Norge sällar sig nu til Australien och överger NH90-helikoptern, som i den svenska specialversionen kallas hkp 14. Norrmännen lämnar tillbaka sina individer och kräver pengarna tillbaka och menar att det inte finns någon chans att helikoptrarna kommer nå upp till de beställda kraven.
Australien har tidigare övergett den huvudsakligen franska NH90 till förmån för den amerikanska Blackhawk-familjen av helikoptrar. Sverige utvärderar att göra det samma, även om bloggen inte sett vad man kommit fram till i frågan. 2018 var med den tidens prisbild kostnaden för att flyga med hkp 14 en summa om 200 000:- SEK per timme i jämförelse med 40 000:- SEK per timme för hkp 16 Blackhawk. Sverige köpte in Blackhawk för att bland annat kunna ha i Afghanistan, eftersom hkp 14 inte var tillräckligt flygbar när Långtbortistandoktrinen gällde för svenskt försvar.
Blackhawkköpen direkt från hyllan anses nog vara en av de mest lyckade svenska upphandlingarna av försvarsmateriel någonsin, och var operativa rekordfort. Men så är helikoptern också mycket beprövad och har flugit skarpt länge.
NH90 och hkp 14 kantas snarare av enorma problem och driftsstörningar i den mån de alls är färdiglevererade med full förmåga
Norge bryter nu sitt köp av NH90, lämnar tillbaka sina individer och kräver pengarna tillbaka. Man köpte in helikoptrarna 2001 och fortfarande 2022 är de inte färdiga. Man planerade flyga 3900 timmar om året, men har pga driftsproblemen bara fått ut 700 timmar, även om man är kontraktsmässigt förtegna kring alla bristerna i systemet. Man skriver bland annat:
“The Norwegian Ministry of Defence in February 2022 requested that the Armed Forces, along with the Norwegian Defence Materiel Agency and the Norwegian Defence Research Establishment, conduct a comprehensive review of Norway’s maritime helicopter capabilities. The review concluded that even with significant additional financial investments, it would not be possible to bring the performance and availability of the NH90 to a level that would meet Norwegian requirements. “
Så var det med den saken.
Bland detaljer så har t ex en del komponenter blivit för gamla och går inte att få tag på längre. Slutleverans år 2022 är än så länge fördröjd till 2024. Helikoptrarna tillbringar också mer tid på verkstan än i luften.
Man ska inte slänga bra pengar efter dåliga och om kontraktet som i detta fall dessutom gör att man har rätt att få tillbaka iaf fem miljarder norska kronor så ska man definitivt inte fortsätta pumpa in pengar i fiaskot.
Återstår att se hur det blir för svensk del.
Helikoptertillverkaren NH Industries är samägt mellan franska Eurocopter, Airbus, italienska Augusta och nederländska Stokk Fokker uppger Wikipedia.
Sedan har hkp 14 förmågor som inte hkp 16 har, t ex sensorer som kan länkas in i den svensk sensorkedjan, så att hkp 14 t ex kan agera eldledningsradar eller spaningsradar åt svensk tung kustrobot. En rätt käck förmåga, då man får en mycket snabbrörlig radar, som kan hoppa upp från bakom skydd av skog, leda kustrobot eller sjömålsrobot mot ett mål, dyka ner igen och dyka upp igen på en annan plats inom några minuter. En mycket snabb mobil radar som inte kan slås av radarsökande robotar eller slås ut av artilleri. Den kan rent av vila på marken på något fält tills man får in observationer av mål för sjömålsrobot, och först då starta, titta upp, slå på radarn och sedan landa någon annanstans.
38 kommentarer
Var denna skandalhelikopter Sjöfartsverket köpte?
Nej, Sjöfartsverket flyger med AW139, tillverkad i Italien.
https://www.sjofartsverket.se/sv/sjo–och-flygraddning/helikopterverksamhet/
Nej – de köpte Agusta Westland.
Har inte hört så mycket om det på senare tid så jag antar att helikoptrarna fungerar?
Det var väl bara upphandlingen som fick lite klander?
Nej, den var tydligen mer väderkänslig än vad som krävdes, så den kan inte alltid flyga när man behöver den.
Har för mig att sjöfartsverket köpte Augusta Westland utan att samordna med övriga myndigheter i Sverige – om jag minns rätt så valde man att man inte beställde utrustning för att kunna delta i skogsbrandsbekämpning. Vilket bara det väcker frågan om man ( GD på sjöfartsverket ) inte ser till hela Sveriges väl när man spenderar skattepengar.
Därtill påstås Agusta Westland ha varit inblandade i en större korruptionshärva när Syd-Korea valde att köpa från Agusta Westland.
Jag förstår inte det med skogsbrandsbekämpning.
Sjöfartsverket har 7 helikoptrar och 5 är i beredskap året om med 15 minuters beredskap.
5 Helikoptrar för att täcka hela Sveriges kuster alltså och 2 i reserv.
När skulle de haft tid att deltaga i brandbekämpning?
