Att Göteborg Energi och tidigare även Sollentuna Energi & Miljö infört effektavgifter är en logisk utveckling av bytet av alla elmätare i landet till timmätare. Vi kan nog räkna med att de flesta elbolag kommer införa effektavgifter när bytena är klara, och på så sätt smyghöja elnätavgifterna över tillåtna nivåer, då det blir upp till kunderna att välja vad de ska betala.
Mmm, Sollentuna. Känslan sitter i, länge. |
Göteborg Energi (GE) har sänkt grundavgiften och priset per kWh, men istället infört effektavgift, där man betalar för den enskilda timme man förbrukade mest effekt under månaden oavsett tid på dygnet. Givet en schablon ska det förstås ge ungefär samma elnätavgift, men i praktiken räknar man sannolikt med att få in högre avgifter. Många kommer inte klara av att anpassa sig, för andra blir det som med trängselavgifterna för biltrafiken – man anstränger sig i början, sedan skiter man i det och betalar.
I praktiken kommer man därmed kunna ta ut högre elnätavgifter än tidigare och kan skylla på kunderna då det är frivilligt att betala så mycket. Detta utan att i sin tur bygga ut nätet för att klara högre effekttoppar.
Alla elmätare i landet ska nu bytas ut mot timmätande mätare, och inte bara de som begärt detta eller t ex har solkraft installerat. Alla de nya mätarna ska också rapportera löpande och ha kundterminaler, dvs möjligheter för kunden att enkelt ansluta elmätaren till egen hemautomatisering. Avsikten har uttryckligen varit för att ge hushållen incitament att minska sin elförbrukning genom realtids mätning av förbrukningen.
Och det är då också logiskt att det i första hand blir elnätbolagen som direkt använder den nya möjligheten att timmäta samtliga kunder till att införa effektavgift.
Sollentuna Energi & Miljö (SOEM) tar bara ut effektavgiften baserat på maxförbrukning dagtid mellan 07 och 19 utifrån de tre högsta förbrukningstimmarna, vilket är rimligare än Göteborg Energis mätning av en enskild timme. SOEM tar också ut effektavgiften utifrån genomsnittet dagtid, istället för den enskilt värsta timmen på dygnet.
SOEM har också olika taxor sommar och vintertid, specifikt 63:70 sommaritd och hela 127:38 vintertid.
SOEM:s och GE:s olika sätt att ta ut effektavgifter sätter fingret på att de redan röriga elpriserna med elhandel, elnät fast och rörligt, skatter, elcertifikat, elhandelspåslag, säkringsavgifter med mera nu blir ännu rörigare med effektavgifter helt olika
Skulle herr bloggaren ladda elbilen tre gånger dagtid på en månad och dra runt 10 kW så blir det ett saftigt påslag om 1274:- SEK i månaden om han bodde i Sollentuna. Nu laddas dock elbilen nattetid, och Ellevio har ännu inte infört effektavgift.
Men var så säkra – sannolikt kommer allt fler av elnätbolagen att nu införa effektavgifter i takt med att de nya elmätarna är installerade. Men bli inte arg, utan bit tillbaka. Detta ger nörden möjligheter att sänka sina elnätkostnader via aktiva motmedel.
Mer om det i ett separat inlägg.
Men de flesta kommer få se sina elnätavgifter stiga och inte ha förmågan att göra något åt det.
38 kommentarer
Skönt att det är fritt fram att starta ett eget elbolag med försäljning och distribution av el…….
Oavsett vad man tycker om eventuella vinster så är detta ett sätt att finansiera de tjänster som folk vill ha när de samtidigt ändrar förbrukningsmönster, det gäller både el och värme.Många vill ju pocka russinen ur kakan och ha tillgång till el och effekt "ibland", men inte betala för det som behövs för att tillgodose behovet.
Tror man behöver en koncession, och inte bara ett geografiskt område för att starta ett elnätbolag. Elhandlare går det dock tretton på dussinet, nu senast IKEA, men tveksamt om det egentligen finns en affär.
Lite svårt att starta elnätsbolag dock… Stor skillnad.
