Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna går blandat i Asien på onsdagsmorgonen efter en stillastående börs i Sverige och stigande i USA igår. Allmänhetens förtroende för Riksbanken rasar och Deutsche Bank pratar samtidigt i ett nytt marknadsbrev om en kapitulation för kronkursen om Riksbanken höjer styrräntan med endast 0.25 procentenheter i dagens beslut och morgondagens besked. Kort sagt att kronan ska krascha.
Stockholmsbörsens fall stoppades upp och OMXSPI var oförändrad med +0.01% medan storbolagen på OMXS30 gick +0.27%. Den svenska kronan försvagas något till 11:76 för EUR och 10:75 för USD. Guldpriset backar svagt till 661:- SEK per gram.
Deutsche Bank menar i ett kundbrev att om Riksbanken i dagens styrräntebeslut, som offentliggörs i morgon klockan 09:30 bara höjer räntan med 0.25 procentenheter är det en kapitulation för kronkursen. Kort sagt att kronan kommer rasa, rent av krascha. Norge och Storbritannien har höjt sina styrräntor med 0.50. Sverige är som bekant inte längre ett exportland och svensk ekonomi drabbas därmed hårt av fallande svensk krona. Senast nu i maj var handelsnettot -0.3 miljarder SEK, förvisso en förbättring mot för ett år sedan med -5.3 miljarder. Detta beror på ökat varuexport, men inte ens en svagare krona har lyckats göra svensk produktion attraktiv nog för att få oss till positivt handelsnetto. Tjänstehandelsnettot var i -20.5 miljarder första kvartalet och vi köper alltså in ännu mer tjänster än varor från utlandet, netto, och pratet om att svensk varuexport skulle ersatts av svensk tjänsteexport är alltså fel.
Förtroendet för Riksbanken som myndighet rasar också enligt Kantar Publics nya anseendeindex för 2023 och går från ett anseende på 52 till 26. Index över 50 anses vara högt. Jag har dock inte sett hela indexet publicerat ännu utan opinionsinstitutet vill väl mjölka detta maximalt nu under Almedalsveckan innan publicering, men till SvD summerar Kantar Sifos opinionschef det hela så här:
“Riksbanken vill att vi ska bli lite fattigare och handla mindre. Det är kanske inte den mest populära åtgärden.”
Det hela kan utlösa en förtroendekris menar Kantar/Sifo, men hushållen kanske inte klarar av att förstå kopplingen mellan Riksbanken, räntan och svensk ekonomi och aktuellt svensk växelkurs. Detta trots att i princip allt de köper är beroende av den svenska valutan, även svenskproducerad mat då priserna på råvarorna sätts internationellt.
I USA steg börserna. S&P-500 gick +1.15% och Nasdaq 100 +1.75%. Långa amerikanska marknadsräntor steg något, men inte anmärkningsvärt. Bland FAANGST-aktierna ledde Tesla med +3.80% efter måndagens ras på över sex procent.
I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat under morgonen. ASX 200 +1.02%, HAng Seng -0.13%, KOSPI -0.71%, Nikkei 225 +1.51% och Straits Times +0.14%.
Bloggen återkommer senare idag med hårda siffror för de svenska hushållens skuldsättning som andel av BNP. Inflationen har som bekant gjort att nominell BNP stiger fort och räntan att hushållen nästn slutat ta på sig nya skulder som kollektiv. Värdeskapandet i den svenska ekonomin – BNP – är vad som i slutändan ska betala våra räntor och skulder och måttet är därför högintressant. Exakt hur stor effekten blivit på den totala skuldsättningen presenterar jag senare idag. Det är dock Almedalsveckan, så jag kan vara störd av annat.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
103 kommentarer
Först!
Jag skänker till Riksbanken. De har det tufft just nu…
Handhjärta.
Eventuella bidrag till Riksbanken görs med fördel i Dollar eller Euro om det ska hjälpa något…
Oroa dig inte om du blir störd på Almedalsveckan, man blir som man umgås och där befinner sig en hel del begåvningsutmanade politiker där.
Personligen tror jag politikerförakt som detta är ett hot mot den liberala västerländska demokratin, vilket i princip är det som skiljer vår del av världen från resten.
Skulle kunna dra det så långt att säga att man är Rysslands och Kinas duktiga idiot när man håller på så.
