Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol.
De fasta elpriserna är rejält överprissatta i förhållande till vad terminspriset är, och om terminspriserna förutsäger elpriset korrekt förlorar man stort på att låsa elpriset. Den som vill betala för trygghet fonderar förslagsvis istället överpriset in på ett eget konto, som kan användas för att betala högre elpriser i vinter, så får man en chans att behålla pengarna själv istället för att skänka bort dem till elbolaget, samtidigt som man får en buffert om elpriset stiger.
I elhandelsområdet SE3 Södra Mellansverige, dvs Göteborg – Stockholm mm, är terminspriset för i höst 66 öre per kWh. För 2024 är det 65 öre enligt Elavtal24. Att låsa elpriset ett år borde således kosta 66 öre exklusive moms, och 66*1.25=83 öre inklusive moms. Slänger man in elhandelsbolagets profit kan man sträcka sig till säg 90 öre inklusive moms utifrån terminspriserna.
Men en kontroll enligt Compricer ovan så är det billigaste låsta elpriset i SE3 på ett år 118 öre, eller 38 öre över vad man rimligtvis kan vänta sig. 30% högre (28/90=31%). Låser man elpriset skrattar elhandelsbolaget hela vägen till ledningens bonusutdelning givet att terminerna korrekt förutser elpriset.
Ett enkelt förslag är att istället köra timrörligt elpris och fondera mellanskillnaden till 118 öre på ett eget separat konto (med ränta). Därmed bygger man upp en buffert inför vinterns högre elpriser att ta ut då.
Några exempel på räntor nedan.
Om ditt de facto elpris för månaden på månadsräkningen landade på exempelvis 60 öre och du förbrukade 1000 kWh, så tar du 1000 * (1.18-0.60) = 580 kronor och sätter in på ditt elfonderingskonto. De pengarna kan du sedan använda om ditt elpris landar över 118 öre någon månad det kommande året.
Om det visar sig att terminspriserna var korrekta kommer du dock om ett år ha några tusenlappar över på kontot, som du istället kan köpa hattar för (obskyr popkulturell referens). Eller så tecknar du ett fast elprisavtal och låter pengarna göda elhandelsbolaget istället, om du nu är orolig.
Jag kan inte garantera att det kommer vara lönsamt att fondera buffert på eget konto istället för elhandelsbolaget, men möjligheten finns och man bör i alla fall fundera på det. Saknar man dock finansiell disciplin fungerar det förstås inte.
För övrigt kan du göra det samma om du får för dig att binda din bolåneränta. Fortsätt med rörlig ränta, men fondera vad du hade betalat om du bundit räntan in på ett separat konto och använd om den rörliga räntan höjs, annars tar du pengarna och amorterar med längre fram.
Själv är mitt elpris i år i vägt snitt ca (267*2406+2271*85+2049*72+2383*76+598*60+992*35+936*46+858*34)/(2406+2271+2049+2383+598+992+936+858)=105 öre ex moms, eller 131 öre per kWh inklusive. Högre än det man kan binda för just nu på 118 öre, men elpriserna har som bekant gått ner under året.
Mitt eget personliga elpris är också snedvridet på grund av att solkraften minskar den relativa förbrukningen under sommarhalvåret, vilket höjer snittpriset på elen. Utan solkraften hade snittpriset på elen varit lägre, men totalkostnaden högre pga högre förbrukning.
Förra året låg dock bundet elpris ofta i intervallet 2 – 3:- SEK per kWh, vilket visar att det var bättre att ha rörligt elpris, i mitt fall timrörligt, för att även kunna påverka elpriset ytterligare.
Vill du för övrigt ta in offerter på solkraft till villan, gården, bostadsrättsföreningen eller företaget kan du göra det via Hemsol (annonslänk) , så får du flera offerter från välrenommerade solcellsinstallatörer och med rätt aktörer beroende på vad för porjekt det handlar om.
Att binda elpriset är liksom bolåneräntan en försäkringskostnad som elhandelsbolaget eller banken tar betalt för. I själva konceptet ingår att man tar överpris mot beräknad kostnad, plus att man låser in kunden till detta högre pris. Har du disciplinen kan du istället fondera pengarna själv, istället för hos ett bolag.
