Denna artikel innehåller reklamlänkar Svensk Värdeförvaring, Hemsol och för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Negativa börser inleder veckan i de asiatiska tidszonerna. Företagen och särskilt de hushållsnära företagen förväntar sig att höja priserna mer än vanligt igen, efter en tid med normalisering och KPI-inflationen kan alltså ta fart igen. Efter mycket trevliga elpriser under helgen är priserna normala igen när arbetsveckan inleds. Svensk Värderförvaring erbjuder bloggens läsare rabatt på den första årshyran vid tecknande av bankfack.
Stockholmsbörsen spretade under veckan som gick. Storbolagen på OMXS30 gick -0.09% medan breda indexet OMXSPI gick +0.38%. Den svenska kronan försvagades igen och nu kostar euron 11:33. Dollarn stiger kraftigt jämfört med i fredags och hittas på 10:51 SEK. Guldpriset ligger på 686:- SEK per gram.
I USA gick S&P-500 +1.38% på veckan och tekniktunga Nasdaq 100 gick +1.27%. Inom FAANGST var Facebook den klara vinnaren med +20.51% efter en rusing på +20.32% i fredags efter kvartalsrapport och höjda rekommendationer från så kallade analytiker. Sämst inom FAANGST var Google på -6.45%, samt Apple på -3.41% som släppte sina AR-glasögon Vision Pro som förlöjligas brett av alla som inte har råd med dem.
Mina portföljer hos Lysa både privat (reklamlänk) via investeringssparkonto och i kapitalförsäkring för bolaget (reklamlänk) gick +0.15% fredag-fredag men jag är som vanligt osäker på om alla kurser är uppdaterade för fredagen. Lysa har erbjuder just nu rabatt på avgifterna första halvåret.
Amerikanska räntor steg rejält i fredags och 10-åringen gick från 3.87% till 4.03% medan 2-åringen skuttade från 4.20% till 4.36%.
Rabatt erbjuder även Svensk Värdeförvaring om du som bloggläsare öppnar ett bankfack hos dem i Stockholm eller Göteborg före sista mars. Använd denna reklamlänk för att anmäla intresse. Rabatten är 20% på den första årshyran, men gäller inte eventuella tilläggsförsäkringar. Erbjudandet är alltså tidsbegränsat fram till 31:a mars. Jag är själv kund hos Svensk Värdeförvaring och deras moderna lager av säkerhet och service överstiger vida alla tidigare bankfack jag har haft hos traditionella banker.
Gällande försäkring så ingår 50 000:- SEK försäkring hos Svensk Värdeförvaring, men kan försäkras upp vid behov. Kontrollera dock din hemförsäkring, då många av dessa även omfattar det du förvarar i bankfack, så det är inte säkert att du behöver tilläggsförsäkringar, men samlingar brukar kräva separat försäkring.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat negativt under måndagsmorgonen. I skrivande stund noterar jag ASX 200 på -0.95%, HAng Seng -0.14%, KOSPI -0.92%, Nikkei 225 +0.54% och Straits Times -1.55%.
Elpriserna är normala idag efter varit mycket trevliga med i princip gratis el större delen av helgen. I SE1 och SE2 och norra rikshalvan med sina 10% av befolkningen snittar priserna på 47 öre, med lägsta pris natten som gick på 6 öre per kWh, snittpriser dagtid på 59 öre och hgsta pris på 70 öre ikväll. I SE3 och SE4 med 90% av befolkningen snittar priserna på 50 öre per kWh, toppar på 78 öre och snittar på 64 öre under dagen. Lägsta pris såg vi även här natten som gick på 6 öre per kWh.
Det ser ut att bli soligt iaf lokalt hos oss, och med normala elpriser lär det alltså bli en bra dag för solkraft. Även i helgen drog solkraften in pengar, trots priser pendlande runt nollan, eftersom dels den sk nätnyttan var större än negativa elpriser, plus 60 öres statlig skattereduktion. Den senare är förstås bara en tidsfråga tills Tidölaget tar bort efter att tidigare tagit bort stödet för elbilar, ett borttaget stöd som mest drabbar Volvo Cars överprissatta elbilssatsning. Tesla Model Y fortsatte att i januari vara Sveriges mest sålda elbil, men fossilbilen Volvo XC60 gick upp i toppen så Model Y fick bara andraplatsen. XC60 är fortfarande inte en bil för vanligt folk, utan kostar från 456 000:- SEK eller lite mindre än en Tesla Model 3, men eftersom den är en brännbil så gnälls det inte över priset.
