Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.
Börserna går blandat i Asien under torsdagsmorgonen och med tudelningssäsongen igång kan utdelningslösa index i Sverige utsättas för press. Kronan försvagas och amerikanska räntor fortsätter uppåt. Nordea menar i en makroanalys att det är låg risk för en inflationsspiral på grund av avtalsrörelsen för årets lönehöjningar och kallar 2020-talet för ett förlorat decennium i samma slutsats som bloggen, dvs att svenskarnas realinkomster först är tillbaka runt 2030. Svenskarna har nu inflations förlorat tio års lönehöjningar och det tar ett decennium att ta igen.
Stockholmsbörsen fortsatte starkt uppåt med +1.60% för OMXS30 och +1.68 för OMXSPI, men den svenska kronan försvagades till 11:28 för euron, 11:33 för CHF och 10:41 för USD. Guldpriset steg något till 657:- SEK per gram.
Det börjar delas ut utdelningar i dagarna och det kommer sänka aktierkurser när de handlas utan utdelningsrätt, så börsindex som OMXS30 utan återinvestering av utdelning kan utsättas för en bokföringsmässig press.
En orsak till svagare svensk krona kan vara högre amerikanska marknadsräntor, där tvååringen fortsatte upp sex punkter till 4.08% och tioåringen tre punkter till 3.57%. De amerikanska börserna steg också och S&P-500 gick +1.42% medan Nasdaq 100 gick +1.87%. FAANGST-aktierna gick starkare än index undantaget Spotify med +1.37% och bäst gick Amazon med +3.10%.
I de asiatiska tidszonerna är dock utvecklingen blandad så här under torsdagsmorgonen.
ASX 200 +1.02%, Hang Seng +0.10%, KOSPI +0.62%, Nikkei 225 -0.80% och Straits Times -0.34%. Men ingen stor dramatik som synes.
Min huvudsakliga sparform privat och i bolaget, Lysa, har fram till månadsskiftet ett erbjudande om att du får 20% rabatt på deras egna avgift i sex månader om du tecknar dig som privatkund. Erbjudande för företagskunder finns här. Lysa har låga avgifter eftersom de återför samtlig kickback från innefattande lågavgiftsfonder till kunderna. För mig privat blir det 0.32% på investeringssparkontot och för bolaget beräknas avgiften till 0.52% för 2023, då inräknat kapitalförsäkringsavgift för företaget. Du tecknar dig för Lysa enkelt via mobilt bank-ID.
Jag ändrar nu min fördelning från konjunkturmodellens 60-40 aktier-ränta, till 80% aktier på grund av att jag anser att börstrenden nu vänt upp. Jag ska utveckla detta, men det får bli i en separat artikel till helgen. Tidshorisonten är förstås lång med 10-15 år eller fram till min pension och jag gör inga anspråk på att ha gjort rätt och uppenbarligen inte exakt på botten även om konjunkturmodellen var mer pricksäker med köp i november.
Nordea har släppt en intressant makrokommentar där man avfärdar risken för en lönedriven infaltionsspiral och konstaterar att även om fackförbunden skulle få sitt lönekrav om 4.4% så väntar ett förlorat decennium för reallönerna. Detta har bloggen påtalat många gånger tidigare och att de svenska hushållens välståndstopp blev ca 2020. Kanske är hushållen tillbaka till den nivån till 2030.
Dessutom påtalar Nordea att förhållandet mellan löner och inflation är svagt och felaktigt.
“The empirical research also suggests that inflation more often moves before wages, and that wage growth is a poor predictor of future inflation. Most studies conclude that there is little reason to believe that wage inflation causes consumer price inflation.”
Men detta har etablerats som en sanning och arbetsgivarna skriker förstås i högan sky. Värst är att facken är med på det hela och säger att de inte vill höja lönerna för att inte elda på inflationen, men de är alltså blåsta av arbetsgivarna och arbetar inte för medlemmarnas bästa.
Reallönerna är nu tillbaka på 2013 års nivåer och åtta års löneförhöjningar är nu bortkastade skriver Nordea, i min mening tack vare att facket sitter i samma båt som arbetsgivarna och tjatar om inflationsdrivande löner utan forskningsstöd.
Till 2025 kan lönerna vara tillbaka till 2017 års inflationsjusterade nivåer och 2028 kan man återhämtat det som facken förhandlat bort när man blåst sina medlemmar löntagarna. Till 2030 kan vi vara tillbaka till reallöneökningar, givet att KPI-inflationen faller tillbaka och 1.6% i historiska reallöneökningar återkommer.
