Börserna går blandat i Asien under tisdagsmorgonen. Räntorna rusar vidare i USA och ligger nära högsta för 2023. Matpriserna fortsatte enligt Matpriskollen att rusa i Sverige och ökade med 1.4% på en månad och årstakten ser inte ut att lugna ner sig.

Stockholmsbörsen backade som väntat och OMXSPI föll med -1.84% medan OMXS30 gick -1.58%. Därmed är halva torsdagens tjurrusning utplånad och vi får se om börsen just skapade ett motstånd mot fortsatt uppgång. Men bollen är oval i amerikansk fotboll, och kan studsa lite hur som helst.
Guldpriset stiger något till 639:- SEK per gram och kronan är stabil mot euron på 11:39 SEK för EU-valutan.
Det kan man dock inte säga om dollarn. En USD kostar nu 10:60 SEK och stiger alltså.
Orsaken är att de amerikanska räntorna rusar vidare och skakar av sig förra veckans eufori om att räntehöjningscykeln går mot sitt slut. Den amerikanska tioåringen noterades på 3.63% och nivåer vi inte sett sedan femte januari. Tvååringen är upp på 4.44% ochkså tillbaka till femte januari. Korta räntor är dock stabila, men det ser alltså inte ut som att marknaden tror att räntorna ska falla.
Börserna i USA backade utan större dramatik. S&P500 gick -0.61% och Nasdaq 100 gick -0.87%. Tesla och Spotify gick mot strömmen med +2.52% för elbilstillverkaren, som ska ha sålt slut på Model Y, medan strömningstjänsten sparkade folk vilket alltid glädjer marknaderna och Spotify gick +1.44%.
I en artikel hos TT framgår det att enligt sajten Matpriskollen så fortsätter matpriserna uppåt. De steg med 1.4% i januari vilket skulle innebära 1.4*12=16.8% i årstakt. På tolvmånader har matpriserna enligt sajten ökat med 16.3% så i princip fortsätter priserna stiga. Nåja, korrekt skulle vara 1.014^12=18.2% i årstakt. SCB uppger att den något bredare kategorin livsmedel i december hade stigit 18.6%.
Det man ska ta med sig här är att matpriserna alltså på inget sett ser ut att stanna upp eller ens öka långsammare, utan det fortsätter, vilket är fascinerande för en bransch där samtliga från jord till bord hävdar att de inte tjänar några pengar utan bara arbetar med livsmedel av sina goda altruistiska hjärtan.

86 kommentarer
Kaffepriserna är på väg ner.
Har sett ett paket med krymplafitionsvikten 450 gram för 35kr. Nu var det iofs Löfbergs Äckliga men beggars cant be choosers.
Men det är på väg ner på världsmarknaden.
Nu är mat inte den mest betungande kostnaden utan snarare räntor och SVMPC-Putin energipriser i fallande ordning.
Att stänga kärnkraft höjer inte elpriserna.
Att bygga ny kärnkraft sänker inte elpriserna.
Att bygga mer vindkraft sänker elpriserna
Att det inte blåser påverkar elrpriserna.
Att elpriserna stiger beror bara på Putin.
Att ersätta kärnkraft med kol är miljörätt.
Om världsmarknadspriset (i dollar) faller kvittar det ju för oss svenskar som betalar för kaffet i kronor.
Nja, vi pratar om halvering av kaffepriset samtidigt som SEK/US$ rör sig 5% upp och ner , fast dollarn har ju fallit 5% eller så sedan i höstas.
Nu får du väl ändå ge dig. Kaffe kryssar inte i alla rutor i kostcirkeln.
Skojar du?
Självklart har vi märkt av högre matpriser. Men det är inte där skon klämmer för de flesta.
Matkontot har ökat med kanske 2-3000 för en barnfamilj.
Utelunchen ökat 25%.
Energipriserna har dubblerats. Vår elräkning gick från runt 25000-28000 till 48000 för 2023. Och då har vi minskat elförbrukningen med 25%.
