Inflationen och de fastställda basbeloppen, samt de högre räntorna kommer minska statens och kommunernas skatteintäkter samtidigt som utgifterna ökar. Det blir spännande för de så kallade valvinnarna som kommer behöva göra nedskärningar på offentlig service eller kraftigt höja skatten. En summering i tio punkter nedan.

Statens och kommunernas utgifter ökar alltså på grund av de höjda basbeloppen. Samtidigt stiger även räntorna och förstås priserna via inflationen.
En lista med effekter nedan.
- Lägre statliga momsintäkter. Räntor har ingen moms och när räntorna på hushållens enorma 5 000 miljarder i skulder ökar kommer mindre pengar gå till moms på konsumtion och mer till räntor. Matmomsens 12% gör också att konsumtionen kommer ge mindre momsintäkter när allt mer av hushållens pengar går till mat istället för konsumtion till 25% moms.
- Större ränteavdrag. Högre räntor sänker statens intäkter eftersom de skuldsatta hushållen får göra större skatteavdrag för sina räntebetalningar. Samtidigt höjer inte bankerna räntorna på bankkontona motsvarande, så högre skatteintäkter på bankkontona räntor blir det inte.
- Höjd brytgräns för statlig skatt. Basbeloppens höjningar gör att brytgränsen för statlig marginalskatt höjs med nästan 10% och väldigt många som har en lön i intervallet cirka 45 000 – 50 000:- SEK i månaden slutar betala 50% i marginalskatt helt och de som har högre inkomster än så betalar mindre.
- Höjda socialförsäkringar. Bidragssystemen i form av socialförsäkringarna räknas upp med 8.7% på grund av basbeloppen, vilket innebär ökade statliga utgifter. Även försörjningsstöd (“socialbidrag”) kommer höjas för kommunerna.
- Höjd gräns för pensionsavsättning. Brytpunkten för maxtaket i statlig pension, varefter pensionsavgifterna inte går till arbetstagaren höjs. Det betyder mer pengar in i PPM, och mindre pengar att stoppa in i utbetalningar till pensionssystemet, om jag förstått det rätt.
- Inga höjda reallöner. Normalt så höjs lönerna med mer än inflationen och ökar skatteintäkterna, vilket kompenserar för 3. Nu blir det inte så i år, då påslagen i avtalsrörelsen inte ligger på 9% utan istället 1-2%. Så kommunerna får inte höjda skatteintäkter för att täcka sina kostnader för försörjningsstöd.
- Ökade statliga och kommunala kostnader. Inflationen drabbar även stat och kommun, även om man upphandlat avtal. De flesta (?) avtal har KPI-justeringar, vilket innebär att leverantörerna automatiskt nu får ta ut 8.7% mer betalt av stat och kommun. Andra avtal kan komma att brytas av leverantörer som går i konkurs om de inte kan höja priserna och oavsett så rullas olika upphandlingar över löpande. Och en del inköp sker till dagspris, t ex Trafikverkets asfalt. För övrigt kan det vara så att en del hyresavtal också har KPI-justeringar. Både för det offentliga såväl som det privata. Blir kul med 8.7% högre hyror.
- Ökade statliga och kommunala räntor. I den takt gamla obligationer behöver rullas över i nya eller nyupplåning behövs till nya investeringar så har räntorna rusat rejält det senaste året. Det innebär direkt ökade kostnader för stat och kommun, och budgeten för många färdigställda projekt kommer gå åt helvete när man får nya högre räntor på finansieringen när den rullas till nya obligationer.
- Ökad arbetslöshet. Arbetslösheten kommer öka nu när Sverige går in i lågkonjunktur och sedan sannolikt recession. Det innebär i sin tur lägre skatteintäkter och ökade utgifter i socialförsäkringarna.
- Sänkta intäkter från fastighetsförsäljningar och stämpelavgifter. Med högre räntor faller bostad- och fastighetspriserna. Det ger lägre intäkter för särskilt kommunerna som säljer mark, och även lägre stämpel- och pantbrevsavgifter. Både på grund av lägre bostadspriser, men också på grund av att det blir färre bostadsaffärer när priserna faller och köpare som absolut inte måste flytta (av de vanliga anledningarna) avvaktar.