Politiker är precis som folk är i allmänhet. Att försöka peka ut dem som särskilt dumma, dåliga eller omoraliska är farligt. Om du har ett problem med det politiska systemet bli politiskt aktiv, i Sverige kan man ganska lätt få väldigt mycket ”politisk förtroende”. Skulle säga att nästan vem som helst om den jobbade för det i några år skulle kunna bli riksdagsledamot.
Det är just detta som gör Sverige och många andra västeuropeiska länder helt fantastiska.
Jag sa inte att alla politiker är mindre begåvade. Men med tanke på utvecklingen senaste åren så är det svårt att säga att de som bestämt riktningen har någon vidare koll på verkligheten.
Jag är för övrigt politiskt aktiv. Förvissa endast på kommunal nivå på “fritiden” men ändå. Jag kan dock tyvärr säga att det är samma mentalitet där, man håller med ledningen annars är man inte kvar nästa val. Där ligger problemet med demokratin i Sverige, håller du inte med ditt parti 90-100% så ersätts du med någon som gör det.
Någonstans anar jag att problemet ligger hos dig själv.
Mitt i prick.
MEDARBETARN: “Någonstans anar jag att problemet ligger hos dig själv.”
HEASM66: “Mitt i prick.”
Jag är mer nyfiken på eventuella sakliga några invändningar mot det (fritidspolitikern?) SNIFFMEISTER skrev..?
* -några
Grundproblemet är att det är ett ad hominem-argument där politiker som personer angrips istället för den sakpolitik de för.
Problemet med politik är dock att det i grunden bygger på ideologi.
+1
@ storebror – I grunden håller jag med dig i att politikerförakt är farligt för vår demokrati. Dock, våra politiker idag har själva sett till att det har blivit så genom att bete sig på ett likadant eller t.o.m. sämre sätt än folk i allmänhet.
Jag tillhör den kategori som anser att politiker ska sträva efter att vara bättre än folk i allmänhet. DET skapar förtroende och förtroende är “allt” inom politik.
Man behöver skilja på politikerförakt och sakliga invändningar mot politisk inkompetens. Politikerförakt är för den smalsynte att ägna sig åt. Däremot så har politiker som Reinfeldt, Schyman, Strandhäll, M Johansson m.fl. genom sina egna handling bidragit till en negativ syn på ämbetet. .
Att vara politiker på riksnivå är inte ett arbete för vem som helst. Man kanske inte måste vara övermänniska, men kraven är och ska vara större på dessa personer. Som politiker på riksnivå ska man t.ex. kunna förutspå konsekvenserna av förd politik, och inte säga “vi har varit naiva”. Man måste t.ex. förstå att ett försvar är det första en nation behöver, snarare än ett särintresse.
Tänk att du missar att nämna t ex Björn Söder, Kent Ekroth eller Jimmie Åkesson… Konstigt…
Det var avsiktligen eftersom amatörerna i SD knappt är värda att nämna. De kan dessutom knappast beskyllas för alla dåliga politiska beslut som fattats de senaste 30 åren.
Mitt förtroende för politiker rasade i och med den stora migrationen i kombination med förhindrandet av en öppen debatt och en ärlig och oförblommerad konsekvensanalys.
När det gäller Riksbanken sjunker mitt förtroende för dem om de inte höjer räntan. Ska de utplåna allt sparande?
Rätt uppenbart att politikereliten inte direkt arbetar för sina befolkningar längre. De är helt enkelt köpta. Klart folk ruttnar på korruption.
Varför ska man som medborgare inte ha lov att uttala missnöje mot politikerna när de gör ett dåligt jobb?
Intelligens går ju att argumentera om men att politiker generellt är mer omoraliska och baserar fler av sina val på ideologi än logik än en genomsnittlig person vill jag absolut påstå. Till att börja med om du inte lägger dina principer åt sidan för partipolitiken så kommer andra att gå före dig. Blir lite som att säga att man inte kan påstå att företagare för pengaspel är omoraliska, då yrket de har utgår från att de måste vara det om de ska vara framgångsrika.
Det är skillnad att påstå att någon är obegåvad jämfört med omoralisk. “obegåvad” är ad hominem medans “omoralisk” är något som man kan förändra.
Båda attributen kan dock vara faktabaserade. Om en person faktiskt är obegåvad är det inte ett ad hominem-argument att tala om det.
