Artikeln innehåller betallänkar för Hemsol.
Börserna backar i Asien under fredagsmorgonen trots fallande amerikanska räntor. Sveriges största vindkraftpark Markbygden Ett i svenska fjällen beviljas konkursskydd genom rekonstruktion. I Storbritannien höjer man stödet till offshorevindkraftparker med 66% till 97 öre och 213 öre per kWh i garanterat lägsta elpris för att de ska vara lönsamma.
Stockholmsbörsen backade under torsdagen och OMXS30 gick -0.98% medan OMXSPI gick -1.05%. Guldpriset stärks till 675:- SEK per gram och dollarn stiger något till 10:59 SEK och euron till 11:49 SEK, men de högavlönade ponduspostulerarna menar att det är över med den svaga kronan nu om man ska tro tidningsartiklarna.
I USA backade de långa statsobligationsräntorna igen tillbaka till någon enstaka hundradels procentenhet över tisdagens dip, och börserna i USA masade sig uppåt något. S&P-500 gick +0.12% och Nasdaq 100 +0.10%
Inom FAANGST steg alla aktier utom Amazon på -0.26% och Tesla på -3.81% sedan rövhatten, sydafrikanen och antisemiten och tioprocentiga minoritetsägare i Tesla Elon Musk kallade Zelensky för slaktare, medan han ännu inte kritiserat Vladimir Putin som startat Rysslands krig i Ukraina. För övrigt drog IBM in all sin annonsering på tjänsten tidigare känd som Twitter efter att det visat sig att deras annonser visats intill rent nazistmaterial, som inte längre raderas från tjänsten. Bäst inom FAANGST gick Google på +1.72%. Man får inte Googleannonsera på sajter med nazistiskt innehåll, som t ex Flashback.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna utom Nikkei 225 i Tokyo, som går +0.48%. Annars går ASX 200 -0.13%, Hang Seng -2.05%, KOSPI -0.74% och Straits Times -0.37%.
Sveriges största vindkraftpark, den kinaägda Markbygden Ett ansökte om konkursskydd via rekonstruktion, dvs omförhandling av skulderna till sina fordringsägare, som beviljades av Piteå tingsrätt igår. Bolaget hade intäkter på 234 MSEK för såld el förra året men ett resultat efter finansiella poster på -1 265 MSEK. Man hade sålt all sin el till industrikoncernen Norsk Hydro till fast pris, och när det inte blåser tvingades man därmed köpa in el till spotpris för att kunna leverera till norrmännen. Eftersom priserna är högre när det inte blåser uppstod dålig stämning.
Inga anställda berörs av rekonstruktionen, för bolaget har enligt sitt inrapporterade bokslut inga anställda
Storbritannien höjer subventionen till offshorevindkraft med 66% till garanterade 97 öre per kWh elenergi (73 GBP). Det priset krävs för att offshorevindkraft ska vara lönsam och behövs således för att bolag ska våga investera i att bygga vindkraftparker till havs, något som av vindkraftsvurmarna framförs som en räddning för svensk elproduktion. Flytande vindkraft garanteras 231 öre per kWh. Det senare är en höjning med 52%.
Då blåser det mer i Storbritannien där ute i Nordatlanten än i Sverige, men här utlovas billig el om vi skaffar offshorevindkraft. Tydligen vet britterna något som inte svenska politiker vet. Eller så räknar man med elpriser på de nivåerna i Sverige i framtiden.
Elpriserna för offshorevindkraften i blåsiga Storbritannien är utan energiskatt, moms, elhandelsavgifter och rörliga nätavgifter för slutkund. Britterna importerar numera också elkraft direkt från Nordpools elhandelsområden via en kabel från Norge, så brittiska elpriser läcker in i Norge och därmed också Sverige.
För övrigt höjer Tidölaget den svenska elskatten med nästan 10% från årsskiftet.
Vill du bygga solkraft åt din villa, bostadsrättsförening, jordbruk eller företag, så kan du få fyra offerter från seriösa leverantörer via Hemsol.
104 kommentarer
Det intressanta med offshore är ju att nästan alla tillverkare håller på att konka.
Det är extremt svårt att få hållbar utrustning till havs och samtidigt få lönsamhet
Här kanske det även är intressant att se att kineserna INTE är stora i detta segmentet utan det är danskarna och tyskarna.
Vindkraften verkar ha rätt stora problem och inte vara så billig till havs. Medans områden där Kineserna fokuserar produktutveckling tvingas alla skärpa sig och kunderna får på sikt bättre produkter.
Sen kan man säga vad man vill om det som följer med av att man köper från kina i form av koncentrationsläger, tvångssteriliseringar, förtryck med mera.
För övrigt älskar ju Musken Kina och är livrädd för att Europa ska införa tullar på teslor då bilar till sverige i mångt och mycket verkar tillverkas i kraftigt subventionerade fabriker i Kina.
Så inte bara stödjer man Musks politik med Teslaköpet. Man stöttar även Kina
Vad gäller tweetern har jag kraftigt minskat mitt användande av det efter Hamas “andra förintelse”. Det var så mycket vidrigt som man kunde se. Och sen visade sig alla antisiemiter/israelhatare/palestinkramare med full kraft.