Vill du ta in offerter på solceller anpassade till din villa, bostadsrättsförening, företag eller jordbruk, kontakta Hemsol för att få in en eller flera offerter från leverantörer inriktade på din typ av installation (reklamlänk).
Konjunkturintsitutet rapporterar att företagen förväntar sig att prishöjningarna tar fart igen framöver. Företag som är så kallat hushållsnära förväntar sig höja priserna mer än företag inriktade mot andra företag, men förväntningarna stiger igen till nivåer som är högre än normalt, efter att ha fallit tillbaka under hösten tillsammans med KPI-inflationen.
Detta innebär att man inte ska ropa hej ännu gällande KPI-inflationen, utan företag förbereder på bredd ytterligare prishöjningar och det mer än vad som varit normalt de senaste tio åren.
På anekdotnivå rapporterar en läsare att exempelvis Tele2 höjer priserna för mobiltelefoni obegränsad med 8.4% och för trådlöst bredband 400 GB med 10.0%. Lite mer än SCB:s inflationstakt på 4.4% eller KPIF på 2.3%, men så har väl telefonsamtalens innehåll och innehållet på Internet höjts i kvalitet på sistone. Huruvida Tele2 är hushållsnära eller företagsnära låter jag vara osagt, men upp var det iaf.
Så vi får se hur det blir med de där räntesänkningarna och förhoppningarna om att allt ska bli som förut igen. Och vi får väl se om lönerna börjar höjas mer än KPI-inflationen eller om den svenska modellen med ett Sverige som vars hushåll allt mer halkar efter i köpkraft relativt andra motsvarande länder sedan 60-talet ska fortsätta tjäna oss väl.
74 kommentarer
Hörde, på tal om prishöjningar, med ett “halvt öra” på radion i morse att tydligen matpriserna tar fart uppåt igen! Falukorv tror jag nämndes men är lite osäker så det verkar ju inte vara slut på prishöjningsracet ännu…
SvD har en notis idag om att matpriserna i januari steg snabbast sedan mars ’23.
Så nej, man ska nog inte anta att inflationen nödvändigtvis är under kontroll ännu. Ännu mindre budgetera för att styrräntans faktiskt sänks i maj.
Jag är faktiskt inne på att Riskbanken är den som har mest rimliga ränteprognosen
Personligen räknar jag med sänkning TIDIGAST Q4.
Inflationen är nyckeln och imho ser det inte bra ut.
Enligt Matpriskollen släpar prishöjningar med 4-6 månader beroende på avtal då det vi ser nu är sådan som avtalades sommaren 2023. Så en ev räntesänkning slår väl igenom ca ett år efter åt. Räntesänkning->1-3 mån räntan sänks nästa omläggningsdag för privatperson->fakturan kommer 1-3 månader senare->osv
Länk ej bakom betalvägg till Matpriskollens pressmeddelande: https://www.dagligvarunytt.se/ekonomi/index/ovantat-trendbrott-matpriserna-rusar-igen/
Vad jag förstår vad prishöjningarna 0.5% mot december. I mars 2023 som det refereras till var det vad jag kan se 1.4%.
Givetvis trist att priserna stiger något, men kanske inte dags att slå på stora trumman ännu då grossiternas avtalade priser till butikerna inte omförhandlas varje månad. Januari 2023 var t ex prisförändringen 1.2%.
Det är väl i februari och september som de omförhandlade priserna slår igenom?
Det stämmer säkert. Du har bättre koll på det än jag.
Bolånen har blivit dyrare och visar inga tecken på att sjunka trots högre styrränta.
Om styrräntan höjs lite till så kanske kostnaden för bolånen sjunker.
SBAB erbjuder 2-årigt bundet vid deras ’sweet spot med ’rätt’ belåningsgrad och rätt lånesumma en ränta som tydligt understiger högsta inlåningsränta hos nischaktörer med insättningsgaranti.
Är att jämföra äpplen med päron men intressant som fenomen.
SBAB erbj*der 2-årigt bundet vid deras ’sweet spot med ’rätt’ belåningsgrad och rätt lånesumma en ränta som tydligt understiger högsta inlåningsränta hos nischaktörer med insättningsgaranti.
Är att jämföra äpplen med päron men intressant som fenomen.
“Sparrobotarna skulle hjälpa svenska sparare till billigare och bättre investeringar. Totalt har fler än 200 000 personer satt in pengar i de två största bolagen Opti och Lysas fonder. Lysa har idag ett förvaltat kapital på runt 30 miljarder kronor i sin automatiserade sparplattform medan Opti stoltserar med “ett antal miljarder”.