Sammantaget så blir det kul att ta över regeringsposten eller kommun- och regionfullmäktige efter valet.
Istället för att leverera sina vallöften kommer man tvingas antingen leverera chockartade skattehöjningar (8.7% …) eller kraftiga neddragningar av offentlig samhällsservice, reformer och investeringar.
Hur det ska gå med ökade försvarsanslag, pengar till polisen och rättsväsendet, investeringar i energisektor osv lämnas som en spännande övning åt våra politiker.
Vi önskar dem alla lycka till. Det kommer behövas.








Tror ni att någon politiker kommer nämna detta i valrörelsen och säga att “det är neddragningar som gäller – detta är vad vi kommer dra ner på om vi hamnar i regering”? Nej, just det. Nu gäller det att lova guld och gröna skogar. Någon ny prognos för svensk ekonomi kommer man nog först bry sig om efter att ny regering tillsatts.
Samtidigt är hushållen de mest negativa i konjunkturbarometern de någonsin har varit. Neddragningar och/eller skattehöjningar kommer nog bli enormt populära samtidigt som maten kanske når en årstakt i inflationstakten om uppåt 20% med prishöjningarna hos de stora livsmedelskedjorna i september lagom till valet andra söndagen samma månad.
SvD hade för övrigt en artikel idag om att SCB antagligen systematiskt underskattat inflationen, vilket ger bloggen vatten på den kvarn som drivits här sedan många, många år tillbaka. T ex kvalitetsjusterar Sverige ner priser med 0.5 procentenheter jämfört med en del andra EU-länder – priser på identiska varor som iPhone, som på något sätt får bättre kvalitet i Sverige med identiskt samma nya modeller i andra länder. Detta trots att svenska kronan också försvagats och priserna snarare kanske stigit med 10%.
Sverige har anpassat sig till Guldlocksparadigmen. Att det ska vara alldeles lagom inflation och alldeles lagom ränta. Fast nu kom björnarna hem och undrade vem det var som hade ätit av soppan och sovit i deras sängar … (obskyr sagokulturell referens)
18 kommentarer
Liten rättelse, din punkt 5 stämmer inte. “Höjd gräns för pensionsavsättning. Brytpunkten för maxtaket i statlig pension, varefter pensionsavgifterna inte går till arbetstagaren höjs. Det betyder mer pengar in i PPM, och mindre pengar att stoppa in i utbetalningar till pensionssystemet, om jag förstått det rätt.
”
…
Pensionsavsättningarna i den statliga inkomstpensionen och premiepensionen styrs av _inkomst_basbeloppet, inte _pris_basbeloppet, och kommer därför stiga ungefär i takt med lönerna.
Annars är det en mycket bra lista att följa. Finansdepartementet räknar grovt sett med att en procentenhets ökning av KPI försämrar offentliga finanser med 3,7 miljarder. Så om vi säger att inflationstakten ligger 6-7 procent över vad man räknat med annars så hamnar vi på försämrade offentliga finanser med 22-26 miljarder eller nåt sånt årligen, enbart på grund av regelförändringar för skatter och bidrag mm.
…
Utöver detta då effekter på varor och tjänster man köper in, eller hyror för den delen. I Castellums kvartalsrapport igår vill jag minnas att man kunde läsa att 99% av deras hyresavtal har indexklausuler.
Anekdotiskt ett par observationer:
.
De som tänkt flytta har mycket riktigt skjutit upp de planerna. Även de som har “torrt krut” och kan stiga in på marknaden är avvaktande pga att man inte vet vad kostnaderna kommer hamna på.
.
Flera i i den utvidgadebekantskapskretsen som har hamnat i en personlig tragedi ekonomiskt då de har köpt före de sålt. Det är inte roligt att se. Ger 92 vibbar på allvar.