6% av åsikterna i världen “stöttar” palestina efter de vidrigheter som genomfördes i Israel. men på sociala medier är över 50% av inlägger pro-palestinska och antisemitiska. Framrörallt på instagram/twittern (Vi kan undra vem som sponsrar alla som sitter och skriver på heltid)
Vindkraft är billig när den inte står för sina kostnader, dvs msrkintrånget.
Synd ingen talade om det för SVMPC som avvecklade svensk kärnkraft.
Som jag skrivit tidigare är vindkraftskalkylerna baserade på låga räntor. I samma kalkyler har man signifikant högre räntor för kärnkraft.
Men räntorna är inte låga.
Nu kommer bloggens sedvanliga vänsterblivna SVMPC apologeter länka in något körsbär om ngt bakslag för ngn form av kärnkraft, vilket visar på deras okunskap i området.
Det som göller nu är att gamla sanningar inte gäller. Alla kalkyler måste göras om.
Elpriserna kommer vara högre.
Ps vindkraftsparkerna kan inte sälja allt på spotmarknaden. Då tappar de för mycket. De måste sälja på PPA och sitter trångt till.
Oplanerbar elproduktion behövet antingen stor förbrukningsflexibilitet eller alternativ balanskraft.
Det senare kostar mycket.
Det är inte konstigt EU förespråkar vindkraft, eftersom det tvingar fram en gemensam elmarknad där överskott kan dumpas någonstans.. Ju mer vindkraft, desto större elmarknad.
Ergo borde elstödet byggt bort flaskhalsarna inom Sverige.
Diskussionen borde handla mindre om kostnaden för vindkraft och mer om värdet. Vindkraft producerar 8x mer el när vindhastigheten dubblas. Detta innebär att värdet på producerad el (vad marknaden vill betala) för en stor andel av produktionen är mycket låg eller t.o.m. negativ. Då är det helt ointressant om produktionskostnaden per kwh är relativt låg.
Vad ingen heller pratar om är att förhålllandet ovan blir värre för varje ny vindsnurra som installeras. En ny vindkraftspark gräver inte bara sin egen grav, den sänker lönsamheten för all annan vindkraft också. Prissättningen på elmarknaden är konstruerad så att ett litet tillskott eller frånfall av produktion ger enorma utslag på elpriset. Marknaden tål helt enkelt inte mer vindkraft.
Tanken med havsbaserad vindkraft är väl att den producerar elen mer konstant?
Det är ett argument som cirkulerar men det handlar bara om små skillnader mellan land- och havsvind. Faktum att de fördubbling av vindhastighet ger 8x mer el kvarstår. Havsvind är inte ens i närheten av att vara någon stabil elkälla.
De verkliga diskussionerna borde handla om att de låga räntorna bara använts till att bygga hus i Europa medans det blivit betydligt mer spekulativa bolag i staterna. Visar sig i och för sig att en hel del av de spekulativa bolagen är kass, medans andra slår världen med häpnad. Oavsett verkar det mer produktivt än hus som närmast är någon form av konsumtion.
Sverige har väl i och för sig dragit sitt strå till stacken vad gäller spekulativa bolag. Mer ett problem att de flyttar om de lyckas och är kvar om det inte gör det.
Om man skall ha vindkraft, så skall den förläggas så nära elkonsumenterna som möjligt, dvs i direkt anslutning till städer och förorter där det bor många. Det är inte mer än rätt att de som åtnjuter fördelarna också skall få känna på nackdelarna.
Men som det är i Sverige, så är ju folk på landsbygden mindre värda, så det kommer väl bli här som vindkraften kommer att förstöra miljön och friden.
I Nederländerna finns det vindkraft i städerna. Förvisso i industriområdena, men inne i staden. Har foton.
Landskrona kommer i närheten tror jag.
Vi har debunkat det där vindkraftverket. Det ligger ute i ett hamn/industriområde till Amsterdam, 15 km väster om Herengracht. Jag har jobbat i det industriområdet.
De bygger ingen vindkraft mitt i stan som Gobb(lin) föreslår. De bygger inte på land eftersom all fri mark är stad, motorväg, åker eller naturreservat. Deras plan är att fylla kuststräckan, och de har en fördel av att ha långgrunt på många ställen. Har man varit på Frisiska öarna så vet man det.
Jag antar att Gobb(lin) då inte har något emot att bo granne med en RBMK reaktor? De kan ju som bekant inte explodera 🙂
Ligger bostadsområden intill. Jag har ett foto till från en annan plats där det är vindkraft mellan två bostadsområden.
Inte signfikant större /mindre än för kärnkraftverk om man räknar per MWh. Beror dock på många faktorer. Därav +-50%.
Det finns bostadsområden intill oavsett var du är i Randstaad. Hela Sveriges befolkning mellan Ängelholm och Malmö och så halva Skåne österut.
Det betyder inget. Det finns ca 1 miljon kubik petroleumprodukter lagrade inom en kilometer från snurran.
De bygger inte Markbygdenparker omkring städerna i någon större utsträckning.
Nu skall jag faktiskt stödja bloggaren med att ge ett exempel. I Gårdsten i nordöstra Göteborg har man byggt ett vindkraftverk som ligger nära Angeredsbron. Visserligen ligger det i industriparken och inte inne bland bostadshusen, men ändå.