Men vid en jämförelse skiner inte robotbolagen. Kunder i robotarna väljer själva sin exponeringsgrad mot aktier respektive räntor. För Lysas 100% aktie-sparande kunder blev avkastningen 16,8% under 2023, och för Optis motsvarighet var siffran 17,1%.
Jämförelsevis bjöd Länsförsäkringars globalfond på +22,2% under 2023.
På liknande sätt ser det ut med de otaliga globala index som finns att välja på. Det kanske bredaste, MSCI All Country World Index, inkluderar 23 industriländer och 24 emerging markets, med 2900 globala bolag. Det steg med 22% ifjol och drygt 96% över 5 år – en betydligt bättre avkastning än Opti och Lysa genererade samma perioder.”
affarsvarlden.se/artikel/sparrobotarnas-avkastning-under-index?
Alla indexfonder underpresterar, då de har förvaltningsavgifter.
Fast inte så mycket som 5 % sämre… Lysa och opti underpresterar mot index
Ett år är att anse som en anekdot. Lysa har väl klart mindre viktning mot USA jämfört med en normal globalfond och enormt mycket större viktning mot Sverige.
Om jag minns rätt ingår runt 8000 bolag. Uppenbarligen inte det bästa för 2023 men det var inte någon annan indexbaserad sparform heller.
Inget jag kommer kolla upp nu men är man seriös så har i alla fall Lysa rätt tydlig tillgänglig data sen start och även ”simulerad” (eller vad man ska kalla det) för mer än 10 år.
Kunde inte hålla mig ändå (5år):
iShares MSCI ACWI ETF – 74%
Lysa 100% aktier bredd – 77%
Den första följer indexet MSCI All Country World Index. Notera även en förskjutning på två månader då det etf’en räknat från årsskiftet och Lysa från början av februari.
Lysa håller nog måttet ändå.
Min lokala Ica höjde priset på 20-pack ägg från 59,95 till 65,95 nu i veckan. Vet dock inte om något lokalt utbrott av fågelsjukdom har påverkat eller om det bara är deras mått på inflation. 10% hursom.
Snubblade över denna i mitt flöde idag. Alla som genuint är intresserade av att få ner elpriset (istället för att bara pusha för sin favoritkraftkälla) bör se den då den reder ut så pass många missuppfattningar om energikrisen 2021-2024.
https://www.youtube.com/watch?v=y_crX50k854
Om man bara ska ta med sig en sak med videon är det denna graf, som visar att de europeiska elpriserna “bara” är nere på dubbla/trippla nivåer från 2019, och trenden är minskande. Sverige ligger även nära botten på kurvan:
https://ember-climate.org/data/data-tools/europe-power-prices/
Så är det bra, nej, men det är onekligen bättre än det var. Och ja, såklart det hjälper att ett par KKV öppnats, men nettoeffekten dessa haft på priset är högst marginell. Se videon för mer info.
Tack för tipset! Kollade nyss, 15 min klartext.
Klickar man fram Sverige i denna graf ser man också att vi med några enstaka undantag följer kurvan för Min price EU. Men det är såklart fördjävligt ändå och vårt elsystem kollapsar vilken dag som helst nu.
Jag producerar mat så jag har inget “problem” med prishöjningar. Folk ska dock veta att det inte är svenska bönder som blivit rika på prishöjningarna, utan det mesta har handeln kapat åt sig. Handeln har en perfekt position mitt i handelskedjan och styr med järnhand mot det som för tillfället är bäst för handeln. Om du som leverantör protesterar så blir du snabbt utbytt i butikshyllan… Man kan undra varför konkurrensverket ser mellan fingrarna och tex låter Ica fortsätta med hälften av marknaden.
Ambulus
Sälj till en annan affär och/eller handla i en annan affär om du inte är nöjd.
Ica har halva marknaden för att folk föredrar det, i nuläget i alla fall.
Som företagare är jag väl medveten om förutsättningarna. Ville bara belysa i tider av ondgörelse över prishöjningar att det finns en x-faktor som inte är direkt i skottgluggen i den allmänna debatten,
De stora aktörerna har väldigt effektiva distributionskedjor med centrala avtal mot leverantörer.
En ny aktör får det väldigt svårt att komma in på marknaden och priskonkurrera.