Räntekostnaderna går sakta uppåt 3 ggr de tidigare. Nu tackar jag bostadsbubblan så det påverkar inte mig, men jag har många bekanta med lån på flera MSEK som fått betydligt högre kostnader, helt klart i nivå med energikostnaderna.
De två sistnämnda skulle jag säga har en ökning som är en tiopotens högre än vad matkostnaderna ökat. När det gäller mat kan man också i högre grad påverka.
Jag skall säga en genomsnittlig barnfamilj med 2,X barn. Vi äter dessutom mer vegetariskt i den meningen att det är rent och inga halvfabrikat. Mat lagad från grunden.
> Nu får du väl ändå ge dig. Kaffe kryssar inte i alla rutor i kostcirkeln.
Va? Jodå. 😉
MBL. Normal arbetsdag 8-20 då knarkar man kaffe. 20-23 när man är ledig dricks det bira. Det är sen gammalt.
RUN DMC.
Japp.
Och då är kostcirkeln fylld och avklarad. 🙂 På flera sätt.
Lars. Här har du statistiken som fick räntorna att stiga och SPX att falla i fredags.
Tror ärligt talat ingen kan förstå varför den var så stark och långt över förväntan.
https://www.bls.gov/news.release/empsit.nr0.htm
För att vi är mitt i en högkonjuktur. Eller ja, USA iaf.
Låg arbetslöshet, hög inflation, bolagen går överlag bra, räntorna stiger.
Kan någon berätta varför det skulle vara lågkonjuktur?
“Problemet” är att det skapades många fler jobb än förväntat trots räntehöjningarna.
Vi får se när siffrorna revideras om de verkligen stämmer.
Ja. Som förväntat i en högkonjuktur.
Så länge inflationen är högre än lönehöjningarna så blir arbetskraften (relativt sett) billigare och det minskar företagens akuta behov av att dra ner arbetskraften.
Brytpunkten kommer väl när reallönerna har sjunkit så mycket att efterfrågan minskar OCH realräntan har stigit så mycket att efterfrågan inte hålls uppe av lånekonsumtion.
I Sverige borde vi få en dämpning vid betydligt lägre ränta än i USA (pga hushållens skuldsättning och en annan kultur rörande direkt låne-konsumtion).
Vårt problem är väl att vi:
1. inte kan höja räntan (för hög belåning) = fortsatt sjunkande krona = importerad inflation.
2. Vi skjuter upp en hel del inflation så det kommer att blir svårt att få ner inflationen de sista procenten. Exempelvis har de färdigförhandlade hyreshöjningar hos allmännyttan blivit mycket lägre än inflationen (men mycket högre än än lönehöjningarna). Det betyder att hyresvärdarna kommer att ha en hel del hyreshöjningar “i skuld” de närmsta åren -oavsett var inflationen landar. Samma sak med löneförhandlingarna de närmsta åren. Det finns en hel del “skuld” även där. Jag tror inte att facken får med medlemmarna på reallönesänkningar under någon längre tid.
Så. Som vanligt är jag jävligt glad att jag inte jobbar på riksbanken…
> Som vanligt är jag jävligt glad att jag inte jobbar på riksbanken…
Jag kan tänka mig ett välbetalt jobb där.
Deras styrning från de som bestämmer är ju väldigt enkelspårig så borde vara lätt så länge styrningen inte ändras.
KPIF > 2% => Höj styrräntan
KPIF Sänk styrräntan
Föll bort lite tecken.
KPIF Sänk styrräntan ska det stå
Vissa teckenkombinationer verkar automatcensureras….