Jag bor i Landskrona och kan ju säga att jag aldrig märkt av några olägenheter från vindkraftverken. De är placerade utanför industriområdet vid hamnen så det är ingen som bor i närheten av dem och eventuellt oväsen har jag aldrig märkt av ens när jag varit ute i industriområdet på jobb. Det är en stad där folk jobbar så ljudnivån över lag är högre än på en åker eller i en skog i fjällen så det märks väl inte på samma sätt.
Förutom den uppenbara säkerhetsrisken att bygga i närheten av bebyggelse så är ofta vindgörhållande sämre där samt att markkostnaden är högre.
Stadsbor har det ju gott ställt, så de har råd att betala mer för elen. Dessutom har de valt att bo trångt och tätt och har därför en högre toleransnivå för störningar. Om elen skall förbrukas av stadsborna, så är det naturligtvis de som skall drabbas av de negativa effekterna av produktionen.
Folk på landet får betala högre skatter och får betydligt sämre samhällsservice än stassingarna. Det är illa nog, redan innan det smällts upp en massa miljöförstörande vindkraftverk.
Du är inte en riktigt rationell person, eller hur?
Det har vi konstaterat för länge sedan.
Prisgarantin på 97 öre/KWh för brittisk offshorewind är i 2012 års priser, så i verkligheten blir stödet betydligt större.
Ett annat hårt slag mot grön omställning är att tyska författningsdomstolen nyligen underkände ampelkoalitionens gröna stödfond på 60 miljarder €. Fonden spär på budgetunderskottet vilket strider mot tysk lag. Nu krävs skattehöjning eller besparingar för att finansiera grön omställning. Det kommer göra det tydligt för väljarna vad kalaset kostar.
Om det är ett sådant helvete att bo på landet så finns det alltid möjlighet att flytta till staden och åtnjuta alla stadens fördelar istället gör att bo kvar på landet och vara bitter.
Det är alldeles utmärkt att bo på landet. Lite trist bara att man får vara med och finansiera städernas kollektivtrafik, till exempel, när man själv inte har tillgång till någon alls.
Stadens fördelar? En massa trångbodda människor som går och hostar på varandra, usch.
Så länge varje kommun har veto-rätt och kommunpolitikerna är demokratisk valda är det inga problem väl? Det som vore fel är ifall staten kan köra vinkraftverken ner i halsen på kommunerna.
Det går alldeles utmärkt att bygga riktigt stora vindkraftverk i tätorter om man tittar på vindförhållandena enbart.
Det är terrängen och geografiska läget som avgör.
Faktum är att det är mer gynsamt i södra Sverige eftersom kustklimatet får större påverkan.
Nu tror jag Gobb tycker det skall byggas på Södetmalm i Stockholm där han inbillar sig att hans främsta hatobjekt bor.
Sen kan man väl tycka att all elskatt borde tillfalla producentkommunen. Oavsett metod.
Det är trots allt de som får stå ut med de negativa effekterna (dämda vattendrag, avgaser, buller osv).
Markbygden ligger i Piteå kommun. Piteå kommun har inga fjäll.
Det roliga med markbygden var ju att det är europas till ytan största vindkraftsprojekt….
Och…. 20 permanentboende påverkas.
Det är ett område med få eller inga naturvärden. Platt skogslandskap.
Det roliga är att infrastrukturen byggs ut på ett sällan skådat sätt med väldigt bra vägar i området. Bästa som kunde hända och ett bra bevis på att man kan bygga vindkraft utan att uppröra känslor.
Borde gå att göra samma i skåne där det bara rör sig om ängar och mark där naturvärdena får se som väldigt låga. Det har inte funnit någon naturlig natur där på 500 år till skillnad från exv orörd fjällvärd. 😀
Jo jag fattar att speltjecken varit framme, men det låter ju som du pratar om en oskuldsame som guidar turister … 😁
“orörd fjällvärd. 😀”
På samma tema lär det finnas en gångväg på Linköpings campus som heter Linnea Obestigen. Pendang till Linus Närgången.
Möjligen lite off-topic, men från Energimyndighetens rapport går följande att läsa:
“För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att
producera den mängd energi som krävs för att tillverka, uppföra och nedmontera
vindkraftverket. Motsvarande siffra för havsbaserad vindkraft bedöms vara
något längre runt 8 månader. Eftersom ett vindkraftverks livslängd är mellan 20
och 25 år innebär det att vindkraftverket kommer att producera el motsvarande
mellan 20 och 100 gånger mer än insatsenergin.”
Eftersom ett vindkraftverk förnrukar ungefär lika mycket stål och betong och exotiska material som ett kärnkraftverk (+-50%) per MWh innebär det att kärnkraften som har signifikant längre livslängd (60år) därmed förbrukar mindre resurser per MWh.
Stålet går att smälta om. Betongen får nog ligga kvar.
Enig med dig här. Återbetalningstiden var för mig dock förvånande kort, men mängden betong per vindkraftverk är ju oerhörd.
Återbetalningstiden? co2 är ingen valuta och vad jag vet så är det pengar som investeras i vindkraftverk, inte co2.
Om man ville och var beredd att gräva ner en massa pengar i teknikutvecklingen så kan man nog omvandla co2 till längre kolväten givet att man har ström. Tror efuel delvis handlar om det, men jag har inte direkt grävt ner mig i det så jag kan ha fel.
