Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna i skrivande stund en stund efter 05 på morgonen. Riksbanken väntas höja räntan med 0.75 procentenheter. Det blir riksbanksordföranden Stefan Ingves – mannen som skapat den svenska obligations- och bostadsbubblan – sista räntebesked, vilket kanske är passande. Kronan stärks och guldet faller inför beskedet. Själv är jag och föreläser åt En Myndighet (TM) nu under morgonen och kan inte skriva om vare sig räntebeskedet eller Ukraina förrän framåt elvatiden.
Stockholmsbörsen fortsatte uppåt i måttligt tempo med +0.63% för OMXS30 och +0.83% för OMXSPI under onsdagen. Kronan stärks och guldpriset faller, antagligen drivet av det väntade räntebeskedet från Riksbanken, som offentliggörs 09:30, med pressträff 11:00. Fallande amerikanska räntor bidrar i sammanhanget till starkare svensk krona och dollarn kostar 10:43 SEK, medan euron hittas på 10:88 SEK. Guldet kostar 588:- SEK per gram och är alltså ner.
I USA gick S&P-500 +0.59% och Nasdaq 100 +0.97%.
I skrivande stund, som är lite tidigare än vanligt är det positiva börser i de asiatiska tidszonerna.
ASX 200 på +0.06% och Straits Times på -0.11% är dock oförändrade, men Hang Sen går +0.52%, KOSPI +0.53% och Nikkei 225 +1.06%.
Dagens stora händelse på den svenska finans- och ekonomihimlen väntas bli att bubbelmakarna på Riksbanken som ordförande Stefan Ingves sista räntebeslut väntas höja styrräntan reporäntan med 0.75 procentenheter från dagens 1.75% till 2.50%. En del tror på en större höjning till 2.75% och andra på en mindre.
Stefan Ingves tid på Riksbanken har präglats av att man genom slaktade styrräntor har skapat den svenska bostadsbubblan och den underliggande obligationsbubblan i en kamp om att göra svenska kronan allt mer värdelös. Köpkraften för tillgångar har punkterats totalt, och vi ser nu resultatet genom att penningmängden till slut rusar ut i den reala ekonomin och bort från likviditetsfällan, och drabbar konsumentprisindex med historiskt hög inflation. Med Sveriges urstarka statsfinanser så fanns det ett alternativ, och det var att göra svenska valutan starkare genom att inte tävla mot botten och göra allt vi importerar billigare. Ni vet precis som datorer, mobiltelefoner etc, där deflationspriser tydligen är något positivt. Istället har man baserat på en godtyckligt vald gräns om 2% KPI(F)-inflation skapat enorma bubblor, som att konsumentprisindex är enda mätare på inflation och struntat i tillgångsbubblorna.
Något förenklat (och man ska alltid förenkla) så är allt som sker just nu Riksbankens fel. Det blir då passande om Ingves punkterar bubblorna, tvår sina händer och lämnar sitt jobb.
Men han kanske avslutar som hans regim vid ordförande klubban varit – genom att överraska alla och inte höja räntan?
Klockan 09:00 får vi se.
Inflation är alltid och har alltid varit ett monetärt fenomen och är minskningen av köpkraften för pengar av varor, tjänster och tillgångar, genom att penningmängden och omsättningshastigheten på pengar ökar snabbare än ekonomin, vilket leder till högre priser på en kombination av varor, tjänster och tillgångar.
Men tillgångar har man valt att strunta i. Att bostadspriser stiger och därmed utelåser t ex unga från bostadsmarknaden, samt skapar stora latenta skatteskulder för bostäder som blir allt mer slitna och per definition sämre, anses vara något positivt. Och ja, även utbudsdriven inflation vid t ex rådande råvaru- och energibrist är ett monetärt fenomen. En större penningmängd ska jaga en mindre mängd varor, och då stiger priserna. Hade penningmängden fallit lika mycket som tillgången till råvarorna hade vi inte haft några prisökningar.
Kommer ett byte vid klubban innebära att Riksbanken tänker om? Naturligtvis inte. Det krävs en viss form av personlighetstyp för att kunna sitta och styra ett helt lands ekonomi på en enda parameter, men jag tänker inte kalla det vid sitt rätta namn, för det skulle vara funkofobiskt. Så det räcker att konstatera att man behöver vara speciell, eller som det kallas på svenska: nationalekonom, vilket är en särskild form av religion.
104 kommentarer
Väntar med spänning på räntebeskedet. Eller inte. Mörka tider nu.
09.00 eller 09.30 får vi besked.
Jag har sett motstridig information om tidpunkten för beskedet.
Kanske en höjning 9:00 följt av en snabb sänkning 9:30 och efterföljande “Ingves out…” med vederbörlig mic drop..?