På forum brukar man inte få skapa en sluten html-vad det nu heter. Dvs man får inte ha ett mindre än följt av större än. Då försvinner allt däremellan (ogiltig HTML, eller forum-filer för att undvika att någon lägger in en massa kod i inlägg). Man kanske kan skriva in “namngivna tecken” (eller vad det nu heter) så här:
< bla bla bla >
men det tror jag inte
Det var som tusan. Du kan alltså skriva in less than som:
ochtecknet lt semikolon
& lt ; (utan mellanslag)
eller samma upplägg: gt (greater than)
Finns även större än eller lika med osv:
https://html.spec.whatwg.org/multipage/named-characters.html
För oss med tre, snart fyra, barn är matkostnaden en större kostnad än el, även med Uffe/Magda/Putte/MPSCetc-priser, än så länge hanterad genom att byta premium mot standard, så nästa steg är väl standard mot budget, sen vet jag inte…
Något om Jonathan Swift och den irländska lösningen.
Förlåt, det var ett skämt, vill inte vara okänslig.
Ja man kan säga att vi har preppat för dåliga tider
Ni får väl äta tårta 🤷♂️
Bra jobbat där, Jon. Bra prepping.
Exakt, höns, ved, ny kamin, vattendunkar etc är bara för att grannarna inte ska bli misstänksamma.
Prepping handlar om att ha en reservskärm som löser ut nära marken så man inte krashar. Det är ett sätt att hantera en omställning alltså så man kan ha fokus på att förändra mot den nya verkligheten.
Det är bra att förbereda.
jag tror att vi inte skall förvänta oss 10% bostadsprisökningar och jättelåga räntor eller en återgång till låga elpriser (ialla fall inte i SE3+4) inom överskådlig tid. Samma med matkostnaderna. Vissa matvaror kan bli billigare, andra blir dyrare.
Vad får det för konsekvenser om man ser det på lång sikt och hur anpassar man sig?
Jag satte nästan kaffet i halsen när jag var inne på kontoret förra veckan och såg att Gevalias eko-kaffe innehåller 425 gram kaffe (jag handlar aldrig Gevalia själv så jag har ingen aning om det “alltid varit så”, men jag skulle inte tro det)
En lokal Ica handlare fick ett helsidesupplägg i lokaltidningen där hen fick gråta ut för att de har det så tufft. Det fall inte i god jord hos övriga handlare som “verkligen har det jobbigt” (dvs inte mathandlare utan caféer, klädbutiker, inredning osv).
Det gnälldes också över att kunder handlar mer kampanjvaror och billigare alternativ. No shit, Sherlock… Vet inte hur det är för er andra, men matkontot har ju inte svällt automagiskt med stigande priser. De flesta har väl i stort samma utrymme sedan senaste lönerevisionen (om man nu fick en sån) Q2 2022. Det är ju rejält mycket högre priser sedan dess.
Det jag ser i korten är att få ICA-handlare kommer ta ut mindre pengar till sig själv. Istället kommer en och annan kassörska bli av med jobbet. Det ska ju skäras på rätt ställen.
Personligen håller jag butikerna kort just nu, jag gillar inte att de höjer mer än de måste och har hittills i år bara handlat rena matvaror för svindlande ca 400 kronor medan jag lever på saker jag redan har hemma. Tänker hålla ut så länge som möjligt innan jag låter mig pressas på överpriser för det mest nödvändiga. Och ska den här utvecklingen fortsätta med i värsta fall ytterligare inflationstoppar de närmsta tio åren så lär jag väl behöva spara så mycket jag kan för att kunna handla 2030. Utgifterna växer men inte lönen.
*** 1030 ***
Är dagens magiska nummer
Så verkar det vara!
?
Ryska manskapsförluster, gissar jag är det som avses.
Det är ATH isåfall?
Det handlarna drabbats av är väl i första hand elpriserna. Butiker för livsmedel har enorma elräkningar och de får vi kunder betala.
Såg en räkning för en mindre ICA-butik (c:a 400 m2) för några år sedan, innan elpriserna gick up. Då låg den på 120 000 för en månad. Gissar på det dubbla idag om de inte investerat några av vinstmiljonerna på energieffektiviseringar och nya frysar.
Lantbruket har börjat höja priserna också så leverantörer höjer priserna. Exempelvis använder ju pågens gas vilket höjer priser på bröd osv.