Kostar lite att erbjuda villaägare ett alternativt elnät.
Handlar inte om att erbjuda nya tjänster utan detta är ett sätt att öka intäkterna på en befintlig kundstock.
Det är förbjudet att starta elnätsbolag. Bara en finns i varje geografiskt område och denna har monopol.
Det handlar också om att ha en infrastruktur för att förse kunder med el. Inte bara kräma kunder på stålar. Ta fjärrvärmen som ett exempel, som också har en typ av Monopol även om det ibland säljs bolag. Många kunder blir lurade av värmepumpbolag och byter från Fjärrvärme. OK, det må vara korkat men så kan det gå. Problem uppstår dock när samma kund vill fortsätta vara ansluten till fjärrvärmesystemet för att kunna få värme vid köldtoppar då VP inte kan leverera tillräcklig värme. Fjärrvärmebolagen måste då ha och underhålla anläggningar och nät för att förse alla kunder med effekt när det är kallt. Men kassaflödet för att betala detta försvinner då energivolymen minskar. Ska då de som har fjärrvärme 100% betala ? Nej rimligen så inför man en effekttaxa. Eller så kopplar man bort kunderna. Detsamma sker inom elnätet.
Ja, degen måste in, samma när man la till nät-avgift (ej skatt) under en borgerlig regering med Señor Westerberg i spetsen. Man kan alltid blanda bort korten och hitta nya idéer/lösningar, om inte annat kan man alltid hänvisa till miljö eller vad som kan hittas för att fylla kistan till löner, arvoden, pensioner etc … Al Capone var ju åtminstone rak; sköt och tog utan floskler!
Ett rejält dieselaggregat blir mer och mer intressant. Finns det någon bra lösning där det kan gå in automatiskt vid elavbrott, för att minimera effektavgifter och vid pristoppar? Tesla Powerwall eller V2L kanske kan vara en lösning också.
Reservkraftverk?
Som alla sjukhus och brandstationer mm har?
Ja, det finns relativt enkla lösningar där man använder batteri och inverter för de sekunder det tar innan generatorn är up and running. Styr man de stora förbrukarna så att de slår av under dessa sekunder/minuter behövs i princip bara ett eller ett par bilbatteri.
Det har jag haft länge, måste ha vatten till djuren (och mig själv). Fungerar bra till värmepumpen också. Bor man ute i skogen finns inte alltid ström i trådarna.
Blir det verkligen så mycket billigare av det?
Utan skriven källa (muntligen i samtal med energirådgivare): Är det tydligen klubbat i lag att ALLA SKALL gå över till effektabb.
Igrund känns det vettigare med effektabb än säkringsabb. Dock bör det vara flexibelt att styra högeffektnyttjare mot nattetid som Solna gör – typ laddning.
MP vill nog ha Texasvarianten där elbolagen kan stänga av enskilda hushåll (frivilligt anslutning i Texas)
Icke-Beslut som leder till kärnkraftens nedläggningen om 2 v, därför kommer debatten styras till att handla om bostädernas prisutvecklingen och beskattning s.k. skenmanöver.
Diktatur eller åtminstone överstatlighet? Hmmm, vad är skillnaden?
Har du källa på det där om Solna?
Det finns inget klubbat i lag om effekttariffer.
Det som finns i lag är att Energimarknadsinspektionen har rätt att ta fram föreskrifter på området.
Elnätsbolagen kan inte "höja" något över "tillåtna nivåer".
Elnätsbolagen har en tillåten intäkt baserad på i huvudsak kapitalkostnaderna för elnätet. Förenklat om de går över den så får de rejält minskade tillåtna intäkter nästa period.
Det beror på hur man definierar tillåtna nivåer. Långt långt över lagstiftarens intention men halal enligt domstol.
Bara för åren 2015-2020 kan det finnas mellan 15-30 miljarder i outnyttjat utrymme att inkassera retroaktivt, nästan helt utan ytterligare investeringar.
https://www.di.se/nyheter/ny-seger-for-elnatsbolagen-miljontals-svenskar-riskerar-hojda-avgifter/
Tidigare avgiftshöjningar har för övrigt bara till mellan 12,5-16,7 % gått till faktiska nätinvesteringar. Resten till koncernbidrag.
https://www.svd.se/professor-elbolag-kor-skramselpropaganda
Intäktsramen styrs främst av
"5 kap. Intäktsram för nätverksamhet
Intäktsramens storlek
1 §
..
3. ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ellag-1997857_sfs-1997-857
Förvaltningsrätterna verkar tolka det EQT:s avkastningskalkyler medan pensionsbolagen bjuder över varandra för infrastruktur, så mycket att de chippar efter andan men ändå belåtet konstaterar att avkastningen når över noll. I motsats till deras vanliga statspapper. Jag tänker på Alectas köp av Stockholm Exergi.
Angående tillåtna nivåer.
Kritisera avkastningen och den tillåtna intäkten är en sak, hävda att elnätsbolagen får ta ut vad som helst en helt annan.
Elnätsbolagen har en intäktsram att ta hänsyn till, de kan inte hur som helst höja priserna och ta in vad de vill. Vad elnätsbolagen har rätt till är att ta ut den tillåtna intäkten.
Det är knappast elnätsbolagens fel att energimarknadsinspektionen gör fel vilket är anledningen till att det finns ej uttagna tillåtna intäkter.
En lite förenklad jämförelse, ett ganska vanligt upplägg för konsultlöner:
Du har rätt till en lön på 50000kr i månaden.
Du tar endast ut 40000kr under ett år.
Då har du alltså "sparat" 120000kr hos arbetsgivaren vilket du har rätt till.
Nästa år vill du ta ut 60000kr i månaden. Över två år har du då kostat arbetsgivaren 1,2 miljoner. (50000×24)
Din arbetsgivare säger nej du får bara ta ut 40000kr.
Då har du helt plötsligt 240000kr "sparat" men kan inte få ut dem.
Är det ditt fel eller arbetsgivaren?
Är de pengar du "sparat" hos arbetsgivaren dina pengar eller ingens?
När arbetsdomstolen sen säger att arbetsgivaren ska betala ut dina "sparade" pengar är det ditt fel om arbetsgivaren måste höja priset mot sina kunder?
Förenklat exempel som sagt men ungefär så.
Som sagt kritisera den tillåtna avkastningen, kritisera avkastningsräntor osv eller mängden investeringar.
Men det är rent falskt att hävda att elnätsföretagen kan höja hur de vill.
Som jag skrev blir det en definitionensfråga om vad som är tillåtet. Jämförelsen haltar då konsulten dels sparar sin lön frivilligt och arbetsgivaren inte verkar i ett monopol.
Ett problem är om antalet kunder växer starkt genom ett nytt område som också ska ha el.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Överlag låga elnätsavgifter oavsett. Statliga Vattenfall tar 570kr/mån för 25A säkring och 30.5öre/kwh i överföring.
Endast i januari/februari som elkostnaden överstiger elnätsavgiften.
Skulle bloggaren istället ladda bilen efter kl 19, så betalar han ingen rörlig nätavgift alls.
Johan Fält, i vilket elnät då?
Hos Seom som artikeln handlar om.
Likaså har de samma fasta avgift gör 16A, 20A och 25A.
Dvs, man bör se tariffens utformning som en helhet.
Man kan alltså säkra upp från 16 A till 25 A för att ladda sin elbil på kvällar, nätter och helger, utan att betala någon extra nätavgift alls för detta.
Det lustiga är att när man har solceller och matar in under effektavgiftstimmarna får man 4 öre per kWh i nätnytta. Men om man förbrukar samma tid får man betala 63 kr/kW. Inte helt rimligt.
Nätnyttan ska enligt EI motsvara kostnaden för de minskade förluster som uppstår när din Solel går till grannen.
Normalt är förlusterna i ett lokalnät 3%. 3% av elpriset är 1,2 öre vid ett elpris på 40 öre. Dvs 4 öre är mer än reglerna anger.
Angående de 63 kr/KW, så är det ett sätt att fördela ut kapitalkostnaderna för den del av nätet som en KW motsvarar. Dessa kostnader finns ju där oavsett din elproduktion.
