon skit, avgaser och värmen blir för mycket.
Singapore är fint men rätt dyrt. Det är inte utopia men fungerar. Som Sverige också gör. I en valsituation mellan flygbolag är Tai Airways och och Singapore Airways alltid prioriterade.
Jag frågade en taxiförare om vad man göra i Singapore som inte görs på annan plats och han lyfte fram service nivån och ambitionsnivån. De är inte störst och satsar därför på bäst. Landet är också ett utmärkt nav för vidare utflykter som Indonesien (för mindre stenrika), Vietnam m.fl. för det helt annorlunda.
Ser fram mot dina kommande artiklar LW. Alltid går det att lära sig något om prepping för resenärer.
Hade jag rekommenderat en avstickare i staden hade jag nog sagt att man skulle besöka Kampong Lorong Buangkok. Landets sista by, så som de var. Det är en liten kulturkrock mot alla själlösa, omgivande betonghöghus och lägenhetskomplex modell Sydostasien. Mycket har förändrats i landet under de senaste 30-40 åren (eller, ja. Egentligen alltid), och där utrymme är en bristvara tenderar det gamla att få stryka på foten. Speciellt när man ska bygga ett land.
Hotell Raffles och några Singapore slings gjorde att jag höll på att missa flyget till Brisbane. Det lilla jag kommet ihåg av staden var att den är värd ett (nyktert) besök.
Kul! Har bott flera år i Singapore och det år verkligen intressant hur man kan bygga ett av världens rikaste länder utan några naturtillgångar. Det är verkligen multikulturellt men de har också lärt sig att kontrollera det mångkulturella. T.ex så är vart enda hus kvoterat på religion och etnicitet och alla barn måste gå i den statliga skolan som ligger närmast. Man får sin pension och sjukvårdspeng avsatt på eget konto att ”hushålla” med, bara för att nämna några intressanta aspekter. Staten är även väldigt fokuserad på att ligga i framkant inom teknologi mm och attraherar mycket investerare.
Vidare så får man inga tjänster av staten när man är gästarbetare (som i princip alla invandrare är från början) utan man får betala skolgång och sjukvård själv. Blir man av med jobbet har man mindre än en månad att hitta nytt med en lön över ca 100kSEK/mån eller lämna.
Straffskalan är brant och även vid vad vi nog skulle se som enklare övertramp så åker man ut.
Ganska enkelt – uppför dig och bidra från dag 1 så är du välkommen att stanna. Finns så klart baksidor på alla system men Singapore är imponerande och värt att lära av.
Vet inte hur mångkulturellt man kan kalla landet, de etniska kineserna dominerar det totalt, även om de begår våld på sin egna kultur genom att byta språk till singlish och/eller mandarin. Med det sagt så gillar jag Singapore skarpt, det är, åtminstone på ytan och som turist, som att komma till Asien fast samtidigt som en västerländsk storstad (och där håller jag med bloggaren, Stockholm är ingen storstad, det är en småstad som bara har spridit ut sig på en storstads yta).
En annan observation jag har gjort är är när jag var i fastlandskina blev jag bemött med ignorans och ointresse när jag inte talade kinesiska, tänkte att det låg i kulturen att inte bry sig, men insåg sedan när jag varit i kinesdominerade Taiwan, Hongkong (före den kinesiska repressionen slog till helt), Macau, Singapore och Penang att det inte var den kinesiska kulturen, det var något med fastlandskina.
Skriver inte ofta, men jag måste säga att kommentarerna har en oerhörd hög nivå, ha er ett gott nytt år,
Reste du med Gorucken? Ser fram emot en recension efter att den fått möta lite verklighet.
Använder Gorucken i princip dagligen så fort jag lämnar byn, eftersom jag kan behöva blogga på kort varsel om det smäller extra i Ukraina, eller bara för att bibehålla uppdateringar om jag är borta några timmar.
Detta var första long haulen. Har flugit inrikes och till bland annat Spanien med den redan.
Luftwaffe hade bara 8 kg, så jag plockade ut necessären och lade i fickan på skaljackan, samt dumpade en del onödiga grejer hemma, som ID-kort, HDMI-sladd (misstag visade det sig, kunde använt hotellrummets 80-tumsteve som andra skärm när jag jobbade, fanns bra HDMI-uttag), mm.
Sedan när jag blev ombokad till Thai sänkte de vikten till 7 kg, så stora powerbanken och sjukvårdsväskan fick flytta över till andra regnjackefickan.
Bra idé att skriva långreserapport. Väskan får iaf med min packning alltid plats under sätet, vilket är ett av mina krav så man kommer åt sina grejer. Dubbla dragkedjor till facken med det viktigaste känns tryggt. Nackdel är att det inte finns hål stora nog för resehänglåset på facken upptäckte jag, så hänglåset behöver inte följa med mer. Dumt att inte testat.
British Airways tillåter max 23 kg per handbagage. Två stycken, men den ena måste få plats under sätet framför och man måste lyfta upp det andra (kabinväskestorlek) på bagagehyllan själv.
Det här är precis varför jag älskar den här bloggen. Frekventa uppdateringar vad som händer i Ukraina blandat med fördjupande reportage om kriget. Sedan researtiklarna, hotellrecensioner, finansnyheter och mycket annat. Det blir liksom aldrig tråkigt. Lägg sedan till den höga kvaliteten på kommentarerna som uppenbart märks väl i den här tråden. Men wow alltså, att resa över halva jordklotet, stanna två dagar och sedan resa hem? Det är hardcore till och med för mig, jag begriper att jetlaggen känns 🙂
Intressant om Singapore, ser fram emot mer poster.
Glöm inte ansöka om ersättning för förseningen enligt EU261.
Jobbigt att bli av med plånbok blir ju panik av sådant. Otur med flyget Lufthansa måste ha haft ett mindre flygplan på rutten. Flugit själv med både Thai o Lufhansa o på längre rutter använder båda “triple7” från Boeing eller A 350 från Airbus och konfigurationen har jag aldrig upplevt problem med och jag är en bra bit över medellängd.
Singapore är trevligt och har mycket att upptäcka hoppas du hann med ett besök på klassiska Raffles Hotel och dess Long Bar och drack en Singpore Sling.
En upplevelse i sig då detta är baren som är upphovsmakare till denna världsberömda drink med anor från början på 1900-talet.
Annars är Hotellet en upplevelse i sig med sin arsitektoniska engelska kolonialstil ett byggnadsmonument över en svunnen tid, mäktigt att skåda dess byggtekniska detaljer och maffiga fasader.