Folk vänder kappan efter vinden
Klart de tycker mindre om både riksbank och banker när allt blir dyrare, så fungerar alla kredittorskar
Samma för de som maxat belåning i fastighetssektorn
Om utflödet av sparpengar enligt uppgifter tidigare fortsätter va större än inflödet kommer vi inom kort även se ökad irritation när även sparpengar är slut,
Blir oerhört intressant och se om riksbanken igen tar fel beslut med enbart 0,25% nu eller försvarar kronkursen och sätter ned foten
De borde iallafall införa ett till möte redan i slutet av aug med nästa höjning isåfall när de ser att 0,25 inte biter
Nu får vi facit på hur förljuget systemet är. När inflationen var “för låg” skulle Riksbanken driva upp inflationen till varje pris, utan hänsyn till andra faktorer som rusande fastighetspriser. Dessa ansåg Ingves politikerna skulle ta hand om, vilket de naturligtvis inte gjorde. Nu när inflationen är för hög “sitter Riksbanken i en knivig sits”. Nu plötsligt gäller inte inflationsbekämpning rakt av, utan nu ska Riksbanken också väga in andra för vissa grupper negativa konsekvenser.
Jag anser att 0,25 höjning är ok och vi bör gå försiktigt fram. Senaste 6 månader så ligger inflation under 2 procent. Alltså inflation vi bekämpar just nu är den som har inträffat från 6-12 månader bakåt i tiden. 0,25 är helt ok , vi kan ta smäll med kronan och det är just därför kronan har en rörlig kurs. Sen får vi se efter sommaren, om nödvändigt så kan man höja igen. Vi är för liten ekonomi och har liten inverkan på den globala inflationen.
Faller kronkursen backar inte inflationen till 2%.
Visst är det så men det blir marginellt, bättre det än att spränga bostadsmarknaden. Detta har vi gjort 1991, sen tog vi oss tillbaka.
Jag håller med dig även om jag vacklar om vad som är bäst mellan 0.25 och 0.50. Eftersom vi är då högbelånade i Sverige får vi kanske acceptera en fallande kurs, och därmed högre inflation, för att inte få en ny fastighetskris. En fastighetskris vet vi att den definitivt inte gynnar ekonomin.
En delikat balansgång.
Situationen 1991 var absolut inte samma som den vi befinner oss i nu.
Vad menar du inte likadan? Den var sämre kan man säga med överbyggnad under lång tid. Vi försökte rädda svenska kronan med 500% ränta ( företagslån) och detta slutade med 60k små företag i konkurs. Kronan rasade iallafall. Vi kanske kan inte rädda kronan nu heller, lika bra att ge upp den och rädda det som räddas kan. Så 0,25 nu och vänta och se, låt USA och EU fixa det här.
@Loop 11:23, en del av det som ledde fram till de berömda 500% i ränta i början av 90-talet var att vi hade en fast växelkurs för kronan, då mot ecu.
Hur mycket kostar det DKK att ligga peggad mot Euron ?
@Rikki, Egentligen ingenting förutom om det börjar spekularas mot DKK och deras riksbank måste börja försvara den.
Det handlar främst om att försvara kronans värde, inte inflationen i detta läge. Det är dyrt att vara fattig helt enkelt.
Båda kombineras med fördel, vilket inte är svårt.
Så skillnaden mellan 0,25 och 0,5 skall alltså vara signifikant på kronkursen?
Tillåt mig att småle. Vi har nu 3,5 % gentemot för 2 år sedan 0% och kronan har minskat rejält sedan dess vilket indikerar att skillnaden i växelkurs kommer bli mycket begränsad.
En annan aspekt är att tittar vi på KIX historiskt ser man att kronan har hela tiden minskat i värde sedan 2014 ungefär.
i
Det är diffen mot andra räntor som spelar roll (undantag finns men gäller inte för sek).
När var dollar och euro billiga? Jo n när RB’s ränta var högre än FED’s.
Sen senaste RB mötet har alla (ecb, norge, boe) utom FED höjt med minst 0,5 så RB måste höja minst 0,5 för att bara hänga med. Fed ligger ca 6 mån före.
Skulle helst se 0,75 eller 1,0.
Vissa ekonomijuornalister har skrivit att Sverige borde öka statsskulden, för att få fart på kronan. Att en låg statsskuld inte gynnar kronan. Låna upp och satsa på försvaret tex. Sen är en hög statsskuld dålig ur andra synvinklar, framförallt med en som nu, hög ränta.
.