09:30
Tror, och önskar en höjning på 1%
Varför? Är det inte att glömma konsekvenserna?
Främst är jag väl av åsikten att kronan måste upp. Det är en vansinnig importerad inflation som vi har för tillfället.
Exportindustrin är rejält dopad vilket inte alltid är något positivt.
Sen kommer en del överhettade branscher att kylas av om bostadsinnehavarna behöver spara till sina renoveringar istället för att låna.
5 öre stärktes kr mot Euro och några ören även mot dollar, ska kr upp krävs ju flera % till mer än vad Fed gör, samtidigt har inflation toppat den 24 feb 2023 och vid midsommar är det deflation och Riksbanken fattar ingenting, många råvaror och frakter är på samma som för ett år sedan i $, man spår kraftig börsuppgång på SAP 500 när Fed slutar höja sin ränta, med 6 månader eftersläpning lär bostäder driva på i juli-aug nästa år om folk bara har jobb
Inflation är ju i princip borta om 3 månader, Riksbanken är ju alltid fel ute, råvaror är tillbaka i samma nivå som för ett år sedan, och att kr ska stärkas på högre ränta mot $ kräver nog mer än 0,75 det verkar som man ska hämnas på medelklassen för man doppar ekonomin i Covidpandemin, inflation mäts 12 månader bakåt, man kommer stå vid midsommar med deflation och inte förstå varför
Du tror inte att räntorna påverkar kostnader för diverse produkter /projekt/råvaror?
Tippar på 75 punkter med mål att trycka tillbaka inflationen.
Elen går upp, jag trodde faktiskt att det värsta var över eftersom nivåerna i början av november var fallande, gaslagren välfyllda etc.
Allt är inte nattsvart, sålde min avlidna mors lägenhet igår till ett pris som ligger i nivå med förra årets. Helt sjuk budgivning, så räntehöjning verkar inte avskräcka för vissa.
Tippar på 100 punkter få Fed träffas dubbelt så ofta och ändå lämnar Riksbanken i kölvattet höjningsmässigt. Liksom, titta vad vi tar i, fast vi ser det inte mödan värt att träffas oftare än varannan månad trots omvärldssituationen.
Haha ja några bottnade bostadspriser har då inte jag sett än i mina trakter. möjligtvis att topparna försvunnit, dock. Det blir nog en tydligare nergång mot sommaren
Tippar 75 punkter. Tror inte de vågar 100 p, och 50 p tror jag knappt de ens reflekterat över.
Jisses, hamnade fel förstås.
Tysklands välfyllda gaslager till 100% räcker till 25% av deras årsförbrukning, alltså i 3 månader, men propagandan har sagt något annat, jag vet. När elen är billigare under några milda novemberveckor i ett land nära polcirkeln, undrar jag hur någon kan göra en prognos för resten av vintern för hur elpriser skall utveckla sig. Låter som önsketänkande.
Alla analyser har missat den enorma vågen av LNG som flödar mot Europa.
Regassifiering har blivit stort. Både att man sätter en sån båt nära “Northstreams” pipeline och kopplar på.
Där det tidigare fanns ett hat och motstånd mot LNG så älskar hela Europa det nu.
Och när Europas ekonomi läggs på ett problem så kommer det faktiskt lösningar
Gasen kommer inte ta slut. Den kommer bara vara väldigt dyr
Inflation har ju redan vikt på råvaror, nu består den av svag kr kurs och Eurokurs, råvaror i$:är inte dyrare nu än för ett år sedan, att höja kr mot dollar kräver ju mer än 0,75
Bra timing av Norrtälje Tidning som idag går igenom alla stoppade eller försenade byggprojekt runt stan. It ain’t pretty.
Snyggt.
Roslagsfenomen:
Många hantverkare har haft som “sidoprojekt” att köpa tomte och bygga hus och sen casha in 1-2 miljoner.
Just nu finns det en drös sånna fastigheter till salu runt mig. och skulle säga att av nybyggena som pågår är det 80% som är av denna typ.
Ett klassiskt tecken är att det inte byggs dagtid utan att det står hantverkarbilar utanför på kvällen.
En annorlunda variant av specken på bostadsrätter.
Sen ska man inte vara skadeglad över detta. Pratat med ett par av dessa byggare och de är väldigt trevliga att ha att göra med och skulle gärna anlita dem hemma.
De har fyllt en del av marknaden där många inte haft ekonomin för att banken ska tillåta att bygga själv (med alla risker för en amatör). Men dessa personer har kunnat köpa ett färdigt hus istället.
Iaf. Villamarknaden kommer ta tvärstopp vad gäller nyproduktion när pågående byggen är klara.
