Så vart massaveden hämtad och befinner sig just nu på väg till Södra Cell Värö, även känt som Värö Bruk. Om du i slutändan kommer torka dig i rumpan med dessa träd eller läsa en av mina böcker på dem låter jag vara osagt, utan det får ni nog mentalt välja själva. Lite jobb, välstånd och välfärd skapas på vägen.
 |
| En fördel med ordentlig skottfältsröjning är förstås att man även kan ta foton från stridsställningen. |
Till en början skapades drygt två veckors lön till mina entreprenörer, som tog ner skogen. Sedan blir det lite lön till skogsbilsföraren, men större välståndsskapandet kommer ske på Värö bruk, när barrmassaved förvandlas till pappersmassa, och det allra största välståndet och med det välfärden blir när slutligt papper används till något. Kanske till en bok som säljs till tiotusentals gånger pengarna i föräldingsvärde per kubikmeter ursprunglig massaved. Eller som toalettpapper med lägre förädlingsvärde.
 |
| Färdiglastat. Timret kvar att hämta fortfarande. |
För egen del som skogsägare är det väl tveksamt om det blir något överskott. Hade jag gjort jobbet med gallringen själv hade jag fått den där lönen för arbetet i egen ficka när virket var sålt. Istället blir det delen som avsätts som investering i delägarskapet i Södra som är vinsten och de ungefär tio procent i avkastning det ger varje år på förädlingsverksamheten i skogsindustrin. Därtill en bra alternativ investering utanför börser och finanssystemet. Som Södra-medlem kan man även köpa andras andelar i föreningen och få avkastning på dessa, vilket jag numera försöker göra med en extra summa varje år.
Med en större och med det mer effektiv gallring och i synnerhet avverkning kunde det kanske blivit lite mer överskott. Men det finns dels estetiska värden och dels värden i att undvika kapitalförstöring från skog som börjat självgallra annars.
Självgallra är ett fint ord för att träd börjar dö på grund av att de blivit för stora och står för tätt för bärigheten på marken ifråga, även kallat bonitet.
Välstånds- och välfärdsskapandet från Skogsindustrin vill regeringen stoppa genom att förbjuda avverkningar, trots att skogen är det önskade förnyelsebara kretsloppet som behövs för en cirkulär ekonomi. Exakt vad politikerna i slutändan ska torka sig med där bak är oklart, men så långt har man inte tänkt. Dasspapper kommer från Coop, inte från skogen och en miljöpartist kan inte se skillnad på ett produktionsskogsplantage och en urskog. Allt som inte är Tantolunden är urskog.
Ja, bruket av ordet vart på detta vis är dialektalt. Lev med det.
31 kommentarer
Södra har gjort ett bra jobb generellt. Bra priser för timmer och sen utdelningar.
När jag tittat på det så har Mellanskog avsevärt sämre priser och lär ha avsevärt sämre utdelningar (de äger mycket mindre förädling). Jämfört med att sälja till Holmen eller StoraEnso så är det sämre med mellanskog (vad jag kunnat hitta)
Här gick man +/- 0 på 350m3 vindfällen efter alfrida, får se vad slutavverkningen man bokat in ger.
Ouch. Vindfällen är dyrt att plocka.
Slutavverkning brukar gå att sälja på rot, då vet du vad du får.
Skogsägareföreningarna (Södra, Mellanskog och Norra Skog) är viktiga för prisbildning, näringspolitik, försvara äganderätt och att jag kan bruka min skog. Det är det som är skillnaden mellan skogsägareföreningar och andra virkesköpare.
Hur spridda var fällena? Kvalitet? Nyfiken, äger mkt stormkänslig skog.
Det är en förolämpning mot trädet att bli toapapper! Skräpved kunde kanske möta ett sådant ovärdigt öde. Grannen erbjöd mig gratis "termit-ved", jag antar att det är kubbar av gran, fullproppade med barkborrar. Sådan ved vill man inte ha ens i närheten av sin tomt.