Om inflationen inte återgår till önskade 2% så kommer det dock ta ännu längre tid innan löntagarnas och hushållens välstånd är återställt.
Facken och arbetstagarna borde kräva lönehöjningar över 10%, men då kanske fackpamparna inte blir inbjudna till förutsättningslösa samtal på fina middagar på något slott tillsammans med arbetsgivarna …
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.
109 kommentarer
Måste inte reallöneökningarna vara högre än inflationen varje år fram till 2030 för att vara ikapp? Alltså 1.1^7 = 94 % på 7 år vid 10 % årlig inflation.
Man räknar ju inte riktigt så, även om det är effekten. Anekdotiskt fick min fru 12% löneförhöjning i veckan så vi klarar oss nog ett år till.. jag gick in högt och räknar med ca 3%.. men det kan bli spännande att se.
Hur räknar man då? Jag tolkar begreppet reallöneökning som bevarad köpkraft, förenklat att 1 h arbete 2022 ska vara lika mycket värt 2030.
Bjuder på en länk i ämnet:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/
Hot take från Ekonomifakta som drivs av arbetsgivarna och som med ett godtyckligt valt intervall vill visa att man inte ska ge löneförhöjningar, medan Nordea förlitar sig på forskning.
Wow!
Som tur är beräknas inte inflationen vara 10% per år i 7 år. Så skulle vi ligga lite risigt till.
Nä det är ju sant, om 5 år har vi kanske 20% istället!
Samtidigt så är det brist på personal i många branscher och det kommer öka. Så är man inte nöjd med sin lön så kan det vara värt att se sig om efter annat.
Faller generellt på två saker
1. Du ska vara allmänt anställningsbar. Dvs helt och ren och kunna umgås i städade rum
2. Många arbeten kräver driv, kompetens och eller slit.
Många är bekväma där de sitter och vill inte ta risken att behöva jobba hårdare i 2 år.
I min kontakt med arbetsgivare så är omdömet att det är många som är rätt bekväma och hellre jobbar 10-15 och är med barnen/jobbar hemifrån när alla andra löser ett driftstopp osv.
Inget fel med det. Men då kanske man inte ska ha den högsta lönen om man prioriterar annat i livet 🙂
Enligt systersonen tycks hans generation och de lite yngre tycka att man skall kunna prioritera annat än arbetet och ändå ha den högsta lönen. (Undertecknad relativt nybliven pensionär.)
Ja som du skriver kommer många arbeten inte att utföras eller så kommer de automatiseras eller flyttas utomlands.
Kundtjänst i Indien är ju ett typexempel. Snart kommer väl medicin och mat till gamlingar med drönare eller så får de besök på rummet av en robot som delar ut vad de skall ha.
Promenader i parken med en robot som ledare kan man också tänka sig.
Hej! Du kanske redan har fått denna förfrågan och jag ber om ursäkt om du uppfattar den som tjatig i sådana fall. Hur som helst hade det varit intressant att få ta del av dina tankar och anlayser kring utveckligen av AI, som ex. LLM, och dess påverkan på samhället.
MVH
Philip
Men, om vi råkar ut för en pandemi som i stort sett stänger ner hela världen i 1-2 år och sedan ett krig i europa… det kanske är rimligt med en viss sänkning av levnadsstandarden ett tag då.
Naturligtvis är det så.
Lägg dessutom till att perioden 1995-2021 var en extremt stark period och gav en real löneutveckling med 70%.
Endast 2011 gav en liten dipp under dessa år.
Förutsatt att det även gäller resten av Europa och kanske värden och oss samtliga. Inte bara den svenska lönearbetande befolkningen.
Du vet att det är så?
Läs lite annan media än nyheter idag så ska du nog se att världen är drabbad.
Sen har sverige dopat ekonomin i 15 år och nu kommer baksmällan i form av impotensen, hjärtproblemen och acnen på ryggen.
Nu tycker ju jag att vi behöver dra ner på konsumtionen för miljöns skull, och då är det kanske bra med ihållande reallönesänkningar, för alla grupper i samhället såklart.
En vanlig barnfamilj som bor i stan behöver inte ha bil och barnen kan gott dela rum. Att åka ut och tälta i naturen går lika bra som att åka till Kanarieöarna.
