Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol.
Börsveckan inleder negativt i de asiatiska tidszonerna och kronan har försvagats något medan långa amerikanska räntor fallit. Regeringen stoppar den nya kraftledningen Hansa Powerbridge, som skulle ge tyska elpriser för 90% av Sveriges befolkning, men elpriserna är ändå extrema idag igen. Svensk inflation blev högre än väntat, vilket får många högskuldsatta att bli nervösa då Riksbankens räntesänkningar nu blir osäkrare och inte bara i Sverige.

Stockholmsbörsen backade förra veckan och OMXS30 gick -2.36% medan OMXSPI gick -2.20% vilket får en massa experter att börja tjata om köp till sillen och sälj till kräftorna, medan det i USA heter sell in may, don’t come back ’til labor day (2:a september). Sedan är väl sillen midsommar, vilket vi först har till helgen.
Som bekant är ekonomi och finans fullt av skrock och inte direkt vetenskapligt.
Den svenska kronan har försvagats något till 10:52 SEK för USD och 11:26 för EUR. Guldpriset är upp till 785:- SEK per gram i skrivande stund.
I USA steg dock börserna på veckan och S&P-500 gick +1.58% medan Nasdaq 100 gick +3.47%. Då kronan på en vecka gått -0.37% mot dollarn bör amerikanska investeringar alltså stigit även för oss svenskar. Alla experter (nåja) pratar om bubblor, kommande börskrasch osv, men det beror nog på att de redan både köpt och sålt, och återigen inte har så mycket med vetenskap att göra. Det finns alltid de som säger att det ska gå upp respektive ner, men utifrån marknadsbubblans anatomi så ska det komma en sättning när smarta pengar säljer av.

Vad som kommer hända är att konjunkturen återhämtar sig, och när den gör det kommer allmänheten få mer pengar i fickan och börja köpa upp börsen i bubbelfasen, något förenklat. Vi befinner oss snarare i väckelsefasen just nu då konjunkturcykeln består. Eventuell nedgång heter buy the fucking dip (björnfällan ovan)och som vanligt så ska man ju ha 8-10 års investeringshorisont på börsen.
Men det är som det är med börsen. Går den inte upp, så går den ner och går den inte upp eller ner så går den åt sidan. Alla experter kommer alltid således ha rätt. Frågan är bara vem som har rätt först, men är man riktigt skicklig anger man inga datum eller tidsintervaller för när något ska hända.
Bland FANANGST gick förstås Nvidia bäst förra veckan med +9.10% följt av Apple med +7.92% på beskedet om AI-funktioner i bolagets operativsystem.

Borta i de asiatiska tidszonerna backar börserna nu på morgonen. Undantaget stavas Hang Seng som i skrivande stund är +0.07%. Annars går ASX 200 -0.15%, KOSPI -0.44%, Nikkei -2.16% och Straits Times -0.81%.

Regeringen stoppar den nya kraftledningen Hansa Powerbridge till Tyskland, som väntades ge 90% av Sveriges befolkning tyska elpriser, dvs både i SE3 och SE4. Energiminister Busch ssäger på regeringens hemsida:
“Regeringen beslutar att inte ge tillstånd till en ny förbindelse mellan södra Sverige och Tyskland. Vi kan inte koppla ihop södra Sverige, som har ett kraftigt underskott av elproduktion, med Tyskland där elmarknaden idag inte fungerar på ett effektivt sätt. Det skulle riskera att leda till högre priser och en mer instabil elmarknad i Sverige. Sverige behöver förutsägbara förutsättningar att bygga elproduktion och elnät som gynnar ett elsystem som levererar konkurrenskraftiga elpriser.”
Det är förstås ett bra besked. Svenska konsumenter, företag och offentlig sektor ska inte betala för att Angela Merkel på nedtystat ryskt uppdrag lade ner tysk kärnkraft, så Tyskland skulle bli beroende av rysk gas, utan det får tyskarna reda ut själva. Dock måste regeringen navigera med tungan rätt i mun, eftersom EU:s regelverk innebär att Sverige ska förvandlas till en råvarukoloni för övriga EU, så det gäller att motivera noggrannt och fördröja beslut. Regeringen sätter därför inte permanent stopp för ytterligare en ledning till Tyskland, för det får man inte.
