De svenska hushållens summerade skulder som andel av BNP har nu minskat nästan nio procent i förhållande till svensk BNP. Skulderna i förhållande till den ekonomiska aktivitet som ska betala dem är de lägsta på sex år. Bakom detta ligger inflationens prisökningar.

När man pratar om BNP pratas om real BNP, dvs justerat för prisökningarna. Värdet på det som skapas i ekonomin ökar inte bara för att saker blir dyrare. Men när man jämför med skulder så ska man titta på nominell BNP, eftersom skulderna inte inflationsjusteras.
Effekten av inflationen sedan skuldtoppen för hushållens skulder om 97.77% av BNP fjärde kvartalet 2020 är att skulderna nu minskat till 89.05% för första kvartalet 2023. Det är en minskning med 8.93% (eller 8.72 procentenheter).
Detta är den lägsta skuldsättningen för hushållen sedan 2017 och på drygt två år har vi alltså nästan arbetat av en tiondel av skuldbubblan.
Värdeskapandet i ekonomin (BNP) har alltså gjort det lättare för hushållen som kollektiv att betala av sina skulder. Samtidigt kräver ett sådant resonemang någon form av socialistisk solidaritet där den kollektiva samlade ekonomin används för att betala av de skuldsattas skulder. Och så är det förstås inte, utan varje hushåll måste betala sina egna skulder och då är det reallönerna som räknas. Och de har fallit.
Men i jämförelse med andra länders skuldbubblor så är det skulder i förhållande till BNP man tittar på, och där går nu alltså utvecklingen åt rätt håll för svensk del. Då hushållen som tidigare rapporterat i princip är på väg mot att netto inte öka sina skulder alls och inflationen kvarstår kommer utvecklingen fortsätta ett tag till även om svensk BNP skulle backa. En svensk recession skulle nämligen fortfarande vara mildare än prisökningarna i nominell BNP. Tidigare recessioner syns som skutt i grafen ovan för övrigt.
Jag har beräknat detta genom att rullande summera de senaste fyra kvartalens nominella BNP (“BNP löpande priser”). Det är således en approximation. Normalt ska man annars bara summera på helår, dvs jämföra 2023 med 2022 osv. Man kan således kritisera metodiken, men riktningen skulle kvarstå ändå.
47 kommentarer
Mycket bra, 10-20 år på denna trend senare kan vi skåla på detta.
När vi är som Japan…….
Det här är ju exakt det jag var inne på i tidigare poster och blev totalsågad. Det mest milda sättet at bli av med vår skuldsättning utan en ekonomisk härdsmälta är en stadigvarande högre inflation och löneökning. Säg ett mål om 4% i ett antal år tills skuldsättningen kommit ner på mindre riskfyllda nivåer. Gör ju sitt för att ta tillbaks räntorna till normala nivåer också.
Det som i realiteten sker i ett sådant scenario är, att det blir de icke skuldsatta som får vara med och betala för de skuldsatta.
Nja de tunga skuldsatta lever inte rullan. Sjunkande fastighetsvärden och dryga räntebetalningar är en sur kombination.
Är inte det ett resultat av vad som brukar kallas typ ”inflatera bort skulderna”?? BNP stiger pga av tvåsiffrig inflation men lånen ligger kvar..
Så du menar att om löneökningarna ökar och man sänker räntorna, så skulle inte befolkningen gå in i ett nytt bolånerace och skuldsätta sig upp över öronen?
Nej en högre inflation och löner talar för en stadigvarande högre ränta.
Det är förmodligen precis den typen av resonemang som sänker den svenska kronan. Vi har alltid devalverat oss ur kriser förr, och marknaden ser nog ingen anledning att tro något annat den här gången heller. Efter det kommer det nog att kräva 50-100 år av hårt arbete för att jobba upp någon form av förtroende igen.
Om man nu är intresserad av att ha något.
Tror inte vi behöver vara så oroliga för det. Konkurrensen är nämligen mjuk som jordgubbskräm. Finns det någon valuta som är välskött?
