Den nya appen Tjing erbjuder föräldrar möjligheten att skapa egna digitala plånböcker för barnen, som lär dem känslan för pengar och pengars värde i en värld där vi får mobiltelefoner och appar innan man når åldern där man kan få betalkort och Swish. Barnen uppmuntras att spara och pengar blir via fantastisk design något annat än siffror på en skärm.
Som många barnförlädrar vet så är det allt svårare att låta barn få en känsla för pengar och samtidigt svårare för barnen att använda pengar när man handlar allt mer online istället för i butik, och många butiker och caféer eller restauranger inte längre tar kontanter.
Samtidigt har de flesta banker åldersgränser på när barnen kan få betalkort eller det förhärskande Swish, som allt fler barnfamiljer är beroende av.
I själva verket är det ofta så att barn får sin första smartphone före de vare sig kan få Swish eller betalkort, och appar är naturligt för barn idag. Men siffror på en skärm är abstrakt och skapar inte känslan av pengars värde.
Du som aldrig ger dina barn vare sig mobiltelefon eller något annat än kontanter är förstås inte målgruppen här.
Den svenska nya appen Tjing har löst detta problem genom att ha digitala designade mynt som barnen kan samla på, växla ihop och få nya finare mynt. Det fungerar så att man upprättar ett familjekonto, där föräldern kan skapa pengar och sätta in på barnens Tjingplånbok som vecko- eller månadspeng. Även föräldrarnas föräldrar kan vara med här.
Det blir på en abstrakt nivå ett sätt att bokföra en skuld föräldrarna har till barnen – ett löfte att kunna handla något för en viss summa pengar. Därmed kan man överföra pengar till barnen digitalt även utan Swish, och framför allt lära dem en känsla för pengar.
Utifrån användarupplevelser så agerar många barn som så att de t ex inte vill bryta upp sitt fina 700-kronors mynt i mindre mynt och kanske avstår från det där godisköpet för att det inte är värt det när man blir av med det där extra fina myntet i appen.
En trailer nedan.
Själva plånboken kan också ha olika design, som t ex i fin digital päls eller varför inte min särskilda Wilderängplånbok (länken fungerar bara på mobiltelefon) om du vill använda den som bloggläsare till ditt föräldrakonto.
Tjing finns till både Android och iPhone och du hittar mer information på deras hemsida här, inklusive vanliga frågor, samt några artiklar i ämnet på deras blogg.
Denna artikel är inte marknadsföring för Tjing, dvs bloggen får inte betalt för detta. Däremot är jag god vän med en av grundarna och har många gånger fått bollat idéer över lunch hemma på bykrogen och det är faktiskt en riktigt smart app och tjänst.
43 kommentarer
Låter som ett vettigt sätt. En kompletterande metod kan ju vara att uppmuntra barnen till att lära sig räkna så fort som möjligt, vilket även ger dem ett försprång i skolåldern. På en bra skola sätter man en räknebok för högre årskurser i händerna på en yngre men duktig elev, så att de kan motiveras utifrån sina egna kunskaper.
Att kunna räkna lär sig barn fort när de får hantera pengar, men siffror på en skärm blir fortfarande abstrakt och ger ingen känsla för det hela.
Smart. Kanske skulle haft den innan stortösen hittade bussen till köpcentrat. Innan dess var hon en månadspengshoarder. Not so much efter det.
Alla dessa butiker som säljer saker som doftar och fmuffiga strumpor som ser ut som kaniner. Eller varför inte smälla en månadslön/peng på smink?
Sedan vidtog förhandling om löneökning. Än har inte inflationen dykt upp…
Absolut, jag tänker mer på att räkna med penna och papper i det fallet. Det jag gillar med appen som du länkar till är att den inte är ett betalmedel, utan ett pedagogiskt sätt att lära barn värdet av att spara.
Wow! Tack før tips!
Nu har min dotter inte egen mobil æn, men kommer ju få senare i rimlig tid, då får det bli en sån app.
Det ska gøra ont att bli av med pengar. 🙂
Vore faktiskt nær jag tænker efter inte fel om man som vuxen också visuellt fick se sedlar och guld førsvinna nær man betalat nåt. Som elrækningen: dær førsvinner ju en guldtacka direkt 😁.
Man ska aldrig underskatta gameification.
Det finns ju ett annat tidigare svenskt alternativ som heter Gimi: https://gimi.com/sv/
Gimi funkar bra! Tjing är säkert också bra.
Vad är veckopengen nuförtiden ? Och hur mkt lördagsgodis får dom små monstren ? När är det dags att dom får en Ajfåne av senaste model, 7års-dagen eller ? Frågar åt en vän.
Min snart tioårige son har en padda men ingen telefon. Han har inget behov och en telefon innebär risker. Egentligen borde han få sitt första skjutvapen innan han får sin första telefon men nu ser inte Sverige ut så.
