Regeringen och socialminister Hallengren (S) gjorde igår ett utspel om två miljarder för att flytta vårdköerna från en plats till en annan via vårdlotsar. Bloggen har istället ett radikalt förslag att bygga ut sjukvården så man bygger ikapp Sveriges växande befolkning med t ex fler sjukhus, fler usk, ssk och läkare. Det blir inte mer vård för att man med vårdlotsar hjälper vårdsökande att slåss om vårdplatser som inte blir fler.
 |
| Västra Götalandsregionens största sjukvårdsinvestering i modern tid – Regionernas Hus – fyllt med kontorsplatser för administratörer, som producerar exakt noll vård. |
Har man någon känsla för köteori, så inser man att svänga av trafikleden vid trafikstockning och köra runt på någon småväg bara gör att man hamnar i kö antingen på småvägen eller när man ska ut på trafikleden igen.
Att lägga två miljarder på vårdlotsar som just ska hjälpa vårdbehövande att ta de där småvägarna förbi köerna gör bara att det bli kö när de ska in på motorvägen igen och ännu värre köer för de som står kvar på motorvägen.
Lotsar skapar nämligen inte mer kapacitet, och grundproblemet i Sverige är att vi länge levt på en sedan överbelånade och ofinansierade DDR-Sverige på 70- och 80-alet överdimensionerad samhällsservice, välfärd och infrastruktur. Vi har nu växt om den överkapaciteten och måste göra nya investeringar i samhällsservice, välfärd och infrastruktur. Det går inte längre att komma runt att fler boende i Sverige innebär att vi behöver mer kapacitet.
Som bloggen påtalat finns det ingen vinst i att t ex kommuner slåss om vem som kan öka sin befolkning mest. Mer befolkning kräver mer vatten och avlopp, mer vägar, mer skola och omsorg av kommunen och mer vård av regionen. Mer befolkning kräver även mer poliser, domstolar och fängelser. Och mer av allt annat.
Således blir vi inte av med några vårdköer via någon lots. Lotsen avgör bara vilka som ska köra småvägarna och hamna i trafikstockningen längre fram. Vi blir bara av med vårdköer genom mer kapacitet i vården.
Det behövs alltså mer pengar till vården, pengar som ska gå till vård samt bättre arbetsmiljö och inte administration. Fler usk, ssk och läkare. Ja, många har pga arbetsmiljön lämnat yrket, och kanske med bättre dimensionerad vård med tillhörande bättre arbetsmiljö och högre löner kan lockas tillbaka. Annars behövs också mer utbildningsplatser och högre löner för att locka fler att söka yrket. Sedan får man ha respekt för att alla inte passar inom sjukvården – vem skulle t ex vilja ha den här bloggaren i vården som utförare …
Bygg eller behåll således sjukhus, vårdcentraler och förlossningsavdelningar där folk bor istället för att lägga ner befintliga anläggningar och centralisera, vilket uppenbarligen inte gett mindre vårdköer och bättre service. Viss specialiserad vård kan förstås vara centraliserad då t ex varje lokalt sjukhus kanske inte kan ha hjärnkirurger eller hjärttransplantationer. Men varför ska man t ex åka i flera timmar från Strömstad till NÄL utanför Trollhättan för att få rutinmässig dialys varje vecka?
Vem som sedan utför vården kvittar – om de anställda är anställda offentligt eller privat gör ingen skillnad, så länge de får lika mycket skattepengar för att utföra samma vård. Det privata har möjligen incitament för att inte anställa administratörer för pengarna, utan istället utföra vård och göra vinst. Undantaget själva de anställda, så är det ju privata företag som levererar utrustning, förbrukningsmaterial och läkemedel, hela debatten om privat eller offentliga utförare i vården handlar bara om vem som står som arbetsgivare. Tvärt om har alternativen inom arbetsgivare gjort att lönerna har kunnat stiga för de anställda, eftersom det numera finns konkurrens om arbetskraften.
För övrigt gjorde de flesta regioner stora vinster 2020 eftersom de ställde in vård. Hur var det nu med vinster i välfärden?
Oavsett – vårdköer försvinner genom att man utför vård, inte genom att man betalar lotsar för att försöka få några att ta en genväg i kön. Att Hallengren öht pratar om vårdlotsar visar bara på total brist på sjukdomsinsikt och att Socialdemokraterna är oförmögna att lösa vårdens problem. Som regering har man nu styrt sju år på raken, så i den mån regeringen bestämmer över regionerna kan man knappast skylla på någon annan.
En idé kan vara att låta utförarna av vård – usk, ssk och läkare – vara de som planerar istället för politikerna.