Lantbruket har kraftigt fallande priser, det vänder fort utför nu, mjölk och spannmål faller fort, fläsk,ägg och fågelkött kommer oxå falla kraftigt i betalning till bonden, den underliggande inflationen är bort sedan ett par månader, nu är det handeln som skor sig
Intressant inblick i folks vardagsekonomi. En två med lägsta pris 190.000 kr är osäljbar med kommentaren “ingen vågar låna då räntorna är skyhöga”. Då är nog marginalerna minimala om köparna inte ens kan ha råd med ett lån på ca 160.000
https://www.dn.se/ekonomi/de-blev-fast-med-tva-lagenheter-kan-inte-ga-vidare-i-livet/
Den är ju dock inte osäljbar, de verkar ha fått en del bud som de inte har valt att acceptera 😀
Tur i oturen att det rör sig om så pass blygsamma belopp, de verkar riskera att gå back max 100k. Vilket så klart är en rejäl peng för ett yngre par som funderar på att skaffa barn men lite svårt att förstå hur det skulle vara ett större problem än att de kan spara ihop den summan på något år för ett par som har haft råd att köpa två bostadsrätter. Ta förlusten och gå vidare med livet liksom, det är ingen katastrof att förlora en slant.
Sen kan man undra hur smart det är att gråta ut i dagspressen om att man sitter på en lägenhet man är i desperat behov av att sälja.
Ah 180000. Rejäl förlust.
Köpte lägenhet för 325000 1992, sålde för 180000 1997 efter att ingen ville köpa för begärt pris 195000. Deras förlust svider förstås, men handlar om tiotusentals kronor på en marknad där man i storstäderna pratar om förluster i miljonklassen.
Enligt DN så köpte de för 235 000 och säger “Om vi skulle sälja den kommer vi få ungefär tillbaka ungefär hälften av det pris vi gav för den”. Sen får vi väl anta att de har nån slags kontantinsats i lägenheten, så antar att total förlust skulle landa på ca 100k.
Eftersom de redan har köpt nästa lägenhet så antar jag att de har råd att ta den förlusten – baserat på att alternativet verkar vara att behålla båda lägenheterna och leva med dubbla avgifter men skjuta på barn-inskaffning.
Tycker mest det osar förlustaversion. Dvs de hade förväntat sig att alltid gå med vinst på sitt boende men nu har de gått back, det blir svårt att acceptera att realisera den förlusten.
Mäklaren kan köra med prisbotten på arvodet också.
Förra veckan publicerade du en graf över bostadspriser, och där, på den absoluta toppen, köpte vi. 3,2 miljoner. Gick från billig lägenhet och dålig boendekarriär till villa, så bankens bästa kompis. Minskat med 800 000 kr på typ ett halvår, meeeen man förlorar inget förrän man säljer, och vårt perspektiv är 15 år+, tills minsta barnet flyttar hemifrån. Har tagit dig på orden, så investerar i relationen istället, för om man jämför en dejtkväll med bio och restaurang kontra räntan på ett 800 000 kr blanco-lån, så är det småpengar i sammhanget.
Första kommentaren, så tack för ditt enorma arbete i rapporteringen kring Ukraina och din insats för att samla medel till de behövande.
Booli har sänkt värderingen på vårt hus med 1,5 MSEK. Oppsidaisy.
Men vi tänker iofs inte sälja.
Samma här, ca 20% från ATH
Samma. -20%
Jag blev förvånad när booli, efter att sänkt flera månader i rad, signalerade en liten liten höjning i februari jmf m januari.
Sant, missade den senaste, lite uppåt här med, ett par %.
“ingen vågar låna då räntorna är skyhöga”
Eller också är det så enkelt att månadskostnaden blir högre än en hyresrätt.
Om man snabbkollar 2:or i Vänersborgs kommun så verkar lägenheterna runt 200 000:- ha en månadsavgift på ca 5000:- och då landar månadskostnaden på drygt 6000:- (med amortering).