Ju "klenare" nät man måste bygga, ju mindre kapital måste bindas och detta är incitamentet till att hålla igen maxbehovet.
Men om konsumtionen kostar 63 kr/kW under kontorstid så bör ju produktion under samma tid betinga samma ersättning.
För ju "klenare" nät ni kan ha på grund av lokal produktion, enligt ditt resonemang, ju mindre kapital måste bindas vilket spar SEOM pengar. Det bör vara ett two way street.
Du få börspris för inmatade el om du inte har tillägg flera år eller särskild inmatningspris.
Som Johan Fält säger så ersätts produktion med den minskning av kostdnader elnätet har för produktionen.
Det regleras av ellagen 3 kapitlet 15§.
15 § Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen skall motsvara
1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och
2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.
Alltså den ersättning en innehavare av en produktionsanläggning får skall endast vara minskningen av kostnaderna för elnätet. För en produktionsanläggning på 400V är det i storleksordningen 2-5 öre/kWh.
Den energi och ev effektavgift du som kund betalar är primärt kapitalkostnader och påverkas inte av din produktion. Där du tjänar pengar på egenproduktion är minskning av elskatt (ca 40öre/kWh) och minskade elhandelskostnader samt till viss del minskning av ditt uttag från elnätet.
Exempelvis om du har solceller som producerar 5kW så kommer ditt uttag från elnätet den timman minska med 5kWh vilket minskar dina kostnader med motsvarande. Om du (mot förmodan) producerar någon signifikant mängd under din topplasttimme vid effekt debitering så kommer även denna minskas.
Alltså den viktiga delen av kalkylen ska aldrig vara den ersättning du ev får för en egenproduktionsanläggning utan den minskning av kostnader du har.
Vill bara påminna alla S-älskare om vallöfte inför valet 2018 då dåvarande energiminister Ibrahim Baylan ut med löftet om rejält sänkta elnätspriser. Under tillsynsperioden 2020-2023 skulle regeringen och Energimarknadsinspektionen, begränsa elnätsföretagens möjligheter att fortsätta höjningar.
I år bröt regeringen sitt vallöfte och kom med ett nytt lagförslag som ger elbolagen rätt att ta ut obegränsad vinst eftersom elnätsföretagen redan får kostnadstäckning för sina investeringar i den nuvarande regleringen. Varför den röda S regeringen prioriterar privata vinster vet bara Ygeman. Fundera också på hur regeringen hanterar kärnkraftsfrågan och varför vi har rekordhöga elpriser just nu.
Elprisets höjd nu kan tänkas delvis bero på att tillrinning av vatten legat under 10% för sannolikhet 1960 – 2020. Priset är högt i Norge också som är mycket mer beroende av vattenkraft.
Priset i EU är också högt nu så efterfrågan från våra grannar är stort.
En del kärnkraft är också nere för service och reparationer.
Ovanligt lite vind detta halvår också.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vad blir effekten på hyreshus och bostadsrättsföreningar? Hur många kommer vilja installera laddboxar?
Lastbalanserare kommer bli det hetaste ordet på styrelsemötena.
Det lär bli svårare att räkna på lönsamheten för en övergång till gemensam el med ytterligare en svårkontrollerad faktor.
Varje enskild lägenhets last är låg förutom undantagen som i så fall blir underdebiterade gentemot sina grannar. Potentiellt kan det skapa en ny marknad för mer avancerade särmätare med tillhörande system för kostnadsfödelning. HSB och Riksbyggen borde på eget bevåg lämna varsin remiss till regeringen innan likande system blir nationella faktum.
Brf har i många fall med över 63A effektabonnemang under många år, och det är rättvis med effektabonnemang, lastbalansering, ladda inte i spetstid. Ladda natt eller på supercharger om det behövs snabbladdning.
Vi har extremt låg energiförbrukning – 200 kWh på sommaren och knappt det dubbla under uppvärmningsperioden. Trots detta är det svårt att hålla effekttopparna under 4000W spis/ugn och kaffekokare en gång och man slår genom taket. Ser ingen besparing bara prishöjningar..