Ja, jag framstår här som lite radikal som föreslår att man ska bygga ut sjukvården och låta de som utför vård bestämma, men det är måndag så jag hoppas ni kan förlåta mig. Hoppas nu inte ovanstående radikalism leder till att regionerna anställer var sin kommunikatör enbart för att bekämpa dessa tankar om att man får mer vård om man bygger ut vråden.
0 kommentar
Japp, så är det, administrationen kortar inga vårdköer, det kommer inte heller några lotsar göra, det finns ju redan vårdplanerare-vad gör de?… Vad som behövs är precis som skrivs, mer vårdplatser med tillhörande vårdpersonal av alla kategorier. Varför kan andra länder ha fler bäddar rent statistiskt i förhållande till folkmängd än vad Sverige har, dessutom med ett lägre skattetryck.
Bäddar är inte samma som vårdplatser. I Sverige sover de flesta inte längre över på sjukhuset, pga moderniseringar av vården. Att räkna bäddar är inte relevant utan är ett feltänk, men förstås enkel populism.
Håller med om att bäddar inte är samma som vårdplatser då vi nu utför mycket dagkirurgiskt och har gjort fina effektiviseringar. Men son det är nu har vi brist på bäddar också men framför allt pga av att kommunen agerar flaskhals i flödet av äldre som inte klarar sig hemma och behöver in på korttidsboende, serviceboende eller få hemtjänst/ trygghetslarm och bostadsanpassning.
På min arbetsplats nu finns 27 vårdplatser var av 11 väntar på kommunen ska ta över.
Det är väl också så att i en del länder med väldigt många bäddar per capita så ligger just hospice på sjukvården och inte på kommunerna, och det handlar så att säga om sängar för döende som en del tycker ska räknas som vård.
Ett rimligare nyckeltal är typ: Operationstimmar, läkartimmar, etc.
Och även om alla länder i hela världen hade statistiskt jämförbara system (vilket de givetvis inte har) så skulle jämförelserna stupa på skillnader i klimat. Det är helt annat infektionsrisk och komplikationsrisk i att skicka hem en nyopererad till en lägenhet i varmt fuktigt tropiskt klimat, än till ett svalt äldreboende i Norrland med tillsyn dygnet runt.
Apropå sjukhussängar. Blev opererad i Italien 2019 på Universitetssjukhuset i Florens. Där fungerade det så att de opererade och patienten blev bara kvar över natten. Dagen efter skickades de hem eller till sitt hemsjukhus. Jag däremot som svensk blev kvar i två veckor i väntan på flyg till Sverige eftersom jag inte tillhörde något annat sjukhus.
De som kan söka jobben som vårdlotsar är utbildade sjuksköterskor dessutom.
Bra jobbat Lena Hallengren.
Naturligtvis behöver vi bygga ut sjukvården pga ökad befolkning – men det behöver ju inte samtidigt betyda att lotsar är dålig ide. Jämför tänket bakom den iden med din egen elförbrukningslots (som du iofs kallar för något annat) som hjälper dig att se exakt var och när du gör av med ström så att du kan planera din förbrukning på ett mer ekonomiskt gynsamt sätt.
Då tycker nog 99% att det var bättre på 80-talet då elpriset var lågt och stabilt och ingen funderade på när de förbrukade sin el. Lotsar och annat nonsens är bara ett dåligt sätt att hantera en bristsituation.
Klockrent. Slutklämmen är tyvärr en högst reell risk.
Påminner lite om idén med jobbsökarcoatcher som var så populärt för något decennium sedan.
De fick säkert ned arbetslösheten någon promille, eftersom systemet anställde folk för att hitta anställning åt folk.
Träffade en av coatcherna som berätttade att han förmedlade det som fanns på arbetsförmedlingen.
Så varför inte testa samma icke fungerande system på vården? Det kan ju kapa köstatistiken en aning, då man kanske är i teoretisk behandling om man står i en annan kö.
Socialdemokrati i ett nötskal.
Ja, jobbcoacher skapar ju inga jobb, precis som vårdlotsar inte skapar någon vård. På sin höjd är det någon annan som får jobbet eller vården än annars.
Jobbcoacher skapar jobb. Om vi lanserar 1000 jobbcoacher så har vi skapat 1000 jobb…
Det är förstås meningslösa jobb, som enklare skulle skapats genom att exempelvis förbjuda grävmaskiner, men för politiker finns det inget som heter "meningslösa jobb".
Arbetsuppgifterna i sig må vara meningslösa, men även så kallade meningslösa jobb skapar kontaktytor. I den meningen är de inte nödvändigtvis meningslösa. Att sitta ensam hemma arbetslös utan någon som helst sysselsättning eller aktivering är det enda helt meningslösa som inte leder någonstans överhuvudtaget men ändå kostar pengar för samhället.