Vår bolånemarknad gör oss, som sagt, extra sårbara. Min farhåga är att om Riksbanken gör sitt jobb och höjer räntan för att kronan ska hänga med, kommer regeringen snart med räntestöd till de drabbade hushållen. Vad sägs om dubblade ränteavdrag? Är det någon som på allvar han hävda att det vore uteslutet om räntorna fortsätter upp ett år eller två till? Kom ihåg: inflationen plus två procent.
Jo. Men det är kostnaden för en nation att pressa WE och nollränta i flertalet år när nationen går som tåget.
QE*
Många som amorterar extra, bl.a. genom att ta av sitt andra sparande exvis fonder. Men framför allt måste det bero på att det görs få bostadsaffärer speciellt gällande förstagångsköpare och nybyggnation. Det är ju dessa/detta som drivit på utvecklingen tidigare.
De flesta högbelånade som köpt bostad efter xxx har tvångsamortering på 2-3%. Det bör göra stor skillnad relativt fort om det inte fylls på med nya lån.
Det har också blivit svårare att låna i sin bostad. Vanliga pensionärer anses i princip ha för låga inkomster för att få låna. Sedan spelar det ingen roll om man är privatförmögen. Det är inkomsten varje månad som räknas.
Helt rätt gällande pensionärer. Pension är inte inflationsskyddat. Bankerna vill inte behöva vräka folk pga av inflation.
Har inga stora skulder men jobbar ändå hårt på att nolla dem. Som nybliven pensionär vill man inte ha några skulder alls, det säger sig självt med tanke på den rätt pissiga pension som blir min inkomst i framtiden.
Klokt, jag gör likadant även om jag har några år kvar. Tuggar just nu i mig det sista av studielånen, trots att de för tillfället har väldigt låg ränta. Får mer kvar i plånboken när de är borta och det känns skönt eftersom jag funderar på att gå ner i tid de sista åren i arbetslivet. Så din tankegång är välbekant 😊 man skär där man kan för att på lång sikt klara sig på mindre.
Skuldsanera inte för mycket eftersom det kan vara svårt att få nya lån om man behöver det då bankerna tittar på din inkomst och inte ditt kapital eller egendom
Men det beror ju på din situation.
Agda 78 år gammal bör ju inte snåla för att betala av sista 5 % på lånet utan spara de pengarna.
Haha, jag får 2-3 erbjudanden per dag om att låna pengar eftersom jag är en “bra kund” dvs jag betalar alltid i tid. 🙂
Helt skuldfri är kanske dumt att bli pga ovannämnda anledningar men även ränteavdraget samt att börsen gått +10% i år
Börsen har snare gått 15% i år när man räknar in avkastning. Min avanza zero är upp 16% i år och 26% sen förra juni. Att ta ut pengar och amortera senaste året vore idioti.
Det kan även vara bra att ha kvar en liten del i lån på fastigheten för att försvåra lagfartskapning, då banken som har pantbreven inte kommer släppa dessa innan lånen är lösta. Inget stort bekymmer kanske, men om man väl blir drabbat kan det vara ett långdraget elände.
Varför reallön? Säg att jag år 1 har lön på 50k å kostnader på 40k. Med inflation på 10% å oförändrad reallön så borde jag år 2 ha 11k istället för 10k att betala mina skulder(?)
Det är ju kostnaderna som skenar med 10% inte lönerna. Så det är ju lite tvärtom. Säg att din lön ökar 3 % och kostnaderna 10%, då får du ett överstkott på 51,5kSeK-44kSeK, d.v.s 7,5 iställer för 10. Rätt dyster utveckling med 25% mindre till det roligare eller oväntade eller sparande kan man tycka.
Som för oss är våra kostnader, bostad ej inräknat, cirka 9k/månad. Ökar dessa utgifter 10% till 9.9k/mån och min lön 3% så har jag en löneökning på cirka 1250kr/mån. Alltså 350kr mer än vad inflationen kostar.
