Till Public Service/Ekot uppger nu Finansinspektionen att man kvarstår vid planen att slopa amorteringsamnestin för bolånen den sista augusti. Hushållens skulder växer för fort. 270 000 hushåll har utnyttjat amnestin.
 |
| Bolån. Bolån överallt. |
Amorteringsamnestin, eller amorteringsundantaget som det kallas officiellt, infördes som en lättnad för de högbelånade hushållen under coronapaniken våren 2020, och innebar att de amorteringskrav som gäller på skuldsättning på över 50% av marknadsvärdet tillfälligt slopades.
Totalt ska cirka 270 000 hushåll använt amnestin, men den slopas nu den sista augusti.
Finansinspektionens chefekonom uppger till Ekot att hushållens skulder växer för fort och att amnestin för amorteringar hällor “ännu mera bensin på brasan”.
Samtidigt har förstås bostadspriserna stigit rejält och om man kan få en aktuell värdering kan nu många slippa undan amorteringskravet då belåningen gått under 50% av marknadsvärdet, eller få det minskade amorteringskrav som gäller.
Gränserna för amorteringskraven är 50% belåningsgrad av marknadsvärdet där 1% amorteringskrav per år införds, och 70% där 2% om året är kravet. Därtill får man ytterligare en procentenhet i amorteringskrav om man har bostadslån som överstiger 4.5x bruttoinkomsten, dvs årsinkomsten innan skatt.
Till bruttoinkomsten ska främst förvärvsinkomst räknas – dvs lön eller inkomst av näringsverksamhet om man har enskild firma – men också andra inkomster som är “säkerställda och varaktiga”, vilket inkluderar studiebidrag och barnbidrag, samt vissa kapitalinkomster, t ex årliga utdelningar för egenföretagaren. Dock är det upp till banken att avgöra vad för kapitalinkomst som är säkerställd och varaktig.
Huruvida den avskaffade amorteringsamnestin kommer dämpa bostadsprisernas rusning och skuldbubblans uppumpning återstår att se. Med den rådande centralbankspolitiken så ter det sig osannolikt, utan tillgångshyperinflationen (dvs >10% om året) fortsätter antagligen.
Nedanstående är reklam från bloggens samarbetspartner Compricer.
37 kommentarer
Är det någon som kan förklara varför Riksbanken köper bostadsobligationer samtidigt som man oroas över den snabba skuldökningen vid bostadsköp?
Man vill att företagen ska investera och hushållen ska konsumera Sverige ur Coronakrisen. Problemet är för RB att vi i västvärlden prioriterar boendet. Det är samma problem i många jämförbara länder.
Problemet för jordklotet är att konsumera sig ur en kris är rätt kortsiktigt.
Lite grovt förenklat. QE. När USA och Europa trycker Dollar och Euro i stora volymer så öppnar det för RB att göra samma sak utan att ta allt för stora konsekvenser för valutan. Detta handlar mer om svenska kronan inte ska bli för starkt i relation till våra konkurrentländer för då slår det snabbt, mycket snabbt mot jobben och de jobben kommer _inte_ tillbaka.
Eftersom lånelöftena beviljades under samma förutsättningar, så tveksom. Ifall banken så kan amorteringsamnesti i 5år. Sen får hitta lämplig mäklare för omvärdering. Eller kan man flytta till ett annat nygge. Fungerar bäst för BRF där transaktionskostnaden kan tryckas ned rejält.
Man kan ju undra varför de inte gjorde så att amorteringsfrihet bara gällde befintliga bolån tagna innan pandemin startade – men det kanske skulle ha lett till andra konstigheter så som att folk "fastnade" i sin bostad där de inte behöver amortera och inte har råd att flytta så det nya lånet inte blir amorteringsfritt.
En kritik mot själva införandet av amorteringskravet var att det är ett påtvingat sparade som försämrar hushållens kassaflöde genom "tvångssparande". Detta är av särskild vikt när det är lågkonjunktur och då flera hushåll behöver detta kassaflöde till nödvändiga utgifter – man sätter sätter ju inte in pengar på sparkontot samtidigt som man har svårt att ha råd med mat, typ. Inte nog med att det skadar de hushållen som drabbas, det skadar också ekonomin i stort då dessa hushåll tvingas minska sin konsumtion mer än annars.
Sedan verkar inte amorteringsfriheten varit särskilt populär. Jag antar att det främst beror på att ekonomin klarat sig förvånansvärt bra under pandemin, samt att de hushåll som drabbats (ekonomiskt) värst är de som i högre utsräckning inte äger sitt boende.
Mjo.ekonomin verkar klarat sig bra. Hört av några runt mig att de har vänner som får permiterings pengar och lön på nya jobben så vissa har riktigt bra kassaflöden…
Hur får de pengarna? Är man permitterad får man minskad lön och företaget man jobbar för får ett permitteringsstöd från Tillväxtverket – alltså inga pengar direkt från Tillväxtverket.