Kollar man “bostadszonen” (något slags hyres-förmedlare, vet inte om det är första eller andra hand) så är hyran lägre än 6000:- för mer än hälften av 2:orna i byn.
Om man gillar BR-styrelser, städdagar och tror på en framtida uppgång så… Annars har skambudarna och hyresgästerna en poäng.
Fast vad räntan är i det där exemplet spelar väldigt liten roll. Någon hundralapp på marginalen kanske…
Vi importerar en stor andel av den mat vi äter, så jag antar att de stigande matpriser vi nu ser delvis beror på den svaga kronkursen? Tidigare har det varit skenande energipriser som fått matpriserna att stiga. För nåt år sedan kostade en liter svensk mjölk ca 10 kr. Idag får du hosta upp med 15 kr för en liter. Fackförbundet Handels kräver drygt 4% i löneökningar inför årets avtalsförhandlingar. Undrar vad deras medlemmar tycker om det? Rena reallöneraset.
Många här som skryter över hur dyra bilar man köper, men gnäller över att maten som fortfarande är löjligt billig
Aja baja… äta kaviar med metallsked.
Ska vara ben eller pärlemor, helst elfenben… 🙂
Spekulanten på en Model Y bör veta att modellen nu får kosta 80000 istället för 55000 USD och ändå få 7500 USD bonus i USA
Hoppas Tesla-ägarna på höjt pris igen, för att rädda andrahandsvärdet?
I USA lär Y redan ha höjts igen. Rykte på YT (SMR).
Ursäkta akronymakrobatiken.
Vi brukar alltid handla på ICA för att vi känner igen sortimentet och de har en bra app och hemsida för delade handlingslistor osv. Men går nu till stor del över till Willys. Det är en markant skillnad på pris på exakt samma varor. Varor för runt 4o spänn är 4- 5 kronor billigare på Willys och så stor skillnad har det inte varit tidigare. Så utifrån min lilla insikt i detta är ICA-flation något reellt existerande.
Lustigt hur mycket bättre elavtal Willys verkar ha, och bättre kollektivavtal och säkert bättre hyresavtal (trots att de ligger nästan vägg i vägg i köpladorna) och bättre inköpspriser fast ICA har större volymer och en central inköpsorganisation.
Man skulle kunna tro att ICA är lika illa managerat som kooperativet.
Kan problemet ligga i alla småpåvar som styr ICA?
ICA är generellt dyra men är mer vinstmarginal och utbud som driver kostnaderna.
Willys, som jag inte har något emot men de ligger 3 mil bort, har generellt ett enligt mig sämre utbud och absolut inget som bemannad chark odyl.
När ICA kanske har 4 olika krossade tomatsorter har Willys 2 sånt driver kostnader. Men på ett generellt plan så är väldigt många ICA affärer oerhört lönsamma. Dock är variationen väldigt stor.
Willys och vissa Hemköp har avtal där de köper el för ca 85öre/kWh. Snyggt förhandlat.
Allt är verkligen inte billigare på Willys, men många stapelvaror lönar sig att handla där. ICA är ju lite lyxkänsla inbyggd i konceptet, såklart man får räkna med att betala en slant för deras alltid prydliga, alltid välsorterade butiker med manuella diskar etc. Särskild varning utfärdas för COOP (även deras stormarknader) som har helt horribla priser på vissa varor. Var t.ex. några frysvaror senast som låg 30% lägre hos Willys. Samtidigt kan de ha väldigt förmånliga priser på vissa kampanjvaror, så det lönar sig ändå att besöka sin lokala butik och kolla läget ibland.