Elpriserna är dock extrema idag för de som inte har solkraft och istället säljer. I SE3 är priset som högst 121 öre per kWh nu på morgonen, och 152 öre ikväll. SE4 med Skåne har det ännu värre, med 146 öre per kWh som högst under morgonen och sedan 236 öre per kWh ikväll. Utmärkt för den som har öst- eller västriktade solpanaler således.
Eller prisstyrning. Som ni ser nedan har vår prisstyrning via Home Assistant stängt av både varmvattenberedare och spabad nu när priset här högt under morgonen, och istället säljer vi kraft så gott det går.

Fortfarande tidig morgon så inte så stark sol, men när elpriset nu går upp till 121 öre så kommer även solkraften producera mer och mer säljas. Den senaste tidens blåst verkar nu vara över och då blir elpriserna skyhöga igen. Eller normala. Vindkraften ger nu bara 5.8% av svensk kraft.
Fick för övrigt 202:- SEK i elräkning i maj, trots elbilsladdning och flera långa resor, där ca 100:- SEK var moms som inte går att ducka (får inte moms på såld el, bara på köpt).
Vill du ta in offerter på solkraft till villan, jordbruket, bostadsrättsföreningen eller företaget, kontakta Hemsol så ska du få en eller flera offerter från installatörer inriktade på dina behov (annonslänk).

Svensk inflation landade högre än väntat med 3.7% för KPI och 2.3% för KPIF skriver SCB. Trading Economics uppger att konsensusprognosen var 3.5% för KPI. CPIF-XE, dvs utan energi steg från 2.9% till 3.0%.
Det talas om att allt är Taylor Swifts fel, men verkligheten är att inflationen inte faller tillbaka särskilt snabbt även i länder där Taylor Swift inte hade konsert. Men man måste ha något att skylla på.
Högbelånade experter och särskilt journalister oroar sig nu i sina högbelånade lägenheter på Södermalm över att Riksbanken ska dra ner på takten för räntesänkningarna. Men verkligheten är att ingen vet. Det svåra med att lämna prognoser är att ha rätt och inte ens högavlönade ponduspostulerande experter hos Riksbanken själva brukar ha rätt om vad Riksbanken ska göra.
Återigen faller vi tillbaka till konjunkturcykeln. Inom några år kommer ekonomin vara mycket bättre och det ökar efterfrågan på varor och tjänster, vilket pressar upp inflationen, vilket talar mot räntesänkningar. Fast vem vet? Inte jag iaf.
Och det är inte bara Sverige. Konjunkturen kommer återhämta sig även i resten av Väst och EU, rent av mer än i Sverige, vilket kommer pressa upp priser och motverka räntesänkningar. Och inflationen verkar bita sig kvar även i andra länder.
Tydligt är förstås att löneförhandlingarna nu är att facken vill ha högre löner och arbetsgivarna vill ha lägre. Inget nytt under solen. Vårdstrejken kan dock fortsätta hur länge som helst (eller till vårdfacken får slut på pengar). Den offentliga sektorn är ju inte företag som förlorar pengar om de anställda strejkar. Offentlig sektor sparar tvärt om pengar om de slipper offentliga sig. Skit samma om patienter dör, det viktiga är att facket via sin strejk räddar regionernas budgetar så regionerna kan fortsätta lägga pengar på annat än kärnverksamheten vård. Kanske anställda några extra kommunikatörer?
63 kommentarer
Gällande elpriserna så börjar nu även effektavgifterna rulla ut hos elbolagen. Tex hos oss i Karlskoga så ser priserna väldigt höga ut. Jag har 25A huvudsäkring och får troligtvis betydligt högre fasta avgifter efter 1:a Aug: https://karlskogaenergi.se/Vara-tjanster/elnat/effektavgift/
https://karlskogaenergi.se/Vara-tjanster/elnat/priser-och-avtalsvillkor/
Gillar illustrationen. Det måste vara en sommardag med +20 nattetid de illustrerar?
