Det är inte bara hushållen som drabbas av den skenande inflationen och räntorna, utan att kunna skicka vidare kostnaden. Stat, region och kommun drabbas också snabbt av ökande kostnader samtidigt som skatteintäkterna minskar. Projekt kommer stoppas, försenas eller spräcka budget rejält när den faktiska degen ska ut, och någon Anders Borg som finansminister att trolla med knäna finns inte i kortleken inför den kommande ekonomiska krisen.
Kommunernas skatteintäkter är baserade på människors lön, men eftersomhushållen inte får kompensation för inflationen genom högre löner så får inte heller kommunerna kompensation. Nu är mycket av kommunernas utgifter i sin tur löner, men man har även rörliga kostnader och genomför också löpande nya upphandlingar i takt med att gamla avtal löper ut. Samtidigt har räntorna stigit rejält och kommunernas investeringar, som kan finansieras via lån, har därmed blivit rejält dyrare. Räkna med att många projekt stoppas eller försenas framöver, då kommunernas ekonomi inte klarar detta. Tillägg: Den kommunala stämpelskatten – förlåt, avgiften – på bostadsaffärer kommer ju också påverkas av fallande bostadspriser och färre affärer.
Det är motsvarande för staten. Med uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt med inflationen kommer statens skatteintäkter på statlig inkomstskatt minska från det kommande årsskiftet. Enbart ökade ränteavdrag på bolåneräntorna kommer kosta staten i runda tal 17 miljarder kronor (GSEK) i minskade skatteintäkter.
Hushållens skulder var första kvartalet i år 5 090 GSEK. En procentenhet högre räntor på detta innebär ett ökat ränteavdrag om 51 miljarder eller 17 miljarder vid 30% ränteavdrag. Men räntorna kan stiga ännu mer än så.
En annan faktor är utebliven moms.
När hushållens ränteutgifter ökar så minskar statens momsintäkter, eftersom det inte är någon moms på ränta.
När matpriserna stiger så minskar också statens momsintäkter när hushåll byter utgifter med 25% i moms mot 12% moms på maten. I övrigt ser man ofta feltänket att högre elpris ger högre momsintäkter till staten – det är fel, då man betalar 25% moms även om man köpte något annat. Det är hushållens totala konsumtion i de olika momssatserna som styr, och särskilt den allt dyrare maten kommer med sin lägre moms minska statens momsintäkter. Räkna för övrigt med runt tioprocentiga höjningar av matpriserna ytterligare i höst.
Men hårdast kanske räntan slår på statens finansiering. Svenska staten lånar upp för att finansiera investeringar i stora projekt, som t ex infrastruktur och behöver löpande rulla över utgångna obligationer i nya. Även om vi visar överskott i statsfinanserna behöver vi likväl låna upp nya pengar hela tiden.
Förra årsskiftet 2020-2021 var räntan på statens 10-åriga statsobligationer 0.0264%, och staten fick betalt för att låna på fem år, med -0.3008% i ränta (källa: Sveriges Riksbank).
Igår låg 10-åringen på 1.4434% och 5-åringen på 1.5193%. Det är alltså ökningar på cirka 1.5 procentenheter, avrundat och förenklat.
Sveriges statsskuld var per halvårsskiftet 1 090 GSEK enligt Riksgälden. Om alla lån skulle rullas över nu skulle den högre räntan göra att statens utgifter ökar med 16 miljarder kronor.
Men upplåning sker långsiktigt. Ska vi t ex ta höghastighetsjärnvägarnas 400 miljarder (i det forna prisläget – man har bara räknat med Riksbankens mål om 2% KPIF som inflation – verkligheten är upp till 50% kostnadsökningar på olika byggråvaror senaste året) så lånas de upp på kanske 100 år – först 20 års byggtid om tidplanen mot förmodan håller, och sedan ska man betala av skulden. 1.5% ökade räntekostnader innebär då förenklat vid linjär avskrivning på 100 år 100*0.015*400/2=300 GSEK i ökade ränteutgifter under järnvägarnas livslängd. Nu vet jag inte vad man prognosticerat för ränta i projektet eller avskrivningstid, men detta var ett hypotetiskt exempel på effekten av endast 1.5 procentenheter höjd ränta. Så kallad ränta-på-ränta.
Kontentan är att många projekt som baserats på gratis att låna och tidigare kostnadsläge nu stoppas.