Men troligen kommer frågan upp innan 18-årsdagen så jag inser att debatten kommer att behöva tas.
Telefon får de när de behöver kommunicera. Hämtning, var är du? Find my kid appar osv osv.
Kanske också ngn form av social app för internkommunikation. Fanskapet slutar ju inte plinga förräns närmare 11 på kvällen.
Tröttare än en femteklassare?
Vår 10 åring har en telefonklocka. 20 kr i veckan som ffa spenderas på gjuttenn till tennsoldater och fotbollskort. De stora pengarna drar han in genom att uträtta icke ordinära hushållssysslor tex dammsuga hela nedervåningen eller fylla vedstället.
Jag hade nog typ 20 kr i veckan som tioåring i slutet av 90-talet. Verkar som veckopengsbasbeloppet inte justeras upp i takt med inflationen.
Haha schhh!
Veckopeng – de gör inte av med någonting innan de självständigt är ute i affärer (med kompisar).
Därefter är den summan du sätter ventilen på slöseriet…
Om man inte lär dem spara med en app eller så.
Eller så pekar man ut så dyra grejer för dem som Dyra Stora Legogrejen (TM) att de måste lära sig spara några månader för att få köpa.
Eller så lär man dem köpa den begagnad.
På gräddhyllan där jag bor och det finns 13 på 12 IT nördar finns det fler Star Destroyers Lego version än vad Imperial fleet lyckades skramla ihop i omloppsbana runt Endor i slutstriden.
Kul att appen måste ha egna mynt för att symbolisera värde. En gång i tiden hade vi statliga metallbitar som kallades mynt och gick att betala med. Tycker alla sådana här förslag symboliserar misslyckandet med det kontantfria samhället.
Och, ja, jag betalade huset med banköverföring, köpte lösgodiset med kort och betalar räkningarna via internet. Har till och med email.
Men det skulle vara roligt om barnen fick associationer till något fysiskt när man pratar pengar.
Myntens sista funktion kanske blir just att lära barn att lägga dem i spargrisen.
En yngre bekant till mig startade nyligen ett bankonto i Sparbanken. Han trodde att han skulle få en spargris som anslutningspresent av banken,men han fick en tom vattenflaska. Banker uppmanar inte längre till sparande,hellre banklån.
Jag kom på mig själv med att fundera på om det inte var lagligt med att mynt och sedlar ser *exakt* ut som de vi använder i Sverige..?
Eller Diskett-ikonen för att spara filer. Hur gammal måste man vara för att ha en relation till fysiska disketter?
Ingen dum idé. Pengar på kortet blir lätt abstrakt och när pengarna på kortet är slut blir det ett “kan du Swisha”.
En kollega berättade om ett system han påstod att han börjat med för att få barnen att få grepp om pengarnas värde. Först fick de 3000kr var, sedan fick de en faktura för hyra och mat på 2500kr som skulle betalas. Kvar blev de 500 som de var tänkta att få i månadspeng. Lät något omständligt.
Har du tonåringar rekommenderar jag dusch-tokens…
Bra idé men han skulle gett dem 10000kr. Sen dra av 42% i föräldraavgift, sen ta 30% på det i föräldraskatt, sen ta 2000 för hyra och 1560 för maten.
Precis, att lära dem att skatt är egna pengar som försvinner är en bra början.
Ja, det går att utveckla! Funderar på båtklubbens system med 300 kr i avgift för missade arbetspass. Missat plocka in/ur disken ur diskmaskinen? 50 kr avgift per gång..
Har använt Tjing ett tag med barnen och jag TROR att för att det ska fungera bra så måste man ändå översätta Tjing-pengarna i kontanter då och då som barnen får köpa av en genom att Tjinga pengar till föräldern. Men det gör veckopengsförfarandet mycket enklare!
Tjing kan vara ett intressant alternativ när det väl blir dags med telefon. Jag har också varit orolig för det digitala ska göra mina barn oförstående till pengar då det bara blir siffror. Därför satte jag upp en, tycker jag, vettig modell hemma. Kanske kan det hjälpa någon?
Min äldsta frågade om pengar när han var 5. Då sa jag att “vi bygger en pengamaskin till dig”. Det gjorde vi i Lego. Ett litet inkast, och en liten låda som det kan ramla ut pengar i. Sen får han veckopeng (just nu 30kr som 7).
Veckopeng får han kontant (jobbigt för mig, men värt lärdomen för honom). Detta delas sen upp enligt följande:
50% till pengamaskinen (investering)
10% till sparande (i en liten sparburk)
10% till välgörenhet (ofta vår lokala tiggare vid närbutiken)
30% till plånboken som han sen får köpa lördagsgodis för.