Det senare gäller för övrigt även exempelvis sällskapsdjursförsäkringar. Du kan stoppa pengarna på ett eget konto istället för att betala försäkringsbolaget. Dessutom brukar veterinärvård bli mycket billigare om man är oförsäkrad, eftersom vid försäkring så ser veterinären till att göra alla möjliga onödiga prover man kan få betalt av från försäkringsbolaget, medan det kanske räckte med ett enklare prov i verkligheten. Om du har försäkring för djuret ska du aldrig berätta det för veterinären förrän du står i kassan efteråt. Dock får du vara medveten om att vid mycket allvarlig skada kan kostnaderna sticka iväg uppåt säg 50 000:- SEK och du kan tvingas avliva din familjemedlem om du inte har de summorna. Men när ett djur kostar 5000:- SEK om året att försäkra och du har två blir det alltså 10 000:- om året och efter fem skadefria år har du 50 000:- SEK på kontot. Gör det på egen risk alltså, men tänk i alla fall tanken.
Att fondera själv är enklare för den med god ekonomi, som har råd om man gjorde fel. Den som har låga inkomster, pressad familjesituation eller är ung utan eget sparkapital, eller inte kan hantera pengar utan att festa upp dem ska inte lastas för att man väljer låsta priser och försäkringslösningar.
63 kommentarer
Det är väl uppenbart för alla? Eller?
Nej.
Någon som var uppenbart om man läser den här bloggen vara att binda elpriset på 4 år hösten 2021 till ca 50 öre I Stockholm.
Vet inte om det var så uppenbart? Bloggaren själv verkar ju inte ha gjort det.
Vilken dryg och onödig kommentar Rikki. Ett mycket bra inlägg som hjälper många.
Tack Lars för att du tog dig tid att skriva en så välformulerad och tydlig förklaring gällande terminspriser och olika elavtal.
Syftar på the usual suspect, dvs top 1000 bloggläsare och kommentatorer.
Det är inte så enkelt som det kanske låter. Vad skall man fondera för? 1kr/kWh? 10kr? 100kr? 8123749812364kr? Vem vet? Det förutsätter iofs dock att elbolaget uppfyller sin del av avtalet och inte kommer med undanflykten att det blev jobbigare än väntat att uppfylla det.
Generellt sett så är det dock inte så många som verkar förstå vad försäkringar går ut på. Om man behöver en försäkring beror ju på ens kapacitet att ta oväntade kostnader, vilket betyder att man behöver se till ens egna ekonomi och inte bara titta på försäkringen (nästan så att det är viktigare att titta på sin ekonomi än försäkringen).
För rörligt elpris är det ju risken att man får betala mer än vad fasta priset anger och om man inte har utrymme i sin ekonomi för det så kanske det är en dum ide att köra på rörligt pris.
Finansiell disciplin är nog nyckelordet här.
Har man det kan man antingen lite undermedvetet ta risken med rörligt och minska sitt mer riskabla sparande en smula till ngt lågrisksparande där pengarna är tillgängliga innan sista betaldatum.
Eller räkna enligt exemplen.
Delen om husdjursförsäkring tar jag som en utmaning, den känns jobbig i ’magen’ men låter mycket rationell med tanke på hög självrisk, en del undantag i vad som täcks och möjligen saltade räkningar till försäkringskunder.
Självrisken är ungefär vad ett normalt besök kostar, vilket inte är en slump. Min erfarenhet är att försäkringen kanske tar 10-20%.
NB: Jag har försäkringar för redaktionsmedlemmarna, så jag fonderar inte. Dock Länsförsäkringar Agria så kundägt ömsesidigt företag där all vinst går tillbaka i lägre premier eller återbetalning, så i princip samma sak som att fondera själv.
De ömesidigt kundägda försäkringsbolagen är bra ur den vinkeln.
För Folksam och hemförsäkringen blev det en hel månadsavgift i återbäring för 4:e året i rad.