Av nyfikenhet, kan du utveckla vad konkurrensverket ska gå in och anmärka på? Om inte handlarna styr vad de köper in och vart varorna kommer ifrån , vem ska då göra det? Om de höjer priserna oskäligt mycket är det ju moraliskt fel och osmakligt men knappast olagligt om jag inte är helt ute och cyklar? Samt att det finns andra alternativ finns det på marknaden så om det nu stämmer att Ica har 50% av marknaden så är det antagligen resultatet av deras erbjudande samt positionering på marknaden
Nej, Ica som företag vinstmaximerar och det ska de göra, konstigt vore det annars. De har dessutom varit smart och inte utnyttjat marknadsdominansen med att plåga sina kunder, utan udden är ständigt mot leverantörerna. Det har man kunnat göra i en värld av ständigt högre tillgång på livsmedel än efterfrågan. Vad jag menar är att Konkurrensverket inte har brytt sig om handelns dominans gentemot leverantörerna så länge priserna mot kund inte höjts. Och där haltar det lite, jag tycker att Konkurrensverket borde se bredara och inte bara nöja sig med att PRO:s prisjämförelser utan också kolla åt andra hållet, dvs producentledet.
Kan nog hålla med om att konkurensen skulle kunna vara bättre men den har i allafall blivit bättre än förr.. Främst är det väl Lidl som tillkommit som stor aktör. Nu har de väl en större del av sina köp från producenter utomlands men ändå. Netto försvann men länge var det ju i princip bara 2 större aktörer nu 3.. Och nu vet jag ju inte var du Ambulus hör hemma i detta, men jag har fascinerats av hur mycket bönder klagar på grossister och producenter samtidigt som man själva är åtmisntone bland de större på marknaden via sina egna företag..
Dan, helt rätt. Bönder är precis som befolkning i övrigt, vi klagar när det inte passar. Nä skämt åsido, du har helt rätt, de bondeägda företagen i Sverige är dominerande i storlek. Det har skett en konsolidering precis som i andra branscher, sannolikt för att klara konkurrensen, dock har KKV varit inne och petat i fusionerna. Det jag menar är att KKV tycks ha skarpare glasögon när man tittar på primärledet än när man tittar på handeln och det är konstigt. Handeln sitter på en unik position som är svår att kila in sig i och detta for fortgå hela tiden. Jag gillar konkurrens, det är sunt och driver ett samhälle framåt. Men den måste få verka överallt.
Ska bli spännande att se hur det går med prishöjningarna. På 70-80-talen pågick ständigt karusellen högre priser – högre löner osv. men till sist satt ändå de som arbetade med Svarte Petter. Med dagens låga lönehöjningar och stora räntekostnader finns nog inte möjligheten för företagen att skicka över Svarte Petter. Jag gissar att den nya karusellen blir högre priser – längre försäljning osv.
Det här är väl ett kristecken om något. Tysklands export sjönk med 4,6 procent i december i förhållande till november. Och även importen sjönk här med hela 6,7 procent. Svag efterfrågan utomlands ifrån men även internt i landet….Det är inte bara i Sverige vi har det kämpigt.
https://www.di.se/live/tysklands-export-sjonk-mer-an-vantat-i-december/
Men kom igen nu bloggarjävel!
Vi kan inte hänga vid klippkanten hur länge som helst!”
Jo som elunderklass har man noterat att elpriset gått ned kraftigt mot förra året.
Har också läst att det är en stor satsning på kärnkraft ute i Europa, “tiotals” är väl lite att ta in men många nya reaktorer byggs och skall byggas.
Finns det skäl att tro att elpriserna kommer bli låga framöver, frågar åt en kompis 😀
Tillståndet för fjärrvärmegrävningen tar sin runda tid så sitter och tittar på alternativ men störtdyker elpriset så blir ju vinsten med andra lösningar mindre även om dom är kul.
Tar dock fjärrvärmen varje dag hela veckan, 37öre per kwh ingen kostnad tillkommer och dom ökade väl 3 öre för 2024. Blir sen bara nätavgift och elskatt på de runt 5000kwh/år för hushållselen så en jättebesparing. Har inte förstått om nätavgiften har en skyhög grundkostnad ändå som man inte blir av med men det upptäcker man väl men skatten är ju per kwh 😀
Det blir inte billigare el framöver.
Oavsett teknik krävs enorma investeringar på ett eller annat sätt för att leverera elenergi till alla som behöver det. Investeringarna släpar efter.
Elpriserna var låga i januari i Sverige för att förbrukningen är låg och med marginalprisättning så faller priset kraftigt.
När sedan tillgången på billigare fossil energi i bla Tyskland gör sitt till så blir det också lägre priser. Svk har dessutom minskat begränsningarna i snitten 2/3 och 3/4 så mer el är tillgängligt.
Januari 24 var betydligt kallare än januari 23 men ändå var elförbrukningen bara 15% högre. Samtidigt har svängningarna i vädret från exrrem kyla till varmare väder och sedan tillbaka mot kallare väder berott på varierande lågrryck med mycket vind, vilket var lyckosamt. Vattenmagasinen föll i rask takt nämligen.