@Peter Andersson: Men om man ska diskutera det där så måste man först komma överens om vem en anställning är till för.
Ja, där är vi överens – men viktigare är att samtliga riksdagspartier i princip redan har klarat av den diskussionen och är överens om just detta, d.v.s att det är bättre för samhället som helhet att arbetslösa aktiveras än motsatsen – sedan skiljer de sig åt lite grann kanske i definitionerna av meningsfull/meningslös, men mycket av det är spel för gallerierna.
Som arbetssökande efter avlagd civilingenjörsexamen från Chalmers hade jag föredragit att träffa arbetsgivare kopplat till min utbildning än att sitta med andra arbetssökande.
Det sade (när jag gick på läkarutbildningen på GU) att läkarfacket aktivt motsatte sig utbyggnad av läkarutbildningen för att hålla uppe lönerna. Om det är sant eller ej vågar jag inte svara på. Däremot hör jag från många av mina tidigare klasskamrater att få vill jobba som heltidsanställd läkare hos regionerna, det finns så många alternativ med bättre arbetsvillkor idag. Det samma gäller säkert fler professioner inom vården. Besökte sjukgymnast efter en halkolycka och hen skulle snart sluta och trodde regionen skulle få svårt att ersätta hen, ingen ville jobba hos regionen. Drygt dubbla lönen inom bemanning eller bättre villkor och högre lön inom den privata sektorn.
Men släng mer pengar på kommunikatörer och lotsar. Det kommer att lösa allt. Handhjärtan <3
Det där löser man ju med invandrare istället.
Grundutbildningen är numera expanderad 4x jämfört med år 2000, av någon anledning är det fortfarande svårt att få tag på kompetenta specialister till mellan 20-40% av marknadspriset. Kanske om man utbildar fler…
Håller för övrigt med att problemet bäst löses med invandring, tycker att man även kan avskaffa vissa rent formella hinder som språk och kompetenstest som tvingar in duktigt och arbetsvilligt folk in i taxibranschen och dyl.
Är väl inte fel med kompetenstest, de finns där av en anledning. Kompetensregn från invandrare känns lite pre-2015 ringde och ville ha sina politiker-floskler tillbaka.
Kanske borde man markera tydligare när man menar motsatt det man skriver. Det skulle iofs kunna misstolkas som varande ironi…
Revolutionerande förslag minst sagt. Sjukvården skall alltså börja rädda sjuka människor istf att restriktioner skall rädda sjukvården? Skämt åsido, nu har det gått snart två år sedan Wuhansjukan började och vad jag vet har inga åtgärder eller förslag synts till för att utöka sjukvårdskapacitet ö.h.t. Och ändå har vi ett valår. Finns det inga partier som ser detta som en valvinnare? Var är det skon klämmer? Det sägs att PCR-testerna har kostat 22 miljarder de här två åren. Eller är det för komplicerat för våra politiker?
Det verkar bli väldigt mycket old-man-yells-at-cloud stuk på kommentarerna i den här tråden. Självklart är lots ett framtidsyrke, av delvis samma skäl som IT-tekniker varit ett framtidsyrke i två generationer nu och kommer att fortsätta att vara det. Sedan kan diskutera om det är det offentliga som skall utföra det ensamt, eller om privata utförare skall släppas in. Och man kan definitivt diskutera ordvalet lots, kanske finns något bättre.
Själva lotsandet existerar nämligen redan, t.ex när läkare måste ta ställning till vilka kollegor han skall lotsa patienterna vidare till, det är ju inte så att läkare är utbytbara som skruvar i en vägg, det finns redan 44 basspecialiter för att ge svenska patienter bästa möjliga vård på varje nivå.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Medicinsk_specialitet
Överhuvudtaget blir ju samhället allt mer diversifierat och komplicerat både tekniskt och socialt, det kommer att behövas lotsar (eller annat ord) för att hjälpa folk på allt fler områden i framtiden.
Det så kallade 1177 är redan en form av lots. När du blir lite dålig så kan du ringa dit för att höra var du skall söka. Istället för att själv ringa runt till alla olika instanser. På samma sätt som du ringer din hyresvärd och låter honom snabbt fixa fram rätt hantverkare istället för att ringa runt slumpvis till kommunens hantverkare och höra om någon har en ledig tid att komma och fixa vattenläckan i ditt kök.
För att vårdlotsar skall göra någon nytta krävs att de kan bidra till att bättre utnyttja ev ledig kapacitet i vårdapparaten, annars inte. Om ledig kapacitet inte finns skulle en sådan reform bli kontraproduktiv i fall dessa nya befattningar bemannas av personer som annars kunde jobba direkt i den handgripliga vården (som bloggaren påpekar).