Varför då? Byggmaterial börjar ju sjunka i pris, har folk bara två löner är ju fortfarande eget boende bättre än att hyra, man får skippa att byta kök varnat år eller Tailandsdsresan och köpa mat och el istället
Instämmer. Sure, köpare kommer inte kunna få banklån lika billigt och byggare som gjort budget baserat på goda tider kommer hamna i skiten, men sen då? Folk har fortfarande behov av att bo, byggnader måste fortfarande renoveras, infrastruktur byggas osv.
Blir således dyrare att bo och bygga, men så länge vi har nöjen kvar att prioritera bort så kommer pengarna kunna gå till boende istället.
Med andra ord:
Blir färre besök av restauranger, bio, teater, konserter och grannländer men man har åtminstone någonstans att bo.
Precis, tillgång till beviljade höga krediter är det som gjort att vi hamnar här. Tiden där man fick betalt för att konsumera boende eller spekulera/flippa nybyggen är troligen slut för denna gången. Priskorrigeringen försätter.
Riksbanken har absolut sin del av ansvaret, men vi ska inte glömma politikerna. Som har vägrat bland att ta slopa ränteavdrag (t o m när vi har nära noll-räntor!) införa (ännu hårdare) amorteringsregler eller krav på större egenkapital, och inte minst, den samhällsekonomiska nära nog “frilunchen”* att införa någon typ av fastighetsskatt.
* Genom att införa fastighetsskatt sjunker priserna och därmed “bubblor”. Då går mer pengarna till skatt, och mindre till bank och amortering när man köper bostad (med lån). Dvs månadskostnaden kan bli ungefär samma, men man betalar mer till det allmänna istället för till banken. Förlorare är de som sedan förr äger bostad, utan lån. Men med begränsningsregel på skatten är det åtminstone ingen som tvingas från hus och hem. De som köper bostad med cash kan också åtnjuta lägre priser, så även dessa kompenseras för skatten. Unga slipper ta lån på fantasibelopp för att få sin första bostad, och kan bli kvitt skulden snabbare. Istället för att som man gjort sänka belåningskraven, och driva upp priserna ännu mer…
Kanske talar i egen sak här men en fastighetsskatt kan nog knäcka ryggen på rätt många om det blir en riktig skatt och inte en reducerad avgift. Det flög runt 100 000kr/år förut och du hittar inte många husägare med bolån som kan ta det på skenande elpris och tredubblade räntor.
Sen kan jag nog känna att varför skall man betala en avgift för att bo?
Ränteavdraget skulle dom gett sig på för länge sedan för det drev bara upp priset.
Sen tycker jag egentligen rut/rot är idiotiskt för de bägge sektorerna ökade bara timpriset med motsvarande.
Har man fastighetsskatt är begränsningsregeln rimlig. Om jag minns rätt låg den på max 5% av inkomsten. Att betala max 5% för sin bostad (utöver övriga relaterade räkningar) är ändå väldigt lindrigt, jämfört med vad många lägger. De flesta människor betalar för att bo, och generellt måste man betala för att leva. I ett utvecklat samhälle får man också massa service/nödvändigheter som man får “gratis” eller måste betala för på olika sätt. Försvar och rättsväsen (som också “försvarar” vår egendom), sjukvård, sophantering mm. Fastighetsskatten är bara ett sätt att ta in pengarna, ett mindre skadligt sätt än t ex skatt på arbete. Även om jag förstår att fastighetsskatt kan upplevas som man att man hela tiden måste jobba för att hålla sig över vattenytan, aldrig slå sig till ro med att man bara äger något.
Jag vet inte om jag föreslår införande av fastighetsskatt nu. Det borde ha gjorts redan förut när bostadspriserna skenade. Eller så borde den aldrig ha tagits bort. Om man ska försvara Ingves lite så efterlyste han på sina presskonferenser faktiskt åtgärder från politikerna och varnade också för bubblan. Politikerna gjorde såklart i stort sett inget. Lite amorteringskrav, men det ledde bara till ett litet hack i kurvan.
“Någon typ av fastighetsskatt” har vi redan. Inklusive en begränsningsregel.
Det är väl nån sorts kommunal avgift nu, som inte påverkas av fastighetens värde? Jag avsåg begränsningsregel liknande hur den var förut innan skatten togs bort, kopplad till inkomst, så att ingen rimligen tvingas flytta pga fastighetsskatt.
Den kommunala “avgiften” gäller enbart bostadsfastigheter. För övriga fastigheter finns en fastighetsskatt.
“Fastighetsavgiften” är i realiteten en skatt, men politiker gillar att kalla skatter för avgifter. Det låter väl bättre, antar jag.
“Avgiften” är baserad på fastighetens taxeringsvärde, precis som när den kallades fastighetsskatt. Det är dock olika procentsatser för dagens “fastighetsavgift” och för dagens fastighetsskatt.