Armerad betong består av mycket stål.
Det gör en kärnreaktor och tornet till vindkraftsnacellen också.
Bara för att ge en annan synvinkel så kan man ju ändå konstatera att priset på offshore-vind tidigare varit för lågt och att det nu får en chans att bära sina kostnader. Det är inte negativt. Ska vindkraft bli accepterat måste priset upp och ersättning betalas ut till samtliga närboende på årsbasis, så enkelt är det.
Jämför man offshorevinden i England med ännu ej färdigställda Hinkley Point C, kärnkraftverket i södra England, så har det i dagsläget en “strike price” för producerad el till konsument på 92£ / MWh vilket uppräknat till dagens kostnadsläge blir 106£/MWh – detta ska vara garanterat nästkommande 35 åren från start, plus inflationsjusteringar! Att jämföra med ett “strike price” på £73 som nya offshoreprojekt nu landat på och bloggen skriver om här.
Pratar man istället om flytande vindkraftverk så är det, precis som Reutersartikeln nämner, fortfarande ett utvecklingsprojekt och dessa måste få kosta mer. Precis som SMR initialt måste få kosta mer för att hitta en marknad, vilket dessvärre inte verkar ha gällt för NuScale som har väldiga problem med att det just blivit för dyrt till konsument och tvingas lägga ner etableringsförsök i USA.
Det är jävligt dyrt med ny el. Vindkraft har en plats, speciellt i Sverige där den har en i princip unik ställning som avlastare till vår enormt stora vattenkraft. Detta betyder dock inte att jag är anti kärnkraft, tvärt om! Jag har dock insett att saker måste få kosta.
Vi hade en chans till fortsatt billig el och det var att hålla liv i samtliga gamla kärnkraftreaktorer, det tåget har gått och nu får vi inse att det bara är att hosta upp.
Kloka ord. Håller med i allt.
Vet inte om statliga garantier innebär “bära sina egna kostnader”.
Statliga garantier kommer nog behövas för att någon skall våga investera i ny storskalig elproduktion, så länge prissättningen är som den är.
Garantier ges ju ofta för att nån gjort en realistisk kalkyl som visar på förlust eller stora kostnader.
Det är som det där hotellet i Junsele. Hade det varit livkraftigt hade man inte behövt lämna garantier.
Politiker är dock väääldigt bra på att meddela att garantier/borgen inte är nån fara och det aldrig kommer behövas betalas några pengar. men likväl kommer det nästan alltid nått tillfälle när garantierna ska betalas.
Då har de ansvariga sen länge gått vidare och kvar står de som ska betala.
Hade hellre sett att man garanterade ett lägsta pris för elen på säg 40 öre/kwh.
Då kan man lägga till marknaden att producera därefter.
Såg nu att du redan skrivit om Hinkley Point C som jag upprepar nedan.
Kan tillägga att 106 GBP är i 2021 års priser och det borde ha stigit med 10-20% nu.
Det är precis det här jag inte kan få ihop rent marknadsmässigt. Det verkar i alla kalkyler som att vind/sol kan konkurrera ut kärnkraft. Hur ska då kärnkraft kunna klara sig om vi vill ha en fri marknad för el? Jag tror vi vill ha en fri marknad för el av samma orsak som vi vill ha en fri marknad för till exempel mat. Det blir helt enkelt mer effektiv allokering av kapital över tid vilket leder till högre välstånd.
Det som gnager är att man som ingenjör väldigt gärna vill att det ska funka med kärnkraft men jag ser inte hur det skulle bära sig.
Kalkylerna måste ta med kostnad för bortfall eller variation i produktionen. Annars kan man införa tex blixtkraftverk som levererar massa el dom gånger det kommer en blixt och som står stilla annars.
“Det verkar i alla kalkyler som att vind/sol kan konkurrera ut kärnkraft. ”
Se min kommentar nedan angående intäktsidan som också har betydelse för kalkylen,
Dessutom är det såvitt jag förstått så att vindkraften idag inte behöver bära kostnader som uppstår i elsystemet på grund av variabiliteten i produktionen.
De allra flesta som faktiskt sätter sig in i kärnkraftsfrågan, jag gissar även regeringen inkluderad, har också insett att det är en ekonomisk pungsmäll för hela samhällhet att bygga nytt.
Det är bara att titta på dagens elpriser så ser man ju att de 1:50-2:00:- exklusive skatt (d.v.s. “strike price” för Hinkley Point”) som ett nytt kärkraftverk behöver sälja el för, dygnet runt året runt, inte kommer bära sina egna kostnader. Regeringen behöver därför kunna motivera för Vattenfall varför en sådan investering skall göras. Tittar man på Svantessons och Vattenfalls uttalanden i pressen om “långsiktiga gemensamma färdplaner tillsammans med investerare” så är det ju rätt tydligt att man utlovat garantier.
Detta behöver ju dock inte betyda att det inte är nödvändigt att bygga just ny kärnkraft. Men om någon tror att det kommer bli billigare med nya verk så är nog risken stor att de blir besvikna, det kommer kosta som fan och det tas från skattebetalarna på ett sätt eller ett annat.
Vilken avbetalningstid räknar man på då? Och med vilka extraskatter räknar man?