Shhhhh. Ni riskerar att bli stämplade som smygsocialister 🙂
Så riktigt…Jag är själv absolut inte socialist men har Folksam som försäkringsbolag då de för mig har haft fördelaktiga premier på hos och bil (jo, jag har givetvis jämfört). Återbäring kommer som ett extra plus sedan.
Bonusinfo: Även pensionsrådgivare på Max Mathiesen rekommenderade mig Folksam och Skandia för att de är kundägda, ömsesidiga och har presterat bra på traditionell försäkring över en längre tidsperiod.
Har man mer en ett husdjur, så lönar det sig definitivt att inte försäkra dem, på samma sätt som att man sprider risken genom att ha mer än en aktie i portföljen.
Särskilt som vi har en oligopolsituation på marknaden för husdjursförsäkringar.
Ja, ska mycket till för att säga upp den.
Man slipper ställas inför valet mellan fem- till sexsiffrigt och en kär, men ändå bondkatt.
Ekonomisk prepping
Att göra “bokslut” en gång per år. Se över kostnaderna och sen sätta en stående överföring på kostnader/12 till räkningskontot.
Det verkar väldigt få fatta varför man ska göra det. Men det är rätt trevligt att gå in mot vinterns dyra elräkningar med ett rejält “överskott” på kontot.
Att fondera
Att betala räkningarna direkt de kommer.
Kanske dags återpublicera nån av bloggens väldigt bra artiklar i ämnet? 🙂
För egen del har jag två “räkningskonton”. Ett för månadsvisa räkningar, och ett för räkningar som kommer mer sällan än månadsvis. (Det skulle kunna vara ett och samma, men jag valde att dela upp det på två olika.)
Satte mig för många år sedan och gick igenom alla återkommande fakturor jag hade. Skrev upp vad det var för något, fakturabelopp och faktureringsperiod. Räknade sedan ut vad det blev omräknat till månadskostnad och lade in en månadsvis överföring till ett separat konto samt regelbundna överföringar tillbaka till transaktionskontot i samband med att fakturan kommer. Har också gjort på motsvarande sätt med månadsvis utgifter, mest för att det då blir tydligt när jag tittar på kommande överföringar på internetbanken hur mycket pengar jag faktiskt har kvar.
Är det någon faktura som skiljer sig avsevärt från vad den legat på tidigare så justerar jag i listan och i överföringarna till nästa gång. Målet är inte nödvändigtvis att det ska stämma exakt, bara att jag inte ska behöva fundera på det.
Det var sannerligen inte det roligaste att göra grundjobbet men det är också VÄLDIGT skönt att veta att när räkningen kommer så finns pengarna. Oavsett om det är tresiffriga eller närmare femsiffriga belopp som ska ut just då. Förnyelse av pass eller årsfakturan för hemförsäkringen… Nu för tiden går det i stort sett på automatik och återkommande fakturor påverkar i princip inte kassaflödet alls.
Jag tror du missat en nämnare i din uträkning av ditt snittpris. Du skriver (267*2406+2271*85+2049*72+2383*76+598*60+992*35+936*46+858*34)/(2406+2049+2383+598+992+936+858)=127 öre men i nämnaren har du missat att ta med 2271 (konsumtionen i februari?). Den riktiga uträkningen borde vara (267*2406+2271*85+2049*72+2383*76+598*60+992*35+936*46+858*34)/(2406+2271+2049+2383+598+992+936+858) = 105 öre
Tack.
Dessutom är 118 öre (billigaste lästa priset i SE3) bara 28 öre över det förväntade (90 öre) och inte 38 som du skriver.
Väldigt enkelt för elbolagen att påverka priset genom att bara ta en produktionsenhet ur drift med något tekniskt motiv. Det gäller f ö produktionsenheter i hela elhandelsområdet.
Väntar bara på att nätägarna kommer höja leveransavgifterna kraftigt, då konsumenter sparade och har dragit ner sin elförbrukning kraftigt det senaste året. På mig har de tappat strax under 30% i intäkt. Blir spännande och se hur konsumenter och politiker reagerar på det sätt detta hållbara “sparande” belönas.