Att utnyttja resurserna (vårdplatserna) bättre kan minska köerna.
För ingen tror väl på allvar att användningen av sjukvårdsresurserna är optimal redan?
Att ropa "bygg ut" är ju ungefär som att ropa "bygg mer" som lösning på de långa bostadsköerna och "bostadsbristen" av billiga hyresrätter i centrala Stockholm.
När jag ansågs bra nog för att få komma hem från en lång sjukhusvistelse gick det inte för det behövdes lite ombyggnad för att jag skulle komma in med rullstol. Lilla fattiga Nacka skulle då ordna ett tillfälligt boende och det tog tid men sedan lyckades man hitta en plats långt i norr. Efter några månader var en ramp med en hiss på slutet och ny ingångsdörr till toan nere klart och jag kunde flytta hem och minska kostnaden för samhället. Hade fått beskedet att jag skulle ställa in mig på att sitta in rullstol resten av livet
Tränade som en galning och förvånade min läkare när jag kom på återbesök utan rullstol. Med detta minskade mina kostnader för samhället ytterligare och jag kunde lägga tid på att kunna betala mer skatt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Fick du betala anpassningen själv eller betalade kommunen?
Sen att medborgarens och myndigheternas intresse sammanfaller, att uppnå god hälsa, är ju en ganska spännande idé som kanske F-kassa och arbetsförmedlingen ibland borde fundera på.
Vet inte mycket om hur optimalt det är, men i små enheter sätter sannolikhetsläran gränserna. I stora städer kan man bättre optimera. Låt säga det minsta sjukhuset en enda vårdplats för två invånare. Är det tomt så ligger vi på 0% utnyttjande, blir båda sjuka är vi ändå fucked.
Det görs så klart statistiska modeller för utnyttjandet.
Ben anpassningen betalade kommunen och delar av den onödigt långa vistelsen norrut. Färdtjänst för frekvent träning hos expertis, hemtjänst för att min fru inte orkade allt, medicin betalade jag en del av liksom sjukhusbesök.
Din idé om F-kassa och arbetsförmedling har jag lite intressant att förtälja om när jag får tid.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Kommuner brukar säga att man ska komma upp i 25 tusen personer, för då har man tillräckligt många invånare för att betala grundläggande funktion i kommunhuset. Tankefelet är ju förstås att kommun gör så mycket själv och tycker sig vara så unik så att det inte går att samarbeta med andra (undantag finns förstås). Jfr bara hur man i England har ett och samma system för webb i hela England, även integrerat med andra offentliga aktörer. I Norge har man Sykehusbygg, EN offentlig aktörer som projekterar och bygger (beställer) sjukhus över hela landet. Förstå vilken skillnad i kvalitet det blir när man gör något om och om igen istället för engångsprojekt var 25 år eller så.
Ang. fler läkare så kontrollerar läkarförbundet antalet utbildningsplatser vid lärosätena så att inte för många ska få utbilda sig till läkare vilket skulle sänka status och lön. Inte vill vi ha ett sådant samhälle med tillräckligt många läkare, nej det går inte an.
Utan polska och danska och arabiska läkare (m.fl) skulle sjukvården i Sverige antagligen ha kollapsat vid det här laget.
Men problem bakom det handlar inte specifikt om den svenska läkarutbildningen utan om flumbias i hela vårt grundskolesystem, framförallt den antiplugg-kultur som finns hos unga pojkar.
Jag träffade en invandrad polsk tjej som av behörighetsskäl genomgick (satt av) så kallat teknisk basår här i Sverige. Den gymnasiematte hon var tvungen att skriva prov på hade hon lärt sig redan i åttonde klass hemma i Polen.
Jag säger inte att du har fel men jag förstår inte hur lärarförbundet skulle kunna styra antalet utbildningsplatser på universiteten?
Ja, usch vilka dåliga läroplaner de borgerliga klubbade igenom.
läkarförbundet…
@ slaentbjorn: Trycket på politikerna/universiteten skulle komma nedifrån om 1000% fler ville studera till läkare och hade börjat plugga hårt för det redan i grundskolan.
stämmer inte, det där är gamla rykten från 60 och 70talet. Grundutbildningen har expanderats ca 400% senaste 20 åren plus att man tar in ca 1000 läk/år från utlandet (utbildar ca 2000 per år). Utbildningskvaliteten har förstås inte påverkats enligt ansvariga.