Den finns en begränsningsregel som gör att man inte behöver betala hur mycket som helst i “fastighetsavgift”. Innan skatten på bostadsfastigheter kommunaliserades fanns också en begränsningsregel, men den gällde inte generellt. Det fanns ett krav på en minimiinkomst för att få rätt till en begränsning och det fanns ett tak på det avdraget. Det var fullt möjligt att bli ruinerad pga fastighetsskatten som den var utformad då.
“Avgiften” är inte kopplad till någon kommunal tjänst, vilket gör att det förstås handlar om en skatt.
minimiinkomst-> maxinkomst
PPP, du har rätt att det är en skatt men kallas avgift. Det låga taket på skatten innebär att det i realiteten inte kopplas till värdet i Sveriges stor- och tillväxtstäder. Tycker det är rimligt att koppla taket till inkomst. Att betala max 5% av sin inkomst om man äger en bostad är inget stor sak. För den som lånefinansierar sin bostad och arbetar/driver företag är det rentav en vinst (under 50 år, vid 50 amorteringstid), eftersom man lite förenklat betalar skatt istället för ränta och samtidigt kan få sänkt skatt på arbete/företagande (genom skatteväxling). Eller så, om man får vara lite positivt naiv, så går det till någon bra/nödvändig samhällsservice. Fast jag förespråkar främst skatteväxling fastighet vs arbete/företagande. Pensioner bör nog också inkluderas i skattesänkningen.
Vi har redan inkomstskatt så jag tycker inte att det är rimligt att lägga på oss ytterligare en sån börda.
Det enda rimliga är att beskatta mervärdesbildning. Tillgångar som inte genererar värde (inkomster) ska inte beskattas eftersom det enda det åstadkommer är att ägarens förmögenhet minskar.
Ett bra, men radikalt förslag, vore att avskaffa alla skatter utom moms. Det skulle förutom grundfördelen, förmodligen även vara samhällsekonomiskt lönsamt i och med att en hel del byråkrati skulle försvinna.
Fast PPP, varför ska man beskatta värdeskapande (mervärdesskatt?). Det är väl något man vill främja i samhället? Det är nog mycket en fråga om tycke och smak. Och personlig erfarenhet/ideologi. Jag är inte född välbesutten, och vill gärna se att eget arbete och företagande ska löna sig mest. Medan förvaltning av gamla tillgångar, ränta/förmån som kommer utav kapital och ägande, “låta pengarna/tillgångarna jobba” däremot kan beskattas mer. Mer rättvist (i min värld) och främjar arbete, företagande, innovation etc. Vilket dessutom är saker som gynnar hela samhället på sikt. Tror för övrigt vi får avsluta denna diskussion nu, artikeln är gammal. Tack för diskussion, om du läser detta 🙂
Förvaltning av kapital och ägande skapar mervärde om förvaltningen sköts bra. Det mervärdet kan beskattas. Vad jag ogillar mycket är att beskatta tillgångar. Det uppmuntrar inte direkt till förmögenhetsbildning som är en bra drivkraft för värdeskapande och byggande av ett rikt samhälle. Alla tjänar på det.
Du verkar tro att beskattning sker för att minska en viss verksamhet/beteende. Så är det förvisso när det gäller vissa punktskatter där staten har bestämt vilka saker som är skadliga för oss, men det finns ingen motsättning mellan att uppmuntra värdeskapande och att beskatta den. (Moms är f.ö. dessutom beskattning av konsumtion. Jag tror att det finns en hel del människor vill att vi konsumerar mindre).
Jag får rikta ett tack tillbaka för en trivsam diskussion!
Sophämtning är inte skattefinansierad.
Skrev “eller måste betalas på olika sätt”. Ville illustrera att livet kostar, oavsett vad man vill.
Det är skillnad på skatter och avgifter (även om rätt många blandar dessa begrepp friskt). En avgift är kopplad till en tjänst, medan en skatt tvingas vi betala för att våra styrande har bestämt att vi ska det.
En del tjänster tvingas vi betala eftersom de drivs av monopol (både privata och offentliga). I vissa fall är monopol ett nödvändigt ont eftersom alternativen vore sämre för de flesta av oss. Våra översåtar och deras myndigheter har ett stort ansvar för att övervaka att dessa monopol sköts rationellt och utan slöseri, men det slirar en del på den punkten ibland, tycker jag.