Om din fråga gäller Hinkley Point C så finns det genomgånget på dess Wiki under “Cost to consumers”. Men allt som nämns där finns även i form av statliga handlingar.
https://en.wikipedia.org/wiki/Hinkley_Point_C_nuclear_power_station#Economics
Nej, vi har noll nytta av vindkraft, varför är det så svårt att förstå? Varför ska den få “kosta”? Orimligt resonemang. Hade vi behållit alla kärnkraftverk livslängden ut och investerat i nya i god tid innan livslängden tagit slut så hade vi haft ett lågt och stabilt elpris till en kostnad som är betydligt lägre än vad vi slösat bort på meningslös vindkraft. Om vi så skulle vi haft behov av 20 reaktorer totalt så skulle miljöpåverkan samt intrånget i folkets boende och friluftsliv varit minimalt i jämförelse med vindkraften.
Dessutom hade landet varit betydligt rikare eftersom vi hade behållit mer industri och fått fler nya investeringar i industri och andra elintensiva verksamheter. Vindkraft är självplågeri helt utan mening.
Starkt medhåll. Det är låg kvalitet på elen och kräver dyr digitalteknik för att reglera elnätet – teknik som inte ens finns idag. Stora tunga generatorer med stabil el som inte hoppar till som en skrämd råtta när det händer nåt på elnätet har ett stort värde, och har man det behöver man inte ett enda vindkraftverk.
Sverige hade världens stabilaste elsystem på 90-talet innan vi började bygga vindkraftverk. Allt fungerade perfekt utan avbrott och ingen tänkte nånsin på elpriser. Vi levde i ett elparadis men valde bort det för att det är så mysig att slutförvara tonvis med rotorblad-epoxy i marken.
Det finns ingen insatt idag som inte tycker att vi borde behållt och rustat upp samtliga reaktorer, livstidsförlängning av kärnkraft är det absolut mest klimatvänliga och kostnadsoptimala man kan göra. Nu behöll dock vi inte alla kärnkraftverken så argumentet du lägger upp är ju bara fantasier.
Vindkraftens primära funktion i Sverige är att den avlastar vattenkraften. Utan vindkraft har vi oftare tomma vattenlager. Det är helt världsfrånvänt att påstå att vi inte har nytta av de vindkraftverk som finns idag. Utökad kärnkraft/baskraft innebär ökad möjlighet för samspel mellan just vind och vattenkraft, vilket är positivt då förmågan att lagra el blir viktigare för varje dag som går.
Problemet med ny kärnkraft är dock att det är dyrt som fan. Det är det jag tog upp. Räknar du in skatter kan du lätt landa på 3:- / kWh året runt från ett nytt KKV till konsument. Det är just den aspekten som lätt glöms bort i fantasier om gamla tider.
Känner du inte själv att dina argument inte håller? Svårt att förstå detta självbedrägeri som vindkraftkramare håller på med. Pengar investerade i kärnkraft är oändligt mycket bättre än pengar investerade i vindkraft. Allt som vindkraft kan bidra med kan kärnkraft göra mycket bättre. Dessutom så är ny kärnkraft i princip gratis eftersom vi kan slippa skenade balanskostnader i elnätet.
https://www.svd.se/a/zEo7w1/feltankt-om-kostnad-for-ny-karnkraft-skriver-debattorer
Har länge retat mig på att man alltid pratar om sol och vind. Solenergi kan vara lönsam även i ett land som Sverige, medans vindkraft nästan alltid är en ekonomisk katastrof.
Hinkley Point C har ett garanterat pris på 106 GBP/MWh (2021 års prisnivå. Priset är inflationsgaranterat så det lär vara högre nu.).
Tydligen vet britterna något som inte svenska politiker vet.
Snarare så att de som investerat i Hinkley har förhandlat till sig ett väldigt bra pris på garanti eftersom brittiska elpriser är signfikant högre än på andra ställen.
Vad de får i intäkt är inte samma sak som produktionskostnaden. Sedan kan man diskutera om det är marknadsmässigt att göra så, och vem som står för kostnaden. Å andra sidan slipper man köpa motsvarande energi från Norge. Elpriset i Norge på exportkabeln är ungefär detsamma.
Ditt argument är alltså som det mesta du skriver felaktigt.
Priset till havsvindkraften är också framförhandlad och återspeglar i lika hög grad, eller låg grad, produktionskostnaden.
80% av de svenska vindkraftverken ägs av utländska företag där kinesiska kärnkraftsbolaget CGN är det största. Bland orsakerna stavas subventioner via “Elcertifikat” och att de kostnader som uppstår pga elbalansering och utbyggnad av elnäten inte bekostas av vindkraftsoperatörerna utan av elkunderna via elnätsavgifterna. Det finns heller inga lagkrav på att vindkraftsbolagen skall fondera medel för avveckling. Resultatet blir att vindkraftsbolagen får fördelarna. Svenska elkunder får kostnaderna och står således även för kostnaderna för elexporten. Går ett vindkraftsbolag i kk svarar skattebetalarna för kostnaderna.
Sverige har gått från att vara ett land där staten haft ansvaret för att medborgarna och företagen får billig säker och tillgänglig el till att vara ett land där “marknaden” tagit över samtidigt som fullt fungerande svenska kärnkraftverk avvecklats. Sverige är nu en “råvarukoloni” för resten av EU.