Att underhålla ett elnät kostar lika mycket oavsett din förbrukning. Däremot är nätförlusterna (1-2%) beroende av förbrukningen och kostanden för el.
Så om elförbrukning minskar 10-20% pga ökade elpriser behöver fasta avgiften höjas, alternativt att man drar ned på underhåller, för elnät är inte särskilt viktigt.
Kommunerna har under lång tid inte underhållit sina VA-nät och vi kommer snart om några år i en situation med kraftiga höjningar eller stora driftstörningar. Vatten är inte heller särskilt viktigt.
(Kan innehålla spår av ironi)
På samma sätt kan man resonera om sin hem- och bilförsäkring. Försäkringsbolagen skrattar hela vägen till banken när du betalat i 30 år utan att villan brunnit upp.
Det är visserligen dyrt med 120 öre /kWh, men jag tycker det är värt att binda 1 år. Blir det en kall vinter lär vi säkert vara uppe på 3-4 kr/ kWh som december förra året. Blir det milt och blåsigt så kanske vi hamnar på 70 öre.
Hemförsäkringen är väl den mest prisvärda försäkring som finns med tanke på vad den omfattar. Sen är det en fallande skala med hemelektronik någonstans i botten. Särskilt om man är en hyggligt normal människa som aldrig utnyttjar försäkringen. När det gäller bunden El måste en person i LW’s situation ha bäst förutsättningar till lönsamhet (stor egen produktion när elen är billig och låg produktion när elen kan antas vara dyr). För övriga är det nog förutsägbarheten man betalar för.
Om man blir utsatt för inbrott, är man inte hyggligt normal då?
hjälper hemelektronik försäkringen då.. de är väl mest till för att elektronikkedjorna ska få vinster påde som inte har koll på att om de tycker att den är värd att teckna borde kolla på att ha något drulle-allrisk tilläg till hemförsäkringen
Bor du i villa eller BRF kommer du itne undan då banker/BRF har som krav att du ska försäkra.
Och sen har väl alla sett de fattiga hyresgäster som inte har försäkring och sen mer eller mindre ställs på gatan vid en brand.
Hemförsäkring resonerar man inte så om. Då det är för stora värden för att fondera själv.
Precis vilken hyresgäst som helst har råd att skaffa hemförsäkring, så det handlar inte om att vara fattig eller inte. Vi bor alla i Sverige och det finns inga här som är fattiga på riktigt.
Snarare är det så, att begäret efter grejer, sötsaker eller droger är större än den upplevda tryggheten i att ha en hemförsäkring. Eller att man inte bryr sig, eftersom det ändå inte drabbar en själv, kanske rentav skadeglädje över att någon annan får betala.
Det är inte vettigt att försäkra sig mot saker som nästan givet inträffar för eller senare för då blir avgiften hög och man kan lika väl fondera.
Sällsynta saker är däremot värt att försäkra. Allmän sjukförsäkring är t ex bra om man drabbas av kronisk sjukdom med extremt dyr medicin. Hemförsäkring är bra då långt ifrån alla kommer drabbas av att deras hem brinner ned.
Bostadens försäkring är ju ett krav från banken om man har banklån, liksom helförsäkring (eller vagnskada + halv) är krav om du leasar en bil. I övrigt så har man förstås hus- och hemförsäkring.
Tumregeln är att om du kan ta utgiften på din vanliga månadslön så behöver du inte försäkringen, t ex småförsäkringar för olika smycken, hemelektronik etc. Men som jag skrev på slutklämmen så beror det på din ekonomi, så de med svagast ekonomi ska absolut ha försäkringar även för t ex sällskapsdjur och kanske på datorn, smartphonen etc, om det är något man alltså inte kan köpa över disk på det vanliga löneutrymmet.
Saker som har högt affektionsvärde och där konsekvenserna kan bli enorma ska man ha försäkrade. T ex olycksfallsförsäkring, ty blir du funktionshindrad av en olycka kommer du a) bli av med inkomster och b) ha stora utgifter resten av livet för att kompensera, t ex rullstol, anpassad bil osv.
