Så kom beskedet och Riksbanken pudlade till slut. Vice riksbankschef Breman uppgav idag att inflationen kommer bli mycket högre än Riksbankens senaste prognos. Riksbankschefen Ingves utesluter nu inte en höjning av styrräntan redan i år, istället för det tidigare gissningen om sitt egna beteende och år 2024. Besked med ny gissning eller agerande från den svenska centralbanken ska komma i april.

Finwire rapporterar en sammanställning av dagens uttalanden från Riksbanken.
Tidigare har man förnekat att det skulle bli någon inflation och den inflation vi ser bara är tillfällig. Man har gissat på låg inflation och gissat att man kommer höja styrräntan reporäntan, som t ex direkt påverkar räntan på rörliga bolån, först år 2024.
Nu säger vice riksbanskchef Breman att inflationen alltså kommer bli betydligt högre än Riksbankens prognos. Detta trots alla högavlönade experter man haft på banken som kommit fram till motsatsen tidigare. Man “kan bli benägen” att höja räntan tidigare än vad man gissat tidigare.
Riksbankschefen Ingves utesluter inte heller en räntehöjning i år, och beskedet om ändrad gissning eller rent av en höjning kommer i april.
Ska man ägna sig åt brunkebergologi, så innebär detta att man kommer ändra sina prognoser när de publiceras i april, samt ändra gissningen om att man inte ska höja räntan före år 2024. Snarare blir det i år, frågan är istället om det blir i april eller ej.
Nu påverkas förstås inga svenska bolåntagare, för de har alla dyrt och heligt intygat att de minsann testats för 6% i ränta när de fick sina bolån. Att den som idag ligger runt 1% i rörlig ränta med en höjning på 0.25 procentenheter får 25% ökade räntekostnader spelar säkert ingen roll alls.
Trist är förstås att allt annat också skenar i pris, och enligt diskussioner bloggen haft direkt med en del inköpare så kommer det extrema prisökningar på många varor från april, vilket nog kommer få en och annan slutkund att sätta i halsen.
Lägg till energipriserna så kommer det snabbt bli dyrare att bo, men alla intygar förstås att det inte kommer påverka bostadspriserna, som bara kan stiga.
Ovanstående text kan innehålla inslag av ironi. Verkligheten är att räntehöjningar med dagens extrema bostadspriser, kollektivavtal som på tre år bara ger 1.5% i lönepåslag om året när inflationen är 4.5%, och skenande energipriser och andra driftskostnader för boendet kommer sänka bostadspriserna när kreditlinan för de som ska köpa en bostad dras åt. Släng på att börsen dessutom gått ner trots de senaste veckornas rekyl – räntehöjningar kommer påverka börsen negativt.
Räntan på bolåneobligationer, som styr den fasta räntan, har nu stigit drygt 0.4 procentenheter på en månad, både för 2- och 5-åriga lån. Tillfället där man skulle låst sin ränta kan nog ses som förbi, utan nu är det bara att böja sig ner och betala för stigande rörliga räntor framöver.
37 kommentarer
“utesluter inte heller en räntehöjning i år”
I år? Börjar det inte bli dags redan vid nästa möte?
När Riksbanken uttalade sig om att inflationen var tillfällig så hade inte “en speciell militär operation” utbrutit i vårt närområde. Den påverkar ju i allra högsta grad priserna.
Det var väl mest ett önsketänkande att den skulle vara tillfällig även utan kriget.
Vi existerar inte i ett vakum och dominoeffekterna var redan då tydliga.
Covidrestriktionerna/nedstängningarna har redan satt allt i rullning. Rysslands invasion av Ukraina är bara grädde på moset. Snart kommer nog också ett körsbär på toppen…
Du har ju skrivit om en bubbla i svenska bostadspriser under en mycket lång tid nu. Vågar du dig på en förutsägelse var bostadspriserna ligger om två år?
Min bästa gissning skulle vara att uppgången kommer av sig, vi får stagnerande priser, kanske svag nedgång, medans inflationen & räntorna börjar dra iväg.
För så länge det är billigare att köpa bostad jämfört med nybyggeshyran på motsvarande bostad, så har jag svårt att se hur bostadspriserna skulle kunna falla i någon större utsträckning.
Underbar sarkasm! Kan bara hålla med.
Man kan fundera över hur höjd ränta i Sverige ska minska kostnaderna för energi. Tror inte gas eller oljepriserna internationellt påverkas ett dyft.
Förhoppningsvis kan vår fantastiska skvalpvaluta (a.k.a. seketas eller sekubel) stärkas, och därmed lindra importprishöjningar. Fast det är ju bara en förhoppning. Hade inte folket röstat emot Euron 2003, hade vi väl då kunnat få en Euro för 8:80 kronor om jag inte minns fel.