God Morgon.
Fast det har ju egentligen inte varit marknaden som styrt då staten haft styrmedel för att få marknaden i den riktning de velat.
Det vill säga, under förra regeringen, i riktningen lägg ned kärnkraft och bygg vindkraft.
Jag tvivlar på att vi kommer att kunna nå klimatmålen. Självklart går det att åstadkomma klimatneutralitet, men är tidplanen möjlig? Den förra regeringen ansträngde sig i alla fall för att motverka möjligheten att nå det långsiktiga målet.
Nej, så är det inte enligt bloggens vänsterkommentatorer. Det var majknajden som lade ner.
Efter att man skattat sönder produktionen och sedan ändrat i styrelsen 🙂
Hur skulle det annars bli lönsamt att bygga ny vindkraft?
Angående den beviljade rekonstruktionen av Markbygden hade det varit intressant att veta om vi skattebetalare tillhört fordringsägarna som nu inte får pengarna. Skulle isåfall låtit dem konka och säljas till högstbjudande på marknaden istället för att sponsra Kina.
+1
Finansieringen är garanterat via offentliga medel, typ EIB, “gröna” obligationer eller liknande. Kineserna är inte dumma i huvudet, de har säkert mjölkat ut pengar ur verksamheten löpande och blir det konkurs så står någon annan för notan.
Herregud vilken usel affärsmodell det där var att tvingas köpa in snordyr el när det inte blåser för att uppfylla avtalet.
Det finns en sak man inte får glömma när man jämför kostnaden för producerad el för olika kraftslag. Vindkraft kommer som det ser ut idag alltid att i genomsnitt få avsevärt lägre betalt för sin el än marknadens genomsnittspris. Man har mycket produktion när priser är lågt och lite produktion när priset är högt.
Motsvarande gäller inte för exempelvis kärnkraft.
Den dag vi får tjänster som kan ”lagra” el nästan gratis blir situationen en annan, men när blir det?
Aldrig. Batterier kostar extremt mycket hur man än ser på det. Vätgasen kommer kräva stora bergrum och är än så länge outvecklad. Vi hinner bygga nya kärnkraftverk innan det finns vettiga storskaliga lösningar på plats.
Vi har tur som har vattenkraft i Sverige och Norge. Det är därför EU vill tvinga oss exportera.
Vätgas i bergrum? Okej. Vätgasmolekylerna är universums minsta molekyl. Det får vara ett fasligt tätt berg isf.
Nere på kontinenten skall man lagra i salt. Endast Sverige svenska bergrum hafva.
Googla “Skallen”.
Rostfria tankar inklädda i sprutbetong som byggs upp i ett utsprängt bergrum. Sverige har utvecklat tekniken och det fungerar utmärkt (tror man).
Jag har tidigare roat mig att räkna på detta. 10000MW balanskraft för en vecka (så vi inte behöver stänga ner om det kommer en köldknäpp) behöver ca 100 Globen bergrum. 6 Miljoner kubik berg.
Varje bergrum innehåller vätgas vars energiinnehåll motsvarar ett par Hiroshimabomber (jag älskar denna referens då den är så härligt SVMPC ovetenskaplig) . Vätgas wants to break free!
Bara bergrummen kommer kosta som 2-3 fördyrade OL3. Det finns inga skalfördelar, det är en kostnad proportionell mot storlek och mängden stål/sprutbetong/ursprängt berg. Sverige har redan optimerat teknik och kostnad för att spränga ur berg.
Naturligtvis blir 3 OL3 billigare än 3X1 OL3 som den byggdes. Sedan tillkommer elektrolysörer och gasturbiner. Och 70% förluster i värme, men då får vi göra som HGOBB föreslår och bygga bergrummet under Södermalm.
What can possibly go wrong?
PS det går att bygga balanskraft med dammar och gamla gruvor och vattenkraft. Men de där 7 dagarna med 10000MW motsvarar ca 100 Vänern (om vi skall ta en referens som är nära dig geografiskt)
Sorry , 100 Globen är 600 000*100 = 60 miljoner kubikmeter berg.
150 miljoner ton sten som skall läggas någonstans. Förslagsvis bygger man upp grund att ställa den havsbaserade vindkraften med dessa. Articifiella öar ute i ekonomisk zon.
Vätgaslagring har dessutom en “verkningsgrad” på ca 30 procent. Så aldrig är nog rätt svar.
Det finns dock processer där vätgas är/kommer bli en insatsvara. Vätgas producerad från vindkraftsel håller samma kvalité som vätgas producerad från t ex kärnkraftsel.
30% verkningsgrad är också endast intressant i förhållande till kostnaden. Om både elen och lagringen är billig kan 30% vetkningsgrad fortfarande vara en bra affär.
Verkningsgraden där vätgas är insatsvara är betydligt högre än 30%. Runt 75% per energienhet insatsvara.
Sedan har själva produktionsprocessen varierande verkningsgrader, men det ser ut som om vätgasreduktion av stål är effektivare än kolbaserad.
Det är egentligen ointressant vilken verkningsgrad man har här, det är den totala produktionskostnaden av stål/gödningsmedel/batterier/whatever som är intressant.
30% är verkningsgraden för Grid2Grid.