Gud stå di Svenske bi helt enkelt.
Eller Gud skyddar barn och tokiga. Välj själv vad svensk energipolitik är…
Det billigaste man kan göra idag som husägare, utöver att lägga några tusenlappar på tätningslister och isolering såklart, är att installera en 10 kW solcellsanläggning med 12 kWh batteri. Kostnad, ~150k med gröna bidrag och ROT, 200k-250k utan. Räknat på en 30-års period borde det ge ett garanterat elpris på mellan 60 till 100 öre per kW, vilket är lägre än kostnaden för energiskatt + överföringsavgift + moms på dessa två.
Kan man dessutom gå ihop med några hushåll i byn kostar ett vindkraftverk 11-30 MSEK per MW. På 30 villor är det mellan 0,35-1 MSEK var för ett 1MW verk, på 100 villor sjunker det till 110-300 kSEK per hushåll och MW. Hur långt räcker en MW installerad vindkraft, historiskt genererar vindkraften runt 2 700 ggr sin installerade effekt i Wh (dvs, 1MW => 2.7 GWh).
Med tanke på att de flesta villor i snitt gör av med ~20 MWh per år betyder det att varje installerad MW vindkraftverk i teorin kan underhålla ~135 villor per år. 150 om några av dem är små. I praktiken behövs lokala batterilager på sisådär 25 MWh per installerad MW vind för att det skall fungera.
Låt oss räkna på det, säg att batterilagret kostar 750 kSEK per MWh och vindkraften 20 MSEK per installerad MW. Med en installation på 75 MWh batterier och 3 MW vindkraft blir det alltså ~56,25 MSEK för batterierna och ~60 MSEK för vindkraftssnurran. Detta kan då hålla igång mellan 400-500 villor, vilket gör att varje villa betalar mellan 232-290 kSEK.
Det är en stor investeringskostnad, men det är inte orimliga summor, betalar man av ett lån på 290k med 7% årsränta blir månadskostnaden ~2 000 kr per hushåll eller ett fastpris på ~25k per år, för upp till 20 000 kWh. Går räntan ner pratar vi betydligt billigare. Och kom ihåg att det här även täcker in dina “bensinkostnader”.
Så, i ett worst case så har vi elpriser på 225 öre inklusive moms, skatt och överföringsavgifter. Best case är 70 öre eller så, vilket återigen är billigare än bara de “fasta” kostnaderna per kWh. Och det här är något varje by kan bestämma om det är värt, eller inte.
Är du säker på att fjärrvärme är en så tokbra investering? Jag har ingen aning men jag tänker att rörlig avgift om 37 öre/kWh för fjärrvärme spontant låter som att det kan kosta mer än att köra på el, bortsett från extremmånaderna. Har man en luftvärmepump med SCOP 2 motsvarar det att betala 74 öre/kWh för elen, har man SCOP 3 blir det 111 öre/kWh.
Kalkylen beror ju väldigt mycket på vilka installationskostnader och fasta avgifter man har, men knappt hälften av vårt elabonnemang är en fast avgift som man inte blir av med oavsett hur mycket man sänker sin förbrukning. Marginalkostnaden för elöverföringen är i vårt fall typ 70 öre/kWh och det antar jag får räknas av mot eventuell fast årsavgift för fjärrvärmen.
Anta att vi har SCOP 2 på vårt gamla härke till luft-vattenvärmepump och av vår elräkning på 16 000 kWh/år går 11 000 till uppvärmning. Enligt antaget SCOP så är värmebehovet 22 000 kWh/år (oisolerad tegelvilla från förra sekelskiftet). Om vi byter till fjärrvärme så slipper vi 0,7×11 000=7700 kr i elöverföringskostnader. Är den fasta avgiften högre eller lägre än detta?
Den rörliga avgiften motsvaras väl bäst av elhandelspriset, Vattenfalls (oviktade) snittpris (exkl moms) för SE4 var 2022+2023 133 öre/kWh, vilket enligt exemplet ovan motsvaras av typ SCOP 3. Ser man 2022 som en outlier så var det oviktade snittpriset för 2023 typ 88 öre, eller typ SCOP 2,4.
Den största nackdelen som jag ser är annars att man sitter i händerna på det kommunala fjärrvärmebolaget och jag har fått för mig att de ibland kan ha åsikter om att man använder annan uppvärmning, som typ vedeldning osv. Men det kanske bara är en myt.