Ja men jag ville illustrera att livet kostar. Någon jämför det med att betala skatt för att andas. Och jag kan på sätt och vis förstå det, man tänker att man ska ha sin fastighet och kunna slå sig till ro med det, utan ständiga pålagor. Aldrig kunna vila, alltid simma för att hålla sig flytande. Men: Sjukvården står redo dygnet runt, rättsväsende, skolorna till barnen, sophantering (en avgift, jag vet) men det är saker som hela tiden snurrar på i ett civiliserat samhälle. Max 5% av sin inkomst (extra) om man äger sin egen bostad är inte så blodigt, i sammanhanget. Plus att en skatteväxling mot fastigheter har positiva samhällsekonomiska effekter vilket gynnar alla, på sikt. Dvs främjar arbete/företagande och minskar skattekilar. Samt i vissa fall ett effektivare nyttjande av befintliga fastigheter/bostäder.
En del av det som sköts av den offentliga sektorn skulle kunna avgiftsfinansieras istället föra att som nu skattefinansieras.
Jag tycker att det är lite märkligt att den offentliga sektorn har tagit över så många av de tjänster som vi behöver (eller vill ha) och ändå har lämnat den allra viktigaste åt marknaden.
“Sen tycker jag egentligen rut/rot är idiotiskt för de bägge sektorerna ökade bara timpriset med motsvarande.”
På något sätt är det ju nationalekonomiskt orimligt att läkaren renoverar huset själv istället för att hon gör sitt jobb där hon är expert och hantverkarna gör sitt.
I det här landet kommer det väl snarare landa i att man schablonbeskattas på eget arbete dock om man inte får något ROT/RUT-liknande att fungera.
Precis. Problemet med skattekilar. Låt läkaren hjälpa snickaren om snickaren gör sig illa, och snickaren hjälpa läkaren att bygga läkarens veranda (om läkaren inte tycker det är kul/avkopplande att göra det själv, såklart)
Om läkaren och snickaren är grannar (eller känner varandra på annat sätt) och byter tjänster med varandra är det väl olagligt?
Jag menar alltså att mindre skattekilar (med lägre skatt på arbete) gör det mer lönsamt att alla gör det de är bäst på. Förespråkar inte svartarbete.
Fastighetsskatt är den bästa skatten och att vi inte har en sådan är inget annat än skandal och inkompetens och populism.
Det är ju förenklat så här:
Om jag skall betala låt säga 100 000 kr till vård, skola, omsorg, polis, försvar etc så behöver jag betala in detta belopp samt administrationsavgift.
Mitt intresse är alltså att minimera administrativa avgifter så ber blir synlige mer än 100 000 kr totalt.
Fastighetsskatt leder till minsta administrativa kostnad jämfört alla andra sorters skatter. Så kanske jag bara behöver betala 100 500kr totalt om administrativa avgiften är 500kr.
Det är ju bara bra fräckt av politiker att införa skatter som ger ineffektivt skatteindrivande. Nu betalar binjurar alla en orimligt hög administrativ avgift för att de 100 000kr skall komma in.
Skräckexempel som jag själv kan tänka på är ju när man får bro eller trängselskatt på 15 kr och så får man ett brev i postlådan. Sannolikt är minst 10 av de 15 kr ren administration så netto får de in Max 5 kr. Skulle de tagit in alla 100 000 kr från mig via denna typen av 15kr avgifter så hade ju min totala skatt blivit 100 000 ( belopp som måste till skola etc) + 200 000 (administrativa kostnader) = 300 000 kr!!!
I valet mellan 100 500kr och 300 000 kr är det för mig obegripligt att det kan finnas en majoritet för att betala 300 000kr och inte 100 500kr. Visst tillspetsat exempel men principen är dock exakt den samma.
Inför kraftig fastighetsskatt nu så att totala skattetrycket kan sänkas. Varför skall vi alla betala helt orimliga administrativa kostnader?? Visst det ger jobb men inte välstånd eller välfärd.
Fastighetsskatt är en djupt omoralisk skatt och då kan vi lika gärna avskaffa äganderätten och låta alla betala tomträttsavgäld till staten istället.
Fastighetsskatt är dock det billigaste sättet. Skatter kommer vi inte undan så det är egentligen bara en fråga hur vi totalt kan betala så lite som möjligt. Fastighetsskatt är en utmärkt lösning på att minska totala skattetrycket i samhället utan att välfärden etc får mindre pengar.
Skulle snarare hävda att det är djupt omoraliskt att ta ut mer skatt än nödvändigt av invånarna.
Kan bara hålla med. Att beskatta något som inte genererar avkastning kan inte beskrivas som annat än omoraliskt. Det samma att tvingas betala skatt för att bo.
Sedan kan man tycka vad man vill om skattetrycket. Men personligen kommer jag inte att acceptera en enda skattehöjning till innan det svarta hålet statsbudgeten saneras. Och då talar jag inte främst huruvida den offentliga förvaltningen ör för stor eller ej, där diskussionen brukar hamna.
Betänk följande. Bara bedrägerierna mot försäkringskassan genererar en större förlust för statskassan än HELA rättsväsendet. Från polis till fängelse, via alla steg däremellan.