Viktig poäng. Det enda som spelar roll är totalkostnaden i slutändan. Ingen bryr sig ifall det var 99% förlust på vägen. Använder man E=mc^2 så har även dieselgeneratorer väldigt höga förluster…
Vore intressant med uppgifter om vindkraftsparkers genomsnittlig intäkt per kWh i jämförelse med marknadens genomsnittliga pris.
Vindkraftens kostnad för att tillverka energi blir ju lite knepig att beräkna. Ju mer det blåser desto billigare blir elen och svårare att räkna hem en kalkyl.
Det här stämmer helt enkelt inte med de beräkningar* på normaliserad produktionskostnad LCOE som finns tillgängliga för vindkraft (LCOE tar hänsyn till det aktuella spotelpriset som ju är lägre vid hård vind). Både havbaserad och ladbaserad vindkraft ligger lägre än kärnkraft även då man tar hänsyn till att det är lägre betalt när produktionen är på topp. Även solpaneler ligger i samma härad som landbaserad vind och lägre än kärnkraft.
Moderna vindkraftverk producerar väldigt mycket även vid låg vindstyrka. Man har genom åren gått till väldigt höha torn och gigantiska turbiner vilket har förskjutit kurvan där man producerar som bäst till relativt modesta vindstyrkor vilket ofta finns på den höga höjden.
*DNV energy transition outlook 2023
De är baserade på lägre kalkylränta som inte längre är relevant.
LCOE kan inte ta hänsyn till spotpriset.
LCOE är en produktionskostnad som används för att jämföra olika produktionsslag, sedan får man såklart jämföra med vad man tror marknadspriset på el blir i verkligheten.
Vindkraftverken behöver dock köpa in el för att kunna leverera enligt sina PPA när det blåser dåligt och under det gångna året har lite vind = låg produktion inneburit höga elpriser = stora förluster.
Det vill säga samma sak som kommer hända på samhällsnivå när vi har enbart vindkraft.
Om vi inte anpassar vår förbrukning efter vindkraften.
Håller med om LCOE. Det var slarvigt uttryckt av mig. Det var “LCOE med hänsyn till förväntat pris beroende på ökad tillgång vid hög vind/sol” jag hänvisade till. Det intressanta är att det inte skiljer jättemycket för just vind av den orsaken jag beskrev ovan, de producerar väldigt jämnt nuförtiden och extrempunkterna med vindstilla är så kort andel av totalen (även om det såklart ställer till det effektmässigt för hela elsystemet). Däremot skiljer ren LCOE mot “LCOE med hänsyn till pris” rätt mycket för solkraft. De har däremot en beräkning med lokal lagring i batteri och då blir det betydligt bättre (då man kan sälja vid rätt tidpunkt hela tiden).
Rapporten har alltså gjort en sådan uppskattning för alla energislag och presenterat det i grafer. Det går inte ha bilder i inlägg här så ni får ladda ner rapporten och läsa den för att bilda en egen uppfattning.
Jag har alltså inget emot något kraftslag utan försöker bara förstå hur marknaden för kärnkraft ska bära sig om detta stämmer.
Jag försöker förstå hur något kraftslag skall bära sig så länge vi inte har tydliga pekpinnar där vi fasar ut billig fossil energi och subventionerar , åtminstone ställer ut ngn form av säkerhet för projekten.
LCOE är endast ett pris på energin. Det tar som bekant inte hänsyn till att effekten måste finnas tillgängligt och kostnaderna för detta finns inte med i någon jämförelsekalkyl.
Det är en samhällskostnad.
OK!
Jag har inte satt mig in i detaljerna, men det tycks vara så att vindkraftens kalkylerade kostnader inte överensstämmer med verkliga kostnader.
https://www.briefingsforbritain.co.uk/the-costs-offshore-wind-power-blindness-and-insight/
Både Vattenfall och Örstedt har avbrutit projekt med havsbaserad vindkraft och tagit nedskrivningar på helt enorma belopp.
https://orsted.com/en/company-announcement-list/2023/10/interim-report-for-the-first-nine-months-of-2023—73721
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2023/forsta-halvaret-2023-en-positiv-utveckling-for-kundaffaren-och-utmaningar-inom-havsbaserad-vindkraft
Men det var ju så billigt?
Kommer vara spännande om tvåhundra år när man har museiturism runt i vindsnurrornas spår.. Som gamla väderkvarnar på fälten idag dyker dom istället upp i den numera uppväxta höga skogen. En del har blivit bon åt diverse djur som har tagit sig in genom rosthålen och andra ligger raklånga, utsträcka, fällda av säkerhet med nedblåsta träd över sig. Ägaren i Xina behagade visst inte att ta hand om avfallet så rättstvisterna är många vem som har ansvaret för mycket av skroten. Ett vandrarhem dyker upp där man öppnat upp dörrar längs ett annat vält skrottorn och en gammal miljöpartist tittar ut och hälsar oss välkomna.
Är betonggrunden under vindkraftverk lämplig att bygga sommarstugor på? Så man får en bra start på bygget?
Rikspolischefen Anders Tjornborg tillträder som landshövding för Halland den 1:a december. Kungsbacka som var en så fin stad.
Hoppas i alla fall jag hinner gå i pension innan ghettona breder ut sig. Ok, det är inte bara hans fel att det ser ut som det gör.