Sveriges Radio rapporterar att Trafikverket och även kommuner nu stoppar underhållet av vägar på grund av asfaltspriserna. Detta är bara ett konkret exempel på vad som händer nu. I nästa steg kommer kommunerna behöva skära ner när skatteintäkterna inte kompenserar för de ökande kostnaderna – som vanligt blir det nedskärningar på gissningsvis skolan och social omsorg, som är bland de största utgifterna för kommunerna. Motsvarande inom sjukvården. Alternativet är att vi drar igång lönespiralen så regionskatt och kommunalskatt ökar med höjda löner.
Vad tror ni händer med ekonomin i en massa bostadsprojekt som bygger bostadsrätter, när materielkostnaden ökat med 50%, samtidigt som räntorna dubblats – både för framtida bostadsrättsförening såväl som för köparna. Det samma gäller kommersiella fastigheter, fast värre. Där har obligationsmarknaden tydligen redan kraschat och det blir segt att få fram pengar.
Riskkaptial har också bara på någon månad frusit igen inom IT-branschen för techstartups rapporteras till bloggen. Priset på pengar (räntan) är inte gratis längre.
Den stora smällen för många näringar kommer efter semestern. Nu stoppar man huvudet i badstrandens sand och hoppas att allt gått över i augusti-september.
Men det kommer det inte.
47 kommentarer
Och hur är det med stämpelskatter och andra avgifter som inte kommer i samma takt när byggande och bostadsmarknad stannar av? För att inte tala om de 5000 miljarder i “hushållsskulder” där ökningstakten kommer avta = mindre nytryckta pengar in i ponziekonomin.
Allt är en nyttig övning inför kommande peak oil.
Tror jag med, det vi ser nu är bara en mild bris i jämförelse.
Kanske. Kanske inte.
–
Shejk Yamani sa en gång att stenåldern tog inte slut pga brist på stenar, och oljeåldern kommer inte att ta slut pga brist på olja.
Kommunernas största intäktskälla är väl inte skattebasen längre? Det var väl länge länge sen..
De säljer mark och fastigheter, spelar på börsen, får statsbidrag mm.
Den ”vanliga” medborgarens viktighet är ju marginell i sammanhangen.
Räkna med nya kreativa metoder att dra in pengar till kommunalkassan.
Vindkraftverk i varje stadspark kanske, reklam på blomkrukor och bänkar, eller t.o.m. byta namn till högstbjudande.
@Dreampilot:
Ditt påstående stämmer faktiskt inte alls. Åtminstone i min kommun är skatteintäkterna den klart största inkomstkällan, och olika statsbidrag på andra plats.
–
Hur är det egentligen i din egen kommun (Titta i årsbokslutet, brukar vara tillgängligt på hemsidan)?
Kommunalskatten står för hela 65%, fortfarande störst några år till då.
Statsbidrag kommer på 3:e plats.
Vi får se framöver. Högre kommunalskatt eller extrem befolkningstillväxt sätter jag inte mycket tilltro till. Alternativa intäktskällor hägrar nog mer när ingående värde sjunker.
Är den 60% nästa år, sen 55% sen 50?
Samtidigt blir det lite löjligt, hörde nyheten att asfalt blivit så dyr att planerade reparationer av eftersatta vägar skulle skjutas upp.
Det blir löjligt när en liten höjning på priset stoppar sådana saker, men administration och byråkrati är kvar intakt.
Det låter illavarslande med hur ofta jag fotograferar och rapporterar in potholes av storlek som kan orsaka och orsakar skador, olyckor och trafikstopp. När en låginkomsttagares bil stryker med där är det kört för dom, inte betalar kommunen en smula i ursäkt att det tar ett kvartal att öht spraya en markering kring det.
(Sedan har vi en vägtunnel vid busshållplats, när buss eller tyngre åker över rasslar det ned bråte från den spruckna betongen, genomrostat armeringsjärn synligt från början till slut.)
OFF TOPIC. RADERAT. HÅLL DETTA I ANDRA FORUM. /red
Oj var tydligen lite snabb att kommentera DRILLBIT.
Samtidigt är virkespriserna troligen ned efter sommaren eftersom färre bostadsprojekt startas p g a det sämre ränteläget.
Det tror vi på när vi ser det, än så länge är det bara propaganda.