Vi har ett rätt stort överskott av leggade och o-leggade underläkare, med dåliga villkor. Dagens medicin varnade nyligen för tjänster som var maskerade som underläkarvick där det egentliga arbetet var omvårdnad (USK och SSK uppgifter).
Föga förvånande märker vi därför att intagningskraven faller och även intresset för utbildningen samt kvalitén på kandidaterna.
Det vi har är ett underskott på vissa typer av specialister och på kapaciteten att träna nya. Här har strategin att mängdutbilda motverkat sitt syfte eftersom man har spridit antalet ingrepp (i opererande specialitet) på för många händer och accepterat underpresterande och lågproduktiva individer. Det har lett till att man har utbildat horder av 'pappersspecialister' som inte är självständiga operatörer. Att åtgärda detta skulle dels kräva en korrekt lägesanalys dels en genomgående riktad satsning vilken jag inte ser tillstymmelsen av.
Effekten har istället blivit att många kompetenta har lämnat det offentliga (pga av dålig ersättning/orimlig arbetsbörda), kvar har du dem som sitter kvar av personliga skäl och de subpresterande. Dessa klarar inte av att utbilda nya i den struktur som är så man glider allt längre in i beroenden av enstaka konsulter och olika typer av ad-hoc lösningar.
Hörde exempelvis om en avdelning med riksuppdrag som kraschade där ett av alternativen som diskuterades var att skicka hela (den något ovanliga) patientkategorin utomlands för vård.
Läkarförbundet är och har varit en mycket tungt vägande remissinstans varje gång det undersökts om läkareutbildningen bör byggas ut. Deras svar har alltid varit "Nej".
Förbundets reservationer har dock varit att det redan är så trångt på klinisk (= praktisk) utbildning ute på sjukhusen att studenterna slåss om patienterna.
Om det sen är ett svepskäl, det vet jag inte men kan bekräfta att det kryllar av läkarstudenter som konkurrerar om samma övningsmoment.
Jag har hört det från flera läkare dessutom med koppling till akademin. En som genomgått sin läkarutbildning start omkring 2010. Senare källa än så har jag inte.
Oavsett vad förbundet har sagt så har det inte spelat någon som helst roll. Som jag skrev har man ökat antal utexaminerade/år med ca 400% sedan år 2000.
Vilket fortfarande är helt meningslöst eftersom ingen har någon som helst nytta av en oleggad UL annat än som en varm kropp på en schemarad.
Det är ca 10-15 års fördröjning mellan läkarexamen och någon som kan fixa dina hemorrojder, det krävs dessutom att stjärnorna står rätt under tiden. Att som MEdarbetarn skriver kandisarna (och AT och ST) konkurrerar om patienterna höjer knappast kvaliten…
Det förbundet konsekvent har stridit för och misslyckats med har varit inrättandet av fler AT och ST tjänster. Finns ett stort glapp där det utbildades väldigt få specialister under nästan 20 års tid (95 – 2015 ish), det är den bristen som märks idag.
Här har ni för övrigt en praktisk konsekvens av överproduktion av läkarkandidater och syrr/uskebrist:
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/01/allt-vanligare-med-lakarstudenter-pa-skoterskejobb-billig-arbetskraft/?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Han+agerade+r%c3%a5dgivare+n%c3%a4r+Bj%c3%b6rn+Natthiko+Lindeblad+skulle+ta+sitt+liv
sorry, bättre länk:
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/01/allt-vanligare-med-lakarstudenter-pa-skoterskejobb-billig-arbetskraft/
Det där är väl en gammal idé. Hon har kanske fått inspiration från den musicerande sjuksjöterskan Henrik Widegren?
https://m.youtube.com/watch?v=FxgTwaizdTU
Jobbar inom privat sjukvård där jag vet att det fungerar bättre. Helt klart behövs sjukvården byggas ut då den inte hängt med befolkningstillväxten. Även om ny teknik borde kompensera en del.
Men det finns även mycket att göra med den byråkrati och ineffektivitet som finns. Varje usk, ssk och läkare ska kunna producera mycket mer vård än idag.
Annars visade ju den där undersökningen som Leif Östling hänvisade till att det inte fanns någon direkt skillnad i effektiveten på privat vs offentlig, utan att den största avgörande faktorn var storleken. Små organisationer är lättare att styra än stora.
Överskottet i sjukvården är väl iofs inte riktigt samma sak som vinst i ett aktiebolag, men principiellt håller jag med om att pengarna bör spenderas.
Störst överskott hade sthlm, som f ö också sägs ha den största andelen administrativ personal.
Ben,
Rapporterat nuläge i Region Stockholm är att 2 av 3 rekryteringar är administratörer i civila kläder. Det är bara de i ’pyjamas’ som producerar sjukvård.