Nu hänger jag inte med, kan du utveckla ?
För kollektivet kommer det inte göra någon skillnad vilken modell som används så om alla får väldigt höga nätavgifter pga effektariffer verkar det vara lite knepigt, eftersom nätägarna kommer få betala tillbaka till kunderna.
Å andra sidan hade du fått betala för nätinvesteringar oavsett för att täcka upp topparna.
Å tredje sidan får du göra det ändå, eftersom S med Ygeman tog bort den sänkning av tarifferna som beslutades om för att rädda Stockholmarnas elförsörjning.
Detta strax innan han ljög i KU för att skydda chefen…
Intäktsramarna för Karlskoga Elnät AB ska öka från 488 miljoner till 732 miljoner kr, det är en ökning på ca 50%, vilket innebär en rejäl kostnadsökning för oss kunder:
https://ei.se/bransch/reglering-av-natverksamhet/reglering—elnatsverksamhet/elnatsforetagens-intaktsramar-2024-2027
Ja, alla intäktsramar ökar iom man beräknar dem på värdet av anläggningarna och inte investeringarna framöver.
Så du hade fått 50% höjning oavsett, sedan kan det bli mer om du har hög effekttarriff.
Samtidigt så kommer man behöva investera kraftigt i näten. Jag snackades om att ngn form av extern granskning av behovet så det är inte nätägaren ensamt som avgör. Det tar för lång tid i många fall.
Jag hittade prislistan som gäller nu:
https://web.archive.org/web/20240226170821/https://karlskogaenergi.se/Vara-tjanster/elnat/priser-och-avtalsvillkor/
Nu:
25A Fast avgift – 13 595 kr/år.
Efter:
25A Fast avgift – 5 875 kr/år.
Sen tillkommer ju effektavgiften.
Många missar ju att den fasta avgiften sänks ordentligt. Den nya effektavgiften läggs alltså inte på det befintliga.
Det börjar kanske tom bli intressant med batteri om man har höga effekttoppar.
Vart befinner sig bostadspriserna i bubbelgrafen nu när priserna sjunkit 30%. Tillbaka till normalt?
Vad hände med RUN DMC? Tröttnat? Jag som köper ny HiFI 🫶
Det svåra är nog att veta hur du ska dra den räta linjen för det faktiska värdet.
Bostadspriserna fortfarande högre både reellt och nominellt än när bostadsbubblan proklamerades för första gången.
Vem proklamerade ground zero eller jämvikt. Swedbank har väl ett rätt bra index kanske, som utgår ifrån hur mycket köpare vill köpa som andel av sin disponibla inkomst på boendet.
Pandemin gjorde att folk ville lägga större andel, sen gick priserna ned när folk återgick. Kanske rätt bra jämnvikt nu? Med förväntade ”kraftigt” höjda löner, så förväntar jag mig lägre räntor och högre bostadspriser mätt i vår valuta åtminstone.
Bostadsmarknaden har upplevt en anmärkningsvärd prisökning senaste månaderna, priserna är liknande de höga nivåerna under pandemiperioden. Även om priserna inte är justerade för inflation, har de återhämtat sig väl. Men detta innebär alltså att vi har en prisjustering med 20% efter inflationens inverkan. För det flesta bostadsägare känns det ändå som att priserna har stabiliserats. Man kan till grannen iaf säga ”vi fick iaf tillbaka pengarna”. Vilket såklart är en sanning med modifikation, men känns bra i magen.
De som hade stora lån gynnades delvis av inflationen, vilket ledde till att skulderna minskade i värde, och det verkar som att bostadsmarknaden har lyckats undvika en hårdlandning.
Det återstår att se om hushållen har agerat för tidigt med att räkna med lägre räntor. Samt det finns fortfarande vissa delar av marknaden som kämpar med utmaningar.
Överlag, är bostadsmarknaden väldigt mycket friskare nu än för bara några år sen.
30? Räknat i Euro är det väl snarare 50. Oftast sätts priset baserat på hur stor andel av inkomsten boendekostnaden epresenterar, så om räntorna ligger kvar lär även priserna göra det. En game changer vore att kronan stärkas för då höjs priserna i eur igen.