En olycksfallsförsäkring har ganska många genom kollektivavtal me sin arbetsgivare. Det är bra att inte glömma att teckna en egen när man går i pension. Risken för olyckor blir inte mindre med stigande ålder.
Även om man “bara” har ett vanligt billån så kan ju långivaren ha åsikter om hur bilen ska vara försäkrad. Visst kanske man kan chansa och ta smällen med mellanskillnaden om något händer men risken är ju då att långivaren hävdar att du har inte uppfyllt villkoren så vi säger upp ditt lån med omedelbar verkan, här är en faktura på X hundra tusen med betalningsfrist tio dagar och by the way så skickas den med posten så det tar kanske 4-5 dagar innan du ens får den…
Solceller i kombination med Tibber sköter fonderingen här. Ingen ränta eller avkastning, men tryggheten att det alltid finns minst ett års förbrukning sparad om priset skjuter i höjden.
Tibber utan solceller här, av samma orsak. Har en buffert på bankkontot om elpriset blir jobbigt eller så stänger jag helt enkelt av värmen och fryser som ett par veckor den gångna vintern.
Ordet profit kanske man skall hålla sig borta från, om man inte vill signalera samhörighet med socialistiska rörelser.
Att det blir billigare om man själv tar risken, i stället för att man tar en försäkring, är väl inte särskilt konstigt. Inte bara beträffande elavtal och husdjur, utan också vad gäller hemförsäkring och olycksfallsförsäkring, för att inte tala om det ömsesidiga tvångsförsäkrande som regimen tvingar på oss via skattesystemet.
Men visst, på sikt tjänar man som konsument naturligtvis på rörliga avtal.
Jag jobbar som veterinär och skulle aldrig ta onödiga prover, försäkrad eller ej. Däremot gör man kanske olika grundliga utredningar beroende på djurägarens plånbok – dvs ska penningen vara billig så skär man ned det man kan – men riskerar missar, som kan vara allvarliga om man har otur.
Tar man icke relevanta prover så får man allt som oftast huvudvärk, då man inte sällan hittar något som avviker utan att man begriper sig på varför, eller vad det har för relevans. Referensvärdena är ofta framtagna så att ca 5 % av normalpopulationen kan ha avvikande resultat, fast de är friska. Eller så har de avvikande värden för att de är sjuka? Vilket leder till mer rotande, till ibland ingen som helst nytta, och man får en ganska missnöjd djurägare vilket inte gör någon gladare.
Mitt måtto till nyare kollegor är – ta inte så mycket prover du inte begriper dig på. Det besparar en massa trassel i längden. Vissa saker behöver en grundlig utredning, men de flesta fall behöver det inte.
Tyvärr resonerar inte alla veterinärer så.
Jag brukar ställa kontrollfrågan när några prover ska tas – vad kan de visa och vad kan resultatet bli och vad blir i så fall behandlingen. Ofta visar det sig att behandlingen blir den samma oavsett om testet görs eller ej och då brukar jag säga nej till testet.
Det beror sig ju hur man är som djurägare, en del ser ju prover som exempelvis visar allvarlighetsgrad, orsak, prognos och evt finlir med någon tilläggsmedicin som relevanta också. Även om grundbulten i behandlingen redan är fastslagen, så att säga. Jag brukar ge djurägaren lite olika scenarion att välja på.
Är det där sättet verkligen korrekt att räkna på? Jag tänker, det måste bero en hel del på vilken förbrukningsprofil man har… Att du på sommaren fonderar undan, säg, 600kr / månad under juni, juli och augusti kommer ju knappast att räcka till att betala räkningen du får i januari då förbrukningen är tre gånger så hög till ett mycket högre elpris.. Det kommer ju ganska snabbt äta upp det överskott du räknar att du ska få. Och omvänt gäller att det högre priset du betalar för ett fast avtal under de billigare sommarmånaderna inte spelar så stor roll då förbrukningen är så låg…
Ja, det är en försäkring men den bygger ju också på att elbolaget låser upp att köpa x volym för y pris. Så det är ju inte helt så att allt går ner i fickan.