En annan idioti är att ny medicin tar två år i Sverige.
När EU godkänt en ny medicin ska den utredas av Tandvårds och läkemedelsverket och sedan av varje enskild region varefter regionen förhandlar med leverantören och träffar ett hemligt avtal varefter varje sjukhus beslutar om den nya medicinen ska användas.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Till det ska tilläggas det meningslösa utskrivandet av läkemedel.
En kroniskt sjuk i min närhet har en medicin som inte är farlig, men ack så nödvändig.
Receptet ska förnyas i tid och otid, trots att den ska tas livet ut.
Hade det inte varit mer effektivt att ha ett recept som gick att ta ut med bestämda tidsintervaller i sådana fall. Varje gång det ska skrivas på är det läkartid som går åt.
Ett problem är att de som kontrollerar pengarna, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå, själva är administratörer. Då är det lätt hänt att man anställer en byråkrat till för att få avlastning med högen av administrativa uppgifter på det egna skrivbordet. Och det verkar vara en naturlag att varje byråkrat hittar på nya administrativa uppgifter som det krävs ytterligare administratörer att lösa. Administration uppträder nästan som ett virus…
Kanske krävs det en ordentlig "reset"? Minska antalet administrativa tjänster med 75% (90% ?)på ett bräde, prioritera det som måste göras för att lösa kärnverksamheten och se om patienter och medarbetare överlever.
Generell fråga: hur ensar man de två positionerna:
"Låt läkare och ssk arbeta med att vårda folk"
Och
"Det är för många administratörer anställda"?
kategorisammanblandning
Kategorin 'Administratörer' är egentligen två olika
1. Medicinska sekreterare (eller vad de kallas nuförtiden), livsnödvändiga, avlastar läk
2. Projektledare, kommunikatörer, strategiska vårdplanerare et al. – dessa sitter på regionhuset eller ute på verksamheterna, resten kan ni lista ut själva.
Allt kan inte vara andras fel heller.
Som utomstående är det svårt att få inblick i vården men ibland slinker saker igenom som får en att undra.
Till exempel det här: https://www.vardfokus.se/nyheter/flera-regioner-later-underskoterskor-vaccinera/
Sjuksköterskor upprörda över att undersköterskor tillåts administrera Covid-19 vaccin. Äventyrar patientsäkerheten. Det är något sjuksköterskor ska göra. Till rätt lön givetvis.
Men för mig som jobbar i ständigt konkurrensutsatt privat sektor förstår inte. Så många doser ska ges på så kort tid som möjligt. Massvaccinering. Perfekt att hitta fler som kan svinga en spruta. Så kan sjuksköterskorna ägna sig åt viktigare saker. Win-win.
Vilket problem utgör hierarkier i vården och är läkare och sjuksköterskor sina egna värsta fiender ibland? Sånt vore intressant att få genomlyst också.
"Kan äventyra patientsäkerheten" – ja, det måste ju vara avundsjuka och girighet som gör att de kritiserar det förfarandet ju
@Ben Dover Svårt att bedöma när även lön och status tas upp i samma artikel.
Men som sagt. Jag är ju utomstående.
Mycket möjligt att undersköterskor fullständigt saknar kompetens att säkert administrera intramuskulära läkemedel.
Detta är faktiskt ett bra exempel på överdrivet skråtänk och fackets makt att slå vakt om den egna gruppens lönegrundande specialuppgifter. Det har nämligen inte alltid varit så. Jag jobbade på ett ställe där undersköterskor fick ge sprutor när PM kom att detta i fortsättningen skulle vara en sköterskeuppgift enligt nytt PM. En äldre uska som gett injektioner i 30 år var plötsligt tvungen att alltid tillkalla ssk att göra det, eller överse när han gjorde det, vilket ju förstås då ibland fick den absurda effekten att ansvarig var en nyanställd nyexaminerad medan han måste gå och göra något annat.
Det är klart att många undersköterskor är lika duktiga på att administrera injektioner som sjuksköterskor. Men glöm inte att det är milsvid skillnad i grundkunskaper mellan usk och ssk.
Man ska aldrig underskatta svårighetsgraden eller riskerna i även till synes enkla uppgifter. Vi hade en personlig assistent som hade fått delegerad uppgift att ge insulininjektioner till sin patient. Och gjorde det utan missöden i många månader. Av en händelse var ansvarig ssk på plats vid ett injektionstillfälle och assistenten tappade då nålen på golvet, plockade upp den och torkade av den med kökstrasan… Sån idioti elimineras genom en vårdutbildning.
Man säkerställer en viss nivå. Jag skulle INTE känna mig trygg med att låta usk ge behandling utan direkt överinseende av ssk.