Johan No 1 hallå! Du får sluta gömma dig i ekonomitråden och komma tillbaka till Ukrainatråden.
/Nästan allt är förlåtet
Och i andra nyheter, svenskt näringsliv är tillbaka med argumentet “värna konkurrenskraften” för att hålla nere löneökningarna.
Man får den lön man accepterar och inte ett öre mindre.
Det är onekligen lättare att vara principfast i högkonjunktur, när allt är dyrt så får man oftast som lov att ta det jobb som erbjuds till sne lön som gäller.
Personligen accepterar jag inte lägre lön när allt blir dyrare. Jag kräver i stället högre lön.
> där ca 100:- SEK var moms som inte går att ducka (får inte moms på såld el, bara på köpt).
Man får ju faktiskt 60 öre skattesubvention på såld el. Jag tror tanken är just att kompensera för moms och skatt?
Hävstången för sjuksköterskorna är att strejken ställer till det på ett ytterst besvärande sätt för den administrativa överbyggnaden som plötsligt måste börja jobba.
Det grusar planerna att ’jobba hemma’ från golfbanorna till semestern och efter semestern fram till sommarstugan stängts för säsongen.
Nu måste t ex kommunikatörer kommunicera mera.
Som region Skåne som kommunicerat att utökad strejk på ett fåtal vårdcentraler i tätort är ’samhällsfarlig’.
För att i nästa mening påpeka att patienter ska söka vård som vanligt och att tillgängligheten är ’marginellt påverkad’ 😂
Ibland är det svårt när gamla lögner ska kompletteras med dagsfärska lögner.
Insiktsfullt. Är du möjligen kommunikatör? 😊
Det är en mycket allvarlig anklagelse.
Ok, jag ber från djupet av mitt hjärta om ursäkt.
Man kan aldrig ha för många kommunikatörer, värdegrundscoacher, policy managers, etc. Vad ska då Södertörns Högskola göra?
Förslagsvis läggas ned.
Vad tänker ni kloka här om batterier till solcellerna? Vi har en rejäl solcellsanläggning på lantbruket och funderar på framtida lönsamhet – verkar stå skrivet i stjärnorna..? Vi nyttjar ej grönt avdrag och kan därför köpa/sälja som/om vi vill med checkwatt.
Min åsikt är att varken sol- eller vindel borde få anslutas till nätet utan tillräckliga buffertbatterier. Som givetvis ska bekostas av kraftverksägarna. Det kanske skulle minska på stabiliseringssnyltandet.
Lönsamheten på Checkwatt kommer minska kraftigt, men öka i takt med att andelen slumpmässig elproduktion ökar och nätstabiliteten minskar. Framför allt nätstabiliteten. Så det driver investeringar i stödtjänster.
Men större aktörer har troligen bättre ekonomiska förutsättningar om man exkluderar gröna avdraget.
Jag hade tittat på effekttariffernas påverkan och intradag handel med el, alltså täcka upp egen förbrukning under de timmar elenergin är dyrare.
Speciellt om ni har effekttoppar som är svåra att flytta pga djurhållning eller vad ni nu har för verksamhet.
Stödtjänster är väldigt osäkert som kalkylgrund.
Vi kan ju med fem arbetsdagars varsel säga upp checkwatt om vi vill, ifall det skulle löna sig för dåligt. Frågan är om man då med typ ett 22 kWh batteri kan räkna hem det så småningom även om man i stället ägnar sig åt flyttning av effekttoppar framöver… Hmmm….
Ja, det kan vi ju inte svara på. Jag skrev bara vsd jag tror du måste titta på.
Svaret är ju snarare: Det kan absolut ingen alls svara på, eftersom elmarknaden är som den är. Man kan ju räkna, men uträkningen är ju beroende av vad man räknar med för siffror, och vad som händer i framtiden verkar svårt att sia om. Tidigare kunde man ju i alla fall _inte_ räkna hem investeringen i batterier inom någon rimlig tid. Jag fiskar nog efter vad folk tror framåt, snarare. Eftersom förutsättningarna nu ändras rätt snabbt.