Företagen som sökt stöd måste sedan redovisa för löneutbetalningar och permitteringsgrad till Tillväxtverket efter att perioden för stöd är över. Har då företaget ökat sina löneutbetalningar så blir det svårt att hävda att man permitterat folk.
Sedan så har Tillväxtverket säkerligen begränsat med resurser att kolla igenom ansökningar, men det är en jäkligt puckad risk företagen tar om de betalar ut stöd som lön till anställda.
Man har ett extrajobb vid sidan om det vanliga jobbet man är permitterad på 60% på…
OK, då är jag med. Om man är permitterad 60% så får man 7,5% lägre lön. Så om man jobbar 40% någon annanstans till samma lön, så får man 132,5% lön före skatt för samma arbetstid.
Lars H, låter som en Win-Win för privatpersonen och staten.
Som jag förstod det var personerna 100% permiterade och arbetade samtidigt hos en ny arbetsgivare och får ersättning och lön samtidigt
@Turbopropp: Man kan inte vara 100% permitterad på sikt, men kan ex. jobba 6 veckor och sedan permitterad 4 veckor. Det gör såklart saken enklare än att hoppa mellan jobb.
@Mjau: Ja, och arbetsgivarna
Lars H, ja dessa med. En bra strategi helt enkelt.
SBAB:s chefsekonom tycker det är synd för då kan inte ungdomen använda slantarna till att investera i stonks 📈 istället.
"– Den här gruppen har ofta ett litet sparande, och för den gruppen vore det bättre att spara finansiellt i stället för att amortera. Då blir man mer motståndskraftig mot ekonomiska störningar, mot ränteuppgångar bland annat, säger han"
https://tt.omni.se/amorteringsundantag-dras-in-trots-okad-smitta/a/Povwnb
När jag var ung så var "ungdom" något man var fram tills man fyllde 18 år, eller möjligen gick ut gymnasiet. Nuförtiden är man visst "ungdom" tills man köpt lägenhet med två rum och kök, minimum.
SBAB ihop med Danske får väl svara med att sänka kalkylräntan till 5,5%. Då ökar lånelöfterna typ med samma. Varför inte, vem tror på högre räntor än 5% inom närmsta 10-årsperioden? Nu börjar stabila BRF nos på 0,5%-räntor dessutom. Skrivit i ironi till viss del, då jag inte önskar det. Men inte desto mindre sant.
SBAB har faktiskt "kampanjat" för sänkta kalkylräntor för inte så länge sedan. De sa då att de skulle sänka om de kunde få med sig andra banker, så att de inte ensidigt tar på sig högre risk. Ingen annan bank tycks ha hängt på dock.
Lars H, Danske och SBAB går väl i fören för sänkta kalkylräntor. En sänkning 0,5%e gör nästan 10% på lånelöfterna. Nu kommer troligen 10års obligationen sjunka i USA till hösten, så det känns rätt logiskt faktiskt. Det är ju trots allt KALP som sätter priserna på bostadsmarknaden, i våra högprisstäder; dvs Stockholm, Göteborg, Lund och ev Uppsala. Resten följer bara med pengaströmmen.
Det är sen gammalt såklart 😉
Någon som vet om det är möjligt att göra en ny fastighetsvärdering för att höja bolånet? Även fast det var mindre än 5år sedan som en värdering gjordes.
Mvh Niklas
Du måste gjort stora förbättringar för att det ska beviljas. Säkert lite godtycke. Men du har kanske renoverad båda badrummen eller byggt ett uterum etc. Det borde fungera. Att byta köksluckor räcker inte. Med rätt mäklare kan man sänka sin belåningsgrad rätt duktigt. Själv så kör jag aldrig med amortering, då den icke-riskfria alternativinkomsten är betydligt trevligare 😉
Mjau blandar ihop två olika saker.
Det är fullt möjligt att värdera upp bostaden och det kan ge dig en bättre ränta hos "nischbankerna" som går strikt på belåningsgrad. Alltså innan det gått fem år.
Det är däremot INTE möjligt, eller iaf mycket svårt, att ändra det amorteringsgrundande värdet så du måste fortfarande amortera 1% eller 2% som tidigare.
Såg nu att det inte riktigt var det du undrade men jaja, så är det.
Tack för svar, jättesnällt då vet jag 🙂
Sven-Erik jo det var faktiskt precis det jag menade. Tack!
Nä så är det inte, du får bara värdera om bostaden var 5:e år, ifall du inte gjort avsevärda förbättringar.
Sven-Erik har alltså helt fel, eller bara dålig koll.