Vad anser ni som kan mer än mig, om detta?
Det är främst keynesianer som vill öka statsskulden (i vissa lägen). Problemet är att det är svårt att minska den sen.
Som någon som inte är insatt och varken fattar konsekvenserna av det eller vad som skulle krävas och vad det skulle kosta… Är diskussionen om att gå över till Euron mer eller mindre aktuell i dagsläget? Jämfört med när inflationen drog igång och det kom upp på tapeten första gången (läs: första gången jag märkte av att det skrevs om det).
Den är aktuell ur perspektivet att jaga en ekonomisk gratislunch. Som såklart inte finns.
Att folk som förespråkar euron ser det som en lösning och att folk som är emot den ser det som nått som skulle skada ekonomin ytterligare, så mycket är jag med på. Men det är åsikterna det, det är själva mekanismerna och vad det faktiskt skulle innebära jag inte hänger med på. Samt om risken/chansen att vi går över till Euron ökat eller minskat på sistone.
Skulle säga att risk/chans är oförändrad. Finns det ens någon som seriöst driver frågan att byta valuta?
Ingen aning, ser bara att det poppar upp i kommentarer, på diverse nyhetssidor och andra ställen med jämna mellanrum. Men seriositeten (är det ett ord?) vet jag inget om, därav frågan 😀
Men alltså Europeiska kommissionen skriver ju själva på en av sina otaliga hemsidor vad den viktigaste effekten av att ansluta sig till Eurosystemet är:
“The consequence of this is that euro area Member States can no longer have recourse to currency appreciation or depreciation to manage their economies and respond to economic shocks. For example, they can no longer devalue their currency to slow imports and encourage exports. Instead, they must use budgetary and structural policies to manage their economies prudently.”
Sen om detta är *bra* eller *dåligt* är vad som borde debatteras. Inte struntsaker som att slippa växla när man turistar utomlands (som Johan Pehrson av någon outgrundlig
(som Johan Pehrson av någon outgrundlig drog upp i Akutellt igår)
Sant, men att slippa växla är ändå en bonus. Antagligen främst för företag med verksamheter i flera länder.
Problemet är väl att gå in idag med en mycket svag kronan skulle kosta Sverige mycket. Bättre att gå in när kronan är stark men då vill man inte det för då klarar mig sig bättre själv. M.a.o. det gäller att hitta “the sweet spot” kronkurs vs eurokurs. Var den går tvistar dock de lärde om…
Ingen vet vilken växlingskurs vi skulle få om vi anslöt oss till ERM II.
Christine Lagarde går knappast in på Forex och tar dagavärdet.
Helt klart är det så. Det blir en förhandlingsfråga men bättre att förhandla utifrån en stark position (läs krona) än en svag.
Om nu den starka positionen någonsin kommer tillbaka?
EUR/SEK låg hyfsat stabilt fram till finanskrisen 2008. Och även om SEK fick stryk men sen kom ut som vinnare har vi sett en stadig försvagning i åtminstone 10 år.
Dags att riva av plåstret och erkänna att fornstora dar aldrig kommer igen?
Källa: https://sdw.ecb.europa.eu/servlet/quickviewChart?SERIES_KEY=120.EXR.D.SEK.EUR.SP00.A&transCurrent=N
Det beror på att vi har lägre eller lika räntor. Upp med RB’s ränta 1,5-2 %-enheter över ecb så kommer det hända saker. Den måste dock ligga så mycket över ett bra tag. Typ 18-24 mån minst.
Om RB höjer 100 punter nu och 75 i sept så är det en bra start.
På köpet får vi sjunkande inflation och billigare mat.
@MBL, möjligen också en fastighetskris som sprider sig och blir en bankkris.
@HEASM66 Låter inte särskilt nyttigt för kronkursen det heller.
Som jag förstått det så tar riksbanken inte hänsyn till lånestocken som befolkningen har utan endast kronkurs & inflation, därför lär det bli en höjning på minst 0.50 %
Jag kunde aldrig tro vi skulle få minusränta och ingen tror att riksbanken kan höja räntan till galet höga nivåer vilket troligen kommer att ske. Troligtvis kommer vi få en reporänta på över 5% 🙁 framåt endast höjningar.
Just nu flödar bilar & entreprenad fordon ut från landet pga kronkursen.
Tror tyvärr du har rätt. Riksbanken kommer höja med 0.50% för att visa sin manlighet, konsumtionen och därmed ekonomin kraschar och på det kraschar kronan.