Eller tänker jag helt fel? 🙂
För att bygga på mina siffror, så går det 4,5 juliförbrukningar (643kWh) på en januariförbrukning (2772kWh).
Och det går c:a 2,5 augustiförbrukningar (994kWh) på en februariförbrukning (2399kWh).
Jan 2772, Feb 2399, Mar 2205, Apr 2044, Maj 1399, Jun 1021, Jul 643, Aug 994, Sep 1177, Okt 1192, Nov 1340, Dec 2103
Man får ju fondera baserat på någon lämplig period. Förslagsvis varje månad 1/12 av förväntad helårskostnad eftersom elförbrukningen brukar svänga i en helårscykel. Har man dessutom rörligt elpris får man så klart ta hänsyn till det i beräkningen av helårskostnaden, och sätta någon rimlig gissad/uppskattad siffra för respektive månad när man beräknar förväntad kostnad för den månaden.
Från det du har fonderat tar du sedan ut för respektive månads faktiska kostnad.
Då blir effekten sannolikt att du netto sätter undan pengar under sommarmånaderna och netto tar ut pengar från de fonderade medlen under vintermånaderna.
Elbolaget betalar förstås själva för att säkra priset, och om de inte gjorde det skulle risken vara extremt hög. Dessutom sker ju merparten av konsumtionen till det högre fasta priset just när priset är som högst.
Bra artikel.
Har som ambition att bara klara mig med endast absolut nödvändiga försäkringar. Villa-hemförsäkring känns ju nödvändigt och krav från banken. Olycksfall för mig och barnen är väl inte dumt heller (även om barnförsäkringar är sjukt dyrt). Halvförsäkring på bilen (trafikförsäkring var inte många hundralappar billigare).
Men helst inga fler.
I övrigt är jag stor förespråkare av fondering, precis som bloggaren. Just nu fonderas:
– inköp av ny (begagnad) bil (helst utan lån)
– Driftkostnader/rep nuvarande bil
– el till överpris
– räkningar månadsvis
– (över)ränta till banklån
– husreparationer
– ny mobil var 3-4 år
– matvaror
– semester
Internbeskattning kanske man kan kalla det. Varje år görs en genomgång för att se hur ”reformutrymmet” ser ut 🙂
Senast jag bytte bank tyckte de jag var lite konstig som frågade om det gick att ha c:a 20 olika konton (fanns faktiskt en gräns då, men det var nog ca 8 år sen, borta nu)
Tycker det låter lite som overkill att faktiskt ha separata konton. Jag håller ordning på budget, sen har jag inte alltid utrymme på kontot att maxa alla budget poster men det finns också en konto kredit för att inte behöva ha onödigt mycket pengar bara vilande på “räkningskontot”. Mycker jämnar ut sig under året, med lite olika toppar för årets förbrukning och i ditt fall blir det ju flera år med fonderade medel för bilköp. Jag kör budget 1år stämmer av vid årsskiftet om poster behöver förändras och hur över/underskott ska hanteras. Kör lite sporadiska avstämningar under året också för att det inte ska spåra ur..
20 konton låter absolut som overkill.
3-5 har jag inga problem att förstå däremot om man vill ha lite ordning och reda bland siffrorna.
Ett vanligt transaktionskonto dit man ev kopplar kort och andra elektroniska betalningsmedel, och från vilket man betalar räkningar.
Ett konto där lönen kommer in. (Inte strikt nödvändigt på något sätt, men väldigt smidigt när man sitter med deklarationen att kunna stämma av mot lönebesked och kontoutdrag utan att där är tusen andra transaktioner.)
Ett konto där man fonderar för räkningar.
Ett konto för en snabbt gripbar buffert.
Ett konto för medellångt sparande/fondering t.ex. semester.
Resterande detaljer har man koll på i ett kalkylark på datorn.
Man hade såklart kunnat ha en gemensam buffert på ett konto och sen hålla ordning på vad som kostar vad i en budget/kassabok. Men största anledningen till att ha separata konton är att på ett enkelt sett kunna följa upp kostnaden. I Internetbanken kan man enkelt få en överblick över insättningar och uttag under senaste året.