"Tänk på! Du får endast genomföra en omvärdering av bostaden vart femte år eller om det har skett en ”avsevärd värdeförändring” efter en renovering."
https://www.boupplysningen.se/tjanster/maklare/omvardera-bostad
@Niklas, min namne. Lyssna inte på random folk i ett kommentarsfält. Bättre att ringa och fråga expertis inom området. D v s lyssna inte på mig heller, även ifall jag brukar bjuda på källor. Finns många killgissare därute 😉
@Mjau Begreppen "vart femte år" och "avsevärd värdeförändring" är kopplade till amorteringskravet. Du får värdera om din bostad hur ofta du vill. Det är en tjänst mäklare tar betalt för och som de gladeligen erbjuder dig.
Anywaaay… YMMW och mitt fall är kanske unikt men jag har liksom gjort precis det jag beskrev. Bytte bank, bifogade värdering, och fick ränta efter belåningsgrad 70% (tidigare 85%). Men när jag bad om sänkt amortering tog det stopp eftersom mitt *amorteringsgrundande värde* (på 85% av köpeskillingen) ligger fast i fem år (till 2023).
Nu är du lite out of context här, Sven-Erik. Det är trots allt amortering man vill undvika, tänker jag (de små få punkterna man sparar är inte värda många falaflar, jag orkar då inte pruta och krångla för några simpla 100lappar). Alternativinkomsten är så pass mycket större p g a tillgångsinflationen. Skuldfria och folk som inte förstår skillnaden på inflation och inflation är såklart åter förlorare igen och igen… Men snart kanske de kan få sin revansch, men inte idag eller i år.
Räntan för många med liten risk ligger närmare 0,5% nu. Inte många kronor att spara där. Vår föreningen hade enligt 50-års amorteringsplan möjlighet att sänka avgiften 25%. Nu valde vi att sänka lägre för en typ 20-års amorteringsplan på en ny fastighet. Allt har garanti här – sen går man vidare 😉
Sorry ska var 35-årsplan typ-ish. Enkel %-räkning som jag missade 🙂
@Mjau Vad yrar du om?
Signaturen Niklas undrade om det var möjligt att värdera om bostaden trots att det inte gått fem år. En regel kopplad till amorteringskravet.
Du svarar att det bara är möjligt om han gjort någon form av större renovering. Vilket också är en regel kopplad till amorteringskravet.
Jag svarar att det visst är möjligt, för att t.ex. då få ner ränta och byta bank (t.ex. populära Landshypotek tillåter ju bara max 70% belåningsgrad) men att det inte går för att runda amorteringskravet.
Du svarar att jag har "helt fel", "dålig koll" och "killgissar". Du presenterar ett citat kopplat till reglerna för amorteringskravet.
Jag svarar samma sak jag svarade tidigare. Och erkänner, att jag kanske är en anekdot, men att jag har gjort precis det jag skrev.
Du svarar en märkligt inlägg du du verkar implicit antyda att jag hade rätt men att jag är "out of context"(??) för att du inte anser att det är ekonomiskt fördelaktigt om amorteringen ändå inte kan påverkas.
Mitt hushåll är ett av de 270 000. Jag gick ned i tid under pandemivåren 2020, och sambon blev permitterad och sedermera uppsagd/utköpt. Kändes som ett ok drag för att öka på kontanta bufferten lite. Har inga betänkligheter om att amorteringskravet nu återställs och vi börjar amortera 2% igen. Men visst visar det lite på mänskliga psykologin. Om man kan slippa x kr i fats utgift per månad så tar man den chansen, även om det är till ett tvångssparande.
…och andra är höginkomsttagare (2x70k+) på gräddhyllor som tycker det är gött att köpa ny BMW istället för att amortera 3% på sin nyinköpta kåk för 10M+. True story. Precis det som var målet, väl?
Man är uppenbarligen inte en del av det normala längre. Vårt hushåll tjänar 1,1M, utan barn i en lägenhet värderad till 1,8M och lån på 750tkr. Och då tycker jag vi ligger lagom i bostadskostnad och risk.
Det normala är uppenbart halva inkomsten och fyrdubbla bostadsvärdet/lånet…
Får väl ta och erkänna att jag hade fel då. Trodde inte att det skulle återinföras (på ett bra tag i alla fall) men och andra sidan kanske det blir en permanent krisåtgärd d.v.s. så fort det blir lite stökigt på arbetsmarknaden eller dylikt kan man slopa amorteringskravet och kanske även tillfälligt utöka räntekostnadssubventionen för att stötta "barnfamiljerna".
Håller speciellt med om sista stycket om Centralbankspolitiken. Roade mig med att surfa in på SCB och tankade ner statistik för Fastighetsprisindex samt Penningmängd. Indexerade Penningmängd M3 till 100 för 1981 och lät Excel rita lite. Kurvorna följer varandra mycket fint, speciellt hyreshus och M3.
Varför inte amortera på hela lånet?
Det är normal policy i hela världen.
Oops glömde att Sverige är annorlunda:-)
Antagligen skulle bubblan spricka om man tvingade svenskar att göra som andra länder gör.