Jag tror nog att den fungerar som tänkt – det har som du säger inte hörts så mycket om den på ett tag, och det brukar vara ett gott tecken, precis som någon av er också säger.
Hela den soppan handlade om hur upphandlingen gick till, enligt lagen om offentlig upphandling så skall man specificera sina behov såpass neutralt att flera tillverkare kan lämna anbud … exempelvis så går det alldeles utmärkt att specificera att lastutrymmet skall vara minst 1,8 m brett – men du får inte specificera att det skall vara 179 cm om det bara finns en helikopter med den bredden på lastutrymmet och om det även skulle fungera med en bredd på 182 cm – som just den värste konkurrentens helikopter kanska har.
Det där med brandbekämpningsförmåga var någonting man kom på flera år senare i samband med de stora skogsbränderna.
Sverige är tydligen ensam om HCV versionen. Är inte flygdesigner men att ”bara höja taket 24 cm” känns som ett ganska stort projekt och måste ge en hel del logistiska mardrömmar. Allt detta för en beställning av whooping 14 enheter! Jösses!
Sorry – 18 enheter har beställts.
Antalet Blackhawks i Försvarsmakten är väl ganska litet, vad jag minns. Såvitt jag vet kan Blackhawks konfigureras för att lösa alla upppgifter som NH90 skulle göra. Därmed verkar det vara givet att överge NH90 och köpa in fler Blackhawks.
Det finns 15 HKP16 i FM. HKP16 kan utföra delvis samma uppdrag som HKP14E(markoperativ), men inte samma uppdrag som HKP14F(sjöoperativ), så det går inte direkt att ersätta. Vill man ha en ersättare för de sjöoperativa uppdragen med en helikopter ur Hawk-familjen så är det MH60 eller SH60, lite beroende på uppdrag som man ska genomföra.
Blackhawk och Seahawk är inte samma helikopter även om de utseendemässigt är väldigt lika.
Hur är det med höjden i en Blackhawk? Det är märkligt att världens längsta folk (nederländarna) inte behöver 182 cm ståhöjd i sina 20 helikoptrar medan vi behöver det.
Handlar inte om ståhöjden utan snarare att vi ville ha mer plats när den används för sjukvårdstransport.
Ursäkta språkpolisen här, men man skriver inte “hkp 14” i löpande text, man skriver “HKP14” i löpande text, med versaler och ihopskrivet. Man förkortar däremot helikopter med “hkp” när ingen särskild typ avses: “När jag gjorde lumpen fick vi åka hkp hem från en övning, jag tror det var en HKP16.”
Dyrt och dåligt. Är det FMV eller politikerna som är problemet?
Tyvärr så är det många som måste ta på sig skulden för detta projekt. Vare sig FM, FMV, NHI eller politikerna kan svära sig fria och säga att de är utan skuld. Dålig styrning på många sätt och på många ställen.
Bungle-Bungle. 10 år försenad ubåtsjakthkp som inte har några ubåtsjaktsvapen. https://kkrva.se/helikopter-14-som-varnande-exempel/*
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mest-misslyckade-forsvarsaffaren-i-modern-tid*
De norska helikoptrarna skulle ha blivit levererade innan 2008.
Nu 2022 är inte ens hälften levererade
Enligt en Aftonbladetartikel från maj 2018 (1) som hänvisar till en _tidigare_ hemligstämplad rapport från försvarsmakten så kostade hkp 14 hela 242 000 kr per flygtimme… Summan 200 000 kr härrör från uppgifter till Ekot i februari samma år.
.
Men, oavsett den exakta summan; helt OK att hkp 14 kostar 200 000++ kr per flygtimme så länge som det tillför nytta till försvarsmakten. 2% av BNP måste ju dessutom spenderas på nått, så varför inte på jävligt dyra helikoptrar.
.
Problemet är inte kostnaden per flygtimma i sig, utan att hkp 14 kostar 6 gånger mer per flygtimme än hkp 16… eller med andra ord: försvarsmakten skulle kunna flyga ~90 st hkp 16 istället för 18 st hkp 14 för samma påse med pengar.
.
Men det är också det lilla problemet. Enligt en Nrk-artikel (2) så kräver en NH90 uppemot 50 timmars underhåll för varje flygtimme… blir det skarpt läge så finns det inte nog med timmar på dygnet för att både kunna flyga och underhålla hkp 14…
.
Nä, återlämna eller sälj gökungen (hkp 14), köp in fler hkp 16, komplettera med attackhelikoptrar och kanske även en tung och beprövad transporthelikopter om försvarsmakten ser behovet.
.
(1) https://www. aftonbladet.se/nyheter/a/l10LQ9/skenande-kostnader-for-forsvarets-nya-helikoptrar
.
(2) https://www. nrk.no/nordland/_-nh90-krever-mer-vedlikehold-enn-forst-antatt-1.13750843
Innan kriget i Ukraina, var jag stark motståndare till dyra attackhelikoptrar. Som jag trodde skulle slås ut via Rysk förbekämpning. Men Ukraina flyger både helikopter, Jaktflyg, och attackflyg. Efter 2600 kryssnings robotar, 3,5 månader in i kriget.