Och det är bara en liten del av allt spill.
Jag är övertygad om att om det blev svårare att fuska till sig bidrag skulle statens finanser vara i balans och medge generella skattesänkningar.
Sedan tillkommer så klart problemet att om politiker hittar lite extra av medborgarnas surt förvärvade slantar någonstans, då kommer de genast att användas. Om det blir till fler poliser eller nya stridsfordon till försvarsmakten är det bra. Om det blir ett bidrag till en afrikansk diktators kaffekassa är det mindre bra. Som medborgare kan man aldrig med säkerhet veta vilket det blir i slutändan.
“Fastighetsskatt är dock det billigaste sättet.”
Att något faktiskt går att beskatta är inte ett argument för att det ska beskattas. Därtill finns det ingen naturlag som hindrar att det är 100 500 SEK som betalas i skatt, istället för 300 000 SEK, även om vi inte har fastighetsskatt.
Fastighetsskatt är fel på många sätt, bland annat att det motverkar renoveringar, förbättringar och att det blir negativt om ett område är populärt (som en följd av skötsamhet, välskötta hus och trädgårdar mm).
@NONAME
Ju fler tjänster som avgiftsfinansieras, istället för skattefinansieras, desto bättre. Då blir det mer transparent vad pengarna går till.
Helt riktigt. Lägg också till att fastighetsskatt till stor del ersätter det man betalar i ränta till banken (vid lånefinansierat köp av bostad). Det blir så sett en “gratis skatt”, och andra skatter kan sänkas istället. Dessutom så minskas skattekilar, om skatt på arbete sänks.
Administriva avgifter… här i Norge så var det någon som fick utbetalt 15kr, men så lades det en admin avgift om 29 kr på det, så blev negativt… !
Eller ännu bättre: luftskatt på säg 10% av inkomsten.
10% av inkomsten är ett mycket billigt pris för att få andas, och utan att andas kan man ändå inte jobba. Så det är principiellt rättvist.
Det är också omöjligt att undvika.
Det är ju det vi har. Inkomstskatt.
Vad blev det för ränta?
Kommer snart. 09.30.
75 punkter
Tackar 🙂
Inflation har ju redan vikt på råvaror, nu består den av svag kr kurs och Eurokurs, råvaror i$:är inte dyrare nu än för ett år sedan, att höja kr mot dollar kräver ju mer än 0,75
Apropå nationalekonomer, och deras “religion”. Det var väl ett gäng sådana ganska naiva gossar som USA skickade till Ryssland som rådgivare för att hjälpa dem ställa om den ryska ekonomin till kapitalism under Jeltsin, med katastrofala resultat. Man delade ut stora delar av de statsägda tillgångarna som nån typ av “kuponger” som några försigkomna personer, de framtida oligarkerna lyckades samla in, ibland till priset av en flaska vodka. I teorin skulle Ryssland bli en blomstrande marknadsekonomi – vi vet vad som hände. Nu är det inte en faktor som styr allt, men nog hade det varit intressant att se ett Ryssland som hade haft en mer ordnad övergång till marknadsekonomi. I bästa fall ett land som inte kände den förödmjukelse och revanschlystnad som verkar finnas i Ryssland nu, och som banat vägen för Putin (“han som ställde allt i ordning”) och grymheterna som vi ser i Ukraina idag.
+1
Anders Åslund var med, och påstår att han bönade och bad USA om sociala reformer och skyddsnät. Ska ha fått svaret att ’Ryssland ska krossas’.
Det hindrade dock inte Åslund att själv profitera på uppköp av kuponger.
Det hade nog varit bättre att Ryssland hållit på tillgångarna ett tag, sökt industripartners utomlands för saminvesteringar, långsamt börsintroducerat en del av bolagen för att frigöra kapital till andra viktiga samhällsinvesteringar. Och gradvis, steg för steg vant företagen att jobba i öppen konkurrens (även med utländska företag) och marknadsekonomi. Ungefär så. Vet dock inte hur man kunnat lindra korruptionen, det hade säkert kunna vara ganska illa ändå.
@PRAKTISKPOLITIK
Ja, det var naivt att inte ta reda på hur det ryska klansamhället fungerar. De ekonomiska rådgivarna som kom till Ryssland för att ställa om samhället till marknadsekonomi hade ett omöjligt uppdrag.
Ja, ett välfungerande samhälle är i grunden mycket sociala processer, inte bara det formella och tekniska. Tror också Ryssland valde fel som valde bort den mer intellektuella Gorbatjov för Jeltsin (och sedermera Putin). I Ryssland fanns också en intelligentsia, akademiker och intellektuella, som nog kunnat bära upp ett civiliserat samhälle bättre än det maffia- och oligarkvälde som kom istället.