Nu vissar du återigen att du inte vet något om vanliga människors liv, men så är det när man är en högerkrigare som bara sitter på nätet och skriver skit.
Exakt vad var det för skit du retar upp dig på i vad jag skrev?
Vi har det väldigt bra i Sverige, så mindre materiell konsumtion tar ingen skada av. Och när det kommer till bilar, så är det ju knappast behoven som styr för stadsborna, eftersom det finns gott om kollektivtrafik och all samhällsservice på bekvämt avstånd.
Nej, det här med att skriva skit är nog snarare du som sett dig i spegeln/skådat ner i avgrunden. Projektion har jag för mig att den psykologiska termen är.
Kan möjligen vara generaliseringar som ’ingen tar skada’ som provocerar.
De som hade det knapert redan innan pandemi, krig och inflation kommer definitivt ta skada.
Statsepidemiologen har uttalat sig om detta så sent som idag.
Och litar man inte på FoHM har utländska organisationer uttryckt oro för hälso- och samhällseffekter av ökade klyftor i Sverige i kombination med de olika kriserna.
Men de som har det knapert är väl i första hand socialbidragstagare, som ju får sina bidrag uppräknade i takt med att basbeloppet stiger?
Vad har en måttligt kompetent statsepidemiolog att göra med om reallönerna sjunker en smula? Det är ju inte en ny koleraepidemi som står för dörren bara för att folk får köpa lite mindre grejer. Snarare torde en minskning av konsumtionsutrymmet vara nyttigt för folkhälsan, genom att man cyklar eller går istället för att ta bilen, äter mindre rött kött, drar ner på tobak och alkohol, samt stressar mindre då konsumtionshetsen blir mindre.
De svaga i samhället, dvs utförsäkrade, sjukskriva, pensionärer och övriga som redan tidigare vände på varje krona, har det garanterat sjukt tufft nu.
Med detta sagt kan jag till viss del ändå hålla med H.Gobb, vi kan inte ständigt öka konsumtionen, det borde väl samtliga på en blogg som denna ändå vara överens om.
Ditt svar blottlägger vidsträckta kunskapsluckor inom folkhälsa.
Vidare kan du överväga att fundera på varför folk fortsätter störa sig på dig här, långt efter att jag själv, som är enkel att avfärda som ’vänster’ fram till idag slutat gå i polemik med dig.
Jag och Rikki är inte överens om mycket.
Men vi är överens om dig.
Du får så gärna störa dig, lille du.
Menar du att folkhälsan var drastiskt sämre för tjugo år sedan eller så? Visst, folk kanske rökte och söp mer, men många har lagt sig till med dåliga levnadsval, som att inte röra på sig tillräckligt och äta mer och sämre än förr.
Nej, pengar kan aldrig ersätta en god karaktär, självdisciplin och sunt förnuft.
*återgår till att låta den mer anständiga högern hantera Gobben och hans halmgobbar*
Jag är inte provocerad av dig. Jag bara kallt konstaterar att du är en komplett jubelidiot.
Och du är lite lätt otrevlig. Men det vet du nog redan.
Dela rum mellan familjer tror jag de flesta reagerar på.
Och jag förstår inte meningen. På 60-talet klarade vi att bygga bort bostadsbristen och jag ser inte att bostadsbyggande är en lost science.
Finns ingen anledning att acceptera låg bostadsstandard för vanligt folk.
Att dela rum mellan familjer har jag inte nämnt; däremot tycker jag knappast det rör sig om låg standard om barnen inte har varsitt eget rum, om nu en familj inte har råd med det.
Sedan så kan man ju hyra ut det nu lediga rummet till en inneboende. Speciellt på högskoleorter finns en efterfrågan på rum för studenter, så där går det också att spara in.
Alternativet är att skattebetalarna som kollektiv får gå in och på något sätt stödja de här villafamiljerna, så att de inte faller i status relativt redan mer trångbodda hyresboende. Dummare stöd har man ju sett tidigare, så det är inte så orealistiskt som det låter.
Det kan också få motsatt effekt då mycket som smutsar ner/släpper ut inte beskattas.
Vi slutar köpa hållbara saker och istället så börjar vi köpa “billigare” slit och släng.
Ungefär samma effekt som gör att fattiga statistiskt sett inte är smalare för att de inte har råd med lika mycket mat – de är statistiskt sett mer överviktiga då de köper billig onyttig mat.
Det är alltid billigare att smutsa ner.