Vi ska vara jävligt tacksamma för att vi står utanför Euron…
Så vi kan göra som vi alltid gjort, nämligen välja lättjans väg? Det vill säga sänka värdet på kronan varje gång vi får problem, i stället för att ta itu med problemen. Som exempel: 1970 kostade en dansk krona 70 öre. Idag kostar den det dubbla.
Exakt. Just detta: jag kan tycka att centralbankens uppdrag är/bör vara att adressera prisökningar som orsakas av en för snabbt ökande penningmängd – m.a.o. den rent monetära delan av inflationen. Men om prisökningar orsakas av omständigheter i omvärlden, t.ex. dyrare energi som sedan slår igenon i alla andra priser – skall centralbanken då höja räntan? Även störningar globalt i försörjningskedjan pga covid, har bidragit. Sveriges centralbanks agerande har absolut noll påverkan på tex. energipriserna: naturgas-brist som drivit upp elpriserna och som i sin tur bidrar till att driva upp andra priser.
Nu är ju detta lite sekundärt men vi sålde villa i storstad, tog vinsten och köpte stort hus i mycket liten stad kontant.
Jag vågade inte gå in i detta med ett stort bolån.
På riksbankens hemsida kan man se i den djupa analysen att även värsta tänkbara utveckling förutsätts en kraftig nedgång på energipriser. Som ingenjör hade jag även tagit med alternativ med bibehållen och stigande nivå på priser.
Om inte Riskbankens besked kommer redan den 1 april så tror jag inte på det! 😉
Jag är inte så säker på att jag tycker centralbanksräntan ska höjas “blint” på pga inflationen. Jag tycker inte sån grundläggande nationalekonomiskt teori med räntan som “termostat” på ekonomin fungerar särskilt bra på en ekonomi som drabbas av olika chocker. Händer som nu något som gör att vi får en brist på något blir vi alla fattigare, och det får man helt enkelt acceptera. Värdet på tillgångsslaget pengar går då ner. Oavsett om det beror på krig, missväxt, vulkanutbrott eller vad det nu kan vara. Den grundläggande ekonomiska modellen fungerar möjligen någorlunda i en stabil ekonomi, där överhettning dämpas med högre räntor. Det finns dock ett stort MEN: Lönerna kan inte skena iväg bara för att energipriserna sticker (och alla varor som har energi som insats – typ alla). Om det blir ogrundat höga löneökningar (förenklat ~löneökning minus ev. produktivitetsökning som överstiger inflationsmål) så har vi problem. Hoppas att detta går fram i kommande lönerörelser.
F.ö. tror jag det kan vara rimligt att tillåta lite högre inflation under en kris som detta, för att underlätta omstrukturering i samhället. Eftersom priser sällan sänks nominellt i vår del av världen (på varor eller arbetskraft) så kan det skapa ökad dynamik i ekonomin när vissa priser får stå stilla (i praktiken då sänks) och andra får sticka iväg. T ex kanske de som jobbar med energieffektiviseringar får mer betalt nu jämfört andra, som kanske istället närmast står still (nominellt).
Att ställa svensk ekonomi i ett stålbad för att rädda vissa personers sparkonto är enligt mitt tycke orimligt, och dessutom kontraproduktivt på sikt – det blir mindre resurser att fördela till slut (när ekonomin stagnerar).
Du har inte förstått hur det fungerar. Marknaden sätter räntan, inte riksbanken. De kan visserligen avvika något både upp och ner, men i slutändan kan inte riksbanken göra annat än att följa marknaden, för annars får man konsekvenser som är ännu värre.
Se bara på ECB, europas obligationsmarknad är i praktiken skjuten i sank pga deras räntepolitik och i praktiken köper nu ECB upp allt…
Precis som du säger, Riksbanken kan ju köpa obligationer och öka sin tillgångssida. Kan inte riktigt se vad som är problemet med det på kort eller medellång sikt (även om det såklart måste finnas någon rimlig bortre gräns även för detta, var den går kan jag inte säga). Som jag förstått det så är just obligationsköp Riksbankens viktigaste styrmedel. Vi får se vad som händer. Min viktigaste poäng (som jag kanske inte skrev riktigt) är ändå att man i ett krisläge som nu måste se allra mest på hur den reala ekonomin kan utvecklas så bra som möjligt, och tillgängliga resurser användas så effektivt som möjligt. Den reella ekonomin är det som ger kakan som vi ska dela på, och starkast möjliga reell ekonomi ger oss motståndskraft och möjlighet att göra det som är nödvändigt nu som energiomställning och försvarssatsningar. Det sista vi behöver nu är en ekonomisk-finansiell chock som fryser ekonomin.