Den ryska samhällskulturen är inget som går att ändra genom att byta ut högsta ledaren för landet.
Jag tror det. Förändring kan ske både nerifrån och uppifrån. Finns en anledning att man tillsätter nya chefer som får styra upp verksamheter där det gått överstyr av någon anledning, i vår del av världen. De som är på toppen visar också vägen. Visar toppen att de främst vill gynna sig själva, ja då är det inte konstigt om resten av samhället följer efter. Man vill ju inte vara dum, liksom! Därmed inte sagt att det är lätt.
Det behövs förvisso en ny styrande struktur i Ryssland för att genomföra en förändring, men det behövs att någon utifrån byter ut cheferna på alla nivåer. Det räcker inte på långa vägar med att bara byta ut högste chefen, som f.ö. också måste bytas ut av någon utifrån. Det finns inte en chans att den styrande klassen i Ryssland skulle byta ut sig själv.
Den ryska samhällskulturen (i vilket ingår att betrakta ryssar som ett utvalt folk och Ryssland som ett land som ska styra över andra folk, dvs imperialism) har odlats sen 1300-talet, så det är inget som ändras på en kafferast.
Ny vändning i Södertälje. Först var det högerstyre men när två av Kd:s ledamöter bytte sida efter interna stridigheter i Kd så såg det ut att bli fortsatt vänsterstyre med stöd av C och två från Kd. Nu blir det istället majoritetsstyre med S, Mp och M. Kan det vara början på en ny modell för Sverige?
Jag känner mig som ett skadskjutet djur efter MP härjningar så jag hoppas verkligen inte att dom får fortsätta förstöra landet framöver.
1. Poängen är inte Mp, utan M+S.
2. Mp i Stockholmsregionen är mer höger än de är i övriga landet.
3. M i Stockholmsregionen är mer vänster än de är i övriga landet.
M i Stockholmsregionen är mer inkompetent än i övriga landet. Jag är inte överdrivet förtjust i S, Mp och C, men det kan knappast bli sämre med de partierna vid landstingsrodret än det var under förra mandatperiodens styre.
Nu avsåg jag inte specifikt region som i landsting.
Tror combon S+M finns i några andra kommuner, kommer inte ihåg vilka.
Absolut, men jag tror det här är den största hittills (är osäker på det).
Lund (iofs marginellt mindre än Södertälje). Eslöv som är ännu mindre – men de har mer eller mindre haft det så i 16 år nu.
Puh!
Bra för Södertälje. Handlar mer om lokala nödvändigheter än något annat. De mindre partierna är inte riktigt att lita på då de lätt kan tas över av mer ljusskygga element som det tyvärr finns för mycket av i Södertälje. Speciellt de mindre borgliga partierna är utsatta. Med S och M ihop kan de tillsammans hålla klaner och maffia från den politiska makten.
Precis. Isolera ytterkanterna och driv konsekvent och långsiktig politik.
S insåg att deras majoritet var beroende av att båda KD ledamöterna alltid var på plats. Och den som bytt sida en gång kan byta igen.
Macht uber alles.
Det stämmer, men resultatet blir stabilt mittensamarbete.
Varför engagerar man sig politiskt om man inte vill ha makt att genomföra sin politik?
Varför valde man inte detta alternativet från början då?
Arbetslösheten är för låg – den behöver upp för att inflationen ska dämpas – än så länge har räntehöjningarna inte lyckats höja arbetslösheten men en eller två trippelhöjningar till borde räcka för att pressa upp arbetslösheten.
Är det enbart jag som anser att elprisgrodan kokats långsamt på senare tid? Spotpriset är högt sedan ett par dagar tillbaka, och i pressen läser man istället om (för mig totalt okända) influensers barnlycka, Carina Berg och någon Robinssondeltagares nya liv i solen.
Imorgon är det i stort sett samma spotpris i de fyra elområdena. Priset kryper aldrig under 160 öre/kWh, maxar på 380 öre/kWh och medlet ligger på 260 – 280 öre/kWh. Fortfarande sitter Försäkringskassan och funderar över hur och när elstödet kan betalas ut.
I Ulf Kristerssons Sverige.
Att OL3 inte startar förrän tidigast 31/1 och antagligen R4 senare än så påverkar. Sedan är ju priset i november i stort sett oförändrat sedan november 2021, inte så mycket nyhetsvärde i det. Jag tror också att de fallande gaspriserna gör att maxpriset ännu inte stuckit iväg mot 600-700 öre, som vi såg förra vintern och i augusti, gör att det inte varit så spektakulära spotpriser hittills.