Ja ä inte bitter…
VARNING IRONI!!!
Jag har länge drömt om att få uppföra en Siemens Gamesa ,offshoreturbin 14-222 DD,359
precis här : 59.315001517401846, 18.10085833858159 så att den kan beundras och betraktas av beslutsfattare och miljövänner, dessutom så kan den då bilda en modernistisk kontrast mot den äldre miljön och inge framtidshopp.
Hur mycket av vår befintliga energiproduktion har inte fått någon form av statligt stöd?
Vedeldare 0% 😂
Med tanke på dagens nyhet så tänkte jag göra en liten jämförelse.
Byggstart: 2005 resp 2008
Kostnad: 11 miljarder EUR resp 5,1 miljarder EUR
Färdigställt: 2023 resp beräknad 2025
Installerad effekt: 1600MWe/4300MWth resp upp till 4000 MWe
Årsproduktion: 12,5 TWh resp upp till 10-12 TWh
Tillgänglighet: +90% resp upp till 30%
Livslängd: 60 år resp 25 år
Antal anställda: 1000 för alla 3 enheter resp ca 200
Det ena projektet här är OL3 även känt som världens sämta, dyraste och längsta reaktorbygget i världen. Det är också det som används som norm för beräkning av ny kärnkraft av somliga och anledningen till att vi inte ska bygga mer kärnkraft.
Det andra projektet är europas största vindkraftspark och är på väg att bli världens största. Målbilden, den heliga graalen och det vi ska bygga mycket mer av. Delar av den verkar visst också nu stå under rekonstruktion.
Källor Wikepedia.org resp Pitea.se
#jagärintebitter
Tackar. Tre siffror sticker ut. 30, 25 och snittpriset de får för såld el.
Det vore mer rättvist att ta ett större havsbaserat vindkraftsprojekt eftersom tillgången till mark för projekt som Piteå är ganska begränsad.
Det mesta går att ersätta på vindsnurrorna.
Nu är ju inte poängen att göra en rättvis bedömning. Det är ju just därför som OL3 används då det projektet inte på något sätt är normen för byggnation av en reaktor.
Siffrorna blir inte så annorlunda om du använder London Array istället för Markbygden. MW vs MW då så klart.
Kärnkraften kan ta längre tid och kosta lite mer men du får fortfarande en tillgänglighet på ~90% och 60års livslängd.
Självklart är det inget som hindrar att du totalrenoverar vindkraftverken och fortsätter använda samma vindkraftpark. Men det är inget som hjälper vindkraftens materialkonsumtion kontra kärnkraften. Så livslängden är fortfarande samma problem för vindkraften.
Gammal teknik för att lagra energi och kapa topparna. Luleås kraftvärmeverk Lukab eldar brännbara gaser från Ssab för att tillverka el och fjärrvärme. Vissa delar av dygnet räckte inte gasen till och man eldade olja som spetsenergi. Men så tänkte man till…… https://www.luleaenergi.se/produktion-och-infrastruktur/fjarrvarme/energilagret-som-moter-framtiden/
Dom där termosarna byggs lite här och där i Sverige. Det verkar funka extra bra om man har ojämn konsumtion och bostadsområden en bra bit ifrån pannorna.
I Luleås fall kunde de säkert fått samma effekt genom att bygga någon gasklocka. Men med tanke på att de troligtvis slutar att torrdestillera kol i framtiden så är termosen mer teknikneutral.
Det finns en gasklocka på Ssab:s område. Den är så stor att domkyrkan ryms i den. Den räcker till 15 minuters drift av lukabs panna. De eldar ca 90 nm3 masugnsgas vid full last.
90m3/s ska det vara
Undar varför man använder vatten istället för en metall typ aluminum? Borde bli betydligt mindre utrymmeskrävande och man kan värma mer än 99 grader.
Enkelhet kanske? Man värmer vattnet som ändå skall skickas ut (jag tror i alla fall att det sker utan värmeväxlare inblandad- men nu blev jag osäker).
Annars finns det väl olika slags “kemiska” saltbaserade värmelager som blir ännu kompaktare och inte lika isoleringskrävande.
Men, om man inte är mitt i ett centrum så kan nog utrymmet ignoreras. En “stadsdelstermos” tar nog inte större plats än en gammal hjälp-panna som brukar/brukade finnas utspritt i ett fjärrvärmenät.
Jag är osäker på funktionen på termosen men borde vara växlare mellan stadsnätet och termosens vatten. Stadsnätet har ju högre tryck och temperatur. Också osäker men jag tror man använder någon slags salt för att lagra energi. Måste få till ett studiebesök där och undersöka.
Ja, det kommer att kosta att fasa ut fossila förbränning och andra utsläpp av växthusgaser, men det finns knappast något annat alternativ. Om staten måste, och det måste den antagligen, så får den helt enkelt kliva in och peka med hela handen
4 seriösa offerter via Hemsol? Knappast!
Först gick det inte att att mata in adressen till min fastighet långt ute på landet. Inte en ens med att ange manuellt, vilket inte fungerade. Till sist skickade jag en länk till Google Maps för att visa var fastigheten ligger.
Slutade med att jag fått 1 (en) offert. Av en mycket seriös och kunnig försäljare, det måste jag erkänna. Men de andra 3 offerterna lyser med sin frånvaro.