När bemanningen är så god att sommarsemestrar och julhelger inte är ett problem att schemalägga finns det även reserver för personalens vidareutbildning så försörjningen av specialister kan vara god och bättre reserver för sällan förekommande katastrofer som krig och pandemier.
Jag håller med i stort men undrar om tanken om vårdlotsar är att bättre nyttja de resurser som redan finns?
Utan att alls ställa mig bakom förslaget så tänker jag att ett vårdsystem sällan producerar 100% vårdkapacitet. Det finns alltid någon läkare som har lite mindre att göra, eller en sängplats som står tom. Kan då en vårdlots fördela patienter från en överbelastad avdelning till en mindre belastad så blir det ju en effektivitetsökning utan att någon vårdutbyggnad för den delen skett.
Det som ligger i farans riktning är däremot att vi ytterligare slimmar vården för att nå den eftersträvansvärda 100% kapaciteten. Problemet är bara att desto närmare vi kommer fullt utnyttjande av resurser desto sämre beredskap har vi vid kris. Pandemin om något har väl visat på dumheten i att anpassa ett sjukvårdssystem för mycket efter normalläget? Det ska ju inte vara så att en baby-boom kombinerat med en argsint influensa i framtiden kommer få sjukvårdssystemet att kollapsa.
Köer uppstår när man närmar sig 100% kapacitet. Således SKAPAR man köer om man ökar kapacitetsutnyttjandet.
Ska man inte ha köer behöver kapacitetsutnyttjandet kanske ligga på säg 80%, så den som behöver vård kan få det omedelbart.
På köpet slipper man sönderstressad personal, höjer kvaliteten i vården och ger en mänskligare hantering om man ligger på 80%. Vi behöver alltså en överdimensionerad vårdapparat.
80% är ett exempel. Någon expert på köteori kan ge bättre analyser av vårdens specifika egenheter.
Exakt.
Med 80% i vackert väder klarar personalen ’lätt’ 120% i säg, en pandemi av något slag, kris eller katastrof.
Förtroendet mellan arbetsgivaren och vårdgivaren är ömsesidigt usel. Vare sig konkreta konstruktiva förslag eller påvisande av farliga brister lyssnar arbetsgivaren på, utan hänvisas till usla avvikelsehanterimgssystem, oftast utan någonsomhelst konkret åtgärd.
Ett nationellt datajournalsystem utformat i ständig dialog med de tilltänkta användarna behöver beställas och påtvingas alla huvudmän.
Administrativ personal som inte bidrar till vården av patienter behöver sägas upp.
Chefsläkaren behöver bli en roll som skyddas från ledningen mantran, kanske utses på samma vis som ett skyddsombud.
Inför stopp för omorganisationer.
Konsultstopp.
Sjuksköterskors och läkares specialiteter måste respekteras. Att undervisa studenter och oerfarna kollegor är ett skall-krav.
Välfungerande enheter behöver dels fridlysas från nedskärningar och ändring av uppdrag, dels fungera som goda exempel.
De klassiska vårdformerna slutenvård, dagvård, öppen vårdsmottagning samt akutmottagning är tillräckliga. Hybrider som ’närakuter’ (i praktiken som vårdcentral men med mindre kompetens och färre möjliga labanalyser) är meningslösa.
Digital vård skall bara erbjudas för sådant där forskning visat att vårdformer inte är sämre än traditionell, jämför läkemedel och non inferiority-studier.
Avlöva inte de mindre sjukhusen, att sluta med en viss kirurgi pga centralisering får ofta följden färre kirurger och akutmottagning utan kompetens att bedöma kirurgipatienter.
Bygg ut, och sluta markadsstyra primärvården.
Fler chefer behöver vara läkare.
Pengar behöver alldeles säkert skjutas till för att bygga bättre arbetsmiljö och locka fler tillbaka med ännu bättre arbetsmiljö som följd.
På sikt kommer ett system med lite luft i systemet innebära stora besparingar. Finns tom forskning som säger att beläggningsgrad 85-90 % är effektivast. I dagsläget är den snarare 110% vilket gör läkare till logistiker och börjar täta på den kollegiala samarbetsandan som länge höll systemet uppe.
Sjukvård är i grunden enkelt, det behövs en patient (saknas aldrig), kompetent personal i ändamålsenliga lokaler med rätt utrustning. Yrkeskodex (socialiserad mellan generationer) sköter resten, om personalen slipper okunniga chefer och värdegrundstrams.
Låter rätt genomtänkt.
Håller med, mcyket klokt.
"Administrativ personal som inte bidrar till vården av patienter behöver sägas upp."