Om du på allvar tror att ett regeringsskifte i Sverige påverkar hur bra en kärnreaktor i Finland fungerar, så undrar jag lite …
Tänk om folk och politiker slutade använda ordet elprisstöd, det är rent tekniskt återbäring på för höga flaskhalsavgifter i Svenska kraftnät 2022, återbäring är aldrig stöd,gåva eller bidrag,
Det är helt korrekt!
Men Bolund sa ju att “vindkraften levererar”? Är han inte heller att lita på fullt ut trots att han är miljöpartist?
Det som oroar mig här i SE3 är att det är typ 4-5 plusgrader, dvs inte särskilt kallt, och ändå har vi de här elpriserna.
Nu blir ISK-kontot dyrare och frågan är om man fortfarande ska ha kvar sitt sparande där eller inte.
Såg att skatten på vårt samlade sparande på ISK på totalt 800000 kronor skulle ge en skatt på 7040 kronor nästa år. Tråkiga pengar om värdet står still eller går ner. Men om pengarna flyttas över till ett vanligt fondkonto och värdet stiger 5 % (40000 kronor) så blir vinstskatten 12000 kronor. Då är det fördel ISK.
Frugan tjatar sönder mina öron om ISK-skatten men orkar inte sätta sig in det själv…
Vad tror bloggens eminenta läsare, ska pengarna ligga kvar på ISK eller inte?
Jämför du inte äpplen och päron? Antingen stiger värdet 5% eller mer och då skall du behålla ISK. Är värdet fallande eller oförändrat så blir det ingen skatt på det vanliga fondkontot.
Problemet är att vetskapen om hur börsen gått kommer först senare. Beslutet måste tas i blindo. Om börsen stiger är ISK bra. Om börsen står still är vanligt fondkonto bra. Beslutet måste tas nu. Facit kommer senare.
Personligen skulle jag välja fondkonto. Ingen skatt vid oförändrad/fallande börs. Stiger börsen gör jag ändå en vinst. Skulle hata att betala skatt samtidigt dom jag förlorar pengar.
+1 där. Om man dessutom behöver kliva ur en position med förlust så ger ju fondkontot möjlighet att göra förlustavdrag.
Om din genomsnittliga avkastning per år är högre än statslåneräntan + 1% är det bättre med ISK. Genomsnittlig utveckling har historiskt legat runt 8% (10% för stockholmsbörsen om jag minns rätt), så det är långt kvar tills det historiskt sett genomsnittligt lönar sig med fondkonto.
Tror man börsen blir svag eller t.o.m. ner bör man väl inte alls ligga kvar i börsen?
Samtidigt tror man nästan alltid fel.
Det är ju värt att hålla koll på om du har aktier som brukar ha stora utdelningar också, då dessa är skattefria i ISK (om du tar ut dem innan kvartalsskiftet) men kostar 30 % i A&F-kontot.
Inte helt enkelt alltid, detta.
Det är ju fortfarande negativ realränta, dvs man har betalt för att ha lån då dessa minskar i realtvärde mer än lånekostnader
Som vanligt så stämmer det bara om löneutvecklingen hänger med inflationen.
Fast lånet minskar realt, kan du öka din köpkraft på låt säga den investering du lånat till. Så blir lånet mindre tungt att bära, vare sig din vanliga lön inte ökar i samma motsvarighet.
Och så länge inga kraftiga värde fall sker på fastigheter är det fortfarande negativ realränta med ca 5% som betar av låneskuld
Hur blir lånet mindre tungt att bära med minskad reallön?
Ingves talar om 3% fram emot våren. Kan nog vara en rimlig nivå och kanske även något högre.
Det som dock inte har varit rimligt, är att räntehöjningarna inte kommit långt tidigare, i små, små steg.
Det som däremot varit helt orimligt, är nollränta och minusräntor.
Och som en tanke, har det varit just så, under nästan hela sossarnas regerande, under de senaste åtta åren.
Man kan bli konspirationsteoretiker för mindre :-/
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Styrrantan/
Räntan har varit låg i hela västvärlden under samma period, men den övriga världen är säkert med på den socialdemokratiska konspirationen.
Jag funderar lite på det där med utbudsdriven resp. monetärt driven inflation. Vid en utbudschock är det inte helt enkelt att bara minska penningsmängden. I så fall skulle man behöva gå in på folks sparkonton och göra någon engångsskatt, och kanske också en rejäl lönesänkning, alternativt skattehöjning (men utan att staten spenderar i andra änden). Det är inte några medel som riksbanken förfogar över. Om man minskar penningmängden jämnt över alla så blir väl effekten densamma som inflation? Dvs mindre värde på allas monetära tillgångar. Annars har man räntevapnet, som man använder nu, och så möjligheten att köpa och sälja sina obligationer, eller annat (“förändringar i Riksbankens balansräkning” som man väl brukar kalla det). Övriga styrmedel står väl till politikernas förfogande, om nu något av dem är önskvärda.