Undertecknad har också svårt att tro på lägre elpriser framdeles (!). Av den energi som konsumeras i EU har drygt 70 procent fossilt ursprung.
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/bookmark/7d4c05d1-dc8f-4100-979b-e68641ebb6ea?lang=en
Efter 2039 kommer EU inte att ge ut några utsläppsrätter till verksamheter inom ETS1 (huvudsakligen kraftgenerering och industri). Det betyder alltså att all fossilbaserad elproduktion måste upphöra tills då. Utgivningen av utsläppsrätter trappas succesivt ner med drygt 4 procent per år. I år (2024) dock en extranedragning motsvarande ungefär 10 procent (se ex ESO 2023:7 )
Samtidigt skall elanvändningen öka extremt mycket. För Sveriges del nämns lite olika siffror, typ en ökning med 100 till 140 TWh per år fram till 2045. Kan alltså röra sig om en fördubbling.
Planerade kärnkraftverk inom EU anges motsvara drygt 7000 MWe. Jag vet inte riktigt vad e:et står för men 7000 MW är närmast en droppe i havet. Om man lägger till ”proposed reactors” så kommer man upp i 30 000 MW. Inte mycket det heller.
https://www.world-nuclear.org/information-library/country-profiles/others/european-union.aspx
Om vi inkluderar alla reaktorer som är ”proposed”, d v s cirka 30 000 MW och antar 90 procents tillgänglighet så får jag det till knappt 240 TWh per år. EU:s totala produktion av el (Gross production) är idag (2022) drygt 2 800 TWh per år. Vilket alltså måste öka kraftig. Ytterligare 240 TWh per från föreslagna kör kärnkraftsreaktorer ser inte ut att förslå långt!?
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/bookmark/978eb6ee-08f3-471c-b72f-4c777a0554c3?lang=en
Korrekt. Lägg därtill på att dessa kraftverk kommer dröja minst 15 år innan alla beslut, demonstrationer, stämningar, motstämningar, våtmarksskyddslagar, strandskyddslagar, cementtillverkningsembargon, kontroller, dubbelkontroller, trippelkontroller m.fl. – för att inte nämna själva byggandet av kraftverket förstås – och vi *kanske* kan se dessa kraftverk slås på 2040 nån gång…
Jag är pessimist vad gäller kärnkraft, tar för lång tid att bygga och står i direkt motsatsförhållande till “Randomkraft” som verkar vara det mycket billigare och snabbare alternativet.
Dock – bygg gärna Gen IV för att bränna bort kärnavfallet, löser slutförvaringsfrågan genom att dra ner halveringstiden till ett par hundra år eller så.
MWe är, som jag förstått det, märkeffekten på reaktorn. En teoretiskt kapacitet. Vad man sedan får ut i effekt (MW) är lite beorende på även andra delar, såsom t ex turbiner.
Ja vi får se hur PPI utvecklar sig.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/prisindex-i-producent-och-importled/prisindex-i-producent-och-importled-ppi/pong/tabell-och-diagram/prisindex-i-producent–och-importled-arstakt/
Blogginläggets sista passus i kursiv stil var intressant men kräver en utveckling. Vad menar bloggaren med att hushållen “allt mer halkar efter i köpkraft relativt andra motsvarande länder sedan 60-talet”?
Tror han menar att reallönesänkningarna som parterna på arbetsmarknaden gemensamt är skyldiga till “svenska modellen har tjänat oss väl”. Andra lönesättningssystem i motsvarande andra länder har då klarat det bättre.
@Falk
Reallöneutvecklingen har varit i princip konstant positiv sen 1995 och bara negativ de senaste två åren. Lite tidigt att döma ut den svenska modellen?
Men det vore intressant att se statistik 1960-2023 eller så som jämför reallöneutvecklingen mellan Sverige och OECD.
Bloggarn svarade dig med ett nytt inlägg. 🙂
Han kanske tänker på hur svenska kronan gått. På 60-talet kostade 1 schweizisk franc 1 krona. Idag kostar den 12 kronor.
Exempelvis.
Svea Bank höjer avgiften för företagskonto med 50%, och avgiften för extra betalkort knutet till kontot med 100%. När jag frågade varför man nu ska betala mer hos dom än hos gammelbankerna, för en sämre tjänst, så fick jag bara ett otrevligt svar. Vilket gjorde mitt val att byta bank för företagen (plural) ännu lättare.
När det gäller hotellpriserna internationellt har de skjutit i höjden sista 2-3 åren. En hotellnatt på ett någorlunda ställe utan någon direkt lyx kostar nu cirka 1000-1200 kronor. Det spelar ingen roll om det är i Alicante eller i Malmö. Det känns som om den svenska köpkraften har urholkats och att folk har mer pengar i andra länder i västeuropa. Är vi fattiga kusiner från landet?