I slutändan måste ju detta såklart jämföras med exponentialutveckling och faktumet att normalfallet kanske är 2% på båda (vilket ger 5ggr högre kostnadsökningar men bara 50% högre löneökningar).
Men på ett enskilt år så påverkar det extremt lite.
Räknar man dessutom med frugans lön så överstiger vår ökade löneökningen vida kostnadsökning till följd av inflation.
Nu var ju tesen i blogginlägget att reallönen avgör din förmåga att betala av lånet dvs om den är oförändrad som i mitt exempel så ökar inte din förmåga.
Jag menar att hurvida det är nominell eller real löneökning beror på din “sparkvot”. Hög sparkvot mer mot nominell å låg sparkvot mer mot real.
Och man behöver inte stirra sig blind på reallönen. Även om man bara har 3-4% löneökningar så minskar ju skulden som andel av lönen. Dvs, så länge man klarar av sina räntebetalningar och inte tvingas att låna till räntan.
Fast lånets minskande andel av lönen är en klen tröst om räntans andel av lönen har fyrdubblats.
Problemet är räntan. Innan du fått reallöneökningar har du inte fått mer utrymme att betala av skulderna.
Tillhör dom som betalade alla skulder vid första räntehöjningen, allt enligt GP:s berömda regel att den som är satt i skuld är icke fri. I och för sig en dålig affär, då det inte är särskilt svårt spöa bankräntan med investeringar. Ändå otroligt skönt att vara fri. Där hade han rätt godsägaren.
Samtidigt som gamla lån fortsätter att amorteras, och det inte tas upp så mycket nya lån längre (eftersom färre hus säljes pga att allt blivit dyrare), så kan jag tänka mig att en hel del återbetalningar av lån kan ligga bakom detta.
Själv håller jag också på med det, för jag har just nu bara 1,37 i ränta (i vägt snitt) på dom jag har, och har inte lust att betala de nya räntorna, men jag löser lånen efter hand som dom löper ut. Finns ingen anledning att bjuda banken på ränteskillnadsersättningen.
Nej, Göran Persson hade inte rätt. Han använder exakt samma manipulationstekniker som alla andra i etablissemanget för att skydda sina egna privilegier och det nuvarande ekonomiska systemet. Att få folk att tro de blir fria, om de jobbar på för att bli skuldfria är ett alldeles utmärkt sätt lura folk att falla in i ledet, gneta på, och inte ifrågasätta systemet.
“Systemet”? Det där mörka onda systemet, skapat av få för att suga blod av massan, medan eliten sadist-elakt skrattar i hemlighet?
Nej, det är dags att vakna nu från fantasierna. Systemet är vi. Alla vi har ansvar, förpliktelser och rättigheter. Jobb är inte samma som slaveri.
Om du inte håller med så är mitt råd: skaffa ett jobb som du trivs med. Minimera omkostnader. Jobba så mycket eller lite du vill. Kalla det “hobby” för att må bättre.
Det är inte den biten av det finansiella systemet som jag syftar på. Jag syftar på andra systemfel som till exempel storbankerna penningtvätt, döljande av tillgångar i skatteparadis, uppblåsande av finansbubblor där aktörer räddas för att de är to big to fail, osv..
OT.
Eftersom det inte verkar dyka upp någon “Fredagsmystråd” postar jag ett tips om något att titta på i helgen för den som inte har annat för sig.
SVT play visar nu en dokumentärserie i 8 delar a en timme om boxningslegenden Cassius Clay/Muhammad Ali. Man får följa honom från vaggan till graven, hela hans karriär från hans första match till hans sista, och hela vägen fram till hans död. Samtidigt är det ett fantastiskt tidsdokument om vad som hände i USA under 60-70talet. Den svarta medborgarrättsrörelsen, protesterna mot Vietnamkriget, osv osv. Otroligt fängslande och jag tror inte man behöver vara boxningsfanatiker för att fastna i den här serien. Clay/Ali var en extraordinär personlighet, en människa som gick sin egen väg, oavsett vad det kostade. Så blev han också till slut världens mest kända människa, mer känd än påven i Rom. Rekommenderar den starkast möjligt, det här är bara ett måste att se. https://www.svtplay.se/video/KM6PXWq/muhammad-ali/1-rond-1-den-storste
Man ska aldrig ljuga om sådant som går att kontrollera, sa flera kända sökmotorer.