Detta leder till stagflation a la 70-talet och vi får helt enkelt kliva tillbaka några decennier i levnadsstandard tills dess att skulderna är betalda.
Industriproduktion får vi genom att ha enkla regler och gott om duktigt folk, inte genom kronkurs. Behövs mer fokus på industri- och tjänstearbete och mindre fokus på att skapa hemmagjorda problem som idealet med gör industriell tid när det gäller vattenkraften.
Men jag som kommer ihåg 70-talet tar det lugn, vi levde då med. Och vi hade bil. Men man cyklade och gick till skolan och Konsum.
5% är inte galet höga nivåer, det hade vi vid senaste normalläget 2008.
Allt under 500% är att betrakta som normalt.
“Riksbanken vill att vi ska bli lite fattigare och handla mindre.”
Det vill jag med. Vi behöver inte alla de grejer vi köper, mer än att signalera social status med. Varför skall man kämpa in i kaklet för att medelklasskvinnor skall kunna köpa kläder som de ändå inte använder, utan hamnar i miljöförstöring? Eller att 40+-gubbar skall kunna sitta och tröstäta grillchips och odla sina ölmagar?
Är du nån som redan har saker så ja, då behöver du kanske inte byta upp dig bara för att det finns nya versioner och det är nya saker som är trendigt. Men det finns ju ett gott gäng, främst yngre, som inte har ett vettigt boende och allt som kommer där till med möbler, transportmedel och annat än. Förstagångsköparna eller vad man nu vill kalla dom, dom är det ju lite mer synd om och att säga dom inte behöver köpa saker, speciellt när det kommer från nån som har versioner sakerna de vill köpa, det svider kanske lite mer 😛
Jo, det svider ju mer hos vissa grupper.
Men har man inte råd med en villa, så får man kanske finna sig i att bo i ett hyresrum, medan man jobbar och sparar. Hellre det än att någon annan skall bekosta deras boende via skatter.
Men snälla du, om inte samhälle ser till att det finns infrastruktur och bostäder så kan inte företaget utvecklas . Detta leder i sin tur mindre pengar i statskassan, fattigare land för oss alla. Du kan inte flytta ansvaret för samhällsutbyggnad till enskilda personer när det passar din argument. Vi sitter i samma båt, att det ska gå att skaffa bostad angår oss alla och visst är det acceptabelt att del av skattemedel gå till det. Inga konstigheter, precis som skolan och vård och transport, försvar med mera.
Det blir för många att fynda på Blocket, möbler finns för ingenting. Likadant med barnkläder, finns på Tradera för ingenting. Det är begagnat men du kan fortfarande skyla kroppen. En begagnad kastrull kan fotfarande koka potatis.
När jag gjorde lumpen fick vi nöja oss med begagnade uniformspersedlar. Bara att se det på det sättet.
Det är väll klart att det är bättre att köpa billigt och begagnat, men det är fortfarande ett köp och en utgift. Och det var ju just köpa man inte skulle enligt argumentet ovan, om det är prisvärt eller inte är ju inte riktigt relevant?
På ett sätt har du rätt, men det är vanskligt att tala om för andra vad de behöver. Det vi verkligen inte behöver (sic) är ännu en myndighet (det lär behövas för att reda ut behovsfrågan) 🙂
@H.GOBB
Tala för dig själv. Jag har inget behov av att signalera social status. Om du har det, men skäms över det, så är det ditt problem som du inte bör lämpa över på oss andra.
Den minskande skuldsättningen/BNP beror till viss del på att de skuldsatta “ammorterar” med räntebetalningarna. Så de som drabbas av räntehöjningarna är samma människor som vinner på inflationen och får se värdet på skulden nerskriven. Dvs om man klarar av räntehöjningarna tills den privata BNP’n (lönen) har ökat i fatt.
Låntagarna får tacka övriga skattebetalare för avdragen och be aftonbön om att inte blir kvarterets privatekonomiska SBB.
Nu förstår jag inte hur du menar: att betala ränta är väl inte att amortera?
Låter för mig som att Mindrevetande går i den klassiska fällan “inflationen amorterar mina skulder”. Som bloggaren påtalat många gånger, nej, inflationen amorterar inte några skulder. Löneökningar som åtminstone överstiger räntenivån är däremot möjligen en annan sak.