Att använda betterier som energilager för eget bruk är mycket tveksam lönsamhet i. Sist jag såg en ordentlig kalkyl på kostar energin i form av avskrivning på batteriet runt 2-3 kr/kWh. Den skillnaden i elpris över dygnet har vi så sällan att det mer eller mindre alltid är en förlust att lagra/använda.
Om du kan hitt abtterier med en livscyckelkostnad på ner mot 1 kr/kWh kan det börja närma sig användbart.
Att använda för att kapa egna toppar kommer med ny effekttaxa ge i runda slängar 50 kr/kW/månad. Säg att du högt räknat kan få bort 10kW genom batteriet så kan du kanske få in ca 500 kr/månad där men kommer då också slita på batteriet då det används rätt mycket ändå för att kunna jämna ut effekten.
Så den enda kalkylen som är/var rimlig var att använda väldigt lite energi men mycket effekt till nätstödjänster via till exempel CheckWatt. Det troligen är en relativt snabbt övergående trend när fler mer effektiva batterier installeras av större företag som har skalfördelar mot privata små batterier. Dvs dom kommer buda ut er på sikt.
Tack! Ungefär så har funderingarna gått här med. Även om det är supermycket tristare så är det kanske bättre att amortera lite på huslånet…
Hej, behöver lite input om elpriset.
S3 Binda 3 år på ca 98 öre eller köra rörligt.
Mitt avtal på 50 öre går ut 240731 🙁
Band på 98 öre (SE3, plus moms, energiskatt etc) för två år sedan. Har inte sparat några större summor på det utan troligen gått back.
Framför allt så känns det surt att betala sådana pengar nu på sommaren när det generellt är mycket lägre priser för rörligt. Men klart skönt på vintern att inte behöva oroa sig.
Det beror väl på hur du använder elen.
Har själv fjärrvärme så det är bara hushållsel som går åt – runt 400-440 kwh/månad – SE4 – oftast lite högre på sommaren när ölkylen i garaget kopplas in. 🙂
Beror nog väldigt mycket på hur din ekonomi ser ut.
Har du ordnad ekonomi och möjlighet att sätta undan pengar billigare månader för att täcka en mastodonträkning eller två på vintern? För binder du inte så får du nog räkna med att några sådana blir det.
Eller sitter du i situationen att behöva vända på kronorna för att få ekonomin att gå ihop?
Bor du i lägenhet med fjärrvärme eller i en direkteluppvärmd villa som läcker värme som ett såll?
Krasst är ju bundet elpris en försäkringsprodukt. Någon säljer en försäkring mot att priset hamnar högre än man tror och vill så klart göra vinst på det själv också. Alltså blir priset på en given elförbrukning med bundet elpris högre än den förväntade underliggande kostnaden över perioden ifråga. Inget märkvärdigt där.
Sen kan det inträffa extrema händelser som man inte förutsåg. Jag band t.ex. mitt elpris med ett långt avtal strax innan Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina, det har varit en bra affär för mig så här långt och antagligen en mycket sämre affär för elhandelsbolaget. Men det är knappast något man ska räkna med utan det är ren “tur” om det blir så.
Det jag personligen skulle avråda från är “rörligt” månadssnittpris enligt schablonförbrukning. Det måste verkligen vara det sämsta av alla världar. Antingen binda så att du vet vad kostnaden blir per kWh (även om du binder för korta perioder åt gången), eller ha rörligt med timmätning men då ska du också kunna anpassa förbrukningen efter variationer i priset för att tjäna något på det. Med månadssnittpris vet du inte vad elen faktiskt kostar förrän i slutet av månaden som du använder elen. Det är så dags då, liksom…
Tycker tvärtom, genomsnittspris ger ett genomsnitt liknande fast pris samtidigt som man inte behöver lägga om livet för att passa elpriserna. Det verkar vara få som tjänat på timpriser pga den konstanta lasten drar mest, förutom de som har batterier eller ineffektiv uppvärmning som kan styras. I mitt nybyggda och välisolerade hus skulle nog värmesryrning inte vara särskilt effektivt
Läste du hela mitt sista stycke? 🙂
För där tog jag upp två alternativ.