.
Som jag nämt tidigare är det många. Även de med pengar. Som nu säger “Nu får det vara slut med coop och ica då det är Dyrköp”
.
Folk som upplever att de blir fattigare tar inte stora ekonomiska beslut. Snarare sparar man mer och mer. Och det är den största risken jag ser för konjunkturen idag.
.
.
Anekdotiskt kring bilar.
.
Kompis ska byta tjänstebil så vi var runt på bilföretag i Sthlm häromdan. Det var intressant att se hur få bilar de europeiska bilmärkena har på lager. I dessa bilhallar för mångmilonbelopp var kanske 20% av bilarna nya och resterande “premium begagnade”. Dessa bilar sa man tidigare skulle gått under 4500 mil och vara max 3,5 år. Nu stod det bilar framme från 2015 som gått 10.000 mil.
Den tyska fusk-koncernen verkade närmast desperata att sälja diesel och bensinbilar. Deras Tjeckiska dotterbolag hade inte en enda plugin som demobil. Men haussade gärna “men titta hur billigt det är att köpa nu!!!”
.
Undantaget var det koreanska märke som återkommande är störst i Sverige. De hade visserligen slut på rena EV. Men kunde leverera PHEV.
Asiaterna generellt verkar ligga ett par år framför europa vad gäller tekniken. Och har inte samma problem med att leverera bilar.
.
Varför då detta i ett inlägg om kommunernas utgifter. Jo. Bilar står för stora pengar i form av skatt och moms vid genomförda affärer. En större andel EV/PHEV komemr dessutom minska skatten på drivmedel som man ju använt för att peta in i alla möäjliga hål i kassan.
.
Appropå drivmedelsskatter. Oljan ner 35% från toppen. Men 2 kr vid pump. Dags sluta skylla på krig och pesten.
Punkt för styckesindelning då det annars blir svårläst 🙂
Någon får införa “värnbidrag” som innebär en sänkning av bidragen.
Rent påhitt, lönerna (egentligen: arvodena) för riksdagens ledamöter fastställs av Riksdagens Arvodesnämnd och är tänkta att följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Ur senaste tillfället arvodena höjdes:
.
“Riksdagens arvodesnämnd har beslutat höja ledamöternas arvoden med 1 600 kronor till 71 500 kronor i månaden från och med den 1 januari 2022.
I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden.
Nämnden består av Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg.”
Inga skattehöjningar är nödvändiga. Se till att åtgärda välfärdsbedrägerier som uppgår till 10 miljarder årligen enligt polisens egna rapport. Följ upp offentligt upphandlande tjänster och projekt och börja ställ krav istället för att låta leverantörer salta räkningar utan konsekvens. Svinnet uppskattas till 70-100 miljarder. Vem har hört talats om ett infrastrukturprojekt som hållt budget och tid?
10 miljarder? Bara ökade ränteavdrag landar på 15-45 miljarder, beroende på hur mycket mer räntan stiger.
I övrigt, dröm vidare. Inget kommer hända vad gäller svinnet.
Jag har 2 mille i budgetansvar, beställer varor å tjänster för 3-4 mille. åt kommunalt bolag, jag har tyvärr inte tid att jaga ockerfakturor. skulle behöva 4 man till för att kunna sköta de arbetsuppgifter som åligger mig. och för detta får man en månadslön på 30 lax, jo tjena.
Till punkterna kommer även Lafferkurvan som Sebulon Starfighter nämner ovan. Höjer man skatterna tillräckligt över Lafferknäet faller konsumptionen så kraftigt att krisen förstärker sig själv vilket inte kan uteslutas. Redan nu ser jag hur villamarknaden verkar ha stannat av.