Känns också som att butikerna provar en hel del nu hur höga priser de kan ta ut på vissa varor och ändå sälja dem. Såklart höjer de inte bara lika mycket på allt och i blindo: Alla prisjusteringar analyseras och jag räknar med att vi får se både höjningar av vissa saker ännu mer och sänkningar när en vara slår i taket och inte längre blir säljbar. Är det färskvaror kan det bli fina utförsäljningspriser när det blir kort datum – jag tycker mig redan se fler såna än tidigare och gottar mig lika mycket varje gång: Snålheten har bedragit visheten hos handlaren och kanske svider det lite extra nästa gång han tankar ferrarin eller ska betala elräkningen i arkitektritade 350 kvm-villan 🙂
Förra årets besvikelse var COSTCO som jag råkar bo mindre än 15 minuters biltur ifrån. Hade hoppats att de skulle erbjuda riktigt bra priser på allt, dvs man skulle kunna pynta medlemskap och sedan storhandla billigt där veckovis. Priserna på de flesta svenska livsmedel var dock högre än COOP/ICAs standardpriser så det bliv inget alls med det. Läste nån kommentar om att COSTCO helt enkelt är en plutt i inköp i Sverige och aldrig kommer kunna priskonkurrera på svenska matvaror.
Om de seriöst ville slå sig in på svenska marknaden, så hade de nog lätt kunnat ta lite brakförluster i Sverige några år.
Hmm…
Kom siffror på sysselsättning m.m. för Q4 2022 från SCB nu på morgonen.
En ökning av antalet sysselsatta jmf ett år sedan med 110k. I snitt alltså ca 10k per månad.
I USA rapporterades oväntat starka siffror för NFP i förra veckan. Och i den rapporten framgår också att snittet för 2022 var 401k per månad.
USA har ca 33 gånger så stor befolkning som sverige så jag skulle säga att sysselsättningenökningen är något högre i USA men inte gigantiskt mycket större. Förenklat 401k vs 300k.
Så vi har ökad sysselsättning, sjunkande (SE) eller låg (US) arbetslöshet, hög inflation, bolagen går överlag bra, räntorna stiger.
Kan någon berätta varför det skulle vara lågkonjuktur?
Det är väl ingen som påstår att vi är i en lågkonjunktur?
Däremot vill (förenklat) centralbankerna att vi ska gå in i sämre tider genom sina räntehöjningar.
Jo. Konjukturinstitutet.
Artikel på den här bloggen här: https://cornucopia.se/2023/01/veckan-inleder-negativt-pa-asiens-borser-konjunkturbarometern-faller-till-ny-botten-och-svensk-industri-in-i-lagkonjunktur/
Kan inte se att KI pratar om lågkonjunktur. Vad är det jag missar?
Korrekt, de pratar inte om varken hög eller lågkonjuktur utan om deras indikator är under eller över normalvärdet 100.
Men generellt är över 100 högkonjuktur och under 100 lågkonjuktur. Ju mer över/under desto starkare i respektive konjuktur.
Därför att folk har det kärvt. Pengarna räcker inte.
Betyder att inflationen drivs i alla fall inte av att efterfrågan är större än utbudet.
Precis, den är importerad.
Vilket fackföreningarna missat när de satt lönekraven. 🙁
Alla västs centralbanker (och Japans) har gemensamt dopat och sabbat våra ekonomier under lång tid. Det har lett til felallokeringar, zombieföretag, hög belåning och annat otyg. Riksbanken är medskyldig.
Och räntehöjningar sker i linje med usa och ecb enbart för att hålla liv i kronkursen ?
Nja. Räntan måste upp, det är inte hälsosamt med en för låg styrränta under lång tid heller.
Kring 3% i styrränta är rimligt att räkna med framöver.
Apropå det här med de höga energipriserna och den höga inflationen. Att de hänger ihop är inte så svårt att förstå. Det som är svårare att förstå för en icke-ekonom som jag är att våra en del av våra politiker inte vill sänka skatterna/reduktionsplikten på el och drivmedel “för att det skulle kunna elda på inflationen”.
Alltså, sänker man priset borde väl det snarare sänka inflationen än elda på den? Sänkta elpriser och drivmedelspriser skulle medföra lägre prishöjningar på mat och boende dvs sänkt inflation, något som vi alla skulle vara betjänta av.