0% löneökningar samtidigt som inflationen är hög är inte hållbart i längden. Löneökningarna kommer att komma med eftersläpning och kanske inte med full kompensation. Om man klarar av räntebetalningarna under tiden kommer skuldens andel av inkomsten att minska.
På makronivå blir det samma sak så länge svenska folket klarar av räntebetalningarba kommar lånestockens andel av BNP minska när BNP växer med inflationen.
Den där myten som bloggaren gillar att dras med är grymt felaktig. Visst stämmer det att lån ej inflateras bort om lönerna ej hänger med inflationen. Men ifall det sker är just lånen inte ett problem utan att Sverige i raketfart börjar omvandlas från ett I-land till ett u-land à la Argentina.
“att betala ränta är väl inte att amortera”
Om man har inflation så amorterar du i praktiken när du betalar ränta.
Lånen måste öka i samma takt som inflationen för att hållas (värde)konstant. T.ex som procent av lönen eller den varukorg/guldtacka du köpte för lånade pengar.
Om du inte utökar ditt lån så minskar värdet på ditt lån, det amorteras i reala termer. Och du måste betala dina räntor för att hålla skulden konstant. Så i praktiken är inflationsdelen av dina ränteinbetalningar= amortering.
Och som någon (HEASM66 ?) brukar påpeka så behöver du inte ens engång ha reallöneökningar för att skulden andel av lönen skall minska. Det räcker att du har nominella löneökningar så kommer lånets andel av lönen att sjunka (om du mäktar med ränteinbetalningarna).
Om två år har du 7% mer i lön enligt märket, men dina lån är oförändrade.
Och det är här myten om att inflationen amorterar är fel. Det är dina ränteinbetalningar som amorterar lånen och det kan svida ordentligt. Klarar du inte av räntan så växer dina lån minst lika fort som inflationen (om vi hade haft positiv realränta).
Din lön har kanske ökat 7% på två år men dina ränteutgifter har ökat 400%. Typ.
Nja, allt man betalar i ränta kunde man istället investera om man inte hade lånet. Ränta är pengar som lämnar plånboken, inte amorteringar.
“kunde man istället investera om man inte hade lånet”
samma sak med en amortering
@Mindrevetande 14:10, en amortering kan ses som en räntebärande investering med känd avkastning. Däremot ränta som man själv ska betala är en ren kapitalkostnad.
Om man har 1000 kr över och använder dessa för att betala av på ett lån som löper med 5% ränta, eller använder de pengarna för att t.ex. köpa en statsobligation med 5% ränta, så blir resultatet i stort sett detsamma till slut.
En amortering gör sannolikt också att man förbättrar sitt kassaflöde eftersom de löpande utgifterna minskar. Beroende på hur lånet är upplagt minskar den totala räntekostnaden jämfört med om man inte hade gjort den där amorteringen, och eventuellt också månadskostnaden.
Självklart blir detta resonemang lite mer abstrakt om man har så stora lån att man inte ser framför sig att någonsin kunna betala av dem, men principen är ändå densamma.
” Kort sagt att kronan kommer rasa, rent av krascha.”
Kanske en dum fråga, men vad avses med “krascha” i detta sammanhang? Är det att SEK på skulle tappa ännu mer mot $,€, guld etc. jämfört med ett ras, eller är det att valutan på något annat sätt skulle krascha?
något sätt skulle haverera så att
Jag tror knappast att bloggaren menar att SEK skulle upphöra att fungera som betalningsmedel. I valutasammanhang tolkar jag “krasch” som något i storleksordningen mer än ett fåtal procent försvagning mot större världsvalutor som USD, EUR, CHF, … på någon vecka.
Blir det en valutarörelse på mer än +/- 5% på en vecka så kan man definitivt prata om en valutakrasch någonstans. En 5% försvagning av SEK mot EUR skulle ta t.ex. euron från bloggarens angivna 11,76 SEK till runt 12,35.
Jo men jag se inte problemet. Alkting blir 5% dyrare och jag får konsumera 5% mindre. Det Låter inte som någon krasch jämfört med vad det senaste året bjudit på.
Vi kommer inte se barn med uppsvällda magar sitta i ett moln av flugor. Ej heller komner det bli som Storbritannien på 70-talet.
Så simma lugnt.
De flesta tyckare i media är jäviga. De sitter med enorma lån jämfört med inkomster och föredrar inflation och usel växelkurs framför höjd ränta som kan tvinga dem att flytta ifrån innerstaden.