Det var ju typiskt, NH90 är den enda svenska hkp som jag hittat i 1:87(H0) till min tågbana.
Man borde kört black/Seahawk från början. Beprövad, och fungerande. Alla barnsjukdomar botade sedan länge!
Man ville ha en något större och med lastramp bakifrån.
Det kan jag förstå. Men då borde man ha köpt in nya Boeing Vertol. Också beprövad, och utan barnsjukdomar. Sverige hade ju själva 12 st, av tidiga versioner av denna.
Ch-47 Chinook, för oinsatta.
Hmm jag var visst ute och cycklade i det blå där, angående antalet. Ska vara 10 st i flygvapnet, och 16 st i Marinen.
cyklade
CH-46 och CH-47 är helt olika klass.
CH-47 max take-off vikt 22,6 ton
CH-46 max take-off vikt 11 ton
NH90 max take-off vikt 10 ton (20 man eller 12 bårar)
UH-60 max take-off vikt 9,9 ton (11 man eller 6 bårar)
Säger inte att jag inte tycker vi skulle ha tyngre helikopter men det är något helt annat med CH-47 eller CH-53E. Men det fanns logiska skäl bakom att välja NH90, att det sen blev pannkaka av det hela tja det är alltid lätt att vara efterklok.
Efterklok och efterklok…
.
“Ju fler kockar” säger ordspråket…
.
Här har vi ett franskt-italiensk-tyskt samriskbolag som aldrig tidigare har byggt en helikopter tillsammans…
.
Samarbete är ingen fransk eller italiensk paradgren. Och tyskar har aldrig fel enligt dem själva.
.
Jag kan tänka mig hur ett möte på NH industries har gått till:
Fransmannen dumpar ett lass med koskit framför huvudingången för att protestera över något. Oklart vad. Tysken blir skogstokig för att fransmannen inte har fyllt i korrekt blankett i tre exemplar för dumpning av koskit. Italienaren dyker upp 2 timmar för sent och vet inte vad mötet ska handla om.
Ser att jag var otydlig i mitt inlägg. Det var Ch 47 jag ansåg att man borde upphandlat. Och med tidigare versioner, som Sverige haft. Menade jag Ch-46/Hkp 4. Men det kanske är olika helikoptrar? Jag tog för givet att den senare, var en nyare version?
Helikoptrar är inte min starka sida 😀 Det är stridsfordon! Jag borde med facit i hand, googlat innan jag svarade 😀
Sverige köpte in 15 st black hawk med tillbehör mm. Affären sades vara värd 546 miljoner $ (2010)
.
Så säg 360 miljoner sek per kärra.
.
Norge beställde 14 st NH90 år _2001_ för motsvarande 900 miljoner $, dvs cirka 640 miljoner sek per kärra.
.
Tag två blackhawks, betala för en NH90.
.
40 000 vs 240 000 i driftskostnad per flygtimme vid 1750 flygtimmar per år… det blir en merkostnad om 350 miljoner per år för NH90 jämfört med blackhawk.
.
Flyg blackhawk istället för NH90 och köp in en extra kärra per år för samma påse med pengar.
.
Undrar hur mycket vi skulle sparat på att köpa saker som finns med på listan över saker som finns istället från den över saker som inte finns?
Man blir ju magsjuk, det är väl bara att titta på vad 160th SOAR flyger och så köper man in samma?
De här förmågorna som bloggaren skriver att HKP14 har – eldledningsrader/spaningsradar – visar inte kriget i Ukraina att den då helt enkelt är en väldigt dyr drönare?
Ska man jämföra HKP14 med HKP16 när det gäller trupptransport så bör man tänka på att den större kabinen hos HKP14 medger större transportkapacitet; upp till 20 soldater kontra 11 för HKP16. Antalet bårar som kan bäras är 9 kontra 6.
HKP16 har ingen sjöoperativ kapacitet, så här skulle man i sådana fall bli tvungen att köpa in Seahawk och detta är långt mer komplicerat än inköpet av HKP16 som är en enkel trupptransporthelikopter där man kunde acceptera den amerikanska versionen i princip rakt av.
I den sjöoperativa rollen så har också HKP14 en fördel med sin större kabin, man får nämligen plats med två stora operatörsplatser ombord på dessa kontra en mindre ombord på Seahawk. Vi talar här om ett system som behöver kvalificerade operatörer ombord – i princip motsatsen till de enklare drönare som vi sett i Ukraina.
Bra poäng.
Det verkar finnas ett stort motstånd mot obemannade system i svenska totalförsvaret. Frågan är vad det beror på (gissningsvis fantasilöshet och inkompetens).
För den oinsatte tre sig UAV/USV som väldigt praktiska lösningar om man är en organisation med lite personal och mycket yta/gräns att patrullera.
Är det Gripen som bränt all budget för teknik-/förmågeutveckling?