På 60-talet kostade 1 schweizisk franc 1 krona. Idag kostar den 12 kronor.
Nej det är vi inte. Kanske är det du som är fattig? 😉
Kollar vi på köpkraftsjusterade BNP per capita som OECD sammanställer varje år ligger vi ungefär där vi alltid har legat. När rekordåren tog slut halkade vi ner men någon negativ trend verkar inte finnas.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/makroekonomi/Tillvaxt/Sverige-i-valstandsligan/
(Jag vet att jag tidigare fått smisk av bloggaren för att ha länkat till Ekonomifakta men statistiken är för bekvämt sammanställd för att jag ska kunna motstå frestelsen.)
Ekonomifaktas data är spårbar..
Nu är din lön inte BNP. Som bekant slukar staten typ 40% av allt i skatt.
Har du ett bättre mått? Det var vad jag hittade när jag googlade på reallöneutvecklingen i Sverige jämfört med andra länder.
BNP är inte bara löner.
Även skattekvoten finns redovisad på Ekonomifakta.
ja särskilt internationellt bör man nog jämföra i dollar eller kanske euro då.
Schweiz leder Big Mac-index på 8,17 USD, medan Sverige och Eurozonen kommer fyra på 5,87. Tar vi hänsyn till att den betalas med skattade pengar kostar den (med genomsnittlig skattenivå) 14,80 resp 12,30. Men det är när vi tar med lönenivåerna det blir riktigt sorgligt. Snittlönen i Schweiz för en teknisk fysiker ligger (enligt snabb googling) på 275 000 CHF, en nivå vi över huvud taget inte kan hitta i Sverige. Visst, Schweiz är dyrt att leva i, men men den lönen blir det en rejäl skillnad i levnadsstandard.
Anekdotiskt från när jag precis börjat jobba efter högskolan så fick en studiekompis en praktikplats på CERN under några månader. Efter skatt och när hyra och mat var betalda hade han dubbelt så mycket kvar som jag fick i handen varje månad, innan mat och hyra.
För att inte tala om utlandssemestern som schweizare …
Tror det är hög tid att Centralbanker vaknar och inser situationen. Problemet är att t ex Riksbanken tror att deras styrränta faktiskt “styr”. Det som den välbetalda Riksbanks direktionen (med lika välbetalda underhuggare) på sin höjd kan göra, är att parera det som aktörerna på de finansiella marknaderna håller på med.
Vad håller dessa aktörer då på med?
Just nu driver stora hedgefonder på för att skapa obalans på börser världen runt, det är på svängningar pengar görs. Kapital allokeras till ett fåtal bolag som har det gemensamma att om man drar ur elsladden, så existerar inte dessa bolag längre. Bolag med något mer reellt värde blankas till konkurs, vinster plockas hem och de lånade aktierna behöver inte lämnas tillbaka. Blankningen sker med spök-aktier som i redovisningen omvandlas till “liabilities”, dvs skulder benämnda, försålda aktier att köpas till “fair price”.
Detta sker med både aktier och optioner (räntepapper) och eftersom förtroendet för aktiebörser är på väg ner i källaren bl a pga blankning, så sker nu en förflyttning mot räntebärande papper. Denna samfällda förflyttning av enorma kapital gör centralbankerna tandlösa. De kan bara parera och tro att de kan göra något åt inflationen med sin sk “styrränta”.
Hittills har ingen uppburen ekonom lyckats förklara den inflation vi sett de senaste åren på ett rimligt sätt. Det har varit halvhjärtade försök där man nämner pandemi, efterfrågan, världsläget etc. Man undviker dessutom med precision att sätta ögat på de finansiella aktörerna för att leta orsaker.
Kanske detta Putin väntar på. En riktigt stor Big Bang på Wall Street och västvärldens börser. (De länder som reagerat ligger i Asien, bl a Kina, Sydkorea m fl.)
Vi kanske behöver fler Gamestop där blankarna verkligen blev pressade.
För sveriges del handlar det väl mest om sänkt valuta kurs.. och den borde hjälpas av en högre ränta vi måste ju dock ligga högre än andra markander då inte bara följa efter ECB för att inte tappa för mycket. Eller så kan vi införa Euro.. Förstår faktiskt inte riktigt vad man vill med sin frihet att hantera valutan, men jag är väl inget större fan av devalveringar heller och det är väl det enda det har lett till.