Vi har alltmer gått över till att använda rövduschen till grovjobbet och fixa efterarbetet med det fina, vita papperet. Nu ser man reklam för kinesiska mackapärer i plast, som man kan placera under sitt-ringen, med funktioner som spolning och lufttorkning (lufttorkad skinka!). Dock ingen automatisk tampong-utdragare.
Det är inte stammen som blir pappersmassa.
Vet inte om du skämtar gällande grejer i plast från Kina och bideer. Plast från Kina kan omöjligt ha mindre negativ påverkan på miljön än närodlad spårbar och certifierad skog. Ska vi spola dricksvatten i ändan? Dricksvatten är väl en bristvara globalt sett. Och el, hur miljövänligt är el i Sverige just nu? Hur säkra är luftblåsar när det kommer till virus?
Nä, slå hål på myterna gällande skogarna. Vi har en enorm tillväxt av skog i norra Europa.
Förlämpning är det knappast.
Soft tissue är en enorm produktkategori för våra pappersbruk.
Särskilt nu när tidningsmedia förbrukar allt mindre av tryckpapper.
Dricksvatten är en lokal produkt. Att du sparar på vattnet lokalt räddar inte en öken i Afrika. Rent trams att man måste snåla på vatten i Sverige. Eventuell vattenbrist i Sverige beror på dålig planering av kommunerna, inget annat.
Det som upprör är väl att man tar vatten av livsmedelskvalitet och t ex tvättar bilen med. Eller bakdelen, som i det här inlägget. För de som har egen brunn, varsågod och ta bruksvatten ur denna istället, då blir det ju gratis. För övriga skulle ju två vattenstandarder innebära att man la ner dubbla rör i hela samhällen, och DET skulle i sanning vara ett slöseri.
Sen är det ju som Cornu säger, av geografiska skäl har vi enormt gott om vatten i det här landet, australiensarna har det annorlunda, men det är svårt att utjämna på nåt rimligt sätt.
Borde förtydligat. Omnämde det (vatten) för att belysa att vi förbrukar resurser hur vi än gör. Vi spolar ner skiten med dricksvatten, så en liter extra via en bide gör varken från eller till.
Tillgång till skog är också lokal, vi har mycket och planterar enorma mängder varje år. Bruka
Jag tror att de billiga, kinesiska muggstols-monterade röv-duscharna och -torkarna går sönder ganska fort. Däremot håller dusch-handtaget köpt i en båtaffär (för ca 200 kr/st) fantastiskt bra. Jag har gett bort sådana som present till hela familjen. De vanliga röv-duscharna som säljs i VVS-affärer börjar läcka vatten redan efter några veckor, så jag fick slänga några sådana. Att bada i kar slösar nog mer på vatten än användningen av en röv-dusch. "Renligheten är halva maten" säger vi i Finland.
Vad är en rövdusch? Är det annat ord för bide? För övrigt måste man väll torka sig efteråt med något, kan inte vara roligt att dra på sig underbyxorna pissblöt.
Hur mycket vatten som röv-duschen förbrukar, beror väl mycket på diametern på arslet och graden av nedsmutsningen i form av fasttorkade gamla lager. Det är livskvalitet att ha en fräsch röv.
Brunnsvattnet med mycket järn och mangan är inte bra för röven, man får irriterad hud. Det märkte både exet och jag, när vi flyttade ut till skärgården. Det gick mycket bättre senare, med filtret för vattenreningen, när man fick ner halterna av järn och mangan, och luftningen av vattnet höjde brunnsvattnets pH från 6.9 till drygt 7 bara genom att man ventilerade ut kolsyran och svaveldioxiden. 7.2-7.4 är idealt, precis som i poolen.
Det riktiga namnet är väl "handdusch", där anordningen består av en ventil, som skruvas fast på blandaren i handfatet, samt en slang med ett litet dusch-handtag, som man håller i handen bakom sin bak (inte under!) och trycker in spaken, så att vattenstrålen kan styras med handen med högsta precision dit där den behövs. Därför är en handdusch bättre än en bidé, eftersom man får en bättre precisionsstyrning av vattenstrålen och temperaturen.