Blir det mycket pengar (som tex bil-spar) så har jag flyttat till ett konto med bättre ränta alternativt fond/ISK.
Jag kör med separata konton. Det är ett bra facit.
När vi ändå är inne på ämnet spara pengar så undvik förmedlingstjänster.
Köp din solcellsanläggning direkt från elfirman och lägg istället lite av pengarna du sparar på en besiktningsperson så får ni förutom en billigare anläggning dessutom en anläggning som är rätt utförd.
Sen kan ni säkert swisha bloggaren nån hundring i efterhand så går han plus med.
Själv har jag inga solceller eftersom det är helt meningslöst här även om jag skulle utföra hela installationen själv men bränslet till reservkraften är roterat och vedboden full så det slänger sig nog i vinter också.
Band elpriset hemma till 105 öre efter att Ukrainakriget brutit ut och med föregående vinters priser i färskt minne.
Just när det kommer till elen så är ju problemet att den alltid är som dyrast när man använder som mest. Dvs på vintern när det är kallt och man behöver värme.
Vi använder avsevärt mindre el på sommaren.
Så som jag ser det är det av den anledningen bättre att betala överpris på sommaren då förbrukningen är låg än överpris på vintern då förbrukningen är hög. Överpriset på sommaren blir några hundralappar per månad men på vintern handlar det om flera tusen varje månad.
Förhoppningsvis kommer vi någon gång tillbaka till någorlunda stabila energipriser med viss naturlig säsongsvariation, då är det så klart rörligt som gäller.
Bekanta på vischan har en nyinstallerade solcellsanläggning som står och vilar sig på tomten ty installatören hade in klart med tillstånd för inmatning från nätbolaget. De har som väl sett till att ha det som krav i avtalet så leverantören ligger nu ute med pengarna i väntan på förstärkning av elnätet.
Har haft turen att göra några bra val senaste åren, band bolånet på 1,43% och har ca. miljonen i lån.
Har ett femårigt el-avtal där jag betalar 49 öre/kWh.
Nu i nov-dec går elavtalet ut och jag tänker köra på rörligt avtal. Januari 2025 löper bolåneräntan ut och då kan man kanske förvänta sig uppåt 7% i ränta så det blir en rejäl skillnad för oss.
Då jag är sjukskriven så har vi inga gigantiska inkomster men ändå så vi klarar oss bra. Vi har valt en mellanväg och satt in rätt mycket pengar på sparkonto och för tillfället ligger räntan på 3.4%. Vill man inte chansa och fondera pengarna eller inte anser att man har ekonomi till det så är detta en mellanlösning. Jag håller för övrigt med om att man inte bör försäkra sig med fastprisavtal (om man har någorlunda koll på sin ekonomi).
Tyvärr är det nog som bloggaren antyder att en hel del har levt loppan när det varit “bra tider” och itne hämstrat pengar för att nu vakna upp till en jobbig verklighet. Jag läste nånstans att 65% av dom som tecknat sig för pågående bostadsrättsbyggen önskade bryta kontrakten….undrar hur många av dom som lyckas.
Men det där femåriga elavtalet är ju ett fastprisavtal som du gjort rätt att teckna 🙂
Det pratas alldeles för lite om överföringsavgifterna.
I augusti köpte vi 486 kWh för 184 kr (SE4, timpris via Tibber med batteri och solceller, men pool): 37,86 öre / kWh
Överföring och abonnemangskostnad mm från nätägaren: 954 kr (Eon, 20 A): 196,30 öre / kWh
Svinigt!
@Lars Wilderäng, här har du ett tema till ditt nästa scoop 🙂
Har du solceller kommer ju skattesubventionen till stor del att kompensera för överföringsavgifterna och skatt för det du köper, vilket gör att min i princip endast kan titta på pris/kWh. Abonnemanget räknas ju dock inte in.
Även om elpriset är ca 0 öre så samlar man ju skattesubvention. Så om man producerar och konsumerar ungefär lika mycket över året så blir ju överföringsavgiften i princip 0kr.
En kapitalkostnad eller ränta bör väl finnas i kalkylen också? Så riktigt noll blir väl inte den kalkylen 🙂
Ja, men det är ju en annan kalkyl.