Ja, den högre prisnivån på byggvaror till konsument passar de nog på att cementera (höhö) oavsett eventuella prisjusteringar nedåt mellan leden.
Intressant att höra att riskkapitalet till startups inom IT har frusit igen, med tanke på att Svenskt Näringslivs husorgan Tidningen Näringslivet just publicerat ännu fler gråtartiklar om brist på dataspelsutvecklare och “it-specialister”.
Det är brist på folk som är duktiga på riktigt. Den bristen kommer bara öka när man behöver skala ned antalet anställda med bibehållen produktivitet. Det finns många där ute som säger att dom kan programmera fast dom inte kan. Även med fina utbildningar.
Ja, vi har hört den här snyfthistorien i åratal från företagen. Att bara de “bästa av de bästa” förtjänar att få jobb. Märkligt nog så är de som skriker högst om detta de medelmåttiga konsultföretagen utan speciellt hållbara affärsidéer.
Konsultbolagen har inga egna affärsidéer, det är bara bemanningsföretag för att runda LAS. Det handlar inte om de “bästa av de bästa” utan bara “tillräckligt bra”, dvs folk som faktiskt kan det yrke som dom vill utöva. Det är ingen mening att anställa programmerare som inte kan programmera. Iaf i dom fall där det finns en verklighet där något måste fungera.
Kommer även bli mycket intressant hur ”stora visningshelgen” blir massor av ”nya” objekt” som tagits bort och ligger som kommande som skall prova lycka ( igen)
Min gissning är att blir er obefintlig försäljning där i aug och sep kommer även mäklarna börja skruva på sig, de har också haft mycket bra tider bakom sig,
Jag har en liten kommun som kund som sa ” vi håller på att ev få in en större etablering vilket kan ge 1000 jobb” problemet är bostäder och att byggkalkylen inte går ihop med mark och bygg kostnad för att dessa ev 1000 personer skall få chans att bo,
Så kommunerna måste 1 sänka priset på mark
Hantverkare måste sänka priset på tjänster
Byggmaterial Material måste sjunka
Samt priset på bostaden ( färdig) måste anpassas i ett bra samspel
( kommer aldrig hända tror jag, men vet vet
0,5% till i sep av riksbanken
Lunch 145 sek i aug 😉
ERIC85.
Det har blivit en sjuk prisutveckling på färdiga tomter, 1 mille är nu normalt även i icke storstäder.
Detta beror helt på pennigkåta kommuner.
Skulle det vilket jag tyvärr tror börja minska drastiskt med byggprojekt mm så kommer nog även konkurserna inom bygg hagla i backen, många har leasat bil maskiner osv där räntan nu ökar
Köper du en tomt skall något byggas inkl byggmaterial mm, så får se men tror aug och sep kommer bli mycket avgörande kring ”draget” på marknaden samt att de som lägger ut objekten inkl att mäklarna fått de flesta spekulanter att anpassa priset minst 10% ned om man skall få in sin provision, så man får igång omsättning, risken finns att med en till höjning kanske justeringar bör bli 15% eller mer, ingen tjänar något på 4 visningar och 0 bud
@Anderspanders:
Nu hänger jag inte med, hur står kommunerna priset när någon styckar av och säljer en tomt? Eller menar du att kommunerna ska sälja sin (d.v.s. din och min) mark under det pris som privata markägare tar ut?
Min kommun säljer marken till bostadutvecklare, sedan tillkommer anslutnings avgifter till vatten och avlopp( kommunägt bolag) och bygglov.
Så grunden för tomtpriset är kommunens avgifter och mark pris.
Kommunerna säljer väl sin mark till marknadspris, eller?
Om de säljer under marknadspris så kommer ju troligtvis de flesta tomter att säljas till spekulanter som direkt säljer vidare till marknadspris och gör sig en hacka.
+1
Nämndes vad jag tror är värst för staten (map hushåll)… Det är 0 % moms på räntekostnader. Läs igen och begrunda vad det innebär.
Om mer tusenlappar går till att betala räntor så är det helt försvunnet potentiellt skatteuttag.
Det värsta för staten som hushållen kan spendera sina pengar på är inte ens sparande (som ofta hävdas) utan räntekostnader.
Varför är det inte moms på räntor? Lån av pengar är ju en tjänst som vilken annan. Inför 25% moms på räntor nu. Företagen kan lyfta momsen så upplåningen blir inte dyrare för dem.