Dock torde det ligga någon sanning i att om något är riktigt billigt så har det inte gått åt mycket energi att producera det. Sen finns det andra miljöhänsyn såklart.
Eller så är energin väldigt billig? Det tillsammans med billig arbetskraft och avsaknad av omsorg av de som utför arbetet gör det magi med priserna.
Det är skillnad på lönekonstnader (dyr människoenergi) och energikosntader (billig fossilenergi). Billiga produkter har mindre av det förra, vilket leder till lägre kvalitet, kort livslängd, slit&släng skräp från kina, dåligt för miljön, och ett ofantligt slöseri med resurser. Typiskt exempel: plastskor (s.k. “sneakers”).
Jämför med riktiga skor av läder som håller länge som de är och håller för evigt om du smöärjer dem. 5-10 ggr inköpspris, men mycket bättre för miljön osv.
Vilka skomärken rekommenderar du då? Att betala ett högt prist är ju tyvärr ingen garanti för kvalitet.
Jag rekommenderar Blundstone. Finns på Naturkompaniet.
Tack, ska titta på dom vid tillfälle.
En Svensk släpper ju ut ungefär 4,8 ton CO2 per år.
En Indier släpper ut ungefär 1,74 ton CO2 per år.
Så långt stämmer teorin men teorin går snabbt fel om man tittar vidare.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/miljo/utslapp-internationellt/koldioxid-per-capita/
Det finns många “fattiga” länder med betydligt högre utsläpp per person än Sverige.
Åh men det beror ju på. Sitter man still andas man ut kanske 400 kg CO2 per år. Men arbetar du tungt så kan du tredubbla siffran minst. Beror på kroppsvikt också förstås. Men hursomhelst gäller det att ligga på soffan om netzero ska uppnås 🙂
Titta på Kina, ett föredöme, där bor man i många fall i princip på fabriken där man jobbar. Dvs man behöver inte ens nyttja kollektivtrafik som är långt från miljövänlig. Knappt nån miljöförstörande produktion går åt till att tillverka skyddsutrustningar. Sen investerar man stort i vindkraft, här i Sverige bland annat. Man är också världsledande i produktion av grön teknik till hela världen. Kort och gott ett stort föredöme på miljöområdet.
Du verkar leva i ett parallellt universa. Dra du ner på konsumtionen om du vill och kan, “för miljöns skull”. Gå sen till din arbetsgivare och kräv att denne sänker din lön. DÅ får du det som du tydligen vill ha det.
I det normala universum lever rätt många barnfamiljer i Sverige ur hand i mun, precis som hundratusentals av våra pensionärer. Ju fattigare befolkningen i ett land är, desto mer föroreningar och miljöförstöring kommer det att bli. Se dig om i den verkliga världen vet jag. Där finns alla empiriska bevis du behöver.
Precis. Förbjud boende i enfamiljshus. Det mest miljömässigt effektiva boendet är städer.
Ta bort alla barnbidrag med då barn är dåliga för miljön.
Nu tycker jag vi fokuserar på klimatet och skiter i vad människorna har för behov.
Skämt åsido. Likgiltigheten för hur medmänniskor fungerar har gjort att klimatrörelsen tyvärr havererat. De har gått från “lyssna på vetenskapsmännen” till att kedja sig fast där det ska byggas vindkraft.
Det har blivit en ideologi som är lika rutten (eller bra) som alla andra. Men den drivs mer av signalpolitik och självförhärligande än att åstadkomma nått som gynnar människor generellt.
Håller med LW.
Facken är usla på att skydda medlemmarnas intressen.
Oklart om det beror på lathet, inkompetens eller nåt annat.
Kanske Turkiet vore någonting för dig? Där fick BBC:s anställda 32% i löneförhöjning.
I £?
I Turkiet så är inflationen kring 80-110% så där är facken ännu uslare.
Om nån inte gör som man vill kan man hota med fängelse tills de gör det…
Turkiet är väl toppen? Där är alla smarta (nästan lika smarta som de smarta som hänger här) all in på börsen som avkastat exakt 100% på årsbasis.
Juniorläkarna i England kräver ju 35 % nu också, och då fick de ändå 5.5 % förra året om jag inte minns fel.
Piloterna, glöm inte piloterna på SAS. Oavsett konjunktur är det alltid extremt synd om dem.
Ganska logiskt att juniorläkare också vill ha en 35-a, deras kompetens motsvarar väl hela UK-s statsskuld.