Kan man se fram emot en likadan kris som i början på 90-talet månntro – det här verkar ju arta sig helgalet
Ja, 90-tal i repris. Det här verkar vara ett beställningsjobb från riksbankens ledning. Jag tror att analytiker på banken gjorde en prognos som i stort sett omfattar det faktiska utfallet, sedan ströks det på vanlig mane av högre chefer. Utfallet av önsketänkande brukar förr eller senare bli ödesdigert.
Verkar som att jag ska spara som aldrig förr och göra mig förberedd för husköp runt -25 då.
Nu har ju jag en rätt ung umgängestilt men jag kan dock rapportera att lönerna för de som rör på sig överträffar inflationen med råge! Inom ”data” dvs.
Om jag inte har fått allt om bakfoten så höjer man räntan för att “dämpa den ekonomiska aktiviteten”. Men nu är det väl framför allt dyrare isatsvaror som driver inflation? Är räntehöjningar då ett effektivt sätt för att bemöta inflationen?
Det vore spännande med en analys av min frågeställning! Har ännu inte sett någon sådan.
Håller med, det var ungefär poängen med min kommentar ovan. Men du skrev det med färre ord! 😉
Hört talas om QE som Federal Reserve och ECB hållt på med de senaste 10 åren och i synnerhet de senaste två åren? Visst har brist på vissa varor bidragit, men QE är huvudorsaken. De senaste två åren har har det tryckts mer dollar än de senaste föregående 19 åren. Inflation kommer av inflate. Ökad penningmängd.
Pluggade i Österrike i början av 90-talet och efter devalveringen av svenska kronan så försvann en del av studielånet in i ett svart hål utan att jag hade fått något för pengarna. I Sverige gick en del från hus och hem, men hade lånen kvar…
Att delta i lånefesten som pågått i Sverige en längre tid har känts vanskligt. För att bli mindre sårbara lade vi för elva år sedan om livet och flyttade till liten gård på landet. Genom att avstå från mycket som andra ser som självklarheter är vi nu skuldfria. Verkar som om alla nu måste dra åt svångremmen.
När ska vi sluta låssas att Riksbankens utlåtande är primärt för att styra/lugna marknaden och INTE att förmedla objektivt korrekt lägesbild?
Känns som en tramsig ceremoniel dans och det är för mig obegripligt att de fortfarande har det inflytande de har, d.v.s. att så många fortfarande tror på vad de säger.
Bah, nu när man bildat familj och äntligen ska köpa bostad så händer. Kanske värt att vänta två år?
Borgens köttfärssås på burk har också höjts 10-20% Senaste månaden.
Fortfarande värt sin vikt i guld. Helkonserv som håller 10år efter utgångsdatum. 😉
Skattefinansierad konsumtion (ränteavdraget) bör nu tas bort och de räddade skatteintäkterna överföras till försvarsupprustningen. Med höjd ränta blir effekten större.
Det fönstret är nog förbi, räntan kommer gå upp tillräckligt och att avskaffa ränteavdraget nu kommer precis som den höjda skatten på drivmedel förvärra situationen.
Detta är tillgångsdriven inflation, därtill förvärrad av regeringens energipolitik.
Det enda som skulle kunna lätta på trycket är en reviderad energipolitik och stimulanser riktade mot investeringar i energisektorn.
hur ska man tänka kring bostadsköp nu?
jag är student, antingen är det 4500 i hyra för 20 kvadrat eller lägenhet för 900 000 på 40 kvadrat med 2500 i avgift. hade tänkt pruta lite på någon lägenhet, jag klarar utan problem av en ränta på typ 3-4% men över det börjar det bli jobbigt. frågan är hur sannolikt att vi landar så högt…
Alltid svårt att ge sådana här råd. Men beror väl lite på hur långe du ska plugga, hur attraktiv lägenheten är (läget) osv.
För hyran går ju även den upp med tiden, räntan kan du binda på en nivå du klarar så länge du pluggar.
Ser man på hyresnivåerna för nybyggen, inflödet av flyktingar, osv så vettetusan vilken räntenivå som krävs för att knäcka bostadspriserna, insatsvarorna för nybyggen lär knappast gå på rea heller om man säger så…
Så länge det är en lägenhet du kan tänka dig att bo i säg 5-10 år (till förmodat familjebildande ålder) så ser jag inga problem med det. Men jag har ingen kunskap om din ekonomi eller ditt familjeekonomiska nätverk, så jag kan inte ge något råd.
Som Lars skrev i artikeln, bankerna ska väl kolla att man klarar 6% och då verkar det som att du har lite väl liten marginal. Men du kanske har någon backup. I övrigt håller jag med de andra som kommenterat.
Bör man maxa sina lån nu så att man inte missar det kommande bidraget till alla överbelånade?
Det heter inte räntehöjning, det heter monetär specialoperation.