En icke föraktlig del av eländet anser jag beror på beslut att lägga ner svensk reglerbar kraftproduktion vilket redan resulterat i kraftiga prishöjningar för konsumenterna. När man dessutom inom EU (?) beslutat att medlemsländerna skall tillgängliggöra 80% av sin elproduktion för export spelar det ingen större roll att Sverige har ett årsöverskott
på elektricitet. Resultaten av de fyra elområdena har dessutom pga kapacitetsbrister resulterat i mer än 40 ggr prisskillnad mellan elområde 3 och 2 under pristoppar. Just nu skrivs det återkommande artiklar i såväl dags- som fackpress om möjliga nya energikällor. Men även om dessa skulle vara realiserbara skulle det dröja årtionden
innan de kan tas i bruk. Dels pga det utvecklingsarbete som måste ske, dels pga certifierings- och säkerhetsprocedurer samt inte minst den förödande svenska oförmögenheten att staka ut en kurs, fatta de nödvändiga besluten och agera. Ett parlamentariskt läge där enligt min åsikt maktinnehavet är viktigare än besluten är en orsak till eländet.
Som redan noterats i nyhetsflödet har Tyska Bundestag inte kunnat stoppa nerstängningen av två tyska reaktorer vid årsskiftet. Detta kommer naturligtvis att resultera i än högre elpriser då Sverige genom EU-beslut tvingas täcka upp för Tysklands behov. Som skrivits på annat forum har vårt land blivit en koloni som skall svara för andra länders råvarubehov utan att detta kommer de egna medborgarna till gagn.
Energisektorn går Putins ärende genom att låta oss i Sverige betala för den nya lukrativa exporten som Putin serverat för dom! Vad kallar man det?
Varför går ingen någonsin till val i Sverige på att skära i offentliga utgifter utanför kärnuppdraget? Gissar att det beror på att halva väljarskaran antingen är anställda där eller servar den sektorn med stödtjänster.
@Spectator:
Eller också beror det på att allt utanför kärnuppdraget bara är småpengar, så klart lite beroende på hur man (politiskt) definierar kärnuppdraget. För kommuner och regioner är det ännu mer extremt.
Vänta sedan tills MP och Nyans (om de kommer in) skall slug it out om vilka reformer som skall drivas, typ 4 timmars arbetsdag och friår och annat. Nooshi vill väl också vara med. Jag tröstar mig med att vi överlevde 70-talet som jag växte upp under.
…
Men helt klart är att Sossarna kommer att lova extatiska reformer för att vinna valet och strax därefter kommer de så kallade ”justeringarna” av skattesatser och förmåner. De är inte så dumma att de sätter Sverige i konkurs. Men de lär få utstå mycket spott och spe på Flashback och kanske även i pressen. Om de nu inte inför hets mot Sosse som nytt brott.
Tror du inte att prishöjningar i september kommer ha relativt liten påverkan på valet?
Förhandsröstningen börjar den 24 augusti och det har varit en kraftig ökning de senaste valen.
Valvinnaren kommer säga att utgiftsökningen är temporär och därför kan man bara låna upp alla behoven.
Ang prisjusteringar i avtal och pågående bygg- och anläggningsprojekt för kommunerna;
.
De flesta avtal hänvisar till ett branschindex (ex. Taxiindex, entreprenadindex, städindex osv). Avtalen med matgrossisterna har en prisjusteringsmöjlighet i regel fyra ggr per år – priserna i dessa avtal galopperar och äldre och barn måste käka…
.
Prisökningar på material, ökningar som i sig saknar motstycke i hastighet, kommer direkt drabba såväl pågående som planerade projekt med den faktiska kostnadsökning på material. Extra kostsamt i pågående projekt som inte kan bromsas eller skjutas på framtiden. För en djupare förståelse på hur, se länk;
https://mollwenden.se/ab-04-abt-06-kap-6-§-3-och-prishojning-nar-kan-avtalat-pris-justeras/
Utmaning för staten så fort det är stagflation, speciellt inflation utan minskande arbetslöshet. Där är vi inte riktigt än i Sverige, arbetslösheten sjunker. Men nästa år ser det inget vidare ut, men var ska prishöjningarna nästa år komma ifrån? Då är pandemisluteuforin garanterat över. Möjligtvis att Kina går in i eufori då och ska ha allt.