Och att alla behöver konsumera 5% mindre leder till en övertalighet på runt 5% på arbetsmarknaden, vilket gör att arbetslösheten stiger med kanske 3-4 procentenheter.
Dessutom har ju prisökningar en förmåga att slå väldigt skevt. Den som, väl likt genomsnittsläsaren här på bloggen, har en ordnad och god privatekonomi baserat på stora inkomster har lättare att parera en prisökning jämfört med situationen för den som redan lever på marginalen och i princip inte har några som helst diskretionära utgifter.
Bra fråga. Ska bli intressant att se om någon kan svara på den frågan. Själv tycker jag att ordet “krasch” överutnyttjas i många sammanhang. Med det sagt, börjar Euron och Dollarn närma sig 15 kr, då skulle jag tala om “krasch” men många skulle nog tala om det långt tidigare. Kanske t.o.m. vid 12-13 kr för Euron och 11-12 för Dollarn.
Det var inte speciellt länge sedan som euron pendlade runt 10 SEK… nu är den uppe och nosar på 12 SEK. När euron infördes var väl kursen runt 9,50 om jag minns rätt och däremellan har den varit nere runt 8,00-8,50 SEK.
“Krasch” för mig handlar både om riktningen, magnituden och förändringshastigheten.
Håller helt och hållet med om de tre faktorer du skriver. Riktning (nedåt), magnitud och hastighet på förändringen, att dessa tre avgör om det är en krasch eller inte.
ja finns väl ingen defintion, men under 2 siffrigt på en vecka skulle jag kalla ras om man kommer upp i 2 siffror krasch.. Men det beror på både hur mycket och hur snabbt, den kan ju tappa lika mycket genom att rasa lite längre tid eller bara falla ännu längre..
och syftar då på den procentuella förändringen, blir väl ca 1kr för valuta kursen mot EUR och USD
Känns som att du tänker i termer av rörelser på börsen snarare än på valutamarknaden. En rörelse på +/- 10% på en vecka på valutamarknaden är ENORM.
Låt oss för ett ögonblick backa tillbaka till strax innan Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. https://cornucopia.se/2022/02/borsnedgangar-i-asien-under-mandagsmorgonen-usa-forbereder-att-stanga-av-ryska-banker-prisrekord-for-guld-i-natt/ anger USD 9,33 SEK och EUR 10,61 SEK. Sedan dess har alltså SEK fallit mot dessa med 13% för dollarn och 10% för euron (avrundat). Utvecklingen för SEKAU motsvarar utvecklingen för SEKUSD, minus ungefär 13%.
(Och nej, jag valde inte det datumet av någon särskild anledning. Tycker du att det är bättre att jämföra med något annat datum, förslagsvis ett datum efter att man fastställde växlingskurserna mellan euro och valutorna för de länder som från början gick med i eurosamarbetet, så för all del varsågod.)
Jag är kluven, men hoppas nog ändå på 0,50 eller kanske till och med 0,75 procentenheters höjning. Ja, det skulle svida rejält för väldigt många (jag själv har valt ett liv där jag har ganska små skulder och en hög amorteringstakt, så personligen skulle jag inte bli speciellt drabbad i alla fall i första ledet; i värsta fall får jag dra ner på amorteringen lite). Men lägger svenska Riksbanken sig lägre än jämförbara ekonomier runtomkring oss så kommer det att leda till stora internationella utflöden från svenska antagligen både räntor och aktier, och den medföljande försvagningen av SEK mot relevanta valutor skulle dels i sig minska folks köpkraft relativt allt som prissätts internationellt (vilket i princip betyder “allt”, om inte annat så i råvaror, transporter och energi), dels driva upp inflationen räknat i SEK ytterligare.
Det är aldrig roligt att dra av ett plåster, men ibland är det ändå bättre att riva av det snabbt än att låta det hänga kvar och att den där tredjedelen som fladdrar omkring fastnar överallt.
Låt oss då hellre ha en beredskap för att sänka räntan igen snabbt. För lite för sent är sällan ett vinnande koncept.
Sen har vi även kvar tvångsamorteringen som krockkudde. I praktiken måste det mest vara personer med 3% tvångsamortering som risker ar att hamna “i skiten”. Och bankerna har väl (?) rätt att bevilja uppskov om det blir för kärvt.
I värsta fall får väl Fi göra undantagen ännu generösare.