Om man hänvisar till “världens mest kända människa”, så bör man kunna leda det i bevis. Jag har ingenting mot Muhammed Ali, men att ljuga tycker jag inte är ok. [Jag gjorde sökningen på engelska.]
Det här var när han var aktiv. Knappast någon lögn. Exempelvis visste väääldigt många människor i Afrika vem han var. Påven däremot, var inte speciellt känd i länder där det inte fanns kristna katoliker. Varför skulle jag ljuga om en sån sak?
Tack för tipset Labbiba!
Grymt bra boxare så ska ge den dokumentären en chans.
Duktig idrottsman i en vansinnig idrott.
Med det sagt så tror jag ändå att Ali hade ett skarpt intellekt (tills han boxade bort det) och hade kunnat vara mycket framstående om han hade satsat på något bättre än boxning. Förutsatt att han hade tillåtits att bli framstående förstås. 1960-talets USA var inte alltid det “land of opportunity” som Benjamin Franklin hade som vision.
SCB:s siffror över BNP revideras återkommande (så vitt jag vet), så det borde kunna gör någon tiondels procentenhet upp/ner när de “slutliga” siffrorna publiceras.
Nationalräkenskaperna (NR) vet jag att man kan revidera hyfsat långt tillbaka (vilket är helt OK om man förändrar metod osv.). Jag gissar att BNP följer samma princip.
Å i en bisats sådär får jag klart för mig att svenska hushållens skulder var lika stora som sveriges BNP. :-O
Incitament till att bli skuldfri eller kunskap om livslångt netto på sin boendekostnad saknas tyvärr ofta. Om alla kör samma race, tjäna max, ha kul och plöj ner resten i kåken så har vi fått återkommande bubblor. Och alla bubblor poppar så småningom. Den bubblan behöver inte vara omskriven i press utan drabbar enskilda stackare. Lider med många som inte fattat vad höjd styrränta innebär. Turligt nog så kan arbetsvilliga försörja sig i det här landet än så länge.
Det är det exporten som driver på BNP? Löntagarna är det inte…
Tog det mesta av mina aktiepengar som jag hållt likvid ett tag och betalade av cirka halva mitt bolån för ett par dagar sedan. Nu höjde de precis räntan i Norge med 0.5% och har en effektiv boränta på 4.96% med troligtvis 0.5% höjning senare i år kändes det värt när mina räntekostnader låg på cirka 10k.
Jag missar avdraget på cirka 20% på räntan så kan se det som 4% insparad kostnad, men då ISK ej finns här och kapitalbeskattning ligger på hela 35% motsvarar det 6% avkastning på börsen med 100% säkerhet i tillägg. Så får jag väl ta ut pengarna igen om jag gillar läget att investera, kostar cirka 5k att göra om sitt bostadslån men de pengarna sparar jag på räntekostnaden efter en månad.
Nya Riksbankschefen Thedéen uttalar sig och ger en korrekt analys
”Svensken verkar tänka bort risk”
Enda felet han gör är att han skuldbelägger oss enskilda svenskar och missar att hans föregångare Stefan Ingves under sina 17 år gång på gång påtalade bolåneproblematiken och att det behövdes en politisk lösning.
Så riksbankschef Thedéen har rätt i att vi svenskar underskattat politikernas oförmåga/ vilja, som nu resulterar i att systemet väljer en ofördelaktig lösning som slår hårdare mot svenskarna genom att kronans värde driver inflationstakten mer i Sverige.
Men är det den enskilda svenskens fel??
Var är riksbankschef Thedéens kollektiva ansvar?
https://www.gp.se/ekonomi/thed%C3%A9en-svensken-verkar-t%C3%A4nka-bort-risk-1.103774462
Artikeln avslutas med:
”Och där den aktuella kronkursen inte spelar huvudrollen”