Var drar man gränsen för vem som "bidrar till vården"? Bidrar kommunikatörer till vården när de hjälper vårdpersonalen genom att se till att informationen de behöver i den dagliga verksamheten finns tillgänglig på intranätet?
Medicinska sekreterare ’läkarsekreterare’ bidrar i vården. Övriga som regel inte, ett lackmustest är att som vårdpersonal mejla en person, svarar de inte (vilket är regel för icke nödvändiga admin) så behövs de troligen inte.
Det behövs sannolikt ett lönekontor, någon jurist, fastighetsdrift och IT.
Det som inte behövs är stora kontingenter av HR, strateger och administratörer, deras uppgifter ska skötas av de många nivåer av chefer som finns.
De ska vara stöd när en chef behöver reda ut en särskilt svår fråga, inte som nu en parallell ledningsstruktur med befogenhet utan ansvar.
Sakkompetens, ansvar och befogenhet behöver följas åt, inte som idag där HR har befogenhet utan ansvar, lägre chefer ansvar utan befogenheter.
Underbar post av Bloggaren.
Tillämpbar på de flesta av samhällets kärnuppgifter där det behöver byggas ut ’förmåga’.
För detta krävs dock en ledning med tillit och förmåga att prioritera samt skilja kärnuppdraget från trams.
Ja, just att faktiskt hålla sikte på vad kärnverksamheten är och hur det man sysselsätter sig med på dagarna relaterar till det borde fler fundera på, nerifrån och upp.
Samt en tilltro till medarbetarna, befriad från pseudovetenskapliga managementteorier.
Ett lärospån jag insöp under vpl GU på 19?0-talet var svaret på invändningar från bassarna om diverse småsaker:
"Ointressant! Lös uppgiften!"
Förutsätter förstås att uppgiften är relevant, och formulerad.
Nog så höga trösklar understundom. Utredning? 😉
Fler läkare är definitivt ett måste, varför bildar en nyexad läkare ett bolag istället för att arbeta på sjukhus eller vårdcentral? Hur många ingenjörer kan göra det?
https://www.allabolag.se/5593411803/befattningar
Som stöd för stafettläkare kan framföras att det är ända sättet att kontrollera sin arbetstid, annars har man väldigt lite att säga till om.
Hur går det ihop att vi har ett läkarfack som låter arbetstiden skena men har tillräckligt med muskler för att hålla antalet platser nere?
Finns begreppet skyddsombud, stopp eller dygnsvila?
’Antal brott mot dygnsvila’ specificerades noga på lönespecifikationerna under min allmäntjänstgöring.
Men om sjukhuset anlitar stafettläkaren via dennes egna AB så är väl läkaren sin egen arbetsgivare? Kan tänka mig att vissa blundar för reglerna om de kan fakturera en halv miljon i månaden eller ännu mera. Bara att gasa så länge det går och sedan hoppar man till ny kund.
Set finns väldigt många bra rapporter att läsa så slipper man killgissa. Men det är förvisso roande att se vad folk enligt dunning kruger "vet" är lösningar.
Utomordentligt hjälpsamt.
Tack som fan.
Vi får inte glömma läkarförbundets ansvar. De är ju paniskt emot att utbilda fler läkare och motsatt varje utökning av läkarutbildning. Tack vare EU så har ju flera studenter kunnat utbilda sig tex i Polen till läkarförbundets förtret.
Så även om läkarutbildningsutbudet (genom EU) har blivit bättre behövs även en strategi att hantera läkarförbundet.
Det är inte brist på läkare, det är brist på specialistläkare i vissa specialiteter.
Det beror i sin tur på Regionernas vana att låta nyutexaminerade läkare ’bevisa sig’ genom underbetalda vikariat innan AT, tid som går förlorad och 1 till 1 rakt av förloras i tid som verksam specialistläkare innan pension. Vissa Regioner gör om detta självmål mellan AT och ST-tjänst.
Tack för svar, du är mer insatt i detaljerna. Men vi kan nog enas om att saker som sjukvård, försvar och rättsväsende kräver långsiktighet. Hjälper inte om politiker kastar ett antal miljarder för att vinna röster, Det kommer ju fortfarande att ta 4 år innan vi har en ny lärare, läkare är väl ca 7 år.
Ja, långsiktighet kan vi definitivt enas om.
…och det är definitivt brist på sjuksköterskor (som kan tänka sig att arbeta i usel arbetsmiljö med negativ real löneutveckling)
Flytta ansvaret får regionerna till en (eller möjligen ett par) organisationer. Som det är nu så har ju alla samma admin, ett arbete som lätt skalar med större organisationer utan mer personal. Det blir också lättare att utnyttja resurser jämnt framförallt för boende i gränsområden.