Antingen bundet elpris, så att man vet i förväg vad elpriset blir per kWh. Man måste ju inte binda på lång tid; det finns väl bundna avtal ner till tre månader om jag minns rätt. Eftersom det går att binda från som tidigast tre månader i förväg kan du då veta vad ditt elpris kommer att vara per kWh under de närmaste 3-6 månaderna.
Eller rörligt med timmätning (och timpris, naturligtvis) om man kan styra förbrukningen baserat på timpriset. Möjligheten att (på ett smidigt sätt, helst helautomatiserat) kunna anpassa förbrukningen efter priset är alltså en förutsättning för att det alternativet ska vara rimligt. Har man inte den möjligheten så blir timpris lätt en fälla.
Fördelen med att binda (även på korta perioder åt gången) istället för att ha rörligt (genomsnittspris över månaden enligt schablonförbrukningsprofil) är att du vet i förväg vad priset är. Med timpris blir priset vad det råkar vara just den timmen. Med rörligt pris vet du först i slutet av månaden vad kostnaden är för elförbrukningen i början av den månaden.
Nätavgifterna är en annan fråga som så klart också påverkar totalkostnaden, men är svårare att göra något åt.
Det är ett rejält påslag skulle jag säga.
Givetvis kan ingen veta men prognoserna pekar på betydligt lägre priser kommande år.
Den här sidan tycker jag ger en bra enkel översikt. Vill man kolla mer själv finns electric futures på Nasdaq men då behöver man förstå hur de fungerar.
https://elpriser24.se/prognos/
Vårt svar till EU skulle kunna vara att givetvis kommer vi bygga ledningen till Tyskland så snart vi byggt ut överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. Då kan vi leverera norsk el till Tyskland. EU kan givetvis snabba på processen genom att betala nya överföringsledningar mellan norra och södra Sverige.
Eller efter att Tyskland infört elpriszoner p.s.s. som vi har.
När Tyskland inför elpriszoner behövs inte ledningen längre.
Mitt förslag är att Tyskland bekostar en HVDC kabel från norra Norge till Södra Tyskland. Så slipper vi bli inblandade i deras skit.
Idag går det >1000MW från Södra Norge till Tyskland, resten pressar Norge genom Sverige via Västlänkarna som då är starkt överbelastade och det blev bara förvärrat av SVMPC förtida avveckling av R1 och R2 utan rimliga åtgärder för att lösa detta problemet.
Om Norge-Tyskland nyttjar våra ledningar får väl åtminstone SvK duktigt betalt för det, kan man hoppas?
Och vilken nytta har SvK av de pengarna?
Skall de fortsätta med elprisstöd ?
men ja, SvK tjänar på prisskillnaden mellan två elområden om de äger ledningen.
På samma sätt som Norska Statkraft som äger befintlig kabel till Tyskland tjänar på prisskillnaden mellan SE4 och DE när de transporterar elen till Tyskland sista biten.
De är rätt vassa i bizzniss , de där norrbaggarna.
Gärna, det kan ge oss mer jobb. 🙂
Har jag fattat det fel eller missat något: Vårdstrejken är väl bara en övertidsblockad d.v.s. fackens strejkkassa borde räcka i en halv evighet? Så de kan hålla på i princip hur länge som helst.
Samtidigt som Regionerna måste ta in stafettpersonal istället och betala dyrt för dessa.
Hur vissa regioner kan tycka att en övertidsblockad är samhällsfarlig övergår dessutom mitt förstånd. I så fall betyder det ju att hela deras personalplanering är samhällsfarlig om den bygger på att man måste jobba mer än lagstadgad normalarbetstid.
Det började som övertidsblockad.
Nu strejkar de också.
Nej, arbetsplaneringen blir inte samhällsfarlig bara för att den bygger på att man bryter mot övertidsreglerna.
Vilket inte är säkert att man gör. Och om man gör det är det en fråga om sanktioner.