Man justerar vattentemperaturen med blandaren och vatten slösas faktiskt pga den funktionen, eftersom mycket vatten rinner rakt ner i handfatet.
Har man "tjärbajs", så har man väldigt mycket nytta av en handdusch, men om man har "ambassadörs-bajs", så är baken så ren att man inte ens behöver torka sig efteråt.
Wikipedia: En bidé, franska bidet, är en anordning för personlig hygien, där en vertikal vattenstråle rengör underlivet. Bidén kan användas efter toalettbesök vilket minskar åtgången av toalettpapper.
Bidén kom på 1700-talet och man trodde att den skulle förebygga allvarliga underlivssjukdomar och andra besvär, eftersom man tyckte att underlivet var särskilt utsatt för bakterier och smuts. Särskilt vanlig var bidén på finare bordeller där kvinnorna snabbt kunde rengöra underlivet före mottagandet av nästa kund. Dagens moderna bidéer är gjorda helt i porslin och har en blandare för tempererat vatten på porslinet eller på väggen.
Bidén hade i Sverige ett litet uppsving i badrummen under 1970-talet men har sedan dess tappat i popularitet och syns mycket sällan i nyproducerade hus eller lägenheter.
I många länder, med ett hål i golvet som toalett, har man ofta en vattenkanna, som används för att spola rent därbak. En kurdisk väninna har berättat att de alltid har en fylld vattenkanna bredvid toastolen, så att gästen eller familjemedlemmen kan spola baken ren manuellt och att det anses som en förolämpning att inte erbjuda denna tvättmöjlighet för sina gäster.
Det räcker med 1-2 ark toapapper att torka torrt efter röv-duschen. Många har en liten handduk hängandes bredvid toastolen för denna eftertorkning, som min syster.
Man betalar av praktiska skäl för inkommande vatten, men oavsett källa ska den renas efter användning. Där uppstår (större?) kostnader.
Är fortfarande gränsen mellan massaved och sågvirke 12 cm i diameter?
Det var generöst, damerna brukar dra gränsen vid 18-20 cm enligt min erfarenhet.
Eller aha, diameter? Nej, då ligger man illa till.
Slutavverkning på rot?
18 cm fub är det på Södra.
Kan eventuellt finnas kubbsortiment i 12-18 cm, men har för mig att det inte betalar mkt bättre än massa, samtidigt som det innebär merjobb pga kvalitetskraven.
Kubb betalas med 500 mot 350 för masseveen.
Kan va värt besväret
Hellbound
@Cornu, Hur gör du med veden du eldar med? Kommer den från egen mark? Sågar du och hugger den själv?
Jag gallrade för några år sedan, det blev väl en liten slant, men man ser resultatet i skogen, man ser hur de kvarlämnade träden riktigt ta för sig och växer, solljuset kommer ner till marken. Enligt många miljömuppar skall skogen/naturen sköta sig själv och bilda någon slags urskog men då blir det en skräpskog med klena träd som inte gör en människa glad.
Urskogsområden är väl en sak som det är värt att definiera och skydda om den uppfyller unika biotoper mm, för artmångfalden, men idealet att lämna all skog "i fred" är befängt. Tvärtom behövs långsiktiga incitament vad gäller planteringsval osv. inte minst givet satsningen i Europa och Sverige mot omväxling till hållbart byggande, där olika kvaliteter hos trä blir avgörande, för konstruktion, isolering mm.
"Konsten att hugga träd och ha skogen kvar" är en bok som inspirerar till nya tankar i skogen.
Äger du själv skog och i så fall, hur blädar du upp något annat än gran?
Strävar efter att med plockhuggning lämna en blandskog med tall gran och löv till nästa generation.
Måldiameter på de träd som avverkas är att det ska bli tre timmerstockar med prislistans högsta m3pris per träd.
Tyvärr så är det vår herre som med barkborre och vindfällor avverkar nästan hela tillväxten nu under några år.