SÅ, vad har jag missat? Någon nationalekonomiskt kunnig som kan förklara för en fåkunnig? 🤔
Det är typ ganska trubbiga mått de har att spela med. Det är typ räntan, räntan och räntan.
Nu är fokus att höja räntan tills alla storknar och typ ger upp och inflationen (efterfrågan) vänder ner.
Lägre priser ökar efterfrågan vilket på sikt driver upp priset. Och när priset då gått upp med lika mycket som skatten som togs bort så är enda effekten att det inte är någon skatt längre…
Rent teoretiskt.
Sen vet vi ju att drivmedelspriserna inte sätts efter enbart svensk konsumtion då de är beroende på oljepriset.
Men, statens huvudintresse är alltid att få in skatt, allt annat är mest bara snack.
Tittar man historiskt på när räntan ökar så brukar den ju stiga i olika intervaller. Uppåt rekylerar en period osv. Media, politiker och myndigheter gör allt för att lugna och att det är över. Tyvärr tror jag att detta bara är en en mild pust mot vad som kommer. Inflationen och högre räntor kommer att stiga. 20 år av fest ska betalas tillbaka. 10 riktigt besvärliga år.
Det är mycket fusk med kaviar.Beluga är annars ett känt märke. Åt det en gång. Kaviaren var förpackad i halvkilosburkar med en gummiförsegling. Min gode vän som handlade med ryssar hade fått ett antal burkar vid en affär. Vi hade party 10 pers och öppnade 4-5 burkar. Kaviaren åt vi med matskedar och sköljde ner den med vodka. En sådan fest i dag skulle nog gå på ett par hundra tusen så nog har vissa varor blivit lite dyrare.
Haha. En kollega hade på sin tid en stor glasburk stående på hyllan i tjänsterummet, typ 700-grams honungsburk — med illusoriskt innehåll och den typiska Blåvitt-etiketten: RYSK KAVIAR.
Dock tror jag aldrig den öppnades.
Dålig jämförelse men löjrom var oerhört billigt på -70 talet. Mindre än 100 kr kg och många viste inte hur det skulle ätas.
Typ bred på hård macka
Kortsiktigt kan höga energipriser leda till ökande priser, vilket är det vi ser nu.
Långsiktigt kommer de höga och ökande energipriserna att leda till en sjuhelsikes deflation.
Jag tänker så här:
Den lättåtkomliga energin är den som först utvinns, varpå det blir allt kostsammare. Djupare och mer otillgängliga oljekällor, mindre lämpliga vattendrag kvar att dämma upp o.s.v. Dessa kostnader kommer att behöva tas ut på nästa led i förädlingskedjan för att det skall vara ekonomiskt försvarbart att utvinna energin. I förlängningen hamnar dessa kostnadsökningar hos slutkonsumenterna.
När en allt större del av priset på varje vara eller tjänst utgörs av energikostnader, kommer konsumenterna att ha råd med allt mindre. Först kommer efterfrågan att vika på mer onödiga saker, men även bostäder, fordon o.dyl. kommer att se en markant minskande efterfrågan.
Denna minskade köpkraft kommer att visa sig i minskade skatteintäkter för offentlig sektor och olönsamhet för många företag. Många kommer att mista sina jobb. Detta leder i sin tur till ytterligare minskad efterfrågan, så vi befinner oss i en nedåtgående spiral.
Förlorade inkomster och företagskonkurser innebär att många lån inte kan betalas tillbaka. Med en bostadsmarknad med stadigt fallande priser kommer dessutom de nya lån som tecknas att vara mindre än de som betalas tillbaka. Den totala skuldsättningen sjunker och penningmängden minskar. Deflation utan återvändo.
Riktig clickbait med den bilden dær! “de kan væl æta bakelser!” 😂.
Blev sugen på kaviar nu. Inte Kalles.
Får hålla igen, så blir ingen vintage till. 🙃
Intressant ändå att konsumentpriserna redan kommit ikapp tillgångspriserna så mycket som de gjort. Ju mer vi ser av detta desto mer bör ju prisraset på bostäder mildras.