Det går att arbeta 10% mer (150h) utan dispans per år.
Här är det tydligt att arbetsgivaren har upper hand. Men det är inte arbetsgivaren som beslutar om det är en samhällsfarlig strejk, de kan bara hemställa det.
Dock är det ju billigare att låta personal arbeta icke-övertid, dvs anställda fler.
Fast det ligger ju fejkbudgetanledningar bakom övertiden. Man budgeterar bara att alla ska jobba heltid, så budgeten är i balans. Sedan tar man in hyrsyrror och hyrläkare, samt beordrar övertid för att få ihop det som måste göras och spräcker fejkbudgeten som såg så fin ut.
Av bokföringsmässiga skäl gör man alltså saker dyrare än om man istället anställd mer personal, men då skulle ju budgeten behöva justeras.
Inte nödvändigtvis då mer personal driver kostnader på ett sätt som inte övertid/hyrpersonal gör såsom ekonomerna räknar.
Man har också ofta problem med att det saknas personal helt enkelt.
Då täcker man upp med hyrpersonal, som är signifikant dyrare per arbetad normaltimme.
Det är ju en av anledningarna till att regionerna allt mer säger stopp till hyrpersonal. Tanken är att det skall tvinga hyrpersonalen att ta fast jobb hos regionen istället.
Lösningen är ju att antingen tilldela resurser nog för att lösa uppgiften, eller så omdefinierar man uppgiften.
Dvs vård är inte fri, och täcker inte allt. Vi är nog på väg dit i rask takt.
Ibland kan man tro att sjukvården tagit in Managementkonsulter från Försvarsmakten. “Tilldelade resurser är tillräckliga resurser”.
Exakt. “Så som ekonomerna räknar”. Vilket var min poäng. Anställd personal är i verkligheten billigare än övertid och hyrpersonal. Men ändå vägrar man anställa.
Fina Firman har gjort ett bra jobb med att sälja in New Public Management…
Jag väntar fortfarande på att riksbankens senaste sänkning ska slå igenom. Ränteändringsdagen på mitt bolån ligger inte förrän i slutet av juli. Nu drabbar det ingen fattig i mitt fall, men den här eftersläpningen känns lite komisk ibland när man kombinerar det med uttalanden från mäklarkåren som basunerar ut 5 väntade sänkningar. Fast det är väl i och för sig deras jobb att försöka snacka igång marknaden igen i samband med räntesänkning.
På mina 3-månaders har det slagit igenom. Men jag var tvungen att “förhandla” om räntan så att jag fick hela 25-punkters sänkningen. Banken erbjöd nämligen bara 15 punkter till en början.
Rimligen borde den slå igenom något mindre vid sänkningar av styrräntan för att banken på så sätt ska behålla sin vinst.
Själv har jag 134p rabatt mot listräntan. Räknar med 40p sänkning i år av denna (listräntan), efter 50p sänkning av styrräntan. Men redan nu i sommar kan man nalla på den kylda champagnen.
Tar väl upp till tre månader innan den slår igenom beroende på när man tecknat sitt lån.
Undrar hur länge till det kan vara extrema elpriser innan man konstaterar att vi har hittat det nya normala?
Givet en period av hög inflation och avstannade satsningar på snabbproducerad elproduktion så känns det onekligen som om detta knappast är förvånande.
SMR någon, kan det bli verklighet inom en rimlig tid eller är det bara goda tankar och lite verkstad..?
Drifttiden för Forsmark och Ringhals förlängs: https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2024/forsmark-och-ringhals-siktar-pa-80-ars-drifttid-av-befintliga-karnkraftreaktorer
Hur kommer det sig att det är lönsamt att förlänga drifttiden i dessa fall men olönsamt i de fall där man la ner? Vad är det som skiljer verken åt?
En enkel uppgift!
202 kr i elräkning. Är det elhandel eller total elräkning inklusive nätavgifter?
Vår elhandel för maj gick på plus, dvs vi fick mer betalt för elen vi sålde än vad elen vi köpte kostade.
Nätavgifterna gjorde förstås att den totala elräkningen blev ett minus för oss.