Det beror på att kapitalförluster inte är skattepliktiga, vilket gör att det som kallas ränteavdrag egentligen inte finns utan är en del av en större princip.
Jag har ett personligt mindre exempel. Västtrafik kör under sommaren en kampanj där ett månadskort kostar 815 kronor för hela regionen.
Jag högg på betet och har börjat räkna.
I stället för att tanka 3500 kr i månaden och serva bilen samt betala 550 kronor i månaden i biltull kommer jag efter semestern är avklarad att ställa av bilen.
Det suger med tidsförlusten men pengarna finns inte längre. Detta innebär ingen statlig intäkt för drivmedelsskatt, ingen biltull för att finansiera Västlänken och att Västtrafik får öka kapaciteten om fler ställer bilen och då går ännu mer back eftersom kollektivtrafiken är subventionerad.
Undrar om Västtrafik vågar dubbla priserna på kort eller om de sätter priset efter månadslön i en snar framtid?
@Villavolvovovve:
Företagsekonomiskt kommer västtrafik att gå back om de måste stärka upp trafiken, och inte bara kan öka fyllnadsgraden i befintlig trafik. Däremot minskar ju samhällskostnaden för köer, olyckor, vägslitage samt sjukdom från buller och andra föroreningar.
Nu är ju Västtrafik ett kommunalt bolag, så om de går back eller inte spelar ju ingen roll. Att de gör usla affärer är redan klart på förhand, precis som att de som kommunalt bolag lyckas se det som ett problem med fler kunder.
@Sallad:
Det är väl för att de vill ha fler kunder som de marknadsför sitt månadskort (Som Villavilvovovve nappat på)?
Antagligen, men det kan också vara en politisk grej för att visa att de vill göra något för klimatet.
Normala företag vinner stordriftfördelar och synergier när de får fler kunder, dvs de behöver inte utöka kapaciteten i samma utsträckning som de får kunder. Men kommunala verksamheter tycks ha problem med det där, och Västtrafik i synnerhet de har redan idag lågt utnyttjande och höga kostnader. Om jag minns rätt så kostar varje mil med buss för Västtrafik sisådär 500 kr, och de har ett snittutnyttjande som ligger under 10 personer per buss (men jag kan minnas fel), så de lyckas ha högre kostnader än om varje busspassagerare skulle sitta i en egen bil istället. Jag har arbetat med det bolaget och om man ska vara diplomatisk är det en politisk regulator och de har ingen aning om hur man driver bolag.
@PPP:
Den effekten får man ju faktiskt om fler ställer bilen…
Kanske en sak som också bör nämnas… Även om kostnaderna för ränteavdraget kommer öka framöver i och med stigande räntor gynnas samtidigt staten av stigande skatteinkomster när ränteinkomsterna från svenskarnas sparpengar stiger. Samma gäller för ISK där räntorna också kommer gå upp.
På det hela taget verkar det bli ett nollsummespel. Men roligare att bara svartmåla?
Bankerna höjer inte räntorna på sparkontona än så länge, så nja.
Nja med insättningsgaranti kan du idag få 1% ränta med fria uttag.
1 % balanserar inte ens för inflationen, sen är det skatt 30% på den lilla kompensationen för inflationsförlusten, så då blidde det bara 0,7% kvar av den ynka 1%.
Storbankerna har väl fortfarande 0%, iallafall min Nordeabank.
Räntan borde vara skattefri så länge den understiger inflationen tycker iallafall jag, i motsats till makten.
Och snart går Cementas ettårsförlängning (var det väl?) av täkten på Gotland ut så att den delen av svenska byggkostnader rusar iväg också – är det något av partierna som vallöftat om ytterligare förlängning av tillståndet redan nu?
Arbetslöshet är ju en annan bubblare. Det är inte billigt för kommunerna. Dom vanligaste yrkena enligt SCB:
–
Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 129 000
Grundskollärare 110 100
Butikssäljare, fackhandel 106 200
Lager- och terminalpersonal 88 900
Barnskötare 88 400
Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. 86 400
Företagssäljare 85 600
Butikssäljare, dagligvaror 84 300
Vårdbiträden 77 000
Städare 73 800
–
Vilka är utsatta för risk för arbetslöshet pga höga energipriser, ökat hemmaarbete (mindre kontorsyta) eller ökad automation? Jag skulle säga: Butikssäljare pga av automatik utcheckning, lager pga automation och kanske även minskad handel, mjukvaruutvecklare pga att många företag inte är lönsamma och bara finns tack vare kreditkranen, städare för att många permanent minskar ned kontorsytan.