Poängen här var att om nettoförbrukningen under året (producerat-konsumerat) är noll blir överföringsavgifterna också (ungefär) noll. Endast abonnemang hos nätägaren behöver betalas för och givetvis skillnaden mellan köpta/sålda kWh.
Alltså, vid nettoförbrukning noll blir överföringsavgiften noll.
Fick 39öre i snitt i Augusti. 19 öre till bilen. Blir billiga mil speciellt när man får 15kr milen från jobbet?
Bra artikel och intressanta kommentarer.
Jag nöjer mig med att månadsspara till ISK. Säljer vid behov om jag får utgifter som inte kan täckas med lönen. Förstår inte vitsen med separat fondering för olika utgiftskategorier.
Det räcker säkert som du gör.
Däremot kan det ju vara vettigt att tänka till lite om en stor och uppenbart varierande kostnad, så att man faktiskt sparar; det verkar vara många som lever för dagen i Sverige, gnäller och förväntar sig bidrag.
Ett annat alternativ, som kanske inte är så populärt men helt enligt reglerna, men förutsätter att man är två vuxna i hushållet:
Bind elen nu under hösten, visar det sig att det blir dyrt under vintern har man gjort en bra affär. Runt mars när priset börjar falla skriver man över elnätet på sin partner, då rivs det bundna avtalet utan kostnad, och partnern kan i sin tur teckna ett nytt rörligt avtal inför sommaren när det blir billigt igen.
Läst om det där upplägget på flera ställen och funderar på när elbolagen täpper till det lilla kryphålet med något finstilt?
Överlag tror jag inte att det lönar sig att ta risken själv när det gäller rena försäkringar. Det finns en anledning tills t försäkringsbolag funnits i alla tider. Att däremot spekulera k framtida priset är något helt annat, och kan snarare jämföras med vadslagning. Eftersom elbolaget har ett kunskapsövertag kommer du oftast att förlora.
I Tyskland känner jag bara en elbolag med rörlig elpris, Tibber.
Och jag känner ingen bank som erbjuder laan med rörlig ränta (undantaget kontokorrent, vilken är mycket dyrare än bundet ränta). Om man vill har laan till rörligt ränta maaste man fraga banken och har en jätte stor inkomst + kapital, annars far man inte rörligt lan.
Flesta tyskar som köper hus välja att binda ränta upp till 15-20 ar. Och ofta köper de även en finansprodukt som ger de en option att far en lan till bundit ränta för 10 eller flera ar till. Den heter “Bausparvertrag”, google översätter: “bostadssparkontrakt”).
Det är inte bara banker och mäklare som tycker om dessa produkter (för de ger bra provisioner) utan även myndigheter som ska hjälpa konsumenter…
Har tänkt flera ganger om det är mögligt att tar lan i sverige och köper hus i tyskland.
Egen fondering är ett utmärkt tips för såväl räntor som elpriser, men att bara jämföra terminspriset mer elhandlarnas är inte heltäckande. Terminspriset ger en generell säkring mot variationer i systempriset, men tar inte höjd för andra risker.
Terminspriset avräknas mot systempriset, vilket är ett syntetiskt pris, medan kunderna betalar priset i det elområde som elen används och avvikelser mellan elomådespris och systempris. I de södra delarna av landet är elområdespriset vanligen högre än systempriset.
Eftersom börspriset sätts i € medan kunden betalar i SEK måste variationer i växelkursen hanteras. De största riskerna handlar dock variationer i elanvändningen. Dels den totala volymen, dels att användningen inte är lika stor dygnets alla timmar.
Vanligen följer kundens elanvändning priset, dvs. användningen är större när priserna är höga och vice versa. Dessa komponenter måste elhandlaren ta höjd för. Om riskhantering kan man läsa mer på https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/elhandel-marknad/varfor-skiljer-sig-mitt-pris-fran-priset-pa-elborsen/
Mer information om marknaden och elpriser går att finna på https://www.energiforetagen.se/medlemsportalen/verktygsladan/energiforetagen-forklarar-texter/