Men jag är lite skeptisk till en alltför stor ökning av räntan. Det börjar bli följa john och jag hoppas att riksbanken tar en ordentlig titt på inflationsförändringen så att de inte tar i för mycket + har kvar lite tort krut om inflationssänkningen avtar.
jag vill slå ett slag för vår krona…. Bara för att vi i Sverige har haft minusränta och öst ut pengar i systemet och misskött kronan och penningmängden så innebär ju inte detta att kronan är dåligt som valuta för Sverige, Kronan har funnits i flera undra år och ska man kassera vår egen valuta bara för att några tomtar på riksbanken kör ner vår valuta till skräpstatus ??
Nä Sverige som nation har funnits i många hundra år och även vår krona inte kommer jag att överge den bara för att man misskött kronan. ….
Flera hundra år är något av en överdrift eftersom den infördes 1873.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svensk_krona
“Kronan har funnits i flera [h]undra år” Det är inte korrekt.
Specifikt valutaenheterna krona och öre infördes 1873: https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1800-1899/sverige-far-kronan/
Guldmyntfoten havererade 1914: https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/guldmyntfoten-havererar/
1939 knöts kronan till dollar istället för pund: https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/kronan-knyts-till-dollarn/
Bretton Woods och möjligheten att lösa in dollar mot en angiven mängd guld gick i graven 1973: https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/bretton-woods-gar-i-graven/
Kronan var knuten till ecun mellan maj 1991 och hösten 1992: https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/kronan-knyts-till-ecun/ https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/rantan-500—-kronan-flyter/
Först 1993 fick vi något liknande dagens situation, med ett inflationsmål och en flytande växelkurs: https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/riksbanken-faststaller-inflationsmal/
Så i praktiken har vi haft något liknande den nuvarande svenska kronans situation i som mest 50 år, från 1973 till 2023; och mer korrekt är nog att säga att vi haft nuvarande situation i runt 30 år, sedan 1993.
Det är talande att perspektivet i SvD och Aftonbladets artiklar är hur ”olyckligt” det är med räntehöjningar. Det är vinklad journalistik.
Att fullständigt krascha förtroendet för kronan är olyckligt på riktigt. Bostadsmarknaden behöver ett stålbad och räntor runt 6-8% de närmsta 20 åren.
Det är slut på carpaccio, italienresor och IPA, nu blir det medvurst, buss till Söderköping och Falcon Bayerskt.
Kan det vara så att makteliten önskar krascha kronan för att det ska bli enklare att genomföra en eurofisering av svenska valutan?
Jag menar att Sverige bör göra precis som Danmark har gjort dvs. binda kronan mot euro och på det viset undvika det svarta hål som euro är men ändå få en stabilare valuta dvs. Win win.
Passerade Danmark i helgen. Dieseln kostar 11,79 och bensinen 13,50……..
Danska kronan står i ungefär 1,55 SEK per DKK.
https://www.ok.dk/privat/produkter/priser anger just nu 12,89 DKK/L för diesel och 14,69 DKK/L för blyfri 95-oktan. Eller uttryckt i SEK väldigt nära 20 SEK/L för diesel och nästan 23 SEK/L för bensin.
Billigt?
Dieseln är billigare eftersom de har lägre inblandning av biobränsle som i dagsläget är väldigt dyrt och tillverkas av en monpolist som fick detta tack vare en stagead miljöprocess. Appropå korruption…
Om vi inför fast växelkurs mot euron måste vi också vara beredda att försvara den, med 500% ränta om så behövs. Om vi däremot inför euron direkt finns det inget behov av kronförsvar.
Risken man får i stället är att man inte är i fas med övriga euro-området och kan självständigt indirekt kompensera det med valutakursen. Lite som Grekland gentemot Tyskland under finanskrisen.
Om man kompenserar med växelkursen har man ju inte bundit kronan till euron, utan har dagens situation med flytande växelkurs. Och det går ju bra, om man tycker att det är okej att kronan faller trendmässigt.
Sedan är jag inte alls övertygad att danskarna kommer att kunna hålla kursen om det börjar blåsa på finansmarknaderna.
Det jag menar är att om man byter valuta kan man inte göra som på 90-talet under en kris och överge den fasta växelkursen utan den nya risken är att hamna i en Greklandssituation.
Alltså skillnaden mellan peggad valuta och valutabyte. Bytet är mer definitivt.