Är det ingen som tror på negativ inflation? Dvs att det kan bli deflation?
Vi har ju haft deflation några korta perioder innan.
Typ en månad.
Deflation som i sjunkande priser?
Det har vi i vissa sektorer lite nu och då. Energi är väl ett typexempel.
Eller deflation som i sjunkande pengamängd? Det borde vi också få snart va? USA är redan där.
Det finns garanterat de som tycker att vi är i deflation då M1 är negativ på årsbasis.
M3 är precis över nollan på årsbasis.
M3 är det måttet som jag tycker är vettigast att hålla sig vid.
Men vad vet jag, jag är ju bara en gammal stönig monetarist.
Om du är en “demografiskt” lagd ekonom så tror du snarare på en fortsatt hög inflation eftersom folk i arbetsför åldern (i produktionsländer) har nått “peak arbetskraft”. Dvs det perfekta läge vi har haft de senaste decennierna med billig arbetskraft (internationellt) och högt sparande (billigt kapital) vänds till sin motsats.
Men det talar KANKSE för stigande reallöner och sjunkande kapitalavkastning när relativvärdet av arbete ökar pga brist. Om du inte hör till den andra falangen inom “demograferna” och tror att det här bara kommer att driva på robotisering/AI etc och lämna arbetstagarna som förlorare-igen.
Tyvärr ligger det mycket i den sista meningen av bloggaren
“Facken och arbetstagarna borde kräva lönehöjningar över 10%, men då kanske fackpamparna inte blir inbjudna till förutsättningslösa samtal på fina middagar på något slott tillsammans med arbetsgivarna …”
Samma effekt som drabbar politikerna som inte vill orsaka dålig stämning vid middagarna på de fina restaurangerna i Bryssel…
Kom igen nu. Har viss inblick i facket och det där är bara bs.
Populistiskt vore det ju toppen med 10% i löneförhöjning men då är vi ute på riktigt hal is.
Har också varit fackligt aktiv om än inte på högsta nivån och att kalla argument för bs är inte seriöst. Råder nog delade meningar angående varandet på hal is också.
Generalen. Seriöst. Jag har noll sympati med medelklassen som klagar över sin lön i Sverige.
Så fort det tar emot för medel- och överklassen kommer krokodiltårarna.
RUN DMC
Definiera gärna vilka klasser du anser det finns i Sverige.
I min värld är alla arbetare medelklass. Eller menar du att det finns en skillnad?
Arbetarklass och medelklass är alltså samma sak, man försörjer sig genom att sälja sin arbetskraft. Om man sedan är polis, banktjänsteman eller sjuksköterska spelar ingen roll.
I övrigt är jag ganska trätt på det eviga föraktet mot den s.k. “medelklassen”.
När kom det in ett förakt för medelklassen? (medianlön 33 k 2021)
Läs igen vad jag skriver.
Det är många som fått för hög lön också och behöver sänka. I vissa sektorer och i synnerhet för vissa individer behövs 10%. Problemet med facket är ju one size fits all-tänket. Klart det blir problem om man höjer alla på ett bräde.
Fast den som har synpunkjter på att företagen tar ut övervinster kan ju köpa aktier och sluta klaga. Dom flesta stora industribolagen i Sverige är ju börsnoterade.
Fast de har ju inte råd att investera eftersom företagen tar ut övervinster…
Nej det var lite en pastisch på Marie Antoinette 😁
Men det är ju korrekt. Anser man att t ex SEB tar ut “övervinster” så ka nman ju investera i SEB och ta del av dem. Precis som alla andra som får “övervinster” gör. Eller starta ett eget bolag i samma branch, ha lägre priser på sina varor och tjänster och på så sätt konkurrera ut de som tar ut “övervinster”.
Jag hoppas att jag bara missade den skämtsamma tonen även i ditt inlägg Sallad…
Så det är arbetstagarna som ska “visa ansvar”? Facken ska bevaka medlemmarnas intressen, ingenting annat. Att våra politiker har en rejäl skuld i nuvarande situation (energipolitiken) , det spelar ingen roll tycker du? Man kan nog lugnt konstatera att det är MP som bär skuld för mycket av dagens problem i Sverige. De partier som låtit MP bestämma migrationspolitik och energipolitik i utbyte mot makt är naturligtvis delansvariga.
Problemet är att facket är korkade och frågar efter 4,4%.. sen förhandlar man och får kanske 3% i slutändan. Hade de varit smarta hade de frågat efter 10% och fått 5%.
På sätt och vis är det rimligt att ekonomin går bra nu. Nollräntor är ju doping av ekonomin och leder till felallokering av resurser och att humankapital binds upp i zombieföretag som bara klarar sig i en ekonomi med gratis pengar. Men ingen riktig ekonomisk utveckling sker.
Med räntor på 4-5% så mår ekonomin som allra bäst. Inga bieffekter från doping, och inte heller orimligt svårt att få tag på kapital ifall man har en sund affärsplan. Sticker räntan över 8% får även sunda affärmodeller dåligt avkastning.
Så vi lever nu äntligen i den bästa av alla världar! Ekonomin kommer gå starkt. Bolag som inte borde finnas kommer gå under och släppa lös kompetens som sugs upp av livskraftiga företag. Börsen kommer dra jämnt och starkt med friska odopade 7% per år.
Känns nästan som fredag.
Man kan ju lägga till att vi med en vettig ränta kommer att få realistiska priser på tillgångsmarknaderna.
Det finns ingen anledning att folk skall sitta och betala fantasipriser för bostäder till varandra; en sättning så att fastigheter åter hamnar i linje med den långsiktiga prisutvecklingen är mycket önskvärd.
Fortsätt drömma. Tyvärr ser det riktigt illa ut. Den globala matproduktionen är hotad och det kommer inte å bli bättre. Snarare värre. Det kommer att fortsatt ge ökade matpriser. Allt pekar tyvärr åt det hållet, trots alla larm, Carl Sagan redan 1981.. Det kommer bli flera Bank krascher. Så investera inte i banker..
Nu kommer det lite plötsligt och brutalt och får konsekvenser för personer som egentligen inte gjort något dåligt med tanke på omständigheterna.
Men du har rätt att vi behöver en omsättning där dåliga bolag nu får gå under och resurser tillgängliggöras för verksamheter som genererar mer tillväxt.
Utmaningen är väl att det generellt är svårt för “the powers that be” att lägga sig på en bra nivå. jag förutspår att med inflationsfokus kommer vi överskjuta en rimlig nivå rätt ordentligt.
Ingves borde ha börjat höja räntan lite lite grann 2014-2015 när finanskrisens akuta fas var över. Men han var för feg och lekte följa John med andra centralbanker istället. Kanske kände han av kopplet från husse i Rosenbad. Annars hade han kunnat mixtra med KPI så den visade inflation.
Grundproblemet är såklart att väljarna röstar på politiska partier som vill ha en centralbank och valutamonopol.
Det vore intressant med en undersökning här i denna bubbla av bloggläsare rörande risktagande.
Förmögenhet vs skulder, kontanter vs räntor vs guld vs aktier, ägd eller hyrd bostad, sysselsättning såsom egen vs anställd vs pensionär vs arbetslös / arbetsfri.
Familj med barn?
Varför på denna bloggen? Därför att för egen del tycker jag det är en intressant hop att jämföra migsjälv med och hur vi olika individer ser på risktagande.
Om jag minns rätt så var det inte jättelänge sedan en sådan genomfördes. Eller något liknande i alla fall.
Hittade denna nu ja, tack. Jag nöjer mig för stunden 😉
https://cornucopia.se/2023/01/lasarundersokningen-sjuttiofem-procent-av-lasarna-har/
Oj, var det i år… Jag mindes det som längre sedan!
Framöver kommer risktagandet att öka rejält. Tro mig.
Vi får räkna med 5-10 år då det blir lite tråkigare liv för många.
Vi har väldigt många som vant sig med att om man vill ha något så skaffar man sig direkt. man sparar inte eller gör andra avkall.
Men ekonomi är ju som erfarna vet att hushålla med begränsade resurser. Man får helt enkelt prioritera. Om man gillar att resa så kanske man får ha ett billigare boende. Eller tvärtom. man kanske älskar attt ha hus med stor tomt. men då kanske man inte kan fly vardan på samma sätt.
Majoriteten av de som vant dig med att köpa (låna i tre år) en ny bil kommer att nästa gång få köpa en begagnad. Med mycket lägre standard och högre löpande kostnader.
Även om jag själv har rätt bra resultat och balansräkning så kommer jag efter årets takbyte dra ner på konsumtionen kraftigt. Dags minska skuldkvoten lite.
Fast det är ju inte så att man inte berättat för dessa skuldkonsumenter att detta kommer ske och att det blir tråkigt för dem då. Om man istället har agerat vuxet och köpt det man har råd med så är man ju inte speciellt påverkad av läget. Det är väl nån form av ekonomisk darwinism.
Riksbanken har ju sagt att räntan ska vara låg lång tid framöver.
Menar du att “folk” ska räkna ut själva att en av våra viktigaste institutioner inte har koll
Nog för att Riksbanken inte har koll, men “riksigelkotten” är ju ett bevis på att de snarare sagt motsatsen.
Jag sålde nyligen min dyra familjebuss och köpte en minibil. Försäkring ner från 700 till 100 kr i månaden, skatten 360 kr om året. Behövs ingen dyr märkesförsäkring eftersom den nya bilen är värd lite och tekniskt okomplicerad. Drar mindre bensin än bussen drog diesel.
Ingen turbo, partikelfilter eller elektronik. Kort sagt, en bil på Volvo 740-nivå.
Gör service själv för det är så enkelt, billigare däck osv.
Så jag kör en simpel bil men driftskostnaderna har minskat radikalt. Det är så här man sparar pengar.
Ändå är det kostnader för drivmedel som folk verkar klaga mest över, trots att det för de allra flesta privatbilister är andra bitar av totalkostnaden att ha bil som dominerar.
Säkerheten vill jag helst inte tumma på för mycket, men annars så duger en halvgammal bil fint för mig.
Bara att hoppas att du slipper uppleva dess krockegenskaper. Lär inte vara någon höjdare.
Precis. Moderna bilar har lägre driftkostnader (färre akuta reparationer på grund av rost och skitkvalitet), bättre krockskydd och generellt bättre säkerhet genom antispin och andra funktioner.
Som det ser ut nu skulle jag säga att en ny bil såld (i Sverige) efter 2020 är ett bra val oavsett märke. Det har skett enorma förbättringar i teknik, tillfärlitlighet och säkerhet.
Don’t need no stinkin’ safety. Lärde mig köra bil i en Volvo Amazon med hel rattstång som spetsade föraren vid krock.
Allvarligt, jag brukar få höra sådana där argument men no pain no gain, om du inte kan tänka dig att kompromissa får du ingen besparing.
Givetvis borde alla köra omkring i en Volvo XC90 men nu ser inte verkligheten ut så.
Jag åker kollektivt till jobbet och kör på lågtrafiktimmar vilket minskar riskerna. Dessutom kör jag långsamt och tar det alltid lugnt i trafiken. Mitt ego överlever att någon typ i en Audi Q eller en BMW M tränger sig före.
Det tråkiga med att spara är att uppsidan är så begränsad. Du kan spara max 700 kr/mån på din bilförsäkring. Mycket roligare att jobba med intäktssidan som är obegränsad uppåt. Tiden det tar att gneta med sparandet kan läggas på att få ökade intäkter istället.
Om en dyrare bil hade get mig löneförhöjning hade jag haft en men nu ser jag inte denna koppling i lönekuvertet.
Om du lägger din mentala energi på att öka din intäkter så kan du tjäna betydligt mer än 700 kr/mån. Folk fastnar lätt i att spara och gneta när det är mycket roligare och kreativt att fundera över hur man kan tjäna mer pengar. Hela Sverige kommer gå bättre om alla försöker bli mer innovativa och göra smartare affärer snarare än att odla egen potatis och börja köra golfbil.
Skatt på 360:- per år? Veteranbil eller?
Vad säger man att en modern vanlig bil (exkl inrullningspremien) kostar? 100:- per mil?
Jag minns för 25 år sen räknade man ca 50:- per mil så kanske ännu mer än 100 idag?
Soppakostnaden av det är ca 10%
Finns flera beg bilar som har skatt på 360 kr. Min är ingen veteranbil. Handlar bara om att acceptera prestanda från 80-talet. Ju bättre förare du är desto mindre prestanda klarar du dig med.
Runt 500 kronor i skatt har de ett stort utbud.
Om vi fokuserar på nöjen och lyxkonsumption så tror jag nog inte vi kommer se någon direkt skillnad i beteende men däremot blir det billigare alternativ och mer virtuella vs fysiska nöjen framöver. (T ex mer IT men färre resor)
“Reallönerna är nu tillbaka på 2013 års nivåer och åtta års löneförhöjningar är nu bortkastade skriver Nordea, i min mening tack vare att facket sitter i samma båt som arbetsgivarna och tjatar om inflationsdrivande löner utan forskningsstöd” – trött man blir, ska bloggen nu komma dragandes med att vi ska börja använda fakta och forskning som grund för beslut när vi mödosamt under så många år byggt upp en fin tradition här i Sverige att vi istället tar alla beslut baserat på känslor, grad av kränkthet och nonsenstyckande…
🙂
Jo alla vet ju att Nordbanken driver sin rörelse på forskning och vedertagen fakta.
Vem minns inte höjdpunkter som Bankstödsnämnden och Securum?
I see you point även om jag just inte sköt in mig specifikt på Nordea utan ett alltmer förankrat samhällsfenomen.
Ingen som reflekterar över att inflation faktiskt är en fördel på lån? Titta tillbaka till de som lånade till att köpa hus på 70 talet och nu kan skatta sig lyckliga (när de nu säljer hus till sina barn och barnbarn). De betalade 2-300000 för ett nytt hus då och får kanske x10 för det nu. Fast det var ju sjuk inflation där på 70-80 talet
Förutsätter att även lönerna följer med. Blir ju sådär sköj med 10% inflation, 5+% ränteutgifter, 4% löneökning.
Visst äter inflationen upp ränteutgifterna. Men räntedelen av din inkomst ökar. Samtidigt som den räcker till mindre. En rätt så dålig ekvation.
Jo nu för tillfället så är det ju så men sett över ett längre tidsperspektiv
Hur gick det till på 90-talet? Folk tog nya topplån för att täcka räntekostnader på bottenlånen? Jag minns inte riktigt. Har i alla fall för mig att mångas lån växte med inflationen när amorteringarna inte täckte räntorna.
Finns väl inget generellt svar på hur det gick till, det berodde på hur ens situation såg ut. Många blev arbetslösa och hade man nyligen byggt då så var många gånger alternativet att veckopendla till jobb långt bort då huset inte gick att sälja. Industrin här i norr tex brukar(de) investera under lågkonjunktur då det var billigare och fick väl bidrag av olika slag för det. Det skördar man sedan i högkonjunktur och får mångdubbelt tillbaka i högkonjunktur. Se på LKAB och SSAB nu tex, fast det är ett annat kapitel iofs.
Och du får inte glömma att de faktiskt tvångsamorterade genom en mycket högre ränta. I princip är det ingen skillnad att ha 0 inflation, 1% ränta och amortera 4% jämfört med att ha 4% inflation och 5% ränta. I båda fallen betalar du lika mycket varje månad. En villafamilj på 70/80-talet lade en väldigt stor del av inkomsten på sitt hus och tittade avundsjukt på lägenhetsfamiljerna som hade råd att köpa VHS och Stereo, typ.
Men det är naturligtvis en förenklad bild. De som hade råd med hus på 70-talet betalade en hög marginalskatt och fick dra av räntekostnaden mot inkomsten. Dvs “värdet” av avdraget var = marginalskatten (den absurda effekten blev att höginkomsttagare i praktiken fick större bostadsbidrag jämfört med låginkomstttagare).
Även idag har vi en absurd situation eftersom inflationen överskrider räntorna med bred marginal, dvs vi har negativ realränta. Eftersom löneökningarna brukar hinna ifatt inflationen borde det betyda att lånen snabbt urholkas av inflationen.
MEN. Inflationen inkluderar inte bostadspriserna. Så just nu sitter man med en räntekostnad som ökar samtidigt som inflationen i den underliggande tillgången är negativ. Så sett ur ren bostads-synvinkel är de reala boräntorna skyhöga och det sker ingen urholkning av lånen om du inte amorterar “på riktigt”. I alla fall på kort sikt.
Jo där och då var det många som köpte blodpudding på metervara men nu så här i efterhand när allt har hunnit ifatt så kan man ju leva på en knaper inkomst när man har boende betalt i stor del av inflationen. Ser bara på mina egna föräldrar som har lån på ett stort hus på ett par hundra tusen. De skulle ju bli “bankrutt” om eller när de flyttar in i lägenhet och får betala hyra på minst 6-7000/mån. Iofs pengar över från husförsäljning.
Men vad har dom betalat totalt räntor inräknat? Många som köpte hus för säg 500,000 på 90-talet betalade över en miljon i slutändan och mer därtill med räntor inräknat.
Ingen aning men troligtvis kommer deras boende bli betydligt billigare sett över livslängd än något annat boende.