Sen genererar pengamaskinen alltid en krona eller två extra till honom per vecka (avkastning på investering) som han använder fördelningen ovan på. Självklart tar man aldrig från pengamaskinens innehåll. Behöver man något så tar man det ur sin sparburk.
Detta gör att han redan som7 har bra grej om dels pengar, dels sparande, dels investeringar och avkastning, och välgörenhet. Plus att han aldrig behöver ha dåligt samvete för att använda pengarna han har i plånbpken till det han vill.
Han insåg snabbt att man kunde tjäna extra pengar genom olika saker, så han funderade mycket på att tex starta en egen smoothie-affär på gatan och ville bygga ett litet stånd för det – redan ett entrepenöriellt tankesätt där. En annan effekt blev att han insåg att tomburkar var pengar, så i ett års tid plockade han upp varenda burk han såg till min frus förtvivlan 🙂
Hoppas som sagt det hjälper någon som funderar i banor runt pengar/investeringar med sina barn innan telefon-åldern.
Det där tar jag copy paste på genast.
VMA!
Till alla föräldrar som har barn i den åldern att de börjar använda swish och sedermera “uttagskort” (kanske runt 13 år?).
Det är vanligt, och ökande, att barn luras att delta i penningtvätt. Det swishas pengar för att antingen swisha vidare eller ta ut. Ibland direkt från brottsoffrets konto, ibland via en kedja.
Ha en tydlig dialog med era barn kring vad som är penningtvätt och inte. Den dagen man fyller 15 står man straffrättsligt ansvarig även om “någon annan” begått huvudbrottet eller att man “inte visste”. Oaktsamhet grundar straffansvar för penningtvättsförseelse.
Jag kommer ihåg att jag själv uppskattade ”hög”-känslan så jag hade hellre 10 hundralappar än en tusenlapp. När jag fått ihop tio hundringar klippte jag ut ett litet band som jag satte runt dem, efter att jag strukit dem för att de skulle bli släta och fina.
Kul grej!
Men enklast är väl ändå att skaffa erforderlig mängd kontanter och sedan dela ut dessa varefter. När dom önskar handla något så lämnar dom helt enkelt beloppet kontant till föräldern som sedan swishar motsvarande belopp eller inhandlar produkten. Kontanter är fina, både som mynt och sedlar. De går heller inte enkelt att använda i handeln och blir därför inte så lockande att spendera i onödan.
Vill man lära barnen ekonomi så tar man ut såväl transaktions som växlingsavgifter och ger naturligtvis ingen form av ränta.
Har de funktioner för återkommande utvecklingssamtal där man går igenom tidigare uppsatta mål (givetvis SMART) och förhandlar om den nya nivån av veckopengen?
Yuval Noah Harari förklarar pengar på ett ännu bättre sätt med The Big Short som bakgrundsdraperi: https://youtu.be/ScJf3jWIGUE (21:50 in)
Kanske också upplagt för en app? Med gamification givetvis.
Verkar bra bortsett från att det är en mobilapp 😉
Vad är panelens åsikt, när ska barn få mobiltelefon eller platta? Instinktivt tänker jag nog att man ska fördröja det så länge det bara går. Så att de lär sig att man kan leva och ha kul ändå. Samt så klart att skriva för hand också.
Sen ska jag väl erkänna att jag är ganska gravt beroende av dator/telefon och har nog inte skrivit något för hand (bortsett nån enstaka minnesanteckning och namnteckning) de senaste 15 åren.
Så sent som möjligt, utifrån hur samhället ser ut. Lite som när man skall exponera barnen för socker.
Ja, godis är ett annat hett ämne.
Sen finns det ju alltid en risk att man skapar extra ha-begär genom att vara restriktiv.
Varför är det en risk i stället för en utmärkt förstärkare för barnen?
Haha, man är ju lite likadan. Typ “nja vill inte sälja lite i bolag A för just nu har jag ju så jämnt och fint innehav på säg 5000 aktier…”
En till app som gimi alltså. Vi körde gimi när barnen var små, typ upp till 10-11 år. Funkade bra med sparmål o s v. Men sedan kommer alltid haken, appmakarna vill tjäna pengar. Gimi lanserar då sitt eget MasterCard, som endast kostar nån tia, i månaden, medans gammelbankerna som Handelsbanken ger gratis Maestro till barn under 16 el 18. Så då gav vi upp låtsaspengarna i gimi.
Hur vill Tjing tjäna sina pengar?
Säkert en bra app men…
SWISH HAR INGEN ÅLDERSGRÄNS
och för
BANKKORT ÄR ÅLDERSGRÄNSEN 7ÅR.
Lade in den på 10-åringens telefon, hon blev hur nöjd som helst och började bums växla mynt hit och dit. Förhoppningsvis blir det lite mer kännbart när hon väljer att disponera sin förmögenhet på t.ex Robux.