Ursäkta en amatör men det verkar ju lite oklart hur pass mycket räntan kan påverka valutakursen. Särskilt när efterfrågan stiger internationellt på viktiga insatsvaror. Men kanske kunde en övergång till Euron göras eller kronan peggas mot Euron som danskarna gjort. Lämplig tidpunkt för detta skulle kunna vara när kronkursen bedöms ligga någorlunda högt efter att Sverige en tid haft något högre räntor än EURO-länderna.
Vilket dravel, du bara kopierar från infantila konspirationsteorier på Reddit. Nej vi ska inte förbjuda handel med aktier, det gör man i diktaturer som Kina och Ryssland.
Allt du skriver är 100% falsarier, kan vi inte städa bort inlägg med sådana här absurda påståenden?
Riksbanken är säkert mycket försiktiga när det gäller datan de bedömer dag för dag. Även en eventuell sänkning med 25 punkter är ett stort steg för dem i dagsläget. Som det ser ut just idag så är det 60/40 att de behåller oförändrad ränta. Men mycket kan ju hända på bara någon månad.
Jo men notera att Riksbanken kan säga en sak (vara restriktiv, prata upp förtroendet och seriositeten) medan den samtidigt vill släppa lite på tyglarna eftersom allmänheten och företagen vill få ner räntan. Det verkar som om Riksbanken ändå vill sänka lite tidigare än tänkt.
Lite tidigare än de sagt förut? Absolut. Tidigt andra halvan av året, säger jag idag.
IMF verkar också luta åt det hållet, såg jag nyss:
“Sänk inte styrräntan för tidigt. Det varnar Internationella valutafonden (IMF).” (Omni)
Om det är mig du riktar dig till, vill jag bara klargöra att jag inte någonstans skrivit att aktiehandel skall förbjudas. Jag skrev att vissa länder reagerat och bl a förbjudit blankning. Därmed anser jag att ditt genmäle är dravel, men jag drar det inte så långt att jag tycker det skall rensas bort.
Det är lika illa med svenska banker. Varför tror du att de nu trycker ut utdelningar som nästan saknar motstycke? Det var också precis det som hände strax före den senaste bankkrisen. Som bekant berättar inte banker att det håller på att gå åt h-vete innan det sker.
Det jag främst påpekar är att centralbankers styrränta inte styr, möjligen parerar. Det är ett uddlöst nationellt vapen utan verkan på den importerade inflationen.
Hamnade fel, va? Var ett svar till BASTKUSTEN?!
Ok, jag kan kort kommentera angående centralbanken, även om det inte var ett svar till mig.
Jag kan ge dig DELVIS rätt (importerad inflation). Trixigt. Dock är en Riksbank bästa möjliga alternativ. De är fullt medvetna om svårigheterna.
Prognosen för kommande vecka är ganska lite vind och hyfsat hög elförbrukning.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/
Mao kan vi räkna med betydligt högre elpriser.En liten brasklapp om att ons-torsdag tom kan bli en tuff dag tom map effekten om prognoserna kommer in i det undre intervallet. Troligen får de väl värma Karlshamnsverket igen.
Falukorv är intresserant. Det finns väl åtminstone 7-10 olika märken, kanske ännu fler. Att alla leverantörer helt plötsligt drabbas av samma kostnadsökningar samtidigt är ett märkligt sammanträffande.
Man kan väl sitta och studera avräkningspriser på gris – har det hänt något?
Hur påverkade utbrottet av svinpest?
Bondens del av en vete limpa eller falukorv brukar ligga på 10% av priset i butiken, dvs det kvittar om bonden får 10 kr kg eller 20 kr kg för fläsket för en svensk konsument, dock betyder det miljoner på varje gård om det är 10 kr kg eller 20kr kg, men över varannan gris vi äter i Sverige är importerad, svinpest har inte påverkat svensk produktion då Fagersta är skog utan stora gårdar med tamsvin, men det är inte långt till Västerås där säkert 15-20% av Svenskt fläsk produceras, i en falukorv är ju inte kött% speciellt hög heller, är mest annat än kött i en falukorv
Innehållet är samma och priserna på råvarorna sätts internationellt.
Idag fick jag ett mail från regionen jag tillhör där man uttryckte tacksamhet för alla inblandades insats i fråga om att leverera (gamla men ytterst kraftfulla) dieselkraftverk till Ukraina. Företaget jag jobbar för gjorde ett gratisjobb för sakens skull. Känns jävligt bra just nu! Återkommer med info när allt blivit officiellt. Verkar som att just detta skett lite i andan av “en Svensk tiger”. Gör mig bara ännu mer stolt. Slava Ukraina!