En intressant sak att följa upp är indexuppräkning i hyresavtalen med indexklausuler som är gängse praxis i fastighetsbranschen. När indexuppräkningen ger utslag i hyran så finns det en möjlighet att hyresgästerna minskar på ytan och låter sina anställda jobba hemifrån i större omfattning? Vakanserna ökar? Eller kommer fastighetsägaren få full kompensation eller bli tvungen att omförhandla hyran? Det skall bli jätteintressant att följa upp hyresgästers beteende. En annan infallsvinkel är hur den vanliga bostadsmarknaden kommer fungera? Väljer man mindre och billigare boenden eller kommer man dra in på övriga utgifter först? Det blir ju en knepig situation när energikostnader startar hela inflationsspiralen. Då detta scenario liknar oljekrisen i början på 70-talet. Nu är det lite annorlunda såtillvida att på 70-talet var oljeberoendet monumentalt. Alla hem hade oljepanna, bilarna var rent bensin och dieselmotorer. Men ändå är det en energikris och matkris som driver inflationen. Ta en lastbil m släp som drar runt 4,5 l milen. Från ca 50 kr milen till Hvo ca 150kr milen observera att energivärdet är sämre på hvo så det ökar dessutom förbrukning. Denna prisökning gör ca 5000kr för enkel sväng Göteborg till Stockholm. Ta sjöfrakter och flygfrakt är sjuka priser sen ca 2 år tillbaka. Jag tror därför det är först när vi ser indexklausuler slå till som vi får se verkliga konsekvenserna.
Det verkar som att en effekt av att låta anställda jobba hemifrån i hög omfattning leder till att det är större risk att man tappar anställda eftersom tröskeln blir betydligt lägre att byta arbetsgivare. Det som man som arbetsgivare tidigare gjorde för att vara attraktiv för rätt anställda, dvs arbetsmiljön och andra aktiviteter, har nästan tappat sin betydelse under pandemin. Man märker också att interaktionen mellan de anställda har minskat, dvs de lär och hjälper varandra i betydligt mindre omfattning vid hemarbete. Den produktivitetshöjning som många fick i början tycks sjunka över tid och bli negativ. Så jag gissar att bolagen kommer att börja att ställa högre krav på att de anställda tillbringar mer tid på kontoret framöver.
Bolag verkar än så länge inte ens våga ställa hårda krav på att de som arbetar hemifrån ska vara tillgängliga för video- eller telefonsamtal under kontorstid. Eller åtminstone vågar de inte se till att kraven efterlevs. Jag får väldigt sällan tag i mina hemarbetande kollegor inom rimlig tid. Problemet ökar när det är fint väder eller större idrottshändelser.
@Sallad:
Det du beskriver har fått mig arbetsgivare att reglera upp hemarbetet, och bl.a. betona att det inte är en rättighet att jobba hemma utan en möjlighet *när arbetet så tillåter* – som när man ska sitta i distansmöten hela dagen. Även reglerna om arbetsplatsens förläggning drar åt samma håll – om man arbetar hemma mer än halva arbetsveckan anses man vanligen ha sin huvudsakliga arbetsplats i hemmet och då har man som anställd rätt att resa in till kontoret på arbetstid, inte riktigt uppskattat av den som betalar lönen..!
–
När det gäller stämningen i gruppen och möjlighet till långsiktig utveckling instämmer jag också, av egen erfarenhet. På min enhet återupptäckte vi snabbt hur kul det faktiskt är att vara på plats när alla andra också är där, både yrkesmässigt och rent socialt. 🙂
Det enda jag tänker på när det gäller herr Borg är.. Kxken för fxn kxken o så vidare så Nej. Även om jag gillar vissa av författarens böcker så gillar jag inte Borg. Problemet är dock att det inte finns så bra alternativ bland de andra partierna, ännu. Att slänga in Borg skulle jag se som nån slags panikåtgärd när man behöver sitta lugnt i båten.
En liten fingervisning om hur kostnaderna ändras kom ju med SBBs rapport idag. Bolaget som hyr ut främst till offentliga verksamheter hade ökat